Eksjokonstnarer - Eksjö kommun
Eksjokonstnarer - Eksjö kommun
Eksjokonstnarer - Eksjö kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Axel Otto Mörner<br />
Född 1774 i Gåvetorp nära Alvesta, död i <strong>Eksjö</strong> 1852.<br />
Ferdinand Hernlund<br />
Född i <strong>Eksjö</strong> 1837, död i Medevi 1902.<br />
Frans Johan Roselli<br />
Född i <strong>Eksjö</strong> 1833, död i <strong>Eksjö</strong> 1868.<br />
David Lönn<br />
Född i <strong>Eksjö</strong> 1905, död i <strong>Eksjö</strong> 1992.<br />
Lars Bolander<br />
Född i trakten av <strong>Eksjö</strong> 1731, död 1795 i Stockholm.<br />
Johan Petter Johanzon<br />
Född 1829 i Mellby, död 1894.<br />
Helena Larsdotter<br />
död i <strong>Eksjö</strong> 1710.<br />
Monica Hult-Södergren<br />
Född i Hult 1938.<br />
Bosatt vid Stadsparksgatan 16, Jönköping.<br />
Albert Engström<br />
Född i Lönneberga 1869, död i Stockholm 1940<br />
Bertil Järnstedt<br />
Född i <strong>Eksjö</strong> 1913, död i Torremolinos 1970.<br />
Hans Fredholm<br />
Född 1952 i Sundbyberg.<br />
Bosatt på Parkgatan 23, <strong>Eksjö</strong>.<br />
Lennart Palmér<br />
Född i <strong>Eksjö</strong> 1918.<br />
Bosatt vid Talludden, <strong>Eksjö</strong>.<br />
Gunnar Wigh<br />
Född i Gränna 1907, död i <strong>Eksjö</strong> 1989.<br />
Hugo Karlsson<br />
Född i Kråkshult 1903, död 1978.<br />
Ture Fabiansson<br />
Född i <strong>Eksjö</strong> 1910, död i Vrigstad 1994.
Axel Otto Mörner<br />
Född 1774 i Gåvetorp nära Alvesta, död i <strong>Eksjö</strong> 1852.<br />
Axel Otto Mörner tillträdde som överste vid Kungliga Smålands Husarregemente år 1812<br />
och bosätter sig då vid överstebostället Breviks gård, väster om <strong>Eksjö</strong> stad. Överste Mörner<br />
är även en framstående konstnär. Redan som ung intresserar han sig för målning och<br />
gravyr, och får målar- och bildhuggarakademiens ”första medalj för målning” år 1797.<br />
Gravyrtekniken studerar han för en tysk lärare. Tidvis är måleriet hans käraste<br />
sysselsättning. I ett brev från Rosersberg 1 okt 1807 till systern Louise Sprengtporten<br />
berättar han om arbetet på teatern i Rosersbergs slott: ”Jag har i sommar målat upp 950<br />
alnar väf till dekorationer, har således i sommar ej varit sysslolös. Sådana oskyldiga<br />
tidsfördrif äro säkert mer båtande än de blodiga, som ockuperar resten av werlden.”<br />
Landskapsmålningar och målningar av slott och herrgårdar är omtyckta motivval, liksom<br />
brunns- och rekreationsmiljöer som Lannaskede, Medevi, Gustavsberg och Strömstad.<br />
Detaljrikt återger Mörner den verklighet han skildrar. Han målar även flera porträtt,<br />
framför allt självporträtt. Istället för att signera en tavla kan han placera in sig själv i<br />
bilden, som i målningarna från Breviks gård.<br />
När Mörner avgår som regementschef flyttar familjen till Skedhults säteri i närheten och<br />
därefter till en gård i <strong>Eksjö</strong> stad. Under sina sista tio levnadsår får Mörner mer ostört ägna<br />
sig åt teckning och målning i ateljén i hemmet vid Södra Storgatan i <strong>Eksjö</strong>.<br />
Mörner finns bl a representerad vid Jönköpings läns museum med en målning av <strong>Eksjö</strong><br />
torg. Se även de foton av hans målningar som finns i den stadshistoriska utställningen på<br />
