AlltOmJobbet Nr02-13-Administration.pdf - Tidningen Vision

Tidningen Vision presenterar stolt: 

allt omjobbet 

omjobbet 

ETips för lönesamtalet E sid 24–25 

EExperiment på jobbet E sid 18–22 

ESå blir yrket i framtiden E sid 34–35 

GÖR KAFFERASTEN 

MER SPÄNNANDE E sid 36 

Utan oss 

stannar Sverige E 

nr 2 

tema 

2013 

administration 

sid 12–16 

Vill växa vidare 

omslagsfoto: rickard kilström 

UNDERSÖKNING: 

Så tycKER 1 000 

aDmINIStRatÖRER 

E sid 4–7 

Här tar proffsen 

över E 

sid 8–10 

VISION SATSAR PÅ 

ADMINISTRATÖRER E sid 11 

Eny titel och lön sporrar Therese Dahl 

E sid 6–7 

Klarar du att lösa vårt korsord? Vinn biobiljetter! 

E sid 

37

Välkommen… 

…till Allt om jobbet. Ett 

namn som förpliktigar. 

Tidningen du håller 

i handen är en del av 

fackförbundet Visions 

satsning på yrkes- och 

branschfrågor. Just 

det här numret riktar 

sig till dig som jobbar 

med administrativa 

uppgifter i kommuner, 

landsting, kyrkan och 

privata bolag i välfärdssektorn. 

Vi vill inspirera, tipsa 

och bekräfta, vara en 

hjälpande hand på vägen 

i ditt yrkesliv. 

Allt om jobbet är ett 

koncept där alla nummer 

har ett eget tema 

och en egen målgrupp. 

Tidigare har vi gjort 

teman så som Arbetsmiljö, 

Kyrkan, Karriär, 

Ekonom, Kultur 

& fritid, Fair, Teknik 

och Privatanställd. Och 

senare i vår ger vi ut en 

med fokus på Landsting 

& regioner. 

Vill du ha ett exemplar 

av någon av dessa 

magasin så hör av dig 

till redaktionen så fixar 

vi det. 

2 

ALLT ALLT JOBBET JOBBET 

Tidningen Vision presenterar stolt: 

om 

ETips för lönesamtalet E SID 24–25 

EExperiment på jobbet E SID 18–22 

ESå blir yrket i framtiden E SID 34–35 

GÖR KAFFERASTEN 

MER SPÄNNANDE E SID 36 

Utan oss 

stannar Sverige E 

NR 2 

2013 

tema administration 

Vill växa vidare 

OMSLAGSFOTO: RICKARD KILSTRÖM 

SID 12–16 

UNDERSÖKNING: 

SÅ TYCKER 1 000 

ADMINISTRATÖRER 

E SID 4–7 

Här tar proffsen 

över E 

SID 8–10 

VISION SATSAR PÅ 

ADMINISTRATÖRER E SID 11 

ENy titel och lön sporrar Therese Dahl 

Klarar du att lösa vårt korsord? Vinn biobiljetter! 

E SID 6–7 

E SID 

37 

AllT om 

jObbET 

om 

AllT jObbET nr 

10 

tips som ger 

karriären en 

skjuts E sid 31 

colourBox 

redaKtörer 

Mårten Kierkegaard 

marten.kierkegaard 

@vision.se 

Karin Warne 

karin.warne@vision.se 

2 2013 

Ingen ordning 

utan Kirsi 

Möt nyckelpersonerna som får hjulen att snurra E sid 12—16 

Får fart på 

fikastunden 

chefredaKtör 

ansvarig utgivare 

Kent Källqvist 

08-789 64 55 

070-529 64 55 

kent.kallqvist@vision.se 

E sid 36 

Layout 

Michael Ennab 

08-789 64 55 

michael.ennab 

@vision.se 

KontaKta redaKtionen 

Allt om Jobbet, Box 

7825, 103 97 Stockholm 

Adressändringar: 

Vision Direkt, Box 7825, 

103 97 Stockholm. 

Ny tjänst i 

hemtjänst 

E sid 8–10 

Tel (vx): 0771-44 00 00 

Fax: 08-789 64 79 

E-post och webb: 

alltomjobbet@vision.se 

www.tidningenvision.se 

allt om jobbet nr 2 AdministrAtion 2013 

mAriA EilErTSEn 

SuSAnnE linDholm 

tema administration 

På en myllrande 

arbetsplats 

E sid 18—22 

I kristallkulan: 

Administratör 2.0 

E sid 34–35 

Therese 

tog ett 

kliv upp 

E sid 30 

annonsera! 

Ad 4 you media AB, 

Benny Eklund 

08-505 667 80 

benny@ad4you.se 

trycKeri & uppLaga 

V-TAB Vimmerby AB 

upplaga, detta 

nummer: 43 000 ex. 

medlemstidning. 

iSSn 1654-9228 


Tidningen ansvarar inte för 

obeställt material. Allt material 

i Allt om Jobbet lagras 

och publiceras elektroniskt. 

i princip publiceras inget 

material med förbehåll mot 

denna hantering. 

Allt om Jobbet 

ges ut av fack- 

förbundet 

och produceras av 

Allt om Jobbet 

i sverige Media AB 

mAgnuS pEhrSSon 

loTTA SJöBErg 

STéFAn ESTASSy 

INLEDARE 

Nu sätter vi 

dig i fokus! 

Tänk om administratörerna inte fanns i 

vårt samhälle. Vilken skräck! Det skulle bli 

totalkaos: byggansökningar skulle försvinna 

spårlöst, lönekontot skulle förbli tomt den 

25:e och det skulle ta evigheter att få en läkartid. 

Och när folk irriterade ringde för att 

klaga – då skulle ingen svara i växeln. 

Det behövs verkligen administrativa proffs 

för att hela samhällsmotorn ska fungera. 

I år ska Vision särskilt uppmärksamma och 

lyfta fram administratörerna. Det beslutade 

förbundsmötet i höstas. Runtom i landet 

kommer Vision att arrangera speciella administratörsdagar 

med fokus på dina yrkesfrågor. (Hör 

av dig till din lokala Visionskontakt och kolla vad 

som är på gång i just din närhet.) 

Dessutom får du det här magasinet – Allt om 

jobbet med tema administration. I tidningen får 

du bland annat träffa gäng superviktiga och 

samtidigt alldeles vanliga administratörskolleger: 

Desirée som är stadsdirektörens högra hand, 

Anders som har full koll på alla pensionsregler 

och Kirsi som ser till att inga kommunala handlingar 

försvinner. Läs mer om dem på sid 12–16. 

I det här numret av Allt om Jobbet får du också 

handfasta tips på hur du kan ta ett kliv i karriären 

(sid 31), hur du bäst får upp lönen (sid 24) och hur 

administratörsrollen kan tänkas se 

ut i framtiden (sid 34). Vi hoppas 

tidningen är till nytta 

och nöje. Vi har gjort 

den för att vi tycker 

att du är viktig. 

Trevlig läsning. 

Karin Warne 

& Mårten 

Kierkegaard 

Redaktörer 

ETyck till om tidningen 

och artiklarna! mejla 

alltomjobbet@vision.se 

3

n uTveckling n uTveckling 

Löneadministratörer är den yrkesgrupp 

som trivs bäst med sitt arbete, visar Allt 

om jobbets enkätundersökning som har 

besvarats av över 1 100 assistenter och 

administratörer som är medlemmar i 

fackförbundet Vision. 

Men även skoladministratörer, ekonomiassistenter 

och administrativa assistenter 

gillar jobbet. Bara en på hundra 

administratörer trivs dåligt på sitt arbete. 

En orsak till att många gillar jobbet 

kan vara bra samvaro med kollegerna. 

90 procent är nöjda, mycket nöjda med 

den psykosociala arbetsmiljön, eller 

tycker att den är okej. 

Däremot är assistenterna och 

trots missnöje med lön och utvecklingsmöjligheter 

så uppger nära 85 procent av administratörerna 

att de trivs ganska eller mycket 

bra med sitt jobb. Bara en procent misstrivs, 

visar allt om jobbets undersökning. 

text karin warne foto MarC FeMenia 

GIllAR jObbET – 

MEN SAKNAR U TVECKlING 

administratörerna rejält missnöjda med sin 

lön, löneutveckling och sina chanser att utvecklas 

på jobbet. Bara cirka 20 procent är 

nöjda med lön och löneutveckling. Minst 

nöjda med detta är skoladministratörerna. 

Tre av tio administratörer tycker att det 

finns goda eller mycket goda möjligheter att 

utvecklas på jobbet. Löneassistenterna är 

mest nöjda, medan skolassistenterna är mest 

missnöjda med utvecklingsmöjligheterna. 

Pär Baum har varit löneadministratör 

på Uppsala 

läns landsting i snart tio år. 

Han gillar sitt jobb. 

Pär Baum – Stämningen bland kollegerna 

är bra. Sedan har vi 

löneadministratörer mycket eget ansvar och 

det trivs jag med. Det är rätt stor variation i 

Det är rätt stor variation i arbetet – det är många 

bollar att ha koll på, vilket gör att jobbet aldrig 

blir monotont. pär baum 

arbetet – det är många bollar att ha koll på, 

vilket gör att jobbet aldrig blir monotont. 

Han tycker att han utvecklas på arbetet 

– mycket tack vare att han har axlat rollen 

som praktikansvarig på arbetsplatsen. 

– För mig är det en morot och en form av 

kompetensutveckling att introducera praktikanterna. 

De ställer frågor och jag måste förklara 

saker som jag annars gör på rutin. Det 

blir ett slags nyinlärning för mig. Ibland har 

de erfarenheter från andra arbetsplatser som 

jag kan lära av. 

Är din arbetsgivare generös med vidareutbildning? 

– Vi får intern löpande utbildning av lands- 

tingets egna specialister. När det kommer 

nya system och ny teknik så får vi förstås alltid 

utbildning. Annars får vi signalera själva 

om vi vill ha något. Arbetsgivaren kastar väl 

inte direkt kurser efter oss, men ber man så 

får man, det brukar inte vara något knorr. 

Förra året var jag på en heldags seminarium 

på Personalmässan. F 

YRKE BRA OKEJ dÅLiGT 

löneassistent/-administratör ............................. 90 % .................................. 6 % .............................. 4 % 

skolassistent/-administratör ....................... 85 % .............................11 % .......................... 4 % 

Ekonomiassistent ..................................................... 79 % .................................15 % .............................. 6 % 

Administrativ assistent ..................................84 % ............................ 13 % .......................... 3 % 

receptionist/telefonist ............................................89 % ...................................7 % .............................. 4 % 

4 allt om jobbet nr 2 AdministrAtion 2013 


5 

FakTa 

Hur trivs du med ditt jobb? 

