AlltOmJobbet Nr06-12-Kyrkan.pdf - Tidningen Vision
AlltOmJobbet Nr06-12-Kyrkan.pdf - Tidningen Vision
AlltOmJobbet Nr06-12-Kyrkan.pdf - Tidningen Vision
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
n reTrEaT<br />
EFÖrEDÖME. den vita gården på berget ovanför sjön Siljan firar 50 år i år. det är Sveriges<br />
första retreatgård och den har fungerat som mall för andra retreatgårdar i landet.<br />
20<br />
n vit mur tornar upp sig mellan<br />
tallarna. Det ser inte speciellt inbjudande<br />
ut. Knappt några fönster. Nästan som ett<br />
fängelse. Det ska visa sig att det finns en<br />
mening med det. Här, på S:t Davidsgården<br />
i Rättvik, ska jag spendera drygt två<br />
dygn i tystnad.<br />
Vi är fem deltagare denna måndagskväll.<br />
Jag, tre äldre kvinnor och<br />
ledaren Tomas Jansson, i vanliga<br />
fall präst i Ore församling utanför Rättvik.<br />
Under helg-retreaterna kan det vara<br />
upp emot 25 deltagare.<br />
Medan husfolket, de som bor och arbetar<br />
på Stiftelsen Berget, ger oss praktisk<br />
information, tittar vi ut genom höga glasfönster<br />
som vetter mot en liten innergård.<br />
Arkitekturen ska förstärka käns-<br />
lan av det som är meningen med retreaten,<br />
förklarar Tomas Jansson.<br />
– S:t Davidsgården är tillsluten utåt. Vi<br />
stänger ute världen. Men här inne är det öppet<br />
för att vi ska blicka inåt mot själen. Och<br />
uppåt, säger han och pekar mot den höstklara<br />
himlen som skymtar ovanför innergården.<br />
Mot Gud.<br />
Och så börjar tystnaden. Vi dricker te och<br />
äter skorpor framför brasan. Jag hör varenda<br />
tugga, varje gång någon sväljer en klunk<br />
te. Det kurrar i någons mage. Efter ett tag<br />
sätter husfolket på stereon och jag förstår<br />
varför vi i fortsättningen lyssnar på klassisk<br />
musik när vi äter.<br />
Det är som att kliva in i en annan värld.<br />
Alla rör sig sakta och håller sig för sig själva.<br />
Plötsligt ringer en klocka och det är dags för<br />
completorium i kapellet. Det är en avance-<br />
rad aftonbön som bygger på en ålderdomlig<br />
andaktstradition från klostervärlden med<br />
tideböner under hela dagen. Melodierna<br />
är nästan 1 000 år gamla. Det är vackert,<br />
lite sorgligt. Några ropar medan en kör svarar.<br />
För en ovan kyrkobesökare som mig blir det<br />
omtumlande. Jag känner mig liten och ensam<br />
i en overklig värld där jag inte vet hur<br />
jag ska föra mig. Det är så långt från mitt<br />
ständigt uppkopplade liv, där orden och<br />
kommunikationen med folk runt omkring<br />
står i centrum.<br />
– Många kan uppleva lite chock av att be<br />
flera gånger om dagen. Det blir en intensivdos<br />
av kristendom, förklarar Tomas Jansson<br />
senare. Det är upp till var och en om man vill<br />
gå till kapellet eller inte.<br />
allt om jobbet nr 6 kyrkan 20<strong>12</strong>