Eksjokonstnarer - Eksjö kommun

Axel Otto Mörner
Född 1774 i Gåvetorp nära Alvesta, död i Eksjö 1852.
Ferdinand Hernlund
Född i Eksjö 1837, död i Medevi 1902.
Frans Johan Roselli
Född i Eksjö 1833, död i Eksjö 1868.
David Lönn
Född i Eksjö 1905, död i Eksjö 1992.
Lars Bolander
Född i trakten av Eksjö 1731, död 1795 i Stockholm.
Johan Petter Johanzon
Född 1829 i Mellby, död 1894.
Helena Larsdotter
död i Eksjö 1710.
Monica Hult-Södergren
Född i Hult 1938.
Bosatt vid Stadsparksgatan 16, Jönköping.
Albert Engström
Född i Lönneberga 1869, död i Stockholm 1940
Bertil Järnstedt
Född i Eksjö 1913, död i Torremolinos 1970.
Hans Fredholm
Född 1952 i Sundbyberg.
Bosatt på Parkgatan 23, Eksjö.
Lennart Palmér
Född i Eksjö 1918.
Bosatt vid Talludden, Eksjö.
Gunnar Wigh
Född i Gränna 1907, död i Eksjö 1989.
Hugo Karlsson
Född i Kråkshult 1903, död 1978.
Ture Fabiansson
Född i Eksjö 1910, död i Vrigstad 1994.

Axel Otto Mörner
Född 1774 i Gåvetorp nära Alvesta, död i Eksjö 1852.
Axel Otto Mörner tillträdde som överste vid Kungliga Smålands Husarregemente år 1812
och bosätter sig då vid överstebostället Breviks gård, väster om Eksjö stad. Överste Mörner
är även en framstående konstnär. Redan som ung intresserar han sig för målning och
gravyr, och får målar- och bildhuggarakademiens ”första medalj för målning” år 1797.
Gravyrtekniken studerar han för en tysk lärare. Tidvis är måleriet hans käraste
sysselsättning. I ett brev från Rosersberg 1 okt 1807 till systern Louise Sprengtporten
berättar han om arbetet på teatern i Rosersbergs slott: ”Jag har i sommar målat upp 950
alnar väf till dekorationer, har således i sommar ej varit sysslolös. Sådana oskyldiga
tidsfördrif äro säkert mer båtande än de blodiga, som ockuperar resten av werlden.”
Landskapsmålningar och målningar av slott och herrgårdar är omtyckta motivval, liksom
brunns- och rekreationsmiljöer som Lannaskede, Medevi, Gustavsberg och Strömstad.
Detaljrikt återger Mörner den verklighet han skildrar. Han målar även flera porträtt,
framför allt självporträtt. Istället för att signera en tavla kan han placera in sig själv i
bilden, som i målningarna från Breviks gård.
När Mörner avgår som regementschef flyttar familjen till Skedhults säteri i närheten och
därefter till en gård i Eksjö stad. Under sina sista tio levnadsår får Mörner mer ostört ägna
sig åt teckning och målning i ateljén i hemmet vid Södra Storgatan i Eksjö.
Mörner finns bl a representerad vid Jönköpings läns museum med en målning av Eksjö
torg. Se även de foton av hans målningar som finns i den stadshistoriska utställningen på
Eksjö museum.
Litt:
Lars Å Hagberg, ”Eksjö 1800-tal”
Småländskt herrgårdsliv, utställningskatalog och utställningstexter, Eksjö museums arkiv.
Svenskt biografiskt lexikon
Svenskt konstnärslexikon, Allhems, 1961
1. Brevik oljemålning privat
2. Rummen vid Brevik oljemålning privat
3. Självporträtt oljemålning Eksjö musei- och hembygdsförening

Ferdinand Hernlund
Född i Eksjö 1837, död i Medevi 1902.