LÄrA Ut. Pär Baum, löneadministratör, 

tycker att hanutvecklas genom att 

handleda praktikanter. emmy andersson 

(t v) och anneli koivisto har efter 

praktiken blivit hans kolleger. 

ThEREsE dAhL i NORRTäLJE KäNNER siG LYcKLiGT LOTTAd 

E

n uTveckling n uTveckling 

NU HAR THERE SE 

GjORT ETT lYF T 

FakTa 

Bara var femte assistent får 

tillräckligt med kompetensutveckling 

från arbetsgivaren. 

40 procent har fått mycket lite 

eller ingen vidareutbildning 

alls. Men Therese Dahl tillhör 

dem som arbetsgivaren har 

satsat på. 

Therese Dahl är lyckligt lottad. 

Hon jobbar på kontaktcentret i 

Norrtälje kommun och har fått 

mycket vidareutbildning av sin 

arbetsgivare. På senare tid har 

hon bland annat fått utbildning 

för att kunna administrera 

datasystemet som styr det nya 

kontaktcentret. Dessutom har 

hon gått kundserviceutbildning 

och en kurs i muntlig presentation 

för att bli bättre i sin roll 

på kontaktcentret och som 

konsumentvägledare. 

– Jag är mycket nöjd med 

min kompetensutveckling och 

älskar verkligen att gå till jobbet, 

säger hon. 

Men Therese Dahl tillhör 

ovanligheterna. Den stora majoriteten 

assistenter och administratörer 

tycker inte att de får 

tillräcklig vidareutbildning på 

6 

FakTa 

Märks det på lönen att du 

utvecklat din kompetens? 

YRKE JA NEJ 

löneassistent/-administratör ................................... 20% .................80% 

skolassistent/-administratör ............................ 23% .............. 77% 

Ekonomiassistent ...........................................................27% ..................73% 

Administrativ assistent ....................................... 32% ..............68% 

receptionist/telefonist ................................................ 36% .................64% 

jobbet. Det visar Allt om jobbets 

undersökning som bevarats av 

1 100 Visionmedlemmar som 

arbetar med administration. 

Endast 20 procent av dessa 

tycker att de fått tillräcklig kompetensutveckling 

de senaste tre 

åren. Denna siffra kan jämföras 

med en annan yrkeskategori i 

kommuner och landsting: ekonomer. 

En undersökning som 

Jag är mycket nöjd med min 

kompetensutveckling och älskar 

verkligen att gå till jobbet. 

therese dahl, kontaktcenterarbetare 

förbundet gjorde 2010 visar 

att 60 procent av ekonomerna 

ansåg att de fick tillräcklig kompetensutveckling. 

Av de som har fått vidareutbildning 

så svarar 70 procent av 

assistenterna/administratörerna 

att det inte märks på lönen. 

– Det är anmärkningsvärt. 

Har du fått tillräcklig kompetensutveckling? 

YRKE JA 

löneassistent/-administratör ...............................................................20% 

skolassistent/-administratör ................................................. 16,5% 

Ekonomiassistent .......................................................................................22% 

Administrativ assistent ...............................................................20% 

receptionist/telefonist .............................................................................18% 

Det borde ligga i arbetsgivarens 

intresse att ge sin personal 

möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling 

för att kunna 

möta verksamhetens krav på 

lång och kort sikt. Och självklart 

borde det synas på lönen, 

säger Kurt Blomqvist, ombudsman 

på Vision. 

Therese Dahl har länge tyckt 

att det borde synas på lönen att 

hon har höjt sin kompetens och 

fått mer ansvar. 

– Jag har fått en drivande 

roll på det nya kontaktcentret. 

Det är ett fantastiskt kul jobb. 

Men rent krasst är det så att 

jag har tyckt att det har varit så 

roligt och omvälvande att få de 

här uppgifterna att jag inte har 

pushat på för en högre lön. 

Dessutom har hon tyckt att 

hon borde få en ny titel i stället 

för kundcentermedarbetare. 

– En ny titel är nästan enda 

sättet som gör att man kan kliva 

uppåt lönemässigt som kommunanställd. 

För bara några veckor sedan 

fick Therese Dahl gehör för sina 

önskemål hos sin chef. Numera 

kan hon titulera sig systemadministratör 

och i lönekuvertet 

får hon 2 000 kronor extra. 

– Det känns så bra – en ny 

lön är jag värd! säger hon.F 

text karin warne 

foto riCkarD kilsTröM 

nÖJd. Therese Dahl har 

fått mycket utbildning av 

sin arbetsgivare på sistone. 

Hennes kompetenslyft har 

gjort avtryck på lönen. 



FakTa 

Du har rätt till 

kompetensutveckling 

EVision vill att kommande löneavtalet 

för landstings- och kommunanställda 

(höK) ska bli 

tydligare när det gäller att kompetens- 

och karriärutveckling 

ska vara en del av utvecklingsoch 

lönesamtalen och kopplas 

samman med löneutveckling. Just 

nu pågår förhandlingar om bland 

annat detta mellan förbundet och 

arbetsgivarorganisationen SKl. 

7

n rätt koMPeTens 

att rätt person gör rätt sak borde vara en självklarhet. 

trots det är det inte ovanligt att andra än 

proffsen får sköta administrationen. Men det finns 

undantag. här är hemtjänsten som blev effektivare 

med fler administratörer, och sjukhuskliniken som 

bäddat för fler sekreterarjobb. 

text MårTen kierkeGaarD foto Maria eilerTsen 

DE HÅllER 

ORDNING I 

HEMTjÄNSTEN 

när vårdpersonalen i sunds kundval och ett nytt pengsystem i hemtjänsten. 

För att klara konkurrensen med privata 

valls hemtjänst fick allt min utförare krävdes att omvårdnadspersonalen 

dre tid för de äldre gjordes var 75–80 procent av sin arbetstid hos de 

äldre. Och så såg inte verkligheten ut. 

organisationen om. nu har 17 – Ungefär 60 procent av sin tid var de hos 

administratörer anställts. kunderna. Resten gick åt till administration, 

E 

resor och annan kringtid, säger Karin Hol- 

n kökshörna, en stor röd soffa min, chef för Sundsvalls hemtjänst. 

och en tv. Inredningen i rummet på bottenvåningen 

i servicehuset Allégården Varför var det så? 

vittnar om att det tidigare varit en sam- – Jag tror att det är så i de flesta kommuner. 

lingslokal för personalen. Nu är det Ca- Successivt skärpta rutiner kring dokumenmilla 

Arnfridssons och Sara Gottvalls tation, samt att administratörer försvunnit 

kontor. Båda två har under flera år haft när man bantat organisationerna. Men uppder under dagen. Och samtidigt se till att så 

ansvar för planering, samtidigt som de gifterna har ju funnits kvar och lagts ut på få olika personer som möjligt besöker sam- 

själva jobbat viss tid ute hos hemtjänst- chefer och omvårdnadspersonal. 

ma kund, säger Karin Holmin. 

kunderna. Men sedan i höstas är Beslutet blev att samla ihop all adminis- Att planeringen är ett intrikat pussel för- 

de på kontoret på heltid med antration, till exempel schemaplanering, konstår man av Camilla Arnfridssons och Sara 

svar för varsitt hemtjänstteam. 

tering, beställningar och annat för att frigöra Gottvalls beskrivning. Varje minut av per- 

– Tidigare var det väldigt luddigt vad tid för omvårdnadspersonalen. 17 adminissonalens tid är inplanerad i en matris, även 

som ingick i uppgifterna. Man fick ofta tratörstjänster skapades, som både personal tiden för förflyttning mellan hemtjänstkun- 

höra att ”du som sitter här inne kan väl som jobbade i hemtjänsten och andra fick derna. 

fixa det här”. Så vi drömde i många år söka. 

om att det skulle bli heltider, säger Ca- – Kravprofilen var bland annat att man Så fort något oförutsett händer rubbas hela 

milla Arnfridsson. 

hade god logistisk förmåga. Det handlar om schemat. Till exempel om någon i persona- 

Förändringen gjordes i höstas i sam- att vara väldigt flexibel och snabbt kunna len blir sjuk, eller att en hemtjänstkund beband 

med att Sundsvall införde ändra turer och rutter utifrån vad som hänhöver mer hjälp än planerat. 

8 


Vi tycker 

egentligen att 

förändringen 

är jättebra, 

men det är för 

tungt. 

sara gottvall 

– I dag satt två anställda och väntade på 

en ambulans i två timmar. Då får vi försöka 

skjuta upp en städning eller tvätt hos en annan 

kund, ringa och informera de berörda, 

säger Sara Gottvall. 

Förutom schemaläggning och planering ska 

de också sköta en mängd andra uppgifter: 

Kontakter med anhöriga och sjukvården, 

fakturahantering, biladministration, registrera 

genomförandeplaner med mera. 

Än så länge fungerar det långt ifrån 

perfekt. 

– Ja, vi tycker egentligen att förändringen 


är jättebra, men det är för tungt. Vi kanske 

skulle behövt vara två administratörer för 

varje team, säger Sara Gottvall. 

– Tanken var att man skulle klara planeringen 

på 10 procent av arbetstiden. Men 

programmet är inte fulländat. I verkligheten 

tar det 95 procent av min tid, säger Camilla 

Arnfridsson, som också reagerat på att arbetsbördan 

för administratörerna varierar 

stort i olika team. 

Karin Holmin är medveten om att det 

finns inkörningsproblem, säger att de be- 

FakTa 


nY roLL. sedan i höstas är sara Gottvall 

och Camilla arnfridsson administratörer 

på heltid. Förutom planeringen 

sköter de även kontakter med anhöriga 

och en mängd andra uppgifter. 

Det här kan skötas 

av administratörer 

Eschemaplanering, bemanning av vikarier, 

biladministration, fakturahantering, 

telefoner, registrering av genomförandeplan, 

inköp och beställning, kontakter 

med sjukhus, all form av samordning 

kring hemtjänstkunden, tillämpning av 

planeringsverktyg, dokumentation och 

planering i övriga system. 

finner sig i en omställningsfas, och att en 

utvärdering är på gång. 

– Och vi är absolut på rätt väg. Det är jag 

övertygad om. 

På kontoret ringer det i Sara Gottvalls telefon. 

Det är en anhörig som rapporterar att 

han sitter fast i en trafikpropp och kanske 

inte hinner hem till kvällen. För hemtjänsten 

betyder det i så fall en extra tillsyn hos 

en kund. Sara Gottvall noterar att hon ska 

varsko nattpersonalen.F 

”MEdiciNsKA sEKRETERARE KAN TA ÖVER MYcKET” 

9 

E


NU KAN PROFFSEN 

TA ÖVER I VÅRDEN 

Mängder av arbetsuppgifter 

som görs av vårdpersonal kan 

tas över av medicinska sekreterare. 