<strong>Eksjö</strong> museum.<br />
Litt:<br />
Lars Å Hagberg, ”<strong>Eksjö</strong> 1800-tal”<br />
Småländskt herrgårdsliv, utställningskatalog och utställningstexter, <strong>Eksjö</strong> museums arkiv.<br />
Svenskt biografiskt lexikon<br />
Svenskt konstnärslexikon, Allhems, 1961<br />
1. Brevik oljemålning privat<br />
2. Rummen vid Brevik oljemålning privat<br />
3. Självporträtt oljemålning <strong>Eksjö</strong> musei- och hembygdsförening
Ferdinand Hernlund<br />
Född i <strong>Eksjö</strong> 1837, död i Medevi 1902.<br />
Ferdinand Hernlund var son till den förmögne handlanden och rådmannen Anton Hernlund i<br />
<strong>Eksjö</strong> och dennes hustru Anna Christina Ulmgren. Redan i unga år visade Hernlund<br />
konstnärliga anlag. I Fornminnesgårdens samlingar finns en skissbok med dokumentationer<br />
av <strong>Eksjö</strong>-bygden från 1850- och 1860-talen.<br />
Han blev länge sin hemstad <strong>Eksjö</strong> trogen och var från 1862 anställd som teckningslärare<br />
vid <strong>Eksjö</strong> elementarläroverk. Vintern 1871-72 medverkade han vid renovering och<br />
dekorering av Stadshusets societetssalong. I december 1873 lämnade han <strong>Eksjö</strong> och<br />
flyttade till Stockholm.<br />
1875 ingick Hernlund äktenskap med Lisen Fredrika Maria Lundvall, dotter till<br />
kontraktsprosten Axel Fredrik Lundvall. Lundvall hade tidigare varit kyrkoherde i <strong>Eksjö</strong> men<br />
var nu bosatt på Rystads prästgård. Hit återvände konstnären med sin familj varje<br />
sommar, och det östgötska landskapet kom att bli hans främsta motiv.<br />
Hernlunds resor till Tyskland och Frankrike under 1860- och 70-talen innebar konststudier i<br />
framför allt Dusseldorf, där han togs omhand av konstnären Ferdinand Fagerlin. Med<br />
Fagerlins hjälp kom han i kontakt med den svenske målaren Per Daniel Holm. I Karlsruhe<br />
studerade han för Holm. Både Holm och Hernlund kännetecknas av ett försiktigt<br />
konstnärligt språk. Hernlund kom att föra vidare en idé om ett svenskt kynne i landskapet<br />
och en smak för enkla motiv med en viss idyllisk men okonventionell prägel. I hans måleri<br />
anas även en påverkan från franskt landskapsmåleri och Fontainebleauskolan.<br />
År 1887 invaldes Hernlund som ledamot i Akademien för de fria konsterna.<br />
Från 1888 bosatte han sig i Linköping där han stannade i 10 år. Hans hälsa hade aldrig<br />
varit riktigt stark och Hernlund avled i samband med ett besök i Medevi brunn sommaren<br />
1902.<br />
I den stadshistoriska utställningen visas målningen ”<strong>Eksjö</strong> torg på 1860-talet”.<br />
Litteratur:<br />
Ferdinand Hernlund, minnesteckning och katalog, Östergötlands och Linköpings stads<br />
museum 1949.<br />
Lars Å Hagberg, <strong>Eksjö</strong> 1800-tal.<br />
V Loos, Friluftsmåleriets genombrott, Sv allmänna konstförenings publikation, 1945.<br />
A L Romdahl, Minnen av målare, 1942<br />
5. Självporträtt olja <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong><br />
6. På bron olja Smålandstidn<br />
7. Utsikt över Göta kanal<br />
från Ramhällsberget vid Söderköping olja <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong><br />
8. Vid ån (från Vildparken, <strong>Eksjö</strong>) olja, 1881 privat<br />
9. Båtsmanstorpet (<strong>Eksjö</strong>) olja, 1881 privat<br />