Ferdinand Hernlund var son till den förmögne handlanden och rådmannen Anton Hernlund i
Eksjö och dennes hustru Anna Christina Ulmgren. Redan i unga år visade Hernlund
konstnärliga anlag. I Fornminnesgårdens samlingar finns en skissbok med dokumentationer
av Eksjö-bygden från 1850- och 1860-talen.
Han blev länge sin hemstad Eksjö trogen och var från 1862 anställd som teckningslärare
vid Eksjö elementarläroverk. Vintern 1871-72 medverkade han vid renovering och
dekorering av Stadshusets societetssalong. I december 1873 lämnade han Eksjö och
flyttade till Stockholm.
1875 ingick Hernlund äktenskap med Lisen Fredrika Maria Lundvall, dotter till
kontraktsprosten Axel Fredrik Lundvall. Lundvall hade tidigare varit kyrkoherde i Eksjö men
var nu bosatt på Rystads prästgård. Hit återvände konstnären med sin familj varje
sommar, och det östgötska landskapet kom att bli hans främsta motiv.
Hernlunds resor till Tyskland och Frankrike under 1860- och 70-talen innebar konststudier i
framför allt Dusseldorf, där han togs omhand av konstnären Ferdinand Fagerlin. Med
Fagerlins hjälp kom han i kontakt med den svenske målaren Per Daniel Holm. I Karlsruhe
studerade han för Holm. Både Holm och Hernlund kännetecknas av ett försiktigt
konstnärligt språk. Hernlund kom att föra vidare en idé om ett svenskt kynne i landskapet
och en smak för enkla motiv med en viss idyllisk men okonventionell prägel. I hans måleri
anas även en påverkan från franskt landskapsmåleri och Fontainebleauskolan.
År 1887 invaldes Hernlund som ledamot i Akademien för de fria konsterna.
Från 1888 bosatte han sig i Linköping där han stannade i 10 år. Hans hälsa hade aldrig
varit riktigt stark och Hernlund avled i samband med ett besök i Medevi brunn sommaren
1902.
I den stadshistoriska utställningen visas målningen ”Eksjö torg på 1860-talet”.
Litteratur:
Ferdinand Hernlund, minnesteckning och katalog, Östergötlands och Linköpings stads
museum 1949.
Lars Å Hagberg, Eksjö 1800-tal.
V Loos, Friluftsmåleriets genombrott, Sv allmänna konstförenings publikation, 1945.
A L Romdahl, Minnen av målare, 1942
5. Självporträtt olja Eksjö kommun
6. På bron olja Smålandstidn
7. Utsikt över Göta kanal
från Ramhällsberget vid Söderköping olja Eksjö kommun
8. Vid ån (från Vildparken, Eksjö) olja, 1881 privat
9. Båtsmanstorpet (Eksjö) olja, 1881 privat
10. Ryningsholm olja Eksjö kommun
11. Hamnbild i månsken olja Eksjö kommun

Frans Johan Roselli
Född i Eksjö 1833, död i Eksjö 1868
Bondsonen Frans Johan växte upp vid hemmanet Rosan utanför Eksjö och kom sedan att
hämta sitt efternamn från gården. Vid 14 års ålder sattes han i lära hos en målarmästare i
Eksjö. Det visade sig dock snart att han hellre ville måla tavlor efter egen fantasi än stryka
färg på möbler och vagnar och istället för att bli gesäll i målaryrket sökte han sig till
Konstakademien och fick där en elevplats. Därefter vidtog studieresor till Tyskland. En
bröstsjukdom kom dock att ända hans liv i alldeles för tidig ålder. I hans måleri märks en
tydlig påverkan från Marcus Larson. Vid slutet av 1850-talet omtalas Roselli som
trumslagare och elev till Marcus Larson under dennes vistelse i Flenshult vid Vimmerby.
Frans Johan Roselli finns representerad i Göteborgs konstmuseum och Nationalmuseum.