Det visar en kartläggning 

av anette Johansson, 

medicinsk sekreterare på sus 

i Malmö. 

Om vårdpersonalen ägnade mindre 

tid åt pappersarbete skulle 

de får mer tid för patienterna. 

Det var utgångspunkten när 

Anette Johansson, medicinsk 

sekreterare på ortopedkliniken 

vid Skånes universitetssjukhus, 

SUS, fick idén att i detalj 

undersöka vilka administrativa 

arbetsuppgifter som utfördes av 

olika yrkesgrupper på kliniken. 

– Jag tyckte, och tycker 

fortfarande, att vårdpersonalen 

ägnar alldeles för mycket tid 

åt administration. Jag ser ju i 

mitt jobb hur de gör mängder 

av saker som tidigare utfördes 

av sekreterare, säger Anette 

Johansson. 

I januari i fjol gav klinikchefen 

Magnus Eneroth klartecken. 

Anette Johansson formade en 

arbetsgrupp med representanter 

från alla yrkesgrupper 

på kliniken – läkare, sjuksköterskor, 

undersköterskor med 

flera – som var och 

en inventerade sin 

egen yrkesgrupps 

arbetsuppgifter. 

När slutrapporten 

presenterades i somras 

innehöll den 73 

arbetsuppgifter som 

de själva tyckte kunde 

tas över av sekreterare. 

Läkarna var positiva, 

men bland sjuk- och 

undersköterskor var 

reaktionerna blandade. 

– Det är ingen hemlighet 

att en del gärna vill 

hålla på med administration 

och tycker att det är ett 

välkommet avbrott i jobbet. 

Så alla jublade inte, säger 

10 

sVArt PÅ Vitt. anette Johanssons 

rapport visar i detalj vilka administrativa 

arbetsuppgifter som görs av 

vårdpersonal i stället för sekreterare. 

Anette Johansson, och konstaterar 

att alla uppgifter inte heller 

är lämpade att flytta över 

till medicinska sekreterare. 

– Vissa uppgifter kräver se- 

Det här kan tas över 

ESignera vårdplan. 

EUtskrift av operationsberättelser 

samt röntgenremisser. 

EAdministrativ hjälp med utbildningsfrågor. 

ELägga läkarschema. 

Eordna passerkort till akuten. 

Esöka och beställa röntgenbilder 

till remisser. 

EBeställa hemtransporter till 

patienter. 

EBeställa tid till mottagning för 

omgipsning. 

+ 65 saker till 

kreterarens yrkeskompetens, 

andra saker går att diskutera. 

Att till exempel ringa och 

beställa en transport till en 

patient kan ju en sköterska 

göra. Men om hon ska beställa 

tio transporter tycker jag det är 

självklart att sekreteraren ska 

göra det. 

Anette Johansson poängterar 

att hennes uppgift i projektet 

varit att ta reda på vilka uppgifter 

som kan tas över av sekreterare. 

Sedan är det en chefsfråga 

hur arbetet ska fördelas. Än så 

länge har man inte gått från ord 

till handling. 

– Det har diskuterats i chefsgrupper 

och vi skulle flytta 

över vissa arbetsuppgifter på 

försök här på ortopedkliniken. 

Men än har man inte 

kommit till skott. 

Varför inte? En orsak 

är sannolikt att det skulle 

kräva fler medicinska se- 

kreterare men att det nu råder 

anställningsstopp. Sedan kan 

det också vara svårt att riva upp 

en befintlig arbetsfördelning. 

Intresset för Anette Johanssons 

rapport är stor. Under hösten 

har hon varit runt på andra 

kliniker på SUS, på sjukhuset i 

Kristianstad och vårdcentraler i 

Skåne för att berätta om projektet. 

Hon har också bjudits in av 

den nya sjukhuschefen för att 

presentera rapporten. 

– Jag har hört att han delar 

synen att rätt person ska göra 

rätt sak. Det känns jättepositivt. 

Jag hoppas få dra igång liknande 

projekt på andra kliniker, 

säger Anette Johansson. F 

text MårTen kierkeGaarD 

foto Jenny leyMan 

hELA LisTAN PÅ NäTET 

tidningenvision.se/ 

susrapport 


FoTo: colourBox 

ADMINISTRATION I KORTHET 82 000 

Hallå där, Annika Strandhäll... 

...förbundsordförande i Vision 

som har beslutat att i år ”lyfta 

fram de administrativa proffsen”, 

att särskilt uppmärksamma 

administratörsyrket. 

Hur kommer det att märkas? 

– På olika sätt. På lokal nivå 

planeras bland annat att starta 

nätverk, att ordna särskilda dagar 

för administratörer, samarbeten 

mellan avdelningar och att hitta 

yrkesambassadörer. På central 

nivå kommer vi förstås lyfta fram 

administratörerna tydligare än 

vanligt, det gäller då lönerna och 

möjligheterna till utveckling i 

yrket på olika sätt. 

Bara var femte administratör får 

tillräcklig kompetensutveckling, 

visar den enkät som Allt om Jobbet 

gjort (s 6). Hur ser du på det? 

– Det stämmer med den bild vi 

har. Man har inte tillgång till 

kompetensutveckling på samma 

sätt som andra kvalifierade yrkesgrupper. 

Om man jämför med hur 

mycket kommuner satsar på till 

exempel chefer är det väldigt lite, 

ibland kan kompensutvecklingen 

för administratörer handla om att 

få gå på en ”kul grej” om året. 

bodens växel 

kammade guld 

Lför femte gången erövrar 

Bodens kommuns 

växel en sm-titel. Nyligen 

korades vinnarna i sm i 

telefoni och kundservice, 

en tävling som funnits i 

20 år. Boden var nominerad 

i klassen 

kommunspecialen 

tillsammans 

med mjölby 

och Uddevalla. 

det 

som mäts i 

sm är svarstider, 

bemötande och service. 

i kundtjänstklassen 

miljö & Energi vann mölndal 

Energi aB kundservice 

och i kategorin växel med 

över 7 000 anknytningar 

fick örebro läns landsting 

förstapriset. 


Hur kan det bli bättre? 

– Det handlar om hela synen på 

administrationen som profession, 

och dess avgörande roll för 

kvaliteten i verksamheterna. Ta 

till exempel äldreomsorgen där 

cheferna lyfter fram problemet 

med ett otillräckligt administrativt 

stöd. Med en professionell 

administration utvecklas verksamheten. 

Samtidigt får vårdpersonal, 

lärare, chefer med flera mer pappersjobb, 

trots undersökningar 

som visar att det vore effektivare 

att låta administratörerna sköta 

administrationen. 

– Problemet är att alla håller med 

om att det är så, men ändå inte går 

från ord till handling. I stället skär 

man först ned på administrationen 

när man ska spara. Vi måste 

bli fler som samarbetar när det 

gäller ”Rätt använd kompetens”. 

Vi hoppas att opinionsbildning, 

vårt fokus på administratörer ska 

göra att vi når framåt. F 


foto riCkarD kilsTröM 

Vi som ger komplimanger, beröm eller uppskattning 

kommer inte ihåg det så länge. 

Men den som har fått den kommer inte att 

glömma, för det är en gåva. 

toMas gunnarsson, pSyKoSynteSterapeut och coach Som SKrivit 

boKen om KonSten att lyfta Sig Själv och andra. 

Mindre betalt för den som jobbar för mycket 

LVision har tecknat ett 

annorlunda löneavtal 

med journalbyrån Conscriptor, 

ett företag som 

erbjuder journalhantering 

åt landstingen. Ju mer 

sekreterarna skriver, desto 

mindre ersättning får de 

per rad. 

Orsaken är att personalen 

jobbar hemifrån, vilket 

gör det svårt att kontrollera 

att arbetsmiljön är 

god och att de inte jobbar 

för mycket. 

– Tanken är att de inte 

ska jobba ihjäl sig. Ingen 

mår bra av att jobba 70 till 

80 timmar i veckan även 

om man tjänar mer, och 

arbetsgivaren har ju ett arbetsmiljöansvar, 

säger Leo 

Erenmalm, regionombudsman 

i Vision. 

Ett visst antal skrivna 

rader, som anses normalpresterande, 

ger alltså en 

viss summa i månadslön. 

Fler rader än normalt ger 

förstås mer i reda pengar, 

men ersättningen för varje 

tusental skrivna rader blir 

lägre. 

personer arbetar inom administrationen 

i kommunerna. i landstingen är det 

drygt hälften så många. Källa: SKl, 2011 

För ung för 

jobb i reception 

LEn 20-årig kvinna ratades 

av arbetsgivaren 

med motiveringen att 

hon var för ung. Nu har 

hon fått 50 000 kronor 

efter en förlikning. trots 

att kvinnan hade både 

erfarenhet och dessutom 

gått en utbildning med 

inriktning mot hotell och 

turism, tyckte arbetsgivaren 

att hon var för ung för 

ettjobb som receptionist. 

diskrimineringsombudsmannen 

har utrett 

kvinnans anmälan 

och kommit fram 

till att hon 

utsatts för 

diskriminering. 

Tiodubblar 

stickproven 

LLandstinget i Östergötland 

tar krafttag för att 

stävja olovlig läsning av 

patientjournaler. Nyligen 

har tre anställda i landstinget 

polisanmälts för 

att de har läst journaler 

utan att ha rätt till det. För 

att upptäcka brotten så 

planerar landstingen att 

tiodubbla sina stickprovskontroller 

– från 1 800 till 

18 000, uppger Sveriges 

radio Östergötland. 

jämställt ger 

bäst hälsa 

LPå jämställda arbetsplatser 

är risken att drabbas 

av psykiska besvär 

mindre för både män och 

kvinnor. det visar en avhandling 

av sofie Elwér 

vid Umeå universitet. Undersökningen 

visar dock 

att det inte räcker med en 

jämn könsfördelning av 

antalet anställda. 

för kvinnor 

var risken att 

drabbas av 

ohälsa lägst 

på arbetsplatser 

där lönerna 

var jämställda 

och både män 

och kvinnor tog 

ut lika mycket 

föräldraledighet. 

11

n sPeCialisTer 

VI SITTER PÅ E N 

NYCKElPOSITI ON 

12 

varje administratör är unik. här möter du fyra av dem, alla i helt olika roller, 

men med en sak gemensamt: verksamheten skulle inte fungera utan dem. 

DéSIRéE 

GUN 

KIRSI 

aNDERS 

”Mitt jobb ko mmer 

alltid att finn as” 

Namn: désirée Wallander Yrke: stadsdirektörens ledningsstöd i göteborgs stad. Ålder: 59 år Bor: i Påvelund i göteborg. fritidsintressen: Barnbarnen, läsa böcker, resa och segla. 