10. Ryningsholm olja <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong><br />
11. Hamnbild i månsken olja <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong>
Frans Johan Roselli<br />
Född i <strong>Eksjö</strong> 1833, död i <strong>Eksjö</strong> 1868<br />
Bondsonen Frans Johan växte upp vid hemmanet Rosan utanför <strong>Eksjö</strong> och kom sedan att<br />
hämta sitt efternamn från gården. Vid 14 års ålder sattes han i lära hos en målarmästare i<br />
<strong>Eksjö</strong>. Det visade sig dock snart att han hellre ville måla tavlor efter egen fantasi än stryka<br />
färg på möbler och vagnar och istället för att bli gesäll i målaryrket sökte han sig till<br />
Konstakademien och fick där en elevplats. Därefter vidtog studieresor till Tyskland. En<br />
bröstsjukdom kom dock att ända hans liv i alldeles för tidig ålder. I hans måleri märks en<br />
tydlig påverkan från Marcus Larson. Vid slutet av 1850-talet omtalas Roselli som<br />
trumslagare och elev till Marcus Larson under dennes vistelse i Flenshult vid Vimmerby.<br />
Frans Johan Roselli finns representerad i Göteborgs konstmuseum och Nationalmuseum.<br />
Litt:<br />
Svenskt konstnärslexikon, Allhems, 1961<br />
12. Eldsvåda oljemålning, 1850-t <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong><br />
David Lönn<br />
Född i <strong>Eksjö</strong> 1905, död i <strong>Eksjö</strong> 1992<br />
David Lönns far var indelt soldat, men tog avsked 1911 när indelningsverket upphörde och<br />
blev i stället snickare. David gick i faderns fotspår och började som bildhuggarlärling vid<br />
<strong>Eksjö</strong> möbelfabrik redan vid 13 års ålder. I början av 20-talet gick han i lära hos Helmer<br />
Johansson i dennes verkstad vid Köpmangatan och erhöll därefter sitt mästarbrev. Han var<br />
sedan verksam som bildhuggare i 30 år, tills möbelmodet gjorde yrket överflödigt. År 1952<br />
började han tjänstgöra som slöjdlärare vid <strong>Eksjö</strong> Läroverk. Full behörighet fick han efter<br />
genomgångna kurser på slöjdseminariet 1961-62, dessförinnan hade han genomgått en<br />
Malmstenskurs på Viggbyholmsskolan 1957.<br />
Efter pensioneringen 1972 började David åter att skära reliefer i trä. Nu fick han tid att<br />
göra det han länge väntat på – att skapa något av bestående värde. Han drevs av en stark<br />
vilja att berätta om folklivet förr, från barndomen och tidigare, främst om allmogens och<br />
det fattiga folkets liv – i arbete och glädje. Han var också mycket noga med placeringen av<br />
sina reliefer. Vem som helst fick inte köpa och han var alltid själv med och valde ut var den<br />
skulle hänga.<br />
Idag finns David Lönn representerad vid följande offentliga lokaler i <strong>Eksjö</strong>:<br />
Servicehuset Snickaren, <strong>Eksjö</strong> stadsbibliotek, <strong>Eksjö</strong> Gymnasium (visas i utställningen),<br />
Föreningssparbanken, Höglandssjukhuset, Missionskyrkan och Kyrkbacksgården. Dessutom<br />
finns verk av honom vid Jönköpings läns museum och Nässjö kulturhus.<br />
Litt:<br />
Utställningskataloger från utställningar på <strong>Eksjö</strong> museum 1985 och 1995.<br />
13. Fästfolk trärelief privat<br />
14. Studentexamen på 20-talet trärelief, 1979 <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong><br />