Litt:
Svenskt konstnärslexikon, Allhems, 1961
12. Eldsvåda oljemålning, 1850-t Eksjö kommun
David Lönn
Född i Eksjö 1905, död i Eksjö 1992
David Lönns far var indelt soldat, men tog avsked 1911 när indelningsverket upphörde och
blev i stället snickare. David gick i faderns fotspår och började som bildhuggarlärling vid
Eksjö möbelfabrik redan vid 13 års ålder. I början av 20-talet gick han i lära hos Helmer
Johansson i dennes verkstad vid Köpmangatan och erhöll därefter sitt mästarbrev. Han var
sedan verksam som bildhuggare i 30 år, tills möbelmodet gjorde yrket överflödigt. År 1952
började han tjänstgöra som slöjdlärare vid Eksjö Läroverk. Full behörighet fick han efter
genomgångna kurser på slöjdseminariet 1961-62, dessförinnan hade han genomgått en
Malmstenskurs på Viggbyholmsskolan 1957.
Efter pensioneringen 1972 började David åter att skära reliefer i trä. Nu fick han tid att
göra det han länge väntat på – att skapa något av bestående värde. Han drevs av en stark
vilja att berätta om folklivet förr, från barndomen och tidigare, främst om allmogens och
det fattiga folkets liv – i arbete och glädje. Han var också mycket noga med placeringen av
sina reliefer. Vem som helst fick inte köpa och han var alltid själv med och valde ut var den
skulle hänga.
Idag finns David Lönn representerad vid följande offentliga lokaler i Eksjö:
Servicehuset Snickaren, Eksjö stadsbibliotek, Eksjö Gymnasium (visas i utställningen),
Föreningssparbanken, Höglandssjukhuset, Missionskyrkan och Kyrkbacksgården. Dessutom
finns verk av honom vid Jönköpings läns museum och Nässjö kulturhus.
Litt:
Utställningskataloger från utställningar på Eksjö museum 1985 och 1995.
13. Fästfolk trärelief privat
14. Studentexamen på 20-talet trärelief, 1979 Eksjö kommun
15. Statarköket trärelief, 1982 privat

Lars Bolander
Född i trakten av Eksjö 1731, död 1795 i Stockholm.
Lars Bolander föddes vid militärbostället Hafseryd en halvmil utanför Eksjö som son till
sadelmakare Jonas Bolander vid Smålands kavalleriregemente. Fadern dog emellertid när
Lars var endast sju år och förutsättningarna för den unge gossens framtid var därigenom
inte de bästa. Men genom kontakter med sadelmakaren och brodören Christoffer Sergel
förändrades Lars Bolanders livssituation. Christoffer Sergel kom till Eksjö redan 1736 för
att tillverka broderade schabrak för Smålands ryttare och blev borgare här samma år.
Kontakterna med den unge Lars bibehölls även efter att Sergel återvänt till Stockholm
1739 och såväl han som hans son, den framstående skulptören Johan Tobias Sergel, tog
sig an den faderlöse Lars.
Lars Bolander kom framför allt att bli verksam som dekorationsmålare vid de kungliga
slotten, och erhöll titeln Kungl hovmålare år 1780. År 1770 utförde Bolander
väggmålningar vid Ekolsunds slott. 1772 omdekorerade han teatersalongen i Bollhuset med
bl a blomsterkorgar i antik stil, på uppdrag av Gustav III. Hans förnämsta arbeten av detta
slag var dekoren i Strömsholms slott när detta inreddes för mottagandet av Gustav III och
dennes gemål år 1774.
Som stafflimålare har han utfört en del målningar, av vilka den bästa anses vara ”Varglo” i
Konstakademiens samlingar. Den inlämnades till Akademien 1773 sedan han föreslagits
som akademiledamot. Året därpå invaldes han som agré och blev ledamot år 1780. Han
deltog även i Konstakademiens utställningar 1758, 1763, 1794 och 1795. Han var också
kyrkomålare och målade bland annat altartavlan i Götlunda kyrka i Strängnäs stift 1773.