Med Désirée wallander vid sin 

sida kan Göteborgs stadsdirektör 

vara trygg. som ledningsstöd 

gör hon allt från att 

styra ärenden rätt och sköta 

ekonomin till att skriva protokoll 

och svara på frågor från 

medborgare och tjänstemän. 

Hur många protokoll har du 

skrivit? 

– Hur många? Herregud. Jag 

har jobbat här i nio år och 

skriver minst ett i veckan. 

Jag vill inte förhäva mig, 

men är det något jag är bra på 

så är det att formulera mig. Att 

skriva beslutsprotokoll i punkter 

är ju inte så komplicerat, 

däremot att få fram vad man 

pratade kring så att den som 

inte var med förstår vad det 

handlade om. Jag försöker vara 

kortfattad, 

brukar veta 

vad jag ska ta 

med för att 

få fram 

kontentan. 


Men du har många andra 

arbetsuppgifter också. 

Berätta. 

– Ja, mitt jobb handlar om att 

vara stadsdirektörens kontakt i 

alla möjliga uppdrag och frågor 

som kommer in, att kunna 

lotsa vidare eller hjälpa till och 

svara själv. Jag skriver som 

sagt protokoll och referat från 

möten – till exempel har vi idag 

koncernrådsmöte – men ser 

också till att ärenden kommer 

in i tid och att rätt frågor hamnar 

på rätt bord. 


Jag gissar att du är en väldigt 

noggrann person? 

– Framför allt måste man ha 

gott omdöme. Vi arbetar på 

ledningsnivå och måste kunna 

bedöma information och tänka 

på vad man kan gå vidare med. 

Är det ett spännande jobb? 

– Vissa saker, som alla möten, 

är ju inplanerade. Men det kan 

dyka upp vad som helst. Det 

kan till exempel vara något som 

står i tidningen som får telefonerna 

att börja ringa. 

Är mutskandalen ett sådant 

exempel? 

– Då var det turbulent. Presssen 

ringde förstås, men det var 

också samtal från medborgare. 

Dels de som hade synpunkter 

att framföra, dels de som var 

arga och skällde. Både jag och 

stadsdirektören fick ta emot 

en hel del. Då får man försöka 

att inte ta det personligt, försöka 

hänvisa vidare och hjälpa 

till. 


dÉsiRÉÉ: 

HÖGSTA 

LEDNINGENS 

HÖGRA 

HAND 

Hur skulle det fungera om inte 

din tjänst fanns? 

– Ingen person är oersättlig, 

och numera har jag en kollega 

som kan gå in för mig när jag är 

borta. 

– Men jag tror att det jobb 

jag har alltid kommer att finnas. 

Stadsdirektören behöver någon 

som hjälper till att sortera frågor 

och ärenden. F 


foto anna reHnBerG 

ANdERs sKÖTER ALLAs PENsiONER 

13 

E


”Folk skulle 

höra av sig” 

en pensionshandläggare på 

4 000 anställda. Går det? Jo, 

på landstinget Jämtland är 

det anders Johansson och 

ingen annan som ser till att 

de som passerat 65 år får rätt 

tjänstepension. 

Beskriv ditt jobb. 

– Jag kontaktar alla som närmar 

sig 65-årsdagen, både de som 

jobbar och de som har jobbat 

här tidigare. Ska de gå i pension 

meddelar jag KPA Pension att 

det är dags. När deras beräkningar 

är klara kollar jag att 

anställningstider och annat 

stämmer, godkänner utbetalningen 

och meddelar personen 

det gäller att pengarna kommer. 

Många tycker pensionssystemet 

är krångligt att begripa. 

Får du mycket frågor? 

– Ja. Många som hör av sig 

har läst på och vill kolla att de 

förstått det rätt. Men överlag är 

kunskapen ganska låg. Folk vill 

ha information om sin allmänna 

pension också, och förväntar sig 

att jag ska kunna tala om hur 

mycket de ska få. Jag får förklara 

vart de ska vända sig och 

beskriva att pensionen kommer 

från olika håll. Därefter kan kan 

jag gå in på tjänstepensionen 

och dess olika delar. 

Pedagogiskt arbete, alltså? 

– Ja, och för att kunna förklara 

varför resultatet blir som det 

blir måste jag ju själv förstå hur 

pensionerna kommer till. 

Och vem frågar du själv när du 

fastnar i någon fråga? 

– Jag resonerar mycket med 

min chef och får stöttning. 

Men när det kommer till att få 

svar på specifika frågor får jag 

försöka lösa det själv. Jag kan 

ju kontakta kolleger i andra 

landsting och prata med KPA 

förstås. 

ANdERs: 

JÄRNKOLL 

PÅ PENSIO- 

NER 

Namn: anders Johansson Ålder: 47 år Yrke: Pensionshandläggare på landstinget 

Jämtland Bor: i östersund Fritidsintressen: sport, särskilt trav. delägare i en travhäst. 

Och vem täcker upp för dig om 

du är borta? 

– Sedan jag tog över för 5–6 år 

sedan finns det ingen backup. 

Hittills har det gått bra ändå. 

Men det är en brist man är 

medveteten om. 

Så hur skulle det gå utan dig ? 

– Det skulle dröja några veckor, 

sedan skulle det bli problem. 

Folk skulle börja höra av sig: 

anställda som inte får ut någon 

tjänstepension, KPA skulle 

undra varför deras beräkningar 

inte godkänts. 

Hur ser du på din unika roll? 

Fördelen är att det är en stor 

frihet, jag kan i stort sett 

avgöra själv när jag kan vara 

ledig. Nackdelen är att allt som 

behöver göras när jag är borta 

får jag ta hand om själv 

efteråt. F 


foto Marie Birkl 

Namn: kirsi Heino Ålder: 21 år Yrke: registrator på Haparanda kommun Bor: Haparanda Fritidsintresse: Yoga och 

dricka kaffe med vänner. 

”Det skulle bli 

kaos utan mig” 

Det skulle bli riktigt rörigt i 

kommuner och landsting om 

inte registratorerna fanns. 

all inkommande post skulle 

slukas av ett stort svart hål. i 

Haparanda är det kirsi Heino 

som håller ordning. 

Vad gör du som registrator? 

– Jag registrerar alla allmänna 

handlingar som skickas till oss 

eller författas här 

på kommunen. 

Allt ska få ett 

diarienummer 

och skickas 

vidare till rätt 

handläggare. 

Jag jobbar som 

registrator för 

kommunstyrelsen, 

sociala nämnden, 

barn- och ungdomsnämnden 

och Haparandas 

kommunala 

bolag. Det innebär 

att jag registrerar ett 

100-tal nya ärenden 

varje vecka. 

Haparanda är en av 

de kommuner som 

kommit längst när 

det gäller att arbeta 

papperslöst. Vad 

innebär det för dig? 

– I och med att 

Haparanda har börjat med 

e-förvaltning så skannar jag in 

alla papper i vår databas där 

alla ärenden finns samlade. På 

så sätt får handläggarna tillgång 

till dem digitalt. Sedan ska all 

protokollhantering bli elektronisk. 

Jag har fått gå utbildningar 

och utbildar själv handläggare 

och nämndsekreterare i 

programmet. E-förvaltningsprojektet 

är det roligaste i mitt 

jobb, det är kul att modernisera 

något som inte har moderniserats 

på ett tag. Man får tänka i 

nya banor. 

Hur fick du tjänsten? 

– Jag har varit registrator 

sedan juni 2011. Jag fick in en 

fot på kommunen som 17-åring 

när jag började sommarjobba i 

kommunens växel och reception. 

När den förra registratorn 

skulle gå i pension så sökte jag 

tjänsten. Jag fick gå parallellt 

med henne någon månad – hon 

var en duktig lärare. Sedan har 

vår gamla nämndsekreterare 

varit en bra mentor. Men nu 

klarar jag uppgiften bra på egen 

hand. 

Vad gör du mer på jobbet? 

– Jag har min arbetsplats på 

Haparandas nya medborgarkontor 

och sköter en del 

kundservice. En och 

en halv dag i veckan 

jobbar jag på överförmyndarkontoret. 

Då gör jag bland 

annat utredningar 

för att se om de som 

söker god man har 

rätt till det. 

Vilka egenskaper är 

viktiga som registrator? 

– Det är viktigt att 

man håller ordning 

och reda och att man 

har kunskap om 

organisationen. Här 

i stadshuset jobbar 70 personer 

och det är viktigt att jag vet 

vad de arbetar med. Det kan bli 

stora tidspålägg om man skickar 

vidare ärenden fel. 

Om registratorn inte fanns – 

vad skulle hända då? 

– Det skulle bli svårt att upprätthålla 

offentlighetsprincipen. 

Och det skulle vara svårt att 

hålla koll på handlingar och 

hitta dem. Det skulle bli rätt 

kaosartat.F 


foto susanne linDHolM 



15 

KiRsi: 

HÅLLER 

KAOSET 

BORTA 

Det är kul att 

modernisera 

något som 

inte har moderniserats 

på ett tag. 

GUN hAR FULL KOLL i UddEVALLA 

E


”Den som tar över 

får det besvärligt” 

lärarna hjälper eleverna, men 

vem hjälper lärarna? Gun 

axelsson ansvarar för personalrapportering 

på sveriges 

största gymnasium. 

Hur kan du hålla ordning på så 

många lärare? 

– Det är ju inte bara lärare. Det 

är all annan personal också: 

assistenter, skolkuratorer, specialpedagoger 

med flera. Vi är 

två assistenter som är personalredogörare 

för 250 anställda 

var. Och jag tror faktiskt att jag 

känner igen och vet namnen på 

så gott som samtliga. 

Skojar du? 

– Nej. Jag har ju jobbat här 

väldigt länge – sedan 1970 

som skolassistent i Uddevalla 

och med personalfrågor sedan 

1988 – så jag har lärt känna de 

16 

anställda allt eftersom. Men 

den som ska ta över efter mig 

får nog lite besvärligt om han 

eller hon vill lära sig namnen på 

allihop på en gång. 

Det är över 3 000 elever också. 

Är du ofta i skolkorridorerna? 

– Vi har fem skolhus, och förr 

hade jag min arbetsplats mer 

centralt. Då rörde jag mig bland 

eleverna när jag skulle till olika 

platser. Det kan jag sakna, samtidigt 

som det är mer arbetsro 

där jag sitter nu. 

Berätta om arbetsuppgifterna. 

– Jag skriver anställningsbeslut 

och tar reda på alla personuppgifter 

som behövs för de som 

anställs. Sedan tar jag emot 

anmälningar om frånvaro för 

tjänstledighet, sjukdom med 

mera samt kollar reseräkningar, 

körjournaler och annat som jag 

sedan skickar till lönekontoret. 

Vilka är de största förändringarna 

under dina 43 år? 

