Diskriminering av romer i Sverige

idrar också till trångboddheten. Olika former av tillfälliga lösningar
och svårigheter med grannar är resultatet av, och ett uttryck för, det
motstånd romer möter.
Flertalet ärenden rörande diskriminering på bostadsmarknaden gäller
att enskilda romer nekats bostad på grund av sin etniska tillhörighet.
Bostadsbolagen har idag stora möjligheter att välja hyresgäster och att
ställa krav. En del hyresvärdar räknar inte socialbidrag som inkomst
och bostadssökande med betalningsanmärkningar kan ha svårt att få
bostad. Romer uppfyller inte alltid kraven och det kan därför vara
problematiskt att påvisa etnisk diskriminering i det enskilda fallet. De
anmälningar som gäller nekad bostad, och där bostadsbolaget uppger
att de följt sin uthyrningspolicy som ställer lika krav på alla
bostadssökande, utreds inte vidare av DO.
Ur ett strukturellt diskrimineringsperspektiv är det emellertid
uppenbart att romer särskilt drabbas av bostadsbolagens allt högre
ställda krav. Med bostadsbolagens policydokument uttrycks många
gånger en välvillig strävan att förbättra boendet för hyresgästerna,
men det finns en tendens att de krav som ställs på bolagens
hyresgäster ibland kan bli till verktyg för att hänvisa romer till
endast vissa bostadsområden eller för att undvika att för många
romer bosätter sig i ett och samma bostadsområde. I ett mål i Högsta
domstolen år 1985, rörande ett kommunalt bostadsbolag som nekat
en romsk familj bostad, fastställdes att straffbestämmelsen om olaga
diskriminering i brottsbalken inte medger bostadsbolag möjligheten
att neka bostadssökande ur en viss etnisk grupp bostad, i syfte att
förhindra en koncentration av gruppens medlemmar till ett visst
bostadsområde. 25
Många romer hävdar emellertid att de som grupp idag är på väg att
bli utestängda även från bostadsområden som de tidigare hänvisats
till. I ett ärende angående romers situation i Göteborg år 2002
25 Nytt Juridiskt Arkiv (NJA) 1985 s. 226
22