Den karikatyr föreställande Bolander som Tobias Sergel gjorde framställer honom som
närig och Sergel ansåg honom vara rätt skrupelfri i sin jakt på beställningar. Han kom
emellertid att bli relativt förmögen och ägde ett tag det Douglaska palatset på
Blasieholmen.
Litt:
Svenskt konstnärslexikon, Allhems, 1961
Mari Ermeland, ”Faderlöse Lars fick måla åt Gustav III”, Smålandstidningen 2003-01-21.
Svenskt Biografiskt lexikon
16. Wargloo oljemålning, 1773 Konstakademien
På baksidan a v målninge n stå r a tt läsa :
”Denna Warglod är Målad Efter naturen af Lars Bolander. Berörde Rofdjur bet ihjäl 22 Rådjur på Et
Dygn på Kongl. Djurgården och Hvarest Dät Skötz af Jägmästaren”
En varglo är en av lodjurets färgvariationer och betecknade en gång ett lodjur med strödda bruna
fläckar och två svarta strimmor. Den skildes från kattlon som hade tre rader svarta fläckar på
ryggen och rävlon med fläckar endast på benen.

Johan Petter Johanzon
Född 1829 i Mellby, död 1894
Johan Petter Johanzon föddes på Norrby gård i Mellby socken och kom så småningom att
överta fädernegården. Lantbruket var emellertid inte hans starka sida. Trots utbildning vid
lantbruksskola var det konsten som han ägnade störst intresse. Han kom i kontakt med
Marcus Larson då denne vistades i dessa trakter, i avsikt att starta en målarskola i
Karlstorp. Av målarskolan blev dock intet, framför allt eftersom hela byggnaden, uppförd
1858, brann upp redan efter ett år.
Johanzon blev kvar vid Norrby gård. Han gifte sig med Anna Sophia Petersdotter från Valla
i Östergötland och paret fick sex barn. En av sönerna, Gottfrid Granhagen blev konstnär,
verksam i Göteborg.
J P Johanzon har målat altartavlan i Trehörna kyrka men finns för övrigt endast
representerad i privata samlingar. På Fornminnesgården i Eksjö visas en målning,
”Skeppsbrott”.
Litt:
Adolf Hörlén, ”J P Johanzon – bondekonstnär”, artikel i SmT(?) 1950.
17. Konstnärens hustru i bruddräkt oljemålning privat
18. Konstnärens syster postumt oljemålning privat
19. Konstnärens moder oljemåln på plåt privat
20. Konstnärens fader oljemåln på plåt privat
21. Konstnären med sin familj akvarell privat

Helena Larsdotter
död i Eksjö 1710
I flera av kyrkorna i norra Småland finns textilier som är broderade i en mycket personlig
stil – mässhakar med leende kristusfigurer och runda, glada dödskallar. Kvinnan bakom
dessa är pärlstickerskan Helena Larsdotter Lindelia, bosatt i Eksjö i slutet av 1600-talet.
Brodörerna benämndes vid denna tid fortfarande pärlstickare, även om de broderade utan
pärlor. De skickligaste pärlstickarna fanns vid hovet i Stockholm. Och alla mästare var
förstås män, såsom rådande var inom hantverksyrken. Det fanns en möjlighet för kvinnor
att utöva yrket och det var i egenskap av hustru till mästaren. Som änka kunde hon få
överta en mästares ateljé och driva den vidare.
Helena Larsdotter Lindelia var änka men knappast efter en pärlstickare, vilket gör
pärlstickerskan från Eksjö än mer intressant.
1687 köpte Helena Larsdotter halva Vaxblekaregården i Eksjö. Gården finns kvar, belägen
på Arendt Byggmästares gata. Närmaste granne var skräddaren Lars Månsson och dennes
son Måns Larsson. Kanske de var hennes far och bror? Den nära kopplingen till släktens
skrädderi kan vara förklaringen till att hon kunde bygga upp en egen verksamhet.