– Datoriseringen. Allt skrivarbete 

vi gjorde för rektorer och 

studierektorer har försvunnit i 

och med datorerna. De skriver 

själva. Plus att lärarna lägger in 

mycket uppgifter på egen hand, 

till exempel betygen. 

Så din roll har blivit mer inriktad 

på användarstöd, att hjälpa 

personalen att själva rapportera? 

– Ja, så är det. För mig som 

är van vid systemen är det ju 

enkelt, men lärarna har svårt 

för att fylla i blanketter. Vad det 

än är så ringer de eller mejlar. 

Det har blivit mer och mer ett 

servicejobb. Jag tycker det är 

GUN: 

MITT I 

STÖRSTA 

KLASSEN 

Namn: gun axelsson Yrke: skolassistent på Uddevalla gymnasieskola Ålder: 64 år Bor: i Högsäter, några mil nordost 

om Uddevalla Fritidsintressen: Hus och hem, odla i trädgården och friluftsliv. och katten stumpan. 

roligt, att jobba med människor 

och hjälpa till så att allt blir rätt. 

Andra skillnader? 

– Att vi blir färre och färre. Det 

är inte så många sådana här administrativa 

kontorsjobb kvar. 

De gånger vi har en tjänst ledig 

och annonserar får vi 300 sökanden. 

Så det är hård konkurrens 

om de jobb som finns. 

Och om din tjänst försvann. 

Vad skulle hända? 

– Lönekontoret skulle få 

förfärligt mycket mer arbete. 

Visst slinker det igenom en och 

annan blankett som innehåller 

fel, men vi kollar ju allt som 

rapporteras och utan oss skulle 

det bli många samtal mellan 

lönekontoret och lärarna. F 


foto PeTer szaMer 


ADMINISTRATION I KORTHET 

LMän tar längre lunchrast 

än kvinnor och äter 

också oftare utanför arbetsplatsen. 

Det visar en 

undersökning bland över 

1200 anställda som gjorts 

av företaget Edenred tillsammans 

med Sifo. Var 

tionde kvinna uppger att 

de vanligen äter lunch på 

restaurang. Bland männen 

är det var fjärde som lämnar 

arbetet och äter ute, 

skriver tidningen Metro. 

Mer än hälften av männen 

tar en halvtimmes lunchrast 

i snitt, bland kvinnorna 

är det bara 38 procent 

som gör det. 15 procent av 


kvinnorna har en lunchrast 

som är kortare än 20 minuter. 

En förklaring till skillnaderna 

mellan könen kan 

vara att det är vanligare 

att kvinnor jobbar deltid. 

– De kanske drar 

in på lunchen för 

att hinna hem tidigare, 

handla och 

hämta barn. Men 

det betyder att de 

får en gigantiskt lång 

dag utan mat. Det är 

fullständigt vansinnigt, 

säger måltids- och folkhälsoforskaren 

Maria Lennernäs 

till Metro. 

100 

Kvinnor käkar oftare på kontoret 

I dag tjänar kvinnor som grupp bara 85 kronor för 

varje hundralapp som män tjänar och det är hög 

tid att arbetet med att ändra på det intensifieras. 

anniKa strandhäLL, viSionS ordförande, välKomnar att nya jämStälldhetSminiStern 

maria arnholm Sätter jämStällda löner högSt på Sin politiSKa agenda. 

ANNONS 

hyllmeter. så mycket av sahlgrenska universitetssjukhusets 

journaler skannas och 

digitaliseras varje år av E-arkivets personal. 

colourBox 

ricKArD KilSTröm 

Konkurrens 

för nyexade 

LArbetsmarknaden för 

medicinska sekreterare 

samt löne- och personalassistenter 

väntas bli god 

i år. För andra administratörer 

blir det hårdare 

konkurrens om jobben. Det 

visar Arbetsförmedlingens 

senaste prognos ”Var finns 

jobben 2013?”. 

Skillnaden är dock stor 

mellan nyutexaminerade 

och de som hunnit skaffa 

sig erfarenhet. För arbetssökande 

administratörer 

med yrkeserfarenhet är 

konkurrensen om jobben 

betydligt lägre, skriver 

Arbetsförmedlingen. 

17 

colourBox

n i BliCkfånget n i BliCkfånget 

FARTFYllT j Obb 

MED OlIKA R OllER 

fyra våningar och ett myller av skolbarn och andra besökare bland spegellabyrinter, 

spaceball, digiwall och andra experiment. för anette hjortsberg 

på tom tits i södertälje är jobbet som administratör fullt av omväxling. 

text MårTen kierkeGaarD foto MaGnus PeHrsson 

18 



19

n i BliCkfånget n i BliCkfånget 

HEJ & VÄLKomnA! Ännu en skolklass tas emot i receptionen. rosenborgsskolan vill hinna se den kontroversiella utställningen Body worlds innan den är slutvisad på Tom Tits. 

on tar telefonsamtalet i språnget 

mellan två av våningarna, på 

väg för att öppna museibutiken. 

”Tom Tits experiment. God 

eftermiddag”. 

Väl på plats bakom kassadisken 

loggar hon in i datorn och 

kan bekräfta att den som ringer 

och vill boka ett skolbesök får 

komma den önskade tiden. 

– På onsdag funkar bra. Då är 

det inte fullsmockat. 

Det har gått 16 år sedan 

Anette Hjortsberg gjorde sin 

första arbetsdag på Tom Tits, 

Södertälje kommuns upplevelsemuseum 

och sciencecenter. Till en början var det ute- 

slutande som receptionist, men efterhand – 

bland annat på grund av att antalet anställda 

minskat och att Tom Tits blivit en del av den 

kommunala Telgekoncernen – har uppdraget 

vidgats. 

– Det är en liten arbetsplats. Man är en 

stödfunktion, och har man jobbat så länge 

som jag så kan man många olika saker. Och 

vi finns här för våra besökare, det får man 

tänka på hela tiden. Ju mer man ger desto 

mer får man tillbaka. 

I receptionen på bottenvåningen tar Anette 

Hjortsbergs emot skolklasser och bockar av 

bokningar, tar betalt av ströbesökare och 

hinner även med att registera fakturor på 

terminalen i pauserna. E 

Anette Hjortsbergs jobb 

i receptionen 20%, fakturahantering 3%, 

kassahantering 5%, sköta bokningar av 

besök 20%, registrera betalningar 3%, 

ta hand om posten 2%, rycka in i butiken 

5%, rycka in i kaféet 0,5%, logga in 

i olika system 0,5%, prata i telefon med 

externa kontakter 5%, morgonmöte 4%, 

hjälpa besökare på plats 14%, äta lunch 

och kafferast 13%, bistå annan personal, 

hjälpa timanställda och vikarier 5%. 

LAttE? ”nej, det kan jag inte göra. Men rycka in i kafékassan är inga problem.” 

KLoCKAn Är toLV. Dags att öppna butiken. Post. Broschyrer, brev och paket fördelas till de cirka 50 anställda. 



21 

= 100%

n i BliCkfånget 

PEPPninG. Dottern har tittat in på kontoret. 

FAVoritsYssLA. ”Fakturera är det bästa jag vet.” 

En oväntad fråga 

”hej, var är er heliumballong? Jag skulle 

vilja hyra den till ett stort event.” 

– Ballongen svävar hundra meter upp i 

luften, förankrad med stålvajrar. Jag trodde 

han skulle bli avskräckt när jag berättade 

att det krävs fem tankbilar för att fylla den. 

Ett missförstånd 

– ordet ”Tits” (slang för bröst på engelska) 

kan ju leda till fel associationer. En gång 

kom en äldre man fram och undrade när 

showen började. 

När folk blir förvånade över att jag fortfarande 

jobbar här brukar jag svara: jag behöver inte byta 

jobb, jobbet runt omkring mig byts ju hela tiden. 

E En trappa upp på kontoret där hon kan 

slå sig ned vid datorn och registrera kassarapporter, 

inbetalningar och andra administrativa 

uppgifter är det tystare och lugnare. 

Men på en stor tv-display på väggen visas 

i realtid en siffra över hur många som passerar 

in genom entrén. Just nu tickar det på 

i lite lagom takt, men på höstlovet och vid 

andra tider när det är riktigt fullt så snurrar 

siffrorna i ett hisnande tempo. 

tUristmAGnEt. Tom Tits har ett par hundra tusen besökare om året. 

anette hjortsberg 

Stressande? 

– Jag blir inte stressad av långa köer i entrén. 

Men jag kan tycka att det är påfrestande om 

jag håller på och hjälper någon och ytterligare 

en person samtidigt pockar på uppmärksamhet. 

Att jobba på Tom Tits är som att stå på en 

scen hela dagen, säger Anette Hjortsberg, och 

konstaterar att hon lärt sig hantera alla situationer. 

Och alla möjliga arbetsuppgifter.F 

ADMINISTRATION I KORTHET 94 

Efterlängtad utbildning startas 

Bristen på medicinska sekreterare 

har länge varit stor på södra 

Älvsborgs sjukhus, sÄs, i Borås 

och de kommande åren går en 

tredjedel av personalstyrkan i 

pension. nu ska en ny utbildning 

lätta på trycket. 

Personalen på SÄS har känt sig 

pressade och de medicinska 

sekreterarna och Vision har länge 

krävt att en ny utbildning ska 

startas. 

Nu får de äntligen gehör för 

sina krav. Myndigheten för yrkeshögskolan 

har gett tillstånd till 

att starta en tvåårig utbildning till 

medicinsk sekreterare i Borås – 

den första på fem år. Det är Vuxenutbildningen 

i Borås som ansvarar 

för utbildningen, men SÄS och 

primärvården är inblandade. 

Dessutom kommer Göteborgs stad 

att utöka sin vårdadministrationsutbildning 

med kursstarter både 

höst och vår, i stället för bara en 

gång per år. 

– Det har varit ett jättebesvärligt 

läge i Västra Götaland, så vi är 

jätteglada för det här. Vi har jobbat 

hårt för att utbildningen skulle bli 

…vårdadministratör? 

CHRISTIAN PETERSSON 

SALVETTI, 29 år, habiliteringscentrum, 

Jönköping 

–Jag jobbade tidigare som 

undersköterska och fastnade 

för de administrativa 

uppgifterna. Jag ville fortsätta jobba inom 

hälso- och sjukvård så jag vidareutbildade 

mig till vårdadministratör. Det är en tvåårig 

utbildning. Det roligaste med mitt jobb är 

att den ena dagen inte är den andra lik. Jag 

har varierande arbetsuppgifter och jobbar 

med bland annat fakturor, journaler och så 

pratar jag en del i telefon. 

av, säger Margareta Johnsson, 

chef för vårdadministrativ service 

på SÄS. 

Visionmedlemmen Marie Högfeldt, 

medicinsk sekreterare på 

urologen på SÄS, gläds också åt 

satsningen. 

