Insamling av matavfall på Sofielundsskolan (417 kb) - Sysav

Insamling av matavfall på Sofielundsskolan 

Malmö stad 


Insamling och behandling av 

biologiskt avfall från skolrestauranger 

Ebba Sellberg 

Mimmi Bissmont 

Martin Hallmer 

Emelie Persson 

1


Innehållsförteckning 

Innehållsförteckning ....................................................................................................................................2 

0. Sammanfattning........................................................................................................................................3 

1. Projektbeskrivning ...................................................................................................................................4 

1.1 Bakgrund.............................................................................................................................................4 

1.2 Projektidé............................................................................................................................................4 

1.3 Syfte och mål......................................................................................................................................4 

1.4 Organisation.......................................................................................................................................5 

1.5 Bidrag ..................................................................................................................................................5 

1.6 Tidplan................................................................................................................................................5 

1.7 Genomförande...................................................................................................................................5 

2. Ekonomi....................................................................................................................................................8 

2.1 Utrustning och installationer ...........................................................................................................8 

2.2 Driftskostnader..................................................................................................................................8 

3. Arbetsmiljöutvärdering............................................................................................................................9 

3.1 Kökspersonal .....................................................................................................................................9 

3.2 Slamtömningspersonal....................................................................................................................11 

3.3 Kärltömningspersonal.....................................................................................................................11 

4. Provtagning, försök och analyser.........................................................................................................12 

4.1 Matavfallet ........................................................................................................................................12 

4.2 Utgående vatten...............................................................................................................................15 

5. Drift..........................................................................................................................................................17 

5.1 Avfallskvarnen .................................................................................................................................17 

5.2 Lagringstanken.................................................................................................................................17 

5.3 Ledningssystemet ............................................................................................................................17 

5.4 Tömning ...........................................................................................................................................17 

5.5 Fortsatt drift på Sofielundsskolan.................................................................................................19 

6. Erfarenheter............................................................................................................................................20 

6.1 Systemet............................................................................................................................................20 

6.2 Arbetsmiljön.....................................................................................................................................20 

6.3 Matavfallets kvalité..........................................................................................................................21 

6.4 Fördelar.............................................................................................................................................21 

6.5 Nackdelar..........................................................................................................................................21 

7. Slutsatser..................................................................................................................................................22 

2


0. Sammanfattning 

Målet för projektet var att utveckla ett hållbart system för utsortering av matavfall från storkök 

och liknande verksamheter i hela Malmö. Insamlingssystemet skulle vara användaranpassat och 

arbetsmiljömässigt hållbart. Projektet skulle därför särskilt undersöka arbetsmiljöaspekterna vid 

insamling av matavfall. Projektets syfte var också att ta reda på vilken kvalité det utsorterade 

matavfallet hade. 

På Sofielundsskolan i Malmö stad lagas dagligen nästan 6000 portioner mat, vilket medför cirka 

200 l matavfall från tillredningen per dag. Skolan hade en mycket problematisk avfallshantering 

och projektet tillämpades därför på Sofielundsskolan. På skolan installerades ett MicroVacsystem 

från Envac bestående av en avfallskvarn och en platsbyggd lagringstank. Insamling via 

MicroVasystemet startades i januari 2005 och projektet pågick till och med november 2005. 

Under projektet har arbetsmiljön för de olika parterna utvärderats. Detta har skett genom 

enskilda intervjuer. Utvärderingen visar övervägande positiva resultat. Kökspersonalen är mycket 

nöjda och ser bara förbättringar efter införandet av avfallskvarnen. Arbetsmiljön vid tömning av 

kärlavfallet har också förbättrats tack vare att större delen av det tunga matavfallet inte längre 

hanteras i kärlen. Sett till helheten förbättras också arbetsmiljön vid slamsugning av 

lagringstanken jämfört med tömning av tunga kärl. För att ge en ännu bättre arbetsmiljö vid 

tömning bör dock utformningen av tanken förbättras, dels beträffande dimensionering och dels 

beträffande inspektionsluckans placering. 

Under projektet har provtagning av matavfallet i lagringstanken utförts. För att fastställa vilken 

kvalité det utsorterade matavfallet håller avseende biogaspotential har också rötningsförsök i 

pilotskala utförts på Sjölunda Avloppsreningsverk. Provtagningen och rötningsförsöken visar att 

matavfallet håller en hög kvalité. Generellt sett är proverna rena med mycket låga halter av 

tungmetaller. Matavfallet har en ur transport- och rötningssynpunkt godtagbar torrsubstanshalt. 

Rötningsförsöken visade att en stabil process erhölls och att matavfallet är lämpligt att röta. 

Avfallets biogaspotential var också mycket god. 

Erfarenheterna från det valda insamlingssystemet är blandade. Avfallskvarnen har fungerat bra 

och bedöms vara driftssäker och den upplevs enkel att hantera. Driften av lagringstanken har 

också fungerat bra och avvattningen har varit god. Under projektet visade sig dock den 

platsbyggda lagringstankens utformning och volym vara olämplig, vilket medfört problem vid 

tömningarna. 

Slutsatserna från projektet är att insamling av matavfall från verksamheter med fördel kan göras 

via avfallskvarn. Insamlingssystemet är driftssäkert och enkelt att hantera för kökspersonalen. 

Arbetsmiljön upplevs också vara mycket god för både avfallslämnarna och –hämtarna. Vidare 

håller matavfallet som samlas in via systemet en hög kvalité och lämpar sig mycket bra för rötning 

och utvinning av biogas. 

Det i projektet prövade insamlingssystemet, MicroVac, innebär höga utrustnings- och 

installationskostnader. Att lagringstiden i tanken är begränsande gör att verksamheten måste ha 

en viss omsättning för att systemet ska fungera praktiskt. Det är därför viktigt att beräkna 

dimensionerna av systemet noga före installation, så att volymen och lagringstiden optimeras. 

Den på Sofielundsskolan platsbyggda tanken har medfört svårigheter vid tömning. Därför bör 

utrustning som inte är utprovad för ändamålet användas med försiktighet i liknande projekt. 

Långa ledningsdragningar och böjar bör också undvikas för att underlätta tömningen av tanken. 

3


1. Projektbeskrivning 

1.1 Bakgrund 

Avfallet som uppkommer i olika storkök, såsom tillagningskök på skolrestauranger, äldreboenden 

och restauranger, utgörs till stor del av matavfall. Detta avfall är mycket intressant att behandla 

biologiskt, eftersom det håller hög kvalité på grund av att det är relativt få personer inblandade i 

utsorteringsprocessen. Genom biologisk behandling av matavfallet kan näringsämnen och 

energin i materialet tas till vara. 

Ambitioner att öka den biologiska behandlingen av organiskt avfall återfinns på flera nivåer i 

samhället. I EU:s direktiv om deponiförbud uttrycks att vi ska verka för att öka den biologiska 

behandlingen. På nationell nivå anges i kretsloppspropositionens mål för biologisk behandling. 

Senast 2010 ska 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker behandlas 

biologiskt. Detta mål är också inarbetat i VA-verket Malmö stads föreslagna avfallsplan för 2006- 

2010. Även i Miljöprogrammet för Malmö stad 2003-2008 finns mål och åtgärder angivna att 

försök med insamling och biologisk behandling av organiskt avfall från större avfallslämnare ska 

utvärderas. 