Helena Larsdotter hade aldrig gått i lära hos någon pärlstickare. Hon kopierade
broderiarbeten från senmedeltid eller arbeten av samtida hovbrodörer och lade till sin egen
personliga stil.
Hon sydde läggsöm med guld- eller silvertråd samt atlassöm och schattersöm med ett löst
tvinnat silke. Tyget kunde vara sidenatlas eller sidendamast i gult eller vitt. Kristusfiguren
syddes i hög relief, med läggsöm och fick oftast en munter uppsyn. Runt korset broderade
hon enkla blomsterbårder och små änglahuvuden. Dödskallen under krucifixet hade alltid
klotrund form och glad min.
”Hennes arbeten är utsökta. Det hon inte riktigt klarade var figurteckningen vilket gett
dessa oerhört charmiga kristusgestalter och änglar. Hennes stil befinner sig någonstans
mellan allmogens broderier och pärlstickarnas verk” framhåller Inger Estham.
Hela 41 broderade kyrkotextilier finns bevarade som med säkerhet kan knytas till Helena
Larsdotter. Det är framför allt mässhakar och kalkdukar, utförda mellan 1682 och 1708.
Litt:
Anneli Sylvan, ”Brodösen med den glada dödskallen”, ur: Eksjö 600 år. Människorna och
staden, 2002.
Inger Estham, ”Borderskan” Helena Larsdotter Lindelia i Eksjö”, ur: Det handlar om textil,
Småländska kulturbilder 1989.
22. Mässhake Höreda församling
Från senmedeltid, av blå granatäpplemönstrad silkesammet
importerad från Italien. Kompletterad med nya broderier av
Helena Larsdotter år 1695.

Monica Hult-Södergren
Född i Hult 1938.
Bosatt vid Stadsparksgatan 16, Jönköping.
Utbildning vid Konstfack HKS 1960-65 samt glas-, gjut- och ljuskurser under 1990-tal.
Monica Hult-Södergren är framför allt verksam som textilkonstnär men experimenterar
gärna med olika tekniker. Karakteristiskt för hennes skapande är att man nästan alltid kan
spåra den småländska naturen som en inspirationskälla. Det är bilder som tydligt tolkar det
hårda och karga men samtidigt jordnära och trygga. De starka färgerna är både djärva och
sköna med klar koppling till landskapet där hon har sina rötter djupt rotade. Bilderna är
ofta vävda i gobelinteknik med effekter i rya, kypert och snärjteknik eller applikationer med
broderi. Inslag av näver, ofta i veckade formationer har en fascinerande effekt.
Varje sommar har hon utställningar i Kongseryd utanför Hult, den trakt där hon också vuxit
upp. 2003 års sommarutställning har temat ”Amerikabrevet” och bygger på de brev som
sändes hem av en familj som utvandrade till Amerika från Kongseryd 1869.
Monica Hult-Södergren har utfört en stor mängd offentliga utsmyckningar i Småland och
Östergötland. I Eksjö bl a vid Kyrkbacksgården, Höglandssjukhuset, Fältarbetscentrum och
servicehus. Hon har under det senaste året gestaltat miljön vid barnhörnan på Gränna
bibliotek på uppdrag av Jönköpings kommun.
Litt:
Swärd, Konstnärer i Småland och på Öland
www.konsthantverkscentrum.se
23. Helena Larsdotter tryck i numrerad upplaga 700:inkl
ram
24. Det outsagda transparent vävnad i ryssväv 18 000:-
25. De oskrivna sångerna bildväv 9 000:triptyk
26. Från Green Valley Farm collage, 2003 2 900:-
27. Amerikabrevet collage, 2003 2 900:-
28. Bland ljungen i fattiga collage, 2003 3 200:-
Småland
29. Längtan collage, 2003 3 200:-

Albert Engström
Född i Lönneberga 1869, död i Stockholm 1940
Den främste och den mest kände av alla eksjökonstnärer är Albert Engström. Mer om
honom hittar du i museets permanenta utställning ”Albert Engström och Småland”, i
entréplanet. Till utställningen Eksjömästare har vi lånat in ett par målningar som även
visades vid Nationalmuseums stora Albert Engström-utställning 1941.