– Vi är för få i dag. Arbetsbelastningen 

är tung och så har 

det varit under en längre 

tid. Det är svårt att få ersättare. 

Det är bra med 

en lokal utbildning, 

då blir det lättare att 

rekrytera, säger Marie 

Högfeld. 

De första av de 

totalt 50 nya medicinskasekreterarna 

i Borås 

kommer att 

vara färdiga 

sommaren 

2015. 

Hur klarar ni er till dess? 

– Just nu har vi inte så 

många vakanser. Vi har 

lyckats lösa det hittills 

och hoppas att vi gör 

det även fortsättningsvis, säger 

chefen Margareta Johnsson. 

50 nya utbildningsplatser och 100 

som går i pension – hur löser ni 

den ekvationen? 

– Det kommer inte att 

räcka med 50. Och 

det har jag påtalat 

för vår HR-strateg 

här på SÄS, säger 

Margareta Johnsson. 

F 


Utan oss inga underlag för beslut, utan 

oss ingen statistik, utan oss ingen service 

för studerande, elever, chefer, lärare... 

Signaturen rfc Kommenterar artiKel på tidningenviSion.Se 

om aSSiStenterS löner och villKor. 

…skolassistent? 

MARIE BJÖRK, 39 år, 

Mariedalsskolan i Lysekils 

kommun 

–Det var en slump. Jag 

jobbade här på skolan som 

elevassistent, men behövde 

fylla ut med fler timmar och gick till rektorn 

och erbjöd mina tjänster. Jag är administratör 

i grunden så rektorn gav mig i uppdrag 

att börja kontera fakturor. Sedan slutade 

jag på skolan och gjorde lite annat. men 

efter ett år ringde rektorn upp och ville ha 

mig tillbaka – det var smickrande. nu har 

jag varit fast anställd i 12 år. 

procent av alla kommunanställda skoladministratörer 

är kvinnor. Bland iT-administratörer 

är andelen kvinnor 60 procent. 

Sitt inte still – 

städa i stället 

LEtt gympass och en 

löprunda i veckan är bra 

för hälsan, men för den 

som har ett stillasittande 

arbete är det ännu viktigare 

att få regelbunden 

rörelse på jobbet. När 

man har jämfört hälsan 

hos personer visar resultaten 

att det är bättre 

att röra sig ofta och lite 

varje timme jämfört med 

långa stunder av stillasittande 

och rörelse under 

längre avbrott. Det skriver 

suntliv.se som har 

intervjuat forskaren 

Elin Ekblom Bak vid 

Gymnastik- och 

idrottshögskolan. 

…administrativ assistent? 

MATTIAS VASSBERG, 26 

år, Landstinget i Östergötlands 

interna kundtjänst 

–Jag hade jobbat i kundtjänst 

på ett företag, men 

jag blev uppsagd på grund 

av arbetsbrist. Sedan fick jag syn på en 

annons med min tjänst – eftersom det låg 

inom mina meriter så sökte jag. nu har jag 

jobbat här sedan augusti 2010. Jag tar emot 

samtal och mejl och bollar vidare till rätt 

personer. Vanligaste uppdraget? Det är att 

jag tar emot en fastighetsfelanmälan och 

skapar ett ärende. 



23 

enkÄT 

Varför blev du... 

colourBox 

6 

Estå upp och jobba 

tips om hur du får 

in korta avbrott 

under dagen 

EGå och prata med en 

kollega i stället för att 

mejla 

Eställ skrivaren en bit 

från arbetsplatsen 

ETa trapporna 

Eanvänd pausgymnastikprogram 

på datorn. 

EVarför inte ha stående 

eller gående möten? 

slutligen: Väl hemma 

från jobbet är städning, 

diskning och matlagning 

ett gyllene tillfälle att få 

fart på musklerna. 

colourBox

n lön n lön 

ÖKAT ANSVAR S KA GE ÖKAD lÖN 

Behovet av kvalificerade administratörer kommer att 

öka. därmed också möjligheterna till specialisering i 

yrket. och en bättre löneutveckling. text MårTen kierkeGaarD 

E 

nligt Visions statistik har lönerna 

för assistenter ökat med sammanlagt 45 

procent sedan 1998, vilket är något bättre 

än genomsnittet för Visions medlemmar. 

En del av lönehöjningarna har förstås 

ätits upp av inflationen, men realönerna 

(köpkraften) för assistenterna har under 

samma period ökat med ungefär 

25 procent. Lönespridningen har 

också ökat, det vill säga att skillnaden 

mellan de högsta och lägsta lönerna är 

större. 

– Därmed har också möjligheterna 

till löneutveckling 

blivit bättre, säger Kjell Svahn, 

ombudsman på Visions funktion 

för löner och villkor. 

Men assistenter är ju inte högavlönade? 

– De har inte de högsta lönerna. 

Men specialiseringen har ökat, det 

ställs större krav på avancerade 

kunskaper. Det ökar möjligheterna 

till bättre löneutveckling under 

en yrkeskarriär. 

Utvecklingen har också gått 

mot att mer administrativa rutiner 

utförs av andra än administratörer. 

Lärare, sjuksköterskor, läkare 

med flera får vid sidan av sina huvudsakliga 

uppgifter ägna mer tid åt dokumentation 

och rapportering. Kjell Svahn tror att gränsen 

kan vara nådd. 

– Det har gått för långt med att alla ska 

vara sin egen administratör. Det drabbar 

verksamheten och det uppstår ett behov av 

lönesTaTisTik 

24 

kvalificerat administrativt stöd, säger han. 

Att arbetsuppgifterna förändrats syns 

också i en enkät som Allt om Jobbet/Tidningen 

Vision gjorde med drygt 1 000 assistenter. 

Där svarar tre av fyra att deras 

arbetsuppgifter ökat de senaste åren. Samtidigt 

är det bara en bråkdel av dem som 

uppger att de fått mer i lön på grund av den 

ökade arbetsbördan. 

För Laila-Maria Frleta, byråsekreterare i 

Västra Hisingens stadsdel i 

Göteborg, har det bästa sättet 

att få upp lönen i stället 

varit att flytta på sig. Hon har 

länge jobbat i Göteborgs stad, 

men bytt förvaltning och ar- 

Större krav på 

avancerade 

kunskaper 

ökar möjligheter 

till 

bättre löneutveckling. 

betsuppgifter. 

– Jag arbetar mest med 

löne- och personalsystemet. 

När jag bytte från samordnare 

till byråsekreterare 2008 

var det arbetsgivaren som 

erbjöd mig jobbet. Jag kunde 

de interna systemen bra, och 

de ville de verkligen ha mig. 

Bra förhandlingsläge? 

– Ja, verkligen. Men jag tog 

vad de erbjöd, jag hade kanske 

kunnat få ännu mer. 

Men på längre sikt tycker Laila-Maria 

Frleta att löneutvecklingen kunde ha varit 

bättre. 2006, när hon började som samordnare, 

var lönen 21 000 kronor i månaden. Nu 

är den 24 600 kronor. Vid senaste löneövesynen 

fick hon 600 kronor i påslag. 

Löneskillnader mellan privat och kommunal sektor 

TiTEL KOMMUN LANdsTiNG PRiVAT 

Administrativ assistent .................................................... 24 900 ....................... 26 300 .................... 31 500 

Allmänkontorist, skolassistent .............................. 24 200 ................... 23 700 ............... 26 500 

personaltjänsteman ............................................................31 500 ....................... 34 600 ...................43 400 

Administratör offentlig förvaltning........................32 300 .................... 37 100 ......................... – 

Ekonomi-, löne-, bokföringsassistent .......................... 24 600 ........................ 24 100 ................... 27 400 

Klinikassistent, dataregistrerare ........................... 24 500 .................... 23 100 ................27 500 

Kultur-, arkivassistent ........................................................22 200 ........................ 21 800 ................... 24 200 

källa: Statistiska centralbyrån (2011 års medellöner uppräknade med 3 procent.) 

– Jag har lönesamtal varje år och går efter 

en mall med lönekriterier. Chefen brukar 

säga att jag har maxresultat på allt, men 

att det inte finns mer pengar 

att ge mig. Så jag kan aldrig 

ställa frågan ”Vad ska jag 

göra för att få bättre löneutveckling?” 

Vad tycker du om det? 

– Det är kasst förstås. Om chefen 

är nöjd och tycker att man 

laila-Maria 

Frleta 

gör bra ifrån sig borde man kunna få lite mer 

i lön. Enda möjligheten är att ta på sig extra 

uppdrag. Men det är väldigt sällsynt. Och det 

finns inte någon karriär att göra inom yrket, 

är man byråsekreterare så är man. Nästa steg 

är att bli chef, men det vill inte jag vara. F 


lönesTaTisTik 

Medianlöner i kommun och landsting 

KOMMUNANSTÄLLDA 

TiTEL LÖN 2012 

handläggare (övergripande) ................... 33 475 

Ekonom, controller ................................31 930 

personal-, lönehandläggare .......................31 621 

informatör ............................................. 29 355 

Administratör (övergripande) .................24 205 

Ekonomiassistent ................................23 999 

personal-, löneassistent ............................ 24 257 

Receptionist, telefonist ........................ 22 145 

iT-administratör ........................................... 25 750 

skolassistent ....................................... 23 690 

Kultursekreterare .......................................... 27 913 

Kultur-, arkivassistent m.fl. ................ 23 742 


LANDSTINGSANSTÄLLDA 

TiTEL LÖN 2012 

handläggare (övergripande) ...................37 286 

Ekonom ..................................................33 475 

personal-, lönehandläggare ....................32 960 

informatör .............................................. 31 621 

Administratör (övergripande) .................25 750 

Ekonomiassistent ................................ 23 201 

personal-, löneassistent .............................24 617 

Receptionist, telefonist ........................ 21 733 

medicinsk sekreterare ................................. 22 557 

Annan administratör ........................... 22 983 

källa: partsgemensam lönestatistik. (eftersom 2012 års lönestatistik 

inte är klar har vi räknat upp 2011 års siffror med 3 procent.) 

colourBox 

enkÄT 

Vilket är ditt bästa 

lönetips? 

HELÉNE SÖDERHOLM, 

e-tjänstekortshandläggare, 

stockholms läns 

landsting. Ledamot i 

Visions avdelning. 

– Att inte nöja sig med att 

chefen säger att pengarna 

är slut, utan stå på sig och i så fall lyfta 

diskussionen: ”Jag uppfyller lönekriterierna 

till 100 procent och får ändå ingenting för det. 

hur har ni tänkt? Varför har ni lönekriterierna 

om de ändå inte är användbara?”. 

har den argumentationen fungerat för dig? 