Insamling och behandling av matavfall provas för närvarande i många olika former i Sverige. 

Fortfarande kvarstår dock många problem och fler metoder behöver testas. Insamlingen och 

hämtningen är ofta förknippad med bland annat tunga lyft och luktproblem, vilket har gett 

matavfallet ett besvärligt rykte ur insamlingsperspektiv. 

1.2 Projektidé 

Idén med projektet var att kunna prova och utveckla ett system för insamling av matavfall från 

skolrestauranger. Malmö Skolrestauranger lagar ca 35 000 portioner mat varje dag. Ett av Malmö 

Skolrestaurangers tillagningskök finns på Sofielundsskolan. På skolan lagas dagligen nästan 6 000 

portioner. Innan projektet startade hade skolan en mycket problematisk avfallshantering där 

matavfallet lades i säckar som rullades ut med hjälp av en kärra, över gården, till ett miljörum. 

Detta innebar tunga lyft och stor belastning för kökspersonalen. Viss avvattning av mycket blött 

avfall skedde genom hålkantiner över golvbrunn medan en del av avfallet spolades direkt ut i 

avloppet. Tömning av avfallskärlen innebar också problem genom att säckar sprack och avfallet 

sprutade ut från sopbilen. Med detta som bakgrund valdes Sofielundsskolan som en lämplig skola 

att tillämpa projektet på. 

Idén var att installera en utrustning för malning och uppsamling av matavfall. En arbetsstation 

med avfallskvarn skulle placeras på lämpligt ställe i köket och det malda matavfallet skulle med 

hjälp av tryckluft transporteras via ledningar till en uppsamlingstank i källarplanet. Det malda 

avfallet skulle hämtas med slamsugningsbil och rötas för biogasproduktion. 

1.3 Syfte och mål 

Syftet med projektet var att prova och utveckla system för insamling av matavfall. Projektet 

syftade också till att ta reda på vilken kvalité det utsorterade matavfallet hade. 

4


Målet för projektet var att utveckla ett hållbart system för utsortering av matavfall från storkök 

och liknande verksamheter i hela Malmö. En grundförutsättning för ett hållbart system är att 

insamlingssystemet ska vara användaranpassat och arbetsmiljömässigt hållbart för alla parter, 

både för de som lämnar avfallet och för de som hämtar det. Projektet skulle därför särskilt 

undersöka arbetsmiljöaspekterna vid insamling av matavfall. 

1.4 Organisation 

För projektet upprättades en projektgrupp där följande personer ingick: 

Britt-Marie Fagerström/ Ebba Sellberg, Avfallsenheten, VA-verket Malmö stad som 

projektledare 

Mimmi Bissmont, Avfallsenheten, VA-verket Malmö stad 

Ingela Svare-Olsen, Malmö Skolrestauranger, Serviceförvaltningen Malmö stad 

Lis Larsson, Malmö Skolrestauranger, Serviceförvaltningen Malmö stad 

Ronny Olsson, Stadsfastigheter, Serviceförvaltningen Malmö stad 

Martin Hallmer, Sysav Biotec AB 

I projektet utfördes rötningsförsök i pilotskala på Sjölunda Avloppsreningsverk. Ansvariga för 

dessa var Emilie Persson och Ingemar Söderlindh på Sjölunda Avloppsreningsverk, VA-verket 

Malmö stad. 

1.5 Bidrag 

För att kunna genomföra projektet ansökte VA-verket och Malmö skolrestauranger om bidrag 

från Malmö stads miljöanslag. VA-verket ansökte också om bidrag från RVF Utvecklings 

projektanslag samt från Sysav Utveckling. Malmö stads miljöanslag beviljade projektet ett bidrag 

om 290 000 kr och Sysav Utveckling beviljade ersättning om 130 000 kr för installation av 

utrustning och 60 000 kr för analyskostnader. RVF Utveckling avslog ansökan. 

1.6 Tidplan 

Projektplanering, val av utrustning, inköp samt installationer gjordes under 2004. Från början var 

intentionen att utrustningen skulle vara färdig att tas i drift under våren 2004 och projektet skulle 

då genomföras under april-december 2004. På grund av utrymmes- och installationsproblem togs 

inte anläggningen i drift förrän vårtterminens start i januari 2005. Projekttiden förlängdes då till 

den 30 november 2005. 

1.7 Genomförande 

1.7.1 Valt insamlingssystem 

Projektet har tillämpats på ett insamlingssystem som installerats på Sofielundsskolan. Systemet 

utgörs av Envacs MicroVacsystem bestående av en avfallskvarn och en lagringstank. 

5


Avfallskvarn 

Avfallskvarnen är installerad i tillagningsköket i nära anslutning till grönsaksberedningen, se bild 1 

nedan. I kvarnen kan max 6 liter avfall malas åt gången och en malning tar ungefär en och en halv 

minut. Vid malningen tillsätts cirka 2,5 liter vatten via automatiska dysor. Från avfallskvarnen 

transporteras avfallet i ledningar med hjälp av en vakuumpump till en lagringstank som 

installerats i källarplan under köket. 

Bild 1. Avfallskvarnen i tillagningsköket. 

Lagringstank 

Lagringstanken rymmer cirka 4 m 3 och är installerad i källaren, se bilden nedan På grund av 

utrymmesbrist kunde inte någon av de till systemet hörande standardtankarna användas. 

Lagringstanken har istället byggts på plats och anpassats efter rådande förhållanden. Eftersom 

takhöjden var den begränsande faktorn byggdes lagringstanken betydligt lägre och därmed längre 

än standardtankarna. 

I lagringstanken avvattnas avfallet och vattnet leds via fettavskiljare till utgående avloppsledning. 

Det avvattnade avfallet lagras i tanken och har under projektet tömts med varierande intervall, 

mellan 6 och 10 veckor. 

Bild 2. Lagringstanken. 

6


Ledningssystem 

Ledningssystemet för anläggningen består dels av ledningar för matavfallet och dels av en ledning 

för utgående vatten, som uppstår genom avvattning. 

Ledningarna för matavfallet utgörs dels av en ledning mellan avfallskvarnen och lagringstanken 

och dels av en ledning från lagringstanken till kopplingen för slamsugningsbilen. 

Ledningen för det utgående vattnet leds direkt från lagringstanken till en fettavskiljare, där det 

blandas med annat avloppsvatten från köket. Från fettavskiljaren leds vattnet via kommunens 

avloppsledning till avloppsreningsverket. 

1.7.2 Beskrivning av aktiviteter 

Information till personalen 

Innan anläggningen togs i drift gav leverantören av systemet, Envac, kökspersonalen en 

genomgång av avfallskvarnens drift och funktion. Personalen har också fått information om vad 

som får kastas i kvarnen. En lista över vad som går bra att mala ner sitter på väggen precis 

bredvid kvarnen. 

Personalen som tömt lagringstanken har informerats om drift och funktion i samband med 

tömning. Vid kopplingen för slambilens sugslang sitter en instruktion om tillvägagångssätt vid 

tömning. 