4. Självporträtt pastellmålning privat
30. Gammal gubbe tusch och färgkrita privat
med pälsmössa
31. Till Sigrid akvarell och blyerts Eksjö kommun
32. Strix 1912:8 tusch och svartkrita Eksjö kommun
Strix 1911 tusch, svartkrita, täckfärg Eksjö kommun
33. Strix 1906:10 tusch och svartkrita Eksjö kommun
34. Strix midsommar 1909 akvarell och tusch Eksjö kommun
Bertil Järnstedt
Född i Eksjö 1913, död i Torremolinos 1970
Bertil Järnstedts föräldrar var färghandlaren J Järnstedt och Elsa Engström. Han lämnade
Eksjö redan i unga år för studier vid Tekniska skolan i Stockholm 1935-37 och vid
Konsthögskolan 1938-42, men höll kontakten med hemstaden med regelbundna
utställningar. Studieresorna till andra länder blev många och sträckte sig bl a till Holland,
Belgien, Frankrike och Italien. Han kom så småningom att bosätta sig i Torremolinos i
Spanien där han även finns begravd.
Bertil Järnstedt målar företrädesvis figurer och landskap i en dov färgskala. Det är en lugn
mollstämd rytm i hans landskap och figurstudier.
Litt:
Svenskt konstnärslexikon, Allhems, 1961
35. Romvägen, Siena oljemålning, 1950-t Eksjö kommun
36. Torget Ste Tulle Basses Alpes oljemålning, 1962 privat
37. Tänkande man vid en kopp kaffe måln på tidning, 1964 privat
38. Avenue Suffien, Paris oljemålning, 1951 privat
39. San Gimignano oljemålning privat
40. Flickporträtt oljemålning, 1940 Eksjö kommun

41. Självporträtt oljemålning, ca 1960 privat
42. Eksjö kyrka oljemålning, 1940t Eksjö kommun
43. Ringblommor oljemålning, 1938 privat
(visa s i trapphuse t, e v till sa lu, kontak ta musee ts pe rsona l)
Hans Fredholm
Född 1952 i Sundbyberg
Bosatt på Parkgatan 23, Eksjö.
Efter studier i konstvetenskap samt vid Konstfack gick Hans Fredholm ut Konsthögskolan
1982. Flyttade därefter till Småland och bodde under lång tid på gården Sjövik utanför
Mariannelund. Verksam som skulptör och bildkonstnär.
Hans Fredholm är konstruktivist och ofta även minimalist i sitt formspråk. Vi känner ofta
igen hans skulpturala former även i målningarna. Men just i målningarna träder även ett
annat formspråk fram. Det kan ibland synas som om det i måleriet utspelar sig en slags
kamp mellan mer organiska, färgsprakande former – som i den s.k. Svartsjösviten, en serie
målningar som inspirerats av naturen runt Svartsjön – och de rena formerna i den
sparsmakade skulpturala minimalismens anda.
Konstnärliga utsmyckningar i Eksjö: bl a Stenjätten i Aborrarondellen, skulpturgrupp vid
Eksjöklinikerna samt måleriuppdrag i bl a den stadshistoriska utställningen på Eksjö
museum. Vårstarondellen i Huskvarna är exempel på senare utsmyckningsuppdrag.