– inte alltid, men ibland, och jag är ganska 

bra på att vända och vrida på frågorna. om 

chefen är nöjd med en medarbetare men inte 

har tillräckligt med pengar i potten får han eller 

hon helt enkelt lägga in det i sin budget. 

MICHAEL WALLDÉN, 

handläggare i Uppsala 

kommun. Vice avdelningsordförande. 

– Kraven och förväntningarna 

på vad du ska åstadkomma 

för att höja lönen 

ska vara tydliga. Se till att få dem skriftligt i 

medarbetarsamtal, begär avstämningsmöten 

med din chef för att få feedback på ditt 

jobb. och ta reda på vad andra har för lön på 

liknande tjänster för att kunna ställa frågan 

vad skall du göra för att lyfta din lön. 

Något annat man också bör tänka på? 

– Att vara positiv på möten och i attityd, 

och att kunna se förändringar som något 

positivt. 

ANNA NILSSON, ekonomihandläggare 

i Lund. 

Avdelningsordförande 

samt ledamot av Visions 

förbundsstyrelse. 

– De gånger jag själv lyckats 

är när jag tagit på mig 

extrauppgifter. Till exempel tog jag ansvar för 

att genomföra en diskussion kring kommunens 

jämställdhetsplan. 

Och om den möjligheten inte finns? 

– Att förbereda sig inför lönesamtalet och 

gå igenom lönekriterierna. och då är ett bra 

tips är att fråga en kollega om vad hon eller 

han tycker att du är bra på. 

25 

guSTAV AnDErSSon lASSE nilSSon

n ny karriÄr n ny karriÄr 

VI VÅGADE TA KlIVET! 

de svalde sin rädsla att misslyckas. så här gick det när Liza, ragnhild och therese lämnade bekvämlighetszonen och testade helt nya arbetsuppgifter. 

EE 

26 



27

n ny karriÄr 

Tipset fick fart på 

Ragnhilds karriär 

Nu: administrativ chef i Hallstahammars kommun. 

Då: kanslist, assistent och därefter handläggare på socialförvaltningen i arboga. 

”Det här jobbet skulle passa 

dig utmärkt.” så sa den före 

detta arbetskamraten som 

ringt upp. Det var ett samtal 

som skulle komma att förändra 

administratören ragnhild 

Victorins liv. 

När hon svarade var hon mitt 

uppe i förberedelserna inför 

kvällens stora fest – hon skulle 

få motta medalj för 25 års trogen 

tjänst i Arboga kommun. 

– Jag tyckte jag hade det ganska 

bra på mitt jobb, men svarade 

”mejla annonsen”. När jag 

började läsa om tjänsten kände 

jag ”det här är precis vad jag 

vill göra”. Man skulle ansvara 

för Hallstahammars kommuns 

gemensamma administration. 

Det lät jättespännande! 

Men när Ragnhild Victorins 

chef höll ett fint tal till hennes 

ära senare den kvällen 

så kände hon att 

hon vacklade. 

– Sedan kom jag 

fram till att, äh! jag 

måste ju söka. 

Ragnhilds mantra 

genom yrkeslivet har 

varit ”jag löser det!”. 

Hon har hoppat på 

projekt utan att från 

början kunna allt. 

– Jag har varit nyfiken och 

vågat. Man behöver inte veta 

allt. Det gäller att vara kreativ 

och söka den information man 

behöver. Det är inte farligt att 

misslyckas. Går något på tok, så 

går det att rätta till. 

Hennes administrativa karriär 

började 1984 då hon fick ett 

vikariat som kontorist i Arboga 

kommun, sedan blev hon kanslist, 

assistent och handläggare på 

Jag kom 

fram till att, 

äh! jag måste 

ju söka. 

socialförvaltningen. 

När datorutvecklingen 

kom i gång 1989 

var Ragnhild nyfiken 

och höll sig framme. 

– Jag har alltid varit 

intresserad av utveckling 

och var en av de 

första som började använda 

datorn i arbetet. 

Och som alltid när jag 

har visat för chefen att 

jag vill något, då har jag också 

fått uppdrag. Bland annat fick 

jag i uppgift att köpa in ett nytt 

datasystem och att utbilda de 

andra i förvaltningen. 

Ragnhild blev tillfrågad av sin 

chef om hon ville gå en intern 

chefsutbildning för anställda 

som sågs som framtida ledare. 

– Det kändes kul att någon 

tyckte att jag var ett chefsämne. 

Ragnhild fick flera projekt- 

RAGNHILD 

VICTORIN, 

56 ÅR 

arbetsuppgifter och styrde sitt 

arbete mycket själv. 

Så flöt det på, ända till den 

där dagen i april 2008 när Ragnhild 

skulle få din medalj. Hon 

blev kallad till en första anställningsintervju 

i Hallstahammar, 

och sedan till en andra. 

– I efterhand tycker jag att 

det var otroligt att jag vågade 

tacka ja till jobbet, men jag har 

inte ångrat mig. Jag var 52 år 

och kände att den här chansen 

får jag aldrig igen. 

Nu leder du 22 anställda – vad 

gör du för att de ska utvecklas? 

– Jag försöker inspirera dem 

och visa att det går att göra 

karriär. Som chef måste man 

vara lyhörd och ge dem som vill 

något att bita i.F 


foto Jonas BilBerG 

Nu: Projektledare för införandet av ett schemaplaneringssystem i Vindelns kommun. 

Då: först undersköterska och sedan löneassistent (fortfarande hennes grundtjänst). 

LIZA 

WIKSTRÖM, 

35 ÅR 

Cheferna peppade 

Liza att tacka ja 

”oj hur ska jag klara det här?” 

så reagerade löneassistenten 

liza wikström när hon för ett 

år sedan fick frågan om hon 

ville projektleda införandet 

av ett nytt schemasystem på 

Vindelns socialförvaltning. 

– Det var utanför mitt kompetensområde. 

Det är ett stort 

system, ett annat sätt att se på 

scheman och planering. Det 

gällde att förändra en kultur 

inom socialförvaltningen, säger 

Liza Wikström. 

Men samtidigt som hon 

tvivlade på sin egen förmåga så 

sporrades hon av utmaningen 

– hon är tävlingsmänniska och 

har nyligen avslutat sin karriär 

som innebandyspelare i division 

1. 

– Jag sade ja, för 

jag kände att jag hade 

stöd från mina chefer. 

De trodde mer på mig 

än jag själv gjorde. 

Men att det just var 

Liza som tillfrågades 

var inte så konstigt. 

Redan som undersköterska 

flaggade 

hon för att hon var 

intresserad av att åta 

sig administrativa 

uppgifter. 

– Jag är en organisatör, gillar 

ordning och reda. Jag blev 

gruppledare för undersköterskorna 

och fick vara vikarieanskaffare 

och förbereda lönematerial. 

Jag hjälpte också till med 

tidredovisningssystemet. 

2007 utannonserades en 

halvtid som löneassistent på 

kommunen. Liza, som då var 

nybliven mamma och ville 

jobba kortare dagar, blev sugen 

på tjänsten. Jobbet blev hennes. 

– När min dotter blev 

större gick jag till min chef och 

frågade om det fanns andra 

Cheferna 

trodde mer 

på mig än 

jag själv 

gjorde. 

arbetsuppgifter så att jag kunde 

utöka min tjänst. 

Liza fick införa ett tidredovisningsverktyg 

för lärare 

och pedagoger, hon var också 

nämndadministratör och ett 

administrativt stöd för barnomsorgen. 

Det höll hon på med 

ända tills i mars förra året, när 

hon axlade rollen som projektledare. 

Nu är det skarpt läge och Liza 

arbetar 100 procent med att 

försöka sjösätta Time Care, där 

personalen får ange sina önskescheman. 

Under våren ska kommunen 

även införa en bemanningspool 

med hjälp av Time Care och 

Liza ska leda även det projektet. 

– Kanske blir jag 

sedan samordnare för 

poolen, vi får se vad 

min framtid blir. 

Oroar du dig för att 

inte ro projekten i 

hamn? 

– Det går lite upp 

och ner. Jag har ju 

ingen erfarenhet utan 

måste lära av de misstag 

jag gör. Jag har 

höga förväntningar 

på mig själv och 

är rädd att det inte 

ska falla väl ut. Det är ett stort 

projekt, men jag har haft bra 

stöd från mina chefer och det 

är det som gjort att jag vågat ta 

steget. 

Vad vill du göra i framtiden? 

– Jag är så otroligt intresserad 

av frågor som organisation, 

ledarskap, arbetsrätt och ekonomi. 

Jag skulle gärna vilja ha 

en högskoleutbildning. Jag är 

ganska målmedveten, har jag 

bestämt mig för något så brukar 

det bli av.F 


foto JoHan Gunséus 

KOLLEGAN FicK ThEREsE ATT sÖKA 



29 

E

n ny karriÄr n ny karriÄr 

10 

ljUSA IDÉER FÖR ATT 

KICKA IGÅNG KARRIÄREN 

3. hiTTA sTYRKORNA 

innebär. intervjua någon som arbetar med det 

Är du osäker på vad du är bra på? logga in på 

som du är sugen på att jobba med. 

Visions medlemswebb. Där kan du testa dina 

styrkor och svagheter genom självskattnings- 7. VÅGA sÖKA 

tester. Det finns ett test där någon kollega man behöver inte kunna allt som står i jobb- 

eller vän kan svara på frågor om dig. 

annonsen. har du någon idé om var du skulle 

vilja jobba? Skicka en intresseansökan eller 

4. PRATA MEd chEFEN 

ring dit och säg att du finns och att du gärna 

1. FUNdERA 

Säg att du behöver utveckling. om du är 

skulle jobba hos arbetsgivaren. 

Kollegans fråga 

triggade Therese 

Nu: chef för 40 medicinska sekreterare inom division medicin i landstinget gävleborg. 

Då: medicinsk sekreterare. 

”ska du söka jobbet?” Den frågan 

ställde en arbetskamrat 

till medicinska sekreteraren 

Therese Martinell när en halvtidstjänst 

som samordnare 

utlystes. 

– Att jag skulle söka jobbet var 

absolut ingen självklarhet . Men 

frågan från den där personen 

triggade igång tankeverksamheten, 

samtidigt som jag funderade 

på om jag skulle klara uppdraget. 

Men om någon tror att man 

ska söka en tjänst, då är det 

också någon som tror att man 

kan klara uppdraget. 

Therese Martinell hade arbetat 

som medicinsk sekreterare 

på Gävle sjukhus i några år när 

hon blev samordnare på halvtid 

med uppgift att se över hur 

många diktat som kom in och 

hur stor arbetsbelastningen var. 

30 

Redan som nybliven 

medicinsk sekreterare 

började hon intressera 

sig för hur man kunde 

arbeta mer effektivt. 