Arbetsmiljöutvärdering 

En grundförutsättning för ett hållbart system är att insamlingssystemet ska vara användaranpassat 

och arbetsmiljömässigt hållbart för alla parter, både för de som lämnar avfallet och för de som 

hämtar det. Arbetsmiljön för de olika parterna har därför utvärderats. Detta har skett genom 

enskilda intervjuer, se vidare under avsnitt 3 Arbetsmiljöutvärdering. 

Provtagning 

En del av projektets syfte var att ta reda på vilken kvalité det utsorterade matavfallet hade. Därför 

har provtagning av matavfallet i lagringstanken utförts, se vidare under avsnitt 4 Provtagning, 

försök och analyser. 

I syfte att klarlägga hur anläggningen belastar avloppsnätet har också provtagning utförts på det 

utgående vattnet från lagringstanken, se vidare under avsnitt 4 Provtagning, försök och analyser. 

Rötningsförsök 

För att fastställa vilken kvalité det utsorterade matavfallet håller avseende biogaspotential har 

rötningsförsök i pilotskala utförts på Sjölunda Avloppsreningsverk, se vidare under avsnitt 4 

Provtagning, försök och analyser. 

Tömning 

Tömning av lagringstanken sker med en konventionell slamsugningsbil. Kopplingen för 

sugslangen finns i gårdsplan. Vid tömning spolas lagringstanken ren med en mindre mängd 

vatten. Systemets föresats är att lagringstanken ska tömmas när den är full. Innan lagringstanken 

är full tänds en lampa på avfallskvarnen i köket. Lampan indikerar ”full nivå” vilket innebär att 

det är tid för tömning. När lampan lyser finns det utrymme kvar i tanken för cirka 120 

kvarnmalningar. Under projektet visade det sig att det innebar problem att vänta med tömning 

tills lagringstanken var full. Under projektet har därför olika tömningsintervall prövats i syfte att 

nå en optimal drift, se vidare under avsitt 5 Drift. 

7


2. Ekonomi 

2.1 Utrustning och installationer 

Den totala kostnaden för insamlingssystemets utrustning och installationer uppgick till 426 000 kr 

exklusive moms och var fördelade enligt följande: 

Avfallskvarn + platsbyggd lagringstank 310 000 kr 

Ledningar samt installation 116 000 kr 

Om en standardtank hade kunnat användas hade utrustningskostnaderna blivit omkring 20 000 kr 

lägre. På grund av långa ledningsdragningar fördyrades även installationskostnaderna. 

Den platsbyggda tanken och de långa ledningsdragningarna innebar att de erhållna bidragen inte 

helt täckte kostnaderna för utrustning och installationer. Stadsfastigheter bidrog med täckning för 

de överskjutande kostnaderna, totalt 6 000 kr. 

2.2 Driftskostnader 

Kostnaderna för driften av anläggningen ligger främst i kostnaden för tömning, transport och 

behandling av avfallet. Till detta kommer kostnader för service och underhåll. 

Under projektet har VA-verkets Avfallsenhets budget för utvecklingsprojekt burit kostnaderna 

för tömning, transport och behandling. Kostnader för service och underhåll av anläggningen har 

under projektet täckts genom leverantörens garantitid. 

Efter projekttiden tas kostnaderna för tömning, transport och behandling ut via kommunens 

avfallstaxa. Alla belopp nedan anges exklusive moms. 

Före projektets start hade köket tre stycken 660 kärl som tömdes två gånger i veckan till en total 

kostnad av 23 787 kr/år. Detta minskades under projektet till tömning en gång i veckan, vilket 

kostar 12 401/år. Anledningen till att man behållit så pass stor kärlvolym är att det kommer en 

hel del matavfall från tallriksskrap (som inte mals i kvarnen) och även att det blir en hel del 

mjukplastförpackningar. 

Kostnader för avfallskvarnen blir med ett tömningsintervall på åtta veckor och en tömd mängd 

på cirka 2,5 m 3 per gång 18 400 kr/år. Denna taxa håller för närvarande på att ses över och 

ambitionen är att den ska sänkas för att ge bättre incitament till utsortering av matavfall. I ett 

första steg kommer troligtvis behandlingsavgiften att sänkas. En ungefärlig beräkning skulle då ge 

en årskostnad för kvarnen på 12 000 kr. 

Tabell 1. Kostandsjämförelser för kärl och kvarn 

Enbart kärl Kvarn + kärl idag Kvarn + kärl ev framtid 

3 st 660 l 2 ggr/v: 23 787 kr/år 3 st 660 l 1 g/v: 12 401 kr/år 3 st 660 l 1 g/v: 12 401 kr/år 

Kvarn: 18 400 kr/år Kvarn: 12 000 kr/år 

Totalt: 23 787 kr/år Totalt: 30 801 kr/år Totalt: 24 401 kr/år 

8


3. Arbetsmiljöutvärdering 

3.1 Kökspersonal 

För att utvärdera arbetsmiljön gjordes enskilda intervjuer med Ingela Svare-Olsen som är 

områdeschef för Sofielundsskolan och som har varit med i projektet från start samt fyra personer 

ur kökspersonalen. 

Intervjuerna startade med att personen fick berätta fritt om vad man upplevde var den stora 

skillnaden mellan att ha kärlhantering respektive kvarnhantering av matavfallet. Därefter fick 

hon/han associera till att antal arbetsmiljörelaterade begrepp. Dessa var: 

• Belastning 

• Buller 

• Hantering av övrigt avfall 

• Hygien 

• Kapacitet 

• Säkerhet 

• Tid 

• Tillgänglighet 

• Underhåll av utrustningen 

Slutligen ombads den intervjuade att ge en slutlig kommentar. 

Intervjuerna med kökspersonalen skedde en måndag förmiddag under en lugnare period så att 

intervjupersonerna inte skulle känna sig stressade av tiden. Värt att nämnas är att fredagen före 

intervjun hade kvarnen slutat fungera och höll på att lagas under måndagsförmiddagen. Detta kan 

ha påverkat deras medvetande om kvarnen. Dessutom fanns det diskussioner huruvida kvarnen 

skulle finnas kvar eller inte efter projekttidens slut, vilket säkert påverkade många att som 

avslutning säga att man ville behålla kvarnen. 

De inledande reflektionerna, då de intervjuade personerna öppet fick reflektera över skillnaderna 

i de båda systemen, var undantagslöst positiva till avfallskvarnen. Det man framförallt tog upp 

var att slippa hantera mycket tunga och ohygieniska säckar med matavfall. 

Tidigare las matavfallet i säckar som rullades ut med hjälp av en kärra, över gården, till ett 

miljörum. Där lyftes säcken över i kärl. Det upplevdes som ett bökigt avbrott i rutinerna att 

behöva klä på sig och gå ut med avfallet. Att hantera avfallskvarnen upplevs vara en arbetsuppgift 

som naturligt ingår i de dagliga rutinerna. 