44. Rosa stoder mot grå bakgrund oljemålning, 1996 16 000:-
45. Triptyk, grå ytor mot röd bakgrund oljemålning 9 000:-
46. Svartsjösviten gouache, 1997 4 000:-
47. Svartsjösviten gouache, 1997 4 000:-
48. Svartsjösviten gouache, 1997 4 000:-
49. Svartsjösviten gouache, 1997 4 000:-

Lennart Palmér
Född i Eksjö 1918.
Bosatt vid Talludden, Eksjö
Lennart Palmér inledde sin konstnärsbana med kurser i landskapsteckning och målning vid
Hermods 1936. Sedan följde flera resor till Paris för studier av de stora mästarna, framför
allt Matisse och Cezanne. 1948 började han studera måleri vid Otte Skölds målarskola och
återvände ett par år senare för att teckna kroki.
I sitt tecknande är Palmér ofta precis och pedantisk men när han målar upplöses formen till
förmån för ljusspel och harmoniska färgblandningar. Enstaka, små scener ur naturen blir
ofta hans motiv.
Barndomshemmet Talludden, strax utanför Eksjö, och framför allt det underbara ljuset
under vinterhalvåret, är en ständig källa till inspiration. Ljuset har han sökt och hittat på
många håll, framför allt under återkommande resor i Europa och särskilt Frankrike.
Han har kallats nestorn bland ljusmålarna i den småländska regionen och är en konstnär
som verkligen lärt sig behärska sitt medium. Han är en ömsint skildrare av livet och tingen
– en målarpoet.
Efter besvär med bronkerna vintern 1972 tvingades han sluta arbeta med oljefärg och
övergick till att måla med äggoljetempera. Akvarellmåleriet kunde han fortsätta med som
förut.
Offentliga arbeten av Lennart Palmér finns vid en mängd lokaler i regionen, i Eksjö bl a vid
Höglandssjukhuset, Smålandstidningen och servicehuset Solgården.
Litt:
red Inger Rasch, Lennart Palmér, 2001.
Svärd, Konstnärer i Småland och på Öland, 1983
50. Okänd kontinent oljemålning, 1990-t Eksjö kommun
51. Två frukter oljemålning, 1951 privat
52. Björkdunge olja på masonit, 1980-t Eksjö kommun
Gunnar Wigh
Född i Gränna 1907, död i Eksjö 1989
Gunnar Wigh kom till Eksjö redan som 7-åring. 1923-46 arbetade han som yrkesmålare vid
I12 och har även senare åtagit sig dekorations- och konserveringsarbeten. Genomgick
konststudier vid Karlskoga läroverks målarskola 1934-35. Studieresor till Tyskland,
Tjeckoslovakien och Italien 1937-38. Särskilt betydelsefullt var uppehållet i Munchen 1938
då han mottog undervisning av A Eder och R Kuntze. Efter studier vid Otte Skölds
målarskola 1947 kom han att helt ägna sig åt sitt konstnärsskap.
Gunnar Wigh har bl a gjort utsmyckningar i Concordialokalen i Eksjö 1963 samt en
altartavla för Kulla kapell. Representerad vid Jönköpings museum.
Litt:
Svenskt konstnärslexikon, Allhems, 1961.
53. Östra Bakgatan, Eksjö oljemålning, 1925 privat
54. Modellstudie oljemålning, 1947 5.200:från
Otte Skölds målarskola

Hugo Karlsson
Född i Kråkshult 1903, död 1978
Lantbrukaren Hugo Karlsson på gården Stensholm vid sjön Bellen var autodidakt som
konstnär. Han är framför allt vardagens skildrare - hemmet, trädgården, hästarna i hagen,
framför plogen och framför släden är motiv som återkommer. Albert Engström skriver om
honom så här: ”Jag har två tavlor målade av en smålänning för ett par år sedan, ett
landskap där vördnaden inför skönheten strålar ut i ödmjuk naivitet, och en scen från en
marknad. Målaren har aldrig varit på någon konstutställning, känner ingen konstnär, har
möjligen sett några oljetryck. Men han är en konstnär av Guds nåde.”