– Som ny undrar 

man ju: varför gör ni 

så här? Jag märkte att 

jag var intresserad av 

flöden. Vilka onödiga 

moment gick att städa 

bort? Hur gick det att 

förenkla, hur skulle 

diktaten bli bättre, var alla blanketter 

verkligen nödvändiga? 

Det var en liten arbetsplats och 

Therese Martinell kände att 

hennes ifrågasättanden och förbättringsförslag 

togs emot väl. 

– Det gäller att effektivisera 

på rätt sätt, att jobba smart. Små 

enkla förändringar kan påverka 

mer än man tror. 

Som ny 

undrar man 

ju: varför gör 

ni så här? 

Ett tag kombinerade 

hon jobbet som 

medicinsk sekreterare 

med samordnarrollen. 

Sedan blev det dags 

för omorganisation i 

Landstinget Gävleborg 

och det behövdes 

en chef över hela 

administrationen på 

Medicin. ”Jag lämnar 

in en ansökan, jag kan 

alltid tacka nej om jag 

ångrar mig”, tänkte Therese. 

– Jag fick inte jobbet jag sökte, 

men det gav något annat. Den 

verksamhetschef på Medicin 

som skötte rekryteringen, erbjöd 

mig ett annat jobb: som sin egen 

sekreterare på halvtid. 

Sedan 2008 har Therese 

Martinell inte arbetat 

som medicinsk sekreterare. På 

senare år har hon fått gå flera 

THERESE 

MARTINELL, 

42 ÅR 

interna chefsutbildningar inom 

landstinget. Den första hette 

Chefsbanken, en slags drivbänk 

för potentiella chefer. 

Hon hann inte gå klart den 

första utbildningen innan hon 

blev erbjuden och tackade ja till 

att bli tillförordnad sekreterarchef 

och leda 50 medarbetare. 

Hon blev kvar på tjänsten. 

– Det var inte chefsskapet i 

sig som lockade mig. Jag ville 

jobba med flöden och såg hur 

mycket det fanns att förbättra. 

Som tillförordnad hade jag 

påbörjat ett arbete som jag ville 

fortsätta med. 

Vad vill göra du i framtiden? 

– Så länge jag kan bidra och uppdraget 

är kul vill jag vara kvar på 

den tjänst jag har nu.F 


foto sTéFan esTassy 


colourBox 

Ta reda på vad det är som gör att du vill gå 

vidare. Är det en ny arbetsplats eller nya arbetsuppgifter 

som du behöver? Först när du 

är på det klara med detta så kan du fokusera 

på att ta reda på vart du vill. 

2. ROLiGAsT & 

TRÅKiGAsT 

Tänk över vad du tycker är roligast i ditt nuvarande 

jobb. hur kan du få mer av detta i ditt 

yrkesliv? Vilka arbetsuppgifter är trista? hur 

kan du göra mindre av detta? 


sugen på nya arbetsuppgifter, så är det 

lättare att få gehör om du har ett konstruktivt 

förslag. Ta reda på någon utbildning och vad 

den skulle kosta. 

5. PAssA PÅ 

om en kollega slutar så är det ett gyllene 

tillfälle att överta roliga arbetsuppgifter. 

Berätta för chefen att du är intresserad innan 

någon ny person är rekryterad. 

6. NAGELFAR dRÖMMEN 

Drömmer du om en större förändring? innan 

du tar det större steget, ta reda på vad jobbet 

8. VidAREUTBiLdA diG 

Det finns många bra distanskurser på halvfart. 

Det går att jobba heltid och studera om 

man planerar. Deala med arbetsgivaren – 

kanske kan du få plugga på arbetstid eller få 

kurslitteraturen betald. 

9. PRATA RUNT 

om du vet vart du vill – prata om det med 

grannar, släktingar och bekanta. 80 procent 

av alla tjänster tillsätts via kontakter 

10. KONTAKTA EXPERTER 

ring Visions karriärcoacher eller Vision Direkt 

om du behöver råd. 

KäLLA: VisiONs KARRiäRcOAch LOTTA ThAGEssON 

31

n sPaninG n sPaninG 

alla blir sin egen administratör. allt om Jobbet 

tittar i kristallkulan och ser en yrkesroll som 

förändras i grunden. 

text niklas linDsTeDT illuStration loTTa sJöBerG 

äkare drabbas av koncentrationssvårigheter 

eftersom de måste ägna en stor 

del av sin arbetstid åt annat än att bota 

patienter. Nio av tio lärare anser att de 

administrativa arbetsuppgifterna har 

ökat under senare år. 

Det är två exempel ur nyhetsflödet, 

men flera andra yrkesgrupper har 

vittnat om samma sak: allt färre administratörer 

gör att administrativt 

arbete har 

32 

tryckts nedåt och utåt i organisationerna. 

Tanken var att rationalisera och spara 

pengar, men utvecklingen har gått i motsatt 

riktning och produktiviteten tycks ha minskat. 

Samtidigt som lärare, läkare och andra 

klagar över en växande administrativ börda, 

minskar antalet vårdtimmar inom sjukvår- 

den liksom antalet lärotimmar inom skolan. 

– Administrativt arbete ökar i nästa alla 

yrkeskategorier. Så kan det inte fortsätta, 

säger Anders Ivarsson Westerberg, organisationsforskare 

vid Södertörns högskola, 

som inom kort kommer ut med boken Administratörssamhället 

tillsammans med kollegan 

Anders Forsell. 

Att låta det administrativa arbetet utföras 

av amatörer i stället för av specialister är 

ohållbart i längden, konstaterar han. Därför 

spår Anders Ivarsson Westerberg att vi 

inom kort kommer att få se en återupprät- 


telse av det traditionella assistentarbetet. 

– Runt om i organisationerna 

kommer man att se att de administrativa 

assistenterna, som utför enklare 

administrativa uppgifter, har en 

viktig roll att spela. Kanske kan man 

se det som en återgång till de organisationsmodeller 

som fanns på 60- 

och 70-talen, säger han. 

Björn Ahlnäs, personaldirektör i Jämtlands 

landsting, ser också att attityderna 

håller på att förändras. Under senare år har 

han bevittnat hur administratörer 


anders ivarsson 

westerberg 

ställs mot dem som jobbar med kärnverksamheten 

och beskrivs som tärande. 

– Det är ett väldigt populistiskt synsätt. 

Om man ska minska antalet administratörer 

måste man också ta bort 

deras arbetsuppgifter annars hamnar 

de hos läkarna och andra grupper som 

utför kärnverksamhet, säger Björn 

Ahlnäs. 

I sitt eget landsting märker han dock att någonting 

håller på att hända. Ett försök där 

läkarna själva förde journal föll inte väl ut 

och nu ser han ökad efterfrågan på de medicinskasekreterarnas 

kompetens. 

– Jag tycker 

mig se att debatten börjar svänga. Allt fler 

inser att arbetsuppgifter måste utföras på 

rätt ställe av människor med rätt kompetens, 

säger Björn Ahlnäs. 

Nog låter det som att klockorna vrids tillbaka. 

Men det finns också tecken på att yrkesrollen 

håller på att förändras i grunden. 

Från att tidigare ha varit en utförare av 

administrativa uppgifter ägnar administratören 

allt mer tid åt att utveckla och sköta 

olika självrapporteringssystem. Som anställda 

rapporterar vi vår egen arbetstid och 

vad vi gör i allt större utsträckning. Även 

som privatpersoner är vi på väg att bli våra 

egna administratörer. 

– Hos Försäkringskassan anmäler vi föräldraledighet 

och ansöker om bidrag. Vi 

går in i deras system med lösenord och 

matar in våra uppgifter. Samma utveckling 

är på gång inom vården där man ska 

administrera sig själv som patient, säger 

Anders Ivarsson Westerberg. 

Innebär det att det behövs 

färre administratörer? 

– Nej, men det blir en ny roll 

som ställer andra krav på att 

kunna skapa och förvalta de här 

systemen och kontrollera att de 

inlämnade uppgifterna stämmer. F 

FakTa 

Forskaren 

Anders Ivarsson 

Westerbergs 

spaningar 

1RENässANs. ”En återupprättelse för 

administratörerna kommer att leda 

till en tudelning av yrket. Å ena sidan 

får vi högskoleutbildade specialister, å andra 

sidan en grupp som utför enklare administrativa 

sysslor. Jag tycker mig se en del 

tecken som tyder på det. Till exempel 

ett projekt i göteborg där långtidsarbetslösa 

hjälper till med okvalificerade 

uppgifter.” 

2 

sJäLVAdMiNisTRATiON. ”Både i 

arbetslivet och som privatpersonen 

är vi på väg att bli våra egna administratörer. 

Vi går in i olika system med ett 

eget lösenord och matar in våra personliga 

uppgifter. För administratörerna innebär det 

en ny roll, som kräver att de kan skapa och 

förvalta dessa system.” 

33

GAMBLA 

Vem vinner melodifestivalen i år: Army of 

lovers eller kanske Sylvia Vrethammar? 

Vad blir årets julklapp från chefen? höj 

spänningen på jobbet genom att satsa en 

slant. insatsen kan vara låg – en tia räcker. 

FRÅGEFAJTAs 

Kör ett tisdagsquiz med 

olika teman. Det kan vara 

tio frågor om 80-talsmusik, 

julkalendrar genom 

tiderna eller ulf lundell. 

BULLsTAFETT 

Saftiga kanelkransar 

från bageriet eller smaskiga 

kärleksmums från 

kollegans ugn. gör en 

fikalista och låt 

ansvaret för kaffebrödet 

rotera. 

34 

SÄTT ATT FÖRGYllA 

FIKASTUNDEN 

Börjar samtalsämnena på kafferasten 

att sina? varsågod – här är några tips 

på vad ni kan göra för att höja 

stämningen på kontoret. 

FAVVOFiLMEN 

7MYsLJUs 

foto ColourBox 

Kör filmtema på sista fikat innan helgen. 

Alla kolleger tar med sig sin favoritfilm 

från dvd-hyllan hemma. Berätta om era 

upplevelser och låna av varandra. 

Det är lätt hänt att 

glömma bort de 

enkla knepen för att 

höja mysfaktorn. 

Skruva ned belysningen 

och tänd ett 

ljus på fikabordet. 

FiNchOKLAd 

choklad med 99 procentig 

kakaohalt, kan 

det verkligen vara gott? 

och choklad med rosépeppar? 

prova! Köp 

udda chokladsorter och 

gör en egen chokladprovning. 

PiNGPONG 

utmana dina 

jobbarkompisar i 

bordtennis. Skaffa 

ett pingisbord i miniformat 

och kör en 

turnering på rasten. 

lägg in en smash 

på chefen och njut 

av ungdomsgårdskänslan. 

allt om jobbet nr 2 AdministrAtion 2013

AlltOmJobbet Nr02-13-Administration.pdf - Tidningen Vision

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?