Så här resonerade man kring arbetsmiljöbegreppen: 

Belastning 

Belastning var den del som tydigast kom fram i de inledande kommentarerna, varför detta tycks 

vara det område som har fått den mest påtagliga förbättringen. Alla uttryckte att belastningen 

hade förbättrats, framförallt att man spar ryggar och axlar. En av de intervjuade påpekade att det 

är viktigt med bra avställningsytor runt kvarnen eftersom man hanterar tunga kantiner och 

brätten. Dessutom är det viktigt att det är rätt arbetshöjd, det vill säga samma höjd som på övriga 

bänkar. 

9


Buller 

Alla var medvetna om att kvarnen bullrade med menade på att det i ett storkök är väldigt hög 

ljudnivå överlag och att den därför inte stör. De sa också att man sällan står kvar medan den 

maler, utan man matar den och går sedan därifrån för att göra annat. 

Hantering av övrigt avfall 

Resterande avfall hanteras fortfarande i säck. Men dessa väger inte alls så mycket och är färre till 

antalet. En av kökspersonalen hade önskemål om att kunna få slänga allt avfall i kvarn, men var 

väl medveten om att detta inte var möjligt. 

Hygien 

När avfallet hälls i kvarnen kan det stänka upp på sidor och bänk, men detta upplevs inte som ett 

hygieniskt problem då kvarn och omgivning är mycket lättstädade. Någon påminde sig om att 

säcken med matavfall någon gång hade spruckit när den burits ut, vilket var äckligt och 

ohygieniskt. Det är viktigt att kvarnen är lättstädad, någon påpekade också att det är viktigt att 

den är självrengörande, det vill säga att den sköljer med vatten under och efter varje malning. 

Kapacitet 

”Det är överlag så positivt så man tänker inte på att någonting behöver förbättras. Men man kan alltid önska ett 

större hål.” Det citatet sammanfattar väl de intervjuades åsikter. Man tycks inte ha upplevt det som 

ett problem att kvarnen har låg kapacitet, men när frågan kom upp började man reflektera. 

Någon påpekade att hålet rymmer 6 liter, men att en kantin rymmer 9 liter. Det hade varit bra att 

kunna tömma hela kantinen samtidigt. Ingela Svare-Olsen kommenterade även att tanken som 

samlar upp det malda avfallet är för stor. 

Säkerhet 

Alla fem tyckte att kvarnen känns säker att hantera. En av de intervjuade såg förvånad ut över 

frågan och svarade att locket ju inte går att öppna medan kvarnen är igång. 

Tid 

Eftersom kvarnen upplevs vara väl placerad och lättillgänglig och dessutom upplevs vara en 

arbetsuppgift som naturligt ingår i de dagliga rutinerna är inte tidsaspekten ett problem. En av de 

intervjuade sa att det var svårt att jämföra tidsåtgången för de båda systemen med hänvisning till 

detta. Några tyckte att det kändes som malningscykeln var lång, kanske 1 till 1 ½ minut. Men att 

det inte hade så stor inverkan eftersom man gick ifrån och gjorde annat medan kvarnen jobbade. 

Tillgänglighet 

Tillängligheten är god. Kvarnen används framförallt vid grönsaksberedningen och i slutet av 

dagen då man maler ner överbliven mat. Eftersom kvarnen är väl tillgänglig är det alltid någon 

som går förbi och matar den med nytt avfall. 

Det har förts diskussioner kring att även ta med det matavfall som kommer från skolbarnens 

tallrikar. Det är inte möjligt med den nuvarande placeringen inne i köket eftersom man inte får 

lov att transportera matavfallet ute från restaurangen in genom tillredningsköket. Majoriteten av 

de tillfrågade var inte intresserade av att få med tallriksskrapet eftersom det kan innehålla bestick, 

tuggummi och annat som inte ska ner i kvarnen. Om det dessutom handlade om att flytta 

kvarnen från sin position inne i köket var intresset ännu lägre. 

10


3.2 Slamtömningspersonal 

I samband med en tömning av matavfallstanken genomfördes en intervju kring arbetsmiljöfrågor 

med chauffören. Samtalet skedde under arbetets gång och var mycket informellt. Chauffören 

tömmer vanligtvis fettavskiljare och jämförde därför med den typen av tömningar. 

Enligt chauffören kan arbetsmiljöproblem i samband med tanktömning vara att 

inspektionsluckan sitter felplacerad. Han tycker att det är fallet på Sofielundsskolan. Locket som 

måste lyftas av före tömning, genom vilket man även inspekterar och sköljer silen, sitter för högt 

upp. I och med att tanken har så pass stor diameter kommer man dessutom långt ifrån hålet. 

Visserligen finns här en stege, men det vore bättre om den var högre. 

Vanliga problem annars, som inte finns på den här anläggningen, är lång slangdragning och att 

det är svårt att komma åt tankar som är belamrade med en massa grejor. Bra ljus är viktigt. 

Lukten upplever han inte som ett problem, man vänjer sig. Eftersom chauffören inte tömmer 

matavfallstankar annars var han ovan vid lukten då han först lyfte av locket, men han upplever 

det inte som ett problem. 

På frågan om vad han tror är att föredra, kärl eller tank för matavfall, så får han fundera en stund. 

Sen nämner han tunga säckar som kan gå sönder och beslutar sig för att tanken är bättre. 

3.3 Kärltömningspersonal 

Det genomfördes en telefonintervju med chauffören som tömmer kärlen på Sofielundsskolan. 

Samtalet skedde under arbetets gång och var mycket informellt. 

På frågan om det blivit någon skillnad i arbetsmiljön på Sofielundsskolan svarar chauffören att 

han inte märkt någon skillnad. När det gäller belastning är kärlen enkla att rulla och det är en kort 

bit mellan soprummet och bilen. Avfall från skolrestauranger och kök är vanligtvis tyngre än 

annat avfall eftersom det innehåller en så stor del matavfall. 

Det kan bli problem med lukt och spill från avfallet. Lukt kan det speciellt bli på sommaren, det 

händer även att det blir larver och flugor under varma perioder. Spill kan det bli när säckarna med 

matavfall komprimeras i bilen och spricker. 

På frågan om han tror att det är en förbättring för arbetsmiljön att införa matavfallskvarn svara 

chauffören utan tvekan att det är en förbättring. Och om det införs utsortering av matavfall i kärl 

tror chauffören att kärlen kommer att bli tunga. 

11


4. Provtagning, försök och analyser 

4.1 Matavfallet 

4.1.1 Provtagning 

Under projektets tid har prover på matavfallet i uppsamlingstanken tagits vid fem tillfällen. 

Proven har tagits i samband med tömning av uppsamlingstanken. Prov ett, två och fem har tagits 

direkt i tanken i samband med tömning. För prov tre och fyra har provtagningen praktiskt gått till 

så att, tanken tömdes med slamsugningsbil och under tömningens slutskede spolades tanken ren 

med en mindre mängd vatten, slamsugningsbilen körde till Sjölunda reningsverk och tömde cirka 

500 liter kvarnat matavfall till en enkubikmeters tank med avtappningskran, från vilken provet 

slutligen avtappades. Provet kördes sedan direkt till VA-verkets vattenlaboratorium i Malmö där 

proverna analyserades. 