Litt:
Hvist-Ronny, artikel i Smålandstidningen 25/7 19xx.
55. Fönsterutsikt oljemålning, 1950-t Eksjö kommun
Ture Fabiansson
Född i Eksjö 1910, död i Vrigstad 1994
Efter studentexamen i Eksjö 1932 inledde Ture Fabiansson sin konstnärsbana med studier
vid Otte Skölds målarskola i Stockholm. Därefter följde konststudier i Paris, vid Maison
Watteau Gromaire. Under åren i Paris kom han också i kontakt med den danske målaren
Georg Jacobsen, som fick stor betydelse för Fabianssons utveckling mot ett konstruktivt
måleri. Andra världskriget satte stopp för vidare studier i Paris och 1940 bosatte han sig i
Vrigstad. Här kom han att verka i drygt 50 år. 1962 ingick han äktenskap med farmacevt
Brita Andersson, Vrigstad. Fabiansson var tillsammans med konstnärskollegorna Ragnar
Person och Sven Ljungberg med och grundade Smålands konstarkiv i Värnamo och flera av
hans målningar finns i konstarkivets samlingar. Han finns även representerad vid
Nationalmuseum, Moderna museet och Göteborgs konstmuseum samt vid museerna i
Borås, Jönköping, Norrköping, Västerås och Växjö.
Litt:
Svenskt konstnärslexikon, Allhems, 1961
Dödsruna, Smålandstidningen 7.4 1994.
56. Solstolen oljemålning, 1970 privat
57. Två träd oljemålning, 1966 privat
58. Landskap från Malagakusten akvarell, 1955 privat
59. Tallar oljemålning, 1947 Eksjö kommun
60. Veranda I oljemålning, 1959 privat
61. Skogsväg oljemålning, 1973 privat
62. Utan titel oljemålning, 1990-t privat
63. Självporträtt oljemålning, 1970-t privat

I trapphuset:
64. Odoratus oljemålning på trä Eksjö kommun
Takmålning från Vaxblekaregården,
Arendt Byggmästares gata
De mer förmögna köpmännen och hantverkarna i Eksjö under 1600-talet och 1700-talet
hade ofta konstnärlig utsmyckning i innertak och på väggar. Vissa målningar finns
bevarade på plats, t ex i Lennarts konditori och i flera privata hem. Andra har plockats ned
vid rivning eller renoveringar. Eksjö museum förvaltar några sådana tak. I den
stadshistoriska utställningen visas ett limfärgsmålat tak från Norra Storgatan och
ytterligare en del av taket från Vaxblekaregården.
Målningen Odoratus ingår i en serie om fem medaljonger som var och en föreställer de fem
sinnena. Denna återger doftsinnet, symboliserat av kvinnan som doftar på en örtkvist.
Medaljongbilderna i Vaxblekaregårdens tak är målade med oljefärg, det övriga taket i
limfärg
Mästarna som utfört dessa målningar är Göran Bundij (död 1704), Petter Erlandsson
Wadsten (död 1752) och Oluf Rahm (död 1737).
Det nya måleriet kommer till Eksjö med målaren Göran Bundij som bosätter sig här på
1660-talet. Han har kunskap om tidens inredningsideal, med förebilder från
stormaktstidens slott, herresäten och kyrkor. Från dessa förnäma miljöer sprider sig
inredningsmåleriet snabbt, inte bara till städernas borgarhem utan även till landsbygdens
prästgårdar, herrgårdar och större bondgårdar. Mäster Göran Bundij utför måleriarbeten i
flera av stadens gårdar. Han får också uppdrag i kyrkorna, i t ex Eksjö och Säby.
Litt:
Lars Å Hagberg, Eksjö 1700-tal
Eksjö genom seklerna, utställningstexter, Eksjö museum

Eksjömästare
konst
utställningskatalog
Eksjö museum
14.6-7.9 2003