Proverna har analyserats med avseende på pH, torrsubstans, glödningsförlust, näringsämnen 

(kväve och fosfor), samt tungmetaller. Halten av organiska förorenande ämnen analyserades 

också i de två första proverna. pH är intressant ur rötningssynpunkt och ett lågt pH kan också 

tyda på att en ensilering skett i uppsamlingstanken. Vid ensilering avstannar nedbrytningen av 

matavfallet. Torrsubstansen är mycket intressant eftersom den tydligt visar hur avvattningen i 

tanken fungerar och ger dessutom tillsammans med glödförlusten en grov uppskattning av 

gaspotentialen i avfallet. Halten av näringsämnen och tungmetaller är framförallt intressant när 

det gäller spridning av den biogödsel som bildas efter rötningsprocessen, men också som 

kvalitetssäkring av avfallet innan rötning. 

4.1.2 Analyser 

Källsorterat matavfall har ofta ett lågt pH och det visar också analyserna i försöket, pH i 

matavfallet är relativt lågt och visar ett spann på 3,5-3,8 med ett medelvärde på 3,6. 

Torrsubstansen har varierat mellan 11,5-9,1, med ett medelvärde på 10,1. Detta visar att 

avvattningen i uppsamlingstanken fungerat bra och att det kvarnade matavfallet har en ur 

transportsynpunkt och rötsynpunkt godtagbar torrsubstanshalt, dvs. hög men fortfarande 

pumpbar. Medelvärdet för glödförlust är 93 % vilket visar att en stor andel av avfallet är 

nedbrytbart och lämpar sig väl för rötning. 

Analyserna av tungmetaller visar att förekomsten av tungmetaller är mycket låg, endast fyra 

tungmetaller har detekterats. Halterna för övriga metaller ligger under analysmetodernas 

detektionsgräns. I samtliga prov har kadmium uppmätts. För fyra av fem prover är halterna av 

kadmium mycket låga, men i ett av proven ligger halten högre. Mycket låga värden av zink 

förekommer i tre av fem prover. Mycket låga halter av koppar och kvicksilver har uppmätts i 

vardera ett av proven. Generellt sett är proverna rena med mycket låga halter av tungmetaller. 

Tabell 2. Tungmetallhalter i matavfallet från lagringstanken. 

Prov 1 2 3 4 5 

Cd (mg/Kg Ts) 0,98 0,03 0,10 0,06 0,05 

Zn (mg/Kg Ts) 52 42 22 

Hg (mg/Kg Ts) 0,07 

Cu (mg/Kg Ts) 4,4 

12


Renhållningsverksföreningen har gett ut certifieringsregler för spridning av biogödsel på 

åkermark. I certifieringsreglerna finns både riktvärden för metallhalter i biogödseln, uttryckt i 

mg/kg torrsubstans och riktvärden för metalltillförsel till åkermark, uttryckt i g/ha och år. För att 

bättre bedöma tungmetallhalten i analyserade prover kan en jämförelse göras mot dessa 

riktvärden. Riktvärdena gäller spridning av biogödsel men det är matavfallet före rötning som har 

analyserats i försöket. För att en jämförelse skall kunna göras måste hänsyn tas till det faktum att 

en stor del av matavfallet bryts ner i rötprocessen. Rötningsförsöken som gjorts i projektet visar 

att ungefär 75 % av torrsubstansen bryts ner i rötkammaren. Detta betyder att tungmetallhalten 

kan förväntas vara cirka fyra gånger större i biogödseln än i matavfallet. I tabell 3 nedan har 

uppmätta tungmetallhalter räknats om till att gälla den biogödsel som matavfallet ger upphov till 

efter rötning. 

Tabell 3. Beräknade tungmetallhalter i biogödsel efter rötning. 

Prov 1 2 3 4 5 Riktvärde 

Pb (mg/Kg Ts) 100 

Cd (mg/Kg Ts) 4,01 0,12 0,41 0,25 0,20 1,0 

Cu (mg/Kg Ts) 18 600 

Cr (mg/Kg Ts) 100 

Hg (mg/Kg Ts) 0,29 1,0 

Ni (mg/Kg Ts) 50 

Zn (mg/Kg Ts) 213 172 90 800 

Jämförelsen visar att det insamlade matavfall är mycket rent och att samtliga tungmetallhalter 

utom ett ligger väl under riktvärdena. Kadmiumhalten i det första provet ligger betydligt över 

riktvärdet. Vad detta beror på är svårt att förklara, det kan vara fel vid provtagning och analys, 

eller så har halten faktiskt varit så hög i just detta stickprov. Prov ett var det första provet efter 

installation och eventuellt har provet förorenats av den nyinstallerade utrustningen. Eftersom 

kadmiumhalten i de övriga proverna ligger väl under riktvärdet bedöms kadmium inte utgöra ett 

problem vid spridning av rötresten på åkermark. 

Ett bra mått på rötrestens kvalitet är att undersöka om det är tungmetallhalten eller halten 

näringsämnen som begränsar spridningen av biogödsel på åkermark. För det första provet är det 

kadmiumhalten som begränsar spridningen, men för de övriga proverna är det fosforhalten som 

begränsar spridningen. 

4.1.3 Rötningsförsök 

Genomförande 

För att undersöka det insamlade matavfallets biogaspotential gjordes försök med rötning på en 

försöksstation på Sjölunda Avloppsreningsverk, se bild 3. Matavfall från tanken vid 

Sofielundsskolans kök frystes in i mindre dunkar och tillsattes sedan, lite i taget, till en 

rötningsreaktor med volymen 20 liter. Reaktorn är nedsänkt i ett varmvattenbad som reglerar 

temperaturen så att den är 37°C ± 1°C inne i reaktorn. Innehållet i reaktorn blandas ständigt om 

med hjälp av propelleromrörare. Genom en ventil i toppen av reaktorn tillförs avfall och genom 

en ventil i botten tappas avfall ut. Rötningsvolymen hålls konstant vilket innebär att lika mycket 

avfall som tillförs tappas också ut. Från toppen av reaktorn förs sedan den bildade gasen till en 

gasklocka där mängden bildad gas kan avläsas. 

Avfall har i försöken tillförts/tappats ut från reaktorn en gång per dag, med undantag för vissa 

helgdagar då inget nytt material tillförts/tappats ut. I samband med varje tillförsel/tappning 

13


kontrolleras temperatur och pH i reaktorn och den bildade biogasens mängd noteras. Biogasens 

sammansättning mäts samtidigt med hjälp av en gasmätare som mäter metanhalt, koldioxidhalt 

samt eventuell närvaro av svavelväten och syre. 

Vid uppstarten av försöken med matavfall bestod hela reaktorvolymen av rötslam från Sjölunda 

Avloppsreningsverks fullskalereaktorer. Efter ca 2 månader med tillförsel av matavfall kunde i 

princip hela volymen betraktas bestå av matavfall. Därefter pågick försöken ytterligare drygt 2 

månader. För att få en stabil rötningsprocess är det nödvändigt att sakta vänja 

mikroorganismerna vid det nya materialet. Försöken har visat att man här inte kan vara nog 

försiktig och vid något tillfälle när mängden nytt tillfört avfall ökats på för snabbt har 

biogaskvaliteten tillfälligt försämrats. Under den sista försöksmånaden har uppehållstiden i 

reaktorn varit ca 30 dagar, men med en längre tillvänjningstid än 4 månader kan förmodligen 

denna kortas till 20 dagar. 

Bild 3. Försöksstation för rötning på Sjölunda Avloppsreningsverk. 

Resultat 

Matavfallets torrsubstanshalt (TS-halt) reducerades under rötningen med 70-80 % och den 

organiska delen av torrsubstanshalten (VS-halten) reducerades med 80-90 % vid 10 % TS i det 

inmatade matavfallet. Försöken visar på en sämre reduktion av TS och VS om TS-halten i det 

inmatade matavfallet är 5 % istället för 10 %. Fler försök kommer att göras för att undersöka TShaltens 

betydelse för nedbrytningen av matavfallet. 

Biogasproduktionen har under försöksperioden uppmätts vara 65,8 liter biogas per kg tillfört 

matavfall, med en metanhalt på i medeltal 60 %. Försöken visar att matavfallet är lämpligt att röta 

och att avfallets biogaspotential är mycket god. 

De uppmätta biogassiffrorna kan jämföras med andra rötningsförsök. I Västra Hamnen i Malmö 

finns hushåll med avfallskvarn. Kvarnen sitter där placerad i kökshon och det malda avfallet leds 

tillsammans med kökets övriga avloppsvatten till en sedimentationstank. Tanken töms med 

slambil. I tabell 4 nedan jämförs Sofielundsskolans produktion av metangas med 

avfallskvarnsslammet i Västra Hamnen respektive matavfall som sorterats ut i sopsug. Dessutom 

finns en jämförande siffra för avloppsslam. Jämförelsen visar att avfallet från kvarnen på 

Sofielundsskolan har en hög metangasproduktion. 

14


Tabell 4. Jämförelse av metangasproduktion som erhållits från olika insamlingssystem. 

Avfallsslag Metangasproduktion 

(l metan per kg VS) 

Kvarn Sofielundsskolan 423 

Kvarn V Hamnen 395 

Sopsug V Hamnen 271 

Avloppsslam 270-280 

4.2 Utgående vatten 

4.2.1 Provtagning 

Under projektet har prover på utgående vatten från lagringstanken tagits vid fem tillfällen. Prov 1 

och 2 togs direkt på utgående ledning från tanken medan prov 3-5 togs på utgående vatten från 

fettavskiljaren. Till fettavskiljaren leds, förutom vattnet från lagringstanken, allt disk-, skölj- och 

tvättvatten från köket. 

De gränsvärden som finns för Malmö stad gäller belastningen på avloppsledningsnätet, vilket 

innebär det totala flödet från köket, alltså efter fettavskiljaren. För att erhålla analyser som 

motsvarar den högsta belastningen av ledningsnätet togs proverna 3-5 endast en eller ett par 

dagar före tömning av fettavskiljaren. 

Samtliga prover kördes direkt efter provtagning till VA-verkets vattenlaboratorium i Malmö där 

proverna analyserades. 

4.2.2 Analyser 

Samtliga prover analyserades med avseende på pH, totalkväve, totalfosfor, torrsubstans och fett. 

Analyserna är sammanställda i tabellen nedan. 

Tabell 5. Analysresultat för prover tagna på utgående avloppsvatten. 

Prov 1 2 3 4 5 

Medelv efter 

Riktvärde 

fettavskiljare 

pH 3,5 3,6 6,0 6,6 4,3 6,5-11 5,6 

Totalkväve (mg/l) 6,3 4,8 28 46 18 60 30,7 

Totalfosfor (mg/l) 89 96 9,5 11 6,2 - 8,9 

Torrsubstans (mg/l) - 23 000 1 280 1 500 1 936 - 1572 

Fett avskiljbart (mg/l) 

* totalt fett 

79* 540 28 84 2,4 50 38,1 

Innan fettavskiljare Efter fettavskiljare 

Prover tagna innan fettavskiljaren 

Prov 1 och 2 togs direkt på utgående ledning från lagringstanken. Prov 1 togs på utgående vatten 

som lämnat lagringstanken genom systemets normala avvattningsprocess. Prov 2 togs genom 

tvångspumpning innan systemet påbörjat normal avvattning. Detta innebar sannolikt att vattnet i 

prov 2 innehöll en större andel mat än om avvattningen skett normalt, vilket också förklarar de 

högre halterna av totalfosfor, torrsubstans och avskiljbart fett för detta prov. 

15


pH för proverna 1 och 2 är surt, 3,5 -3,6. De sura värdena beror dels på att matavfall naturligt har 

ett lågt pH men också på att en nedbrytningsprocess som försurar avfallet sker i tanken under 

tiden det lagras. 

Totalkvävehalten i prov 1 och 2 är låg, 4,8-6,3 mg per liter, vilket ligger långt under riktvärdet. 

Analyserna av fett i prov 1 och 2 är av naturliga skäl högre än de övriga proverna, som tagits efter 

fettavskiljaren. 

Prover tagna efter fettavskiljaren 

Prov 3-5 togs på utgående vatten från fettavskiljaren. 

pH på det utgående vattnet från fettavskiljaren är relativt lågt och analyserna visar ett spann på 

4,3 - 6,6. pH på dessa prover är högre än proverna 1-2, vilket har sin förklaring dels i att vattnet 

efter fettavskiljaren blandats med övrigt avloppsvatten från köket och dels i att det finns ett flöde 

genom fettavskiljaren. Att flödet inverkar tyder också prov 5 på. Prov 5 som visar lägre pH än 

prov 3 och 4 togs precis när köket hade stängt för jullov och det var då ingen genomströmning i 

fettavskiljaren. Avsaknaden av genomströmning gör att en nedbrytningsprocess som försurar 

påverkar pH-värdet. 

Samtliga värden av totalkväve ligger under riktvärdet, 60 mg/l, och medelvärdet efter 

fettavskiljaren är 30,7 mg/l. 

Analyserna av avskiljbart fett ger ett medelvärde, 38,1 mg/l, som ligger under riktvärdet. 

För totalfosfor och torrsubstans finns inga riktvärden, men även dessa halter är betydligt lägre 

efter fettavskiljaren jämfört med proverna tagna på ledningen från lagringstanken. 

16


5. Drift 

5.1 Avfallskvarnen 

Driften av avfallskvarnen har fungerat bra. Personalen är nöjda med instruktionerna de fick vid 

driftstart och tycker att kvarnen är enkel att hantera. 

Vid projektets start förekom ett fåtal driftsstopp och personalen fick kontakta leverantören för 

tillsyn. Därefter har driften fungerat utan problem. 

5.2 Lagringstanken 

Lagringen av matavfallet i tanken har fungerat bra. Avvattningen har medfört en ur transport- 

och rötningssynpunkt bra torrsubstanshalt, det vill säga hög men fortfarande pumpbar. 

Problemen som uppstått vid tömningen, se avsnitt 5.4 nedan, har sitt ursprung i lagringstankens 

kapacitet. Problemen kan dock inte härröras till tankens drift utan beror på dels den väl tilltagna 

volymen av tanken och dels tankens utformning. Detta diskuteras vidare i avsnitt 6 Erfarenheter. 

5.3 Ledningssystemet 

Lagringstanken på Sofielundsskolan är placerad i ett utrymme i källarplan. Detta utrymme ligger 

mitt i byggnaden och ledningsdragningen från lagringstanken till kopplingen för tömningsbilen, 

som finns på gårdsplan, är därför lång cirka 30 m. Lagringstankens placering i förhållande till 

tömningskopplingen gör också att ledningen svänger på många ställen med totalt 8 stycken 90°böjar 

och ett par 45°-böjar. Ledningen är av stål med dimensionen Ø 110 och av typen MA-rör. 

Den långa avfallsledningen och de många böjarna har försvårat tömningen. Detta diskuteras 

vidare i avsnitt 6 Erfarenheter. 

Under projektet havererade avfallsledningen genom ett brott i en av skarvarna. Exakt vad brottet 

berodde på är svårt att säga och eftersom skadan upptäcktes först efter ett tag är det ovisst om 

skadan uppstod under eller efter tömning. Troligt är att skarven gett vika på grund av för högt 

tryck eller på grund av frätande matavfall. 

Driften av ledningen mellan avfallskvarnen och lagringstanken liksom ledningen för utgående 

vatten har fungerat utan komplikationer. 

5.4 Tömning 

5.4.1 Tillvägagångssätt 

Innan lagringstanken är full tänds en lampa på avfallskvarnen i köket. Lampan indikerar ”full 

nivå” vilket innebär att det är tid för tömning. När lampan lyser finns det utrymme kvar i tanken 

för cirka 120 kvarnmalningar, vilket på Sofielundsskolan motsvarar cirka tre dagars drift. 

Innan tömning av lagringstanken påbörjas stängs avfallskvarnen för malning. Därefter öppnas 

inspektionsluckan på lagringstanken för att undvika att tanken imploderar vid slamsugningen. 

Sugslangen kopplas till sugledningen och tömningen startar. Tömningen avslutas med att korgen 

och pumpen för avvattning, som sitter i tanken, samt locket till tanken spolas rent. 

17


5.4.2 Tömningsintervall 

Under projektet visade sig att det innebar problem att vänta med tömning tills lagringstanken var 

full. Under projektet har därför olika tömningsintervall prövats i syfte att nå en optimal drift. 

Tömning 1- den 22/3 2005 

Första tömningen gjordes efter 10 veckors drift, då anläggningen indikerat ”full nivå”. Vid denna 

tömning var konsistensen på avfallet i tanken fast och det var svårt att tömma tanken. Stora 

mängder vatten fick tillsättas för att erhålla en sugbar konsistens och tömningen tog cirka en och 

en halv timme. 

Vid avlämning på avloppsreningsverket uppstod också problem. På grund av den tjocka 

konsistensen gick det inte att pumpa ur allt ur bilen. 

Tömning 2- den 9/5 2005 

Efter problemen vid den första tömningen beslöts att nästa tömning skulle ske efter 6 veckors 

drift, det vill säga innan anläggningen indikerar ”full nivå”. Detta för att avvattningsprocessen 

inte skulle ha gått lika långt som vid första tömningen. 

Denna tömning fungerade betydligt bättre. Konsistensen på avfallet var sugbar och en acceptabel 

mängd vatten tillsattes vid tömningen. Totalt tömdes ca 2,5 m 3 och tömningen tog cirka 40 

minuter. 

Avlämningen på avloppsreningsverket skedde utan problem. 

Tömning 3 – den 10/6 2005 

Då den andra tömningen fungerade bra bestämdes att också den tredje tömningen skulle ske efter 

6 veckors drift. Detta sammanföll med skolans stängning inför sommaren och tanken tömdes 

och rengjordes för uppehållet. 

Denna tömning fungerade också acceptabelt. 

Tömning 4 – den 10/10 2005 

För att hitta det ur driftsynpunkt optimala tömningsintervallet beslöts vid höstterminens start att 

ett något längre tömningsintervall skulle prövas. Höstens första tömning skedde efter 7 veckors 

drift. 

Denna tömning gick väldigt bra de första 20-30 minuterna. Därefter nåddes den hårda skorpan 

som uppstår som ett toppskikt i tanken. Skorpan var så fast att tömningsbilen havererade och 

slutade ge vakuum. Efter att ha spolat vatten i tanken i försök att luckra upp skorpan gick det 

ändå inte att suga upp det sista. Totalt tömdes cirka 2 m 3 . 

Tömning 5 – den 28/11 2005 

Efter problemen vid tömning 4 diskuterades tillvägagångssättet med leverantören. Tillsammans 

beslöts att också nästa tömning skulle ske efter 7 veckors drift, men med ett annorlunda 

tillvägagångssätt. Det nya tillvägagångssättet innebar att lagringstanken slamsögs tills endast den 

tjocka skorpan kvarstod. Då avslutades sugningen och korgen, pumpen och locket spolades rent. 

Vattnet som använts för rengöring lämnades i tanken tillsammans med skorpan till nästa 

tömning. Skorpan luckras då upp och blandas med det nya lösare avfallet innan 

avvattningsförloppet åter påbörjas. Till nästa tömning har så en ny skorpa bildats och denna 

18


lämnas på samma sätt kvar till följande tömning. På så sätt kan tömningsintervallet förlängas utan 

att själva tömningen blir ohanterlig. 

Tömning 5 skedde enligt ovan och tanken slamsögs i cirka en timme. Därefter nåddes skorpan 

och sugningen avslutades. Tömningen fungerade acceptabelt och beslut om att utföra även nästa 

tömning på detta sätt fattades. 

5.5 Fortsatt drift på Sofielundsskolan 

Malmö skolrestauranger har beslutat att behålla systemet och fortsätta driften åtminstone fram till 

sommaruppehållet 2006. Därefter kommer beslut att fattas om eventuell fortsättning. 

Projekttiden gick ut den 30/11 2005 och tömningar har härefter lagts in på fast tur. Tömning 

med slamsugningsbil på fasta turer utförs i 4 veckors intervall, vilket innebär att Sofielundsskolan 

lagts på tömning var åttonde vecka. Den första tömningen efter projekttiden skedde vecka 4 

2006. Tömningen utfördes på samma sätt som tömning 5 inom projektet. Detta fungerade bra 

och tömning kommer under våren att ske var åttonde vecka. 

Inför sommaruppehållet kommer lagringstanken att tömmas helt. Tank och ledningar kommer 

att rengöras noggrant i samband med denna tömning. 

När tank och ledningar tömts för sommaruppehållet kommer filmning av ledningarna att utföras 

för att se hur ledningarna eventuellt påverkats av matavfall som stått en längre tid i ledningarna. 

19


6. Erfarenheter 

6.1 Systemet 

Avfallskvarnen 

Erfarenheterna från det valda systemet är blandade. Avfallskvarnen har fungerat bra och bedöms 

vara driftssäker. Avfallskvarnen upplevs även enkel att hantera. 

Lagringstanken 

Driften av lagringstanken har också fungerat bra och avvattningen har varit god. Under projektet 

visade sig dock lagringstankens utformning och volym vara olämplig, vilket medfört problem vid 

tömningarna. 

Dimensionering av tankens volym gjordes med utgångspunkt från kända matavfallsmängder. 

Under driften framkom att uppkomna mängder var mindre än beräknat, vilket fick till följd att 

tanken inte behövde tömmas lika ofta som beräknat. Färre tömningar är i och för sig positivt, 

men de förlängda tömningsintervallen visade sig utgöra problem praktiskt. Längre lagringstid 

medförde ett fastare avfall som var svårt att slamsuga och den totala lagringsvolymen kunde 

därför inte utnyttjas. För att kunna slamsuga avfallet fick lagringstanken tömmas då den endast 

var drygt halvfull. Detta innebär att lagringstiden och inte volymen visat sig vara den begränsande 

faktorn för systemet på Sofielundsskolan. 

Också utformningen av tanken har utgjort ett problem i samband med tömningen. Utformningen 

gjordes med utgångspunkt från givet utrymme. Detta innebar att tanken byggdes på plats och 

eftersom takhöjden var den begränsande faktorn byggdes tanken lägre och därmed längre än de 

standardtankar som normalt levereras med systemet. Den platsbyggda tanken på 4 m 3 är 3,5 m 

lång och 1,25 m hög. Leverantörens standardtank på 5 m 3 är 3,2 m lång och 1,7 m hög. 

Utformningen av den platsbyggda tanken ledde därigenom till att avfallet lagrades över en större 

yta jämfört med i standardtankarna. Den större ytan medförde en större toppskorpa och därmed 

en större mängd material med högre torrsubstans, vilket är svårare att slamsuga. Sugledningens 

placering på tankens ena kortsida har också försvårat tömningen. Hade sugledningen istället 

placerats i tankens mitt hade avståndet till tankens samtliga punkter optimerats. 

Ledningarna 

Den långa ledningen från lagringstanken till tömningskopplingen har sannolikt gjort att 

tömningen tagit längre tid. Den långa ledningen med de många böjarna ökar motståndet och 

sugkapaciteten har troligen försämrats av detta. 

På grund av komplikationer vid tömningarna har olika tömningsintervall och tillvägagångssätt 

testats under projektet. Testen har visat att det optimala tillvägagångssättet, sett till utnyttjande av 

tankens volym, är att vid tömning lämna torrskorpan kvar i tanken. Detta innebär att tanken inte 

töms fullständigt vid slamsugningen. Följden blir då att det blir kvar en del matavfall också i 

ledningarna. Hur detta påverkar ledningarna är ännu inte känt, men detta kommer att följas upp 

under våren/sommaren. 

6.2 Arbetsmiljön 

Erfarenheterna beträffande arbetsmiljön är övervägande positiva. Kökspersonalen är mycket 

nöjda och ser bara förbättringar efter införandet av avfallskvarnen. 

Arbetsmiljön vid tömning av kärlavfallet har också förbättrats tack vare att större delen av det 

tunga matavfallet inte längre hanteras i kärlen. 

20


Erfarenheterna kring arbetsmiljön för slamtömningspersonalen har varit mer blandade. Sett till 

helheten förbättras arbetsmiljön vid slamsugning av lagringstanken jämfört med tömning av 

tunga kärl. För att ge en bättre arbetsmiljö tömningspraktiskt bör dock utformningen av tanken 

förbättras, dels beträffande dimensionering och dels beträffande inspektionsluckans placering. 

Luckan ska sitta så att det är enkelt att komma till vid inspektion och rengöring. 

6.3 Matavfallets kvalité 

Systemet med avfallskvarnen ger ett mycket rent matavfall fritt från främmande material. 

Personalen i skolköket har hög medvetenhet beträffande avfallets användningsområde och är 

därför måna om att det som stoppas i kvarnen skall vara matavfall utan föroreningar, som till 

exempel servetter. Kvarnen i sig medför också en kvalitetsgaranti då malningen inte fungera om 

hårda föremål som bestick och liknande hamnat bland maten. 

Provtagningen och rötningsförsöken visar också att matavfallet håller en hög kvalité. Generellt 

sett är proverna rena med mycket låga halter av tungmetaller. Matavfallet har också en ur 

transport- och rötningssynpunkt godtagbar torrsubstanshalt, det vill säga hög men fortfarande 

pumpbar. 

Rötningsförsöken visade att en stabil process erhölls och att matavfallet är lämpligt att röta. 

Avfallets biogaspotential var också mycket god. 

6.4 Fördelar 

Fördelarna med det testade insamlingssystemet finns framförallt inom arbetsmiljön. Systemet är 

användaranpassat och arbetsmiljömässigt fördelaktigt både för de som lämnar avfallet, det vill 

säga kökspersonalen, och för de som hämtar avfallet. 

Insamlingssystemet innebär också miljömässiga fördelar. Tack vare utsorteringen av matavfallet 

töms kärlen med resterande avfall hälften så ofta nu jämfört med innan utsorteringen skedde. 

Lagringstanken för matavfallet töms var åttonde vecka. Detta innebär totalt sett cirka 45 % 

mindre transporter. 

Miljön gynnas också av att insamlingssystemet genererar ett rent och kvalitetssäkrat avfall som 

genom rötning ger användbar biogas och rötrest. 

6.5 Nackdelar 

En av de stora nackdelarna med insamlingssystemet är de dyra installations- och 

utrustningskostnaderna. 

Att lagringstiden visade sig vara en begränsande faktor anses också som en nackdel, eftersom det 

innebär att systemet endast kan användas vid verksamheter med relativt stora matavfallsvolymer. 

På Sofielundsskolan platsbyggdes lagringstanken, vilket visade sig innebära nackdelar ur 

tömningssynpunkt. Eftersom det inte förekommit att tanken byggts på plats på andra ställen 

fanns inte heller några tidigare erfarenheter att dra nytta av. Erfarenheterna från 

Sofielundsskolans är att dimensioneringen av tanken är mycket viktig så att tankens totala volym 

kan utnyttjas till varje tömning. Utformningen av den platsbyggda tanken är också viktig ur 

tömningssynpunkt. 

21


7. Slutsatser 

Insamling av matavfall från verksamheter kan med fördel göras via avfallskvarn. 

Insamlingssystemet är driftssäkert och enkelt att hantera för kökspersonalen. Arbetsmiljön 

upplevs också vara mycket god för både avfallslämnarna och –hämtarna. Vidare håller matavfallet 

som samlas in via systemet en hög kvalité och lämpar sig mycket bra för rötning och utvinning av 

biogas. 

Det i projektet prövade insamlingssystemet, MicroVac, innebär höga utrustnings- och 

installationskostnader och kan därför vara svårt att motivera att installera vid mindre 

verksamheter. Att lagringstiden i tanken är begränsande gör också att verksamheten måste ha en 

viss omsättning för att systemet ska fungera praktiskt. Projektet har även visat att det är mycket 

viktigt att beräkna dimensionerna av systemet noga innan installation, så att volymen och 

lagringstiden optimeras. 

Den på Sofielundsskolan platsbyggda tanken har medfört svårigheter vid tömning. Därför bör 

framöver utrustning som inte är utprovad för ändamålet användas med försiktighet i liknande 

projekt. Långa ledningsdragningar och böjar bör också undvikas för att underlätta tömningen av 

tanken. 

22

Insamling av matavfall på Sofielundsskolan (417 kb) - Sysav

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?