15. Statarköket trärelief, 1982 privat
Lars Bolander<br />
Född i trakten av <strong>Eksjö</strong> 1731, död 1795 i Stockholm.<br />
Lars Bolander föddes vid militärbostället Hafseryd en halvmil utanför <strong>Eksjö</strong> som son till<br />
sadelmakare Jonas Bolander vid Smålands kavalleriregemente. Fadern dog emellertid när<br />
Lars var endast sju år och förutsättningarna för den unge gossens framtid var därigenom<br />
inte de bästa. Men genom kontakter med sadelmakaren och brodören Christoffer Sergel<br />
förändrades Lars Bolanders livssituation. Christoffer Sergel kom till <strong>Eksjö</strong> redan 1736 för<br />
att tillverka broderade schabrak för Smålands ryttare och blev borgare här samma år.<br />
Kontakterna med den unge Lars bibehölls även efter att Sergel återvänt till Stockholm<br />
1739 och såväl han som hans son, den framstående skulptören Johan Tobias Sergel, tog<br />
sig an den faderlöse Lars.<br />
Lars Bolander kom framför allt att bli verksam som dekorationsmålare vid de kungliga<br />
slotten, och erhöll titeln Kungl hovmålare år 1780. År 1770 utförde Bolander<br />
väggmålningar vid Ekolsunds slott. 1772 omdekorerade han teatersalongen i Bollhuset med<br />
bl a blomsterkorgar i antik stil, på uppdrag av Gustav III. Hans förnämsta arbeten av detta<br />
slag var dekoren i Strömsholms slott när detta inreddes för mottagandet av Gustav III och<br />
dennes gemål år 1774.<br />
Som stafflimålare har han utfört en del målningar, av vilka den bästa anses vara ”Varglo” i<br />
Konstakademiens samlingar. Den inlämnades till Akademien 1773 sedan han föreslagits<br />
som akademiledamot. Året därpå invaldes han som agré och blev ledamot år 1780. Han<br />
deltog även i Konstakademiens utställningar 1758, 1763, 1794 och 1795. Han var också<br />
kyrkomålare och målade bland annat altartavlan i Götlunda kyrka i Strängnäs stift 1773.<br />
Den karikatyr föreställande Bolander som Tobias Sergel gjorde framställer honom som<br />
närig och Sergel ansåg honom vara rätt skrupelfri i sin jakt på beställningar. Han kom<br />
emellertid att bli relativt förmögen och ägde ett tag det Douglaska palatset på<br />
Blasieholmen.<br />
Litt:<br />
Svenskt konstnärslexikon, Allhems, 1961<br />
Mari Ermeland, ”Faderlöse Lars fick måla åt Gustav III”, Smålandstidningen 2003-01-21.<br />
Svenskt Biografiskt lexikon<br />
16. Wargloo oljemålning, 1773 Konstakademien<br />
På baksidan a v målninge n stå r a tt läsa :<br />
”Denna Warglod är Målad Efter naturen af Lars Bolander. Berörde Rofdjur bet ihjäl 22 Rådjur på Et<br />
Dygn på Kongl. Djurgården och Hvarest Dät Skötz af Jägmästaren”<br />
En varglo är en av lodjurets färgvariationer och betecknade en gång ett lodjur med strödda bruna<br />
fläckar och två svarta strimmor. Den skildes från kattlon som hade tre rader svarta fläckar på<br />
ryggen och rävlon med fläckar endast på benen.
Johan Petter Johanzon<br />
Född 1829 i Mellby, död 1894<br />
Johan Petter Johanzon föddes på Norrby gård i Mellby socken och kom så småningom att<br />
överta fädernegården. Lantbruket var emellertid inte hans starka sida. Trots utbildning vid<br />
lantbruksskola var det konsten som han ägnade störst intresse. Han kom i kontakt med<br />
Marcus Larson då denne vistades i dessa trakter, i avsikt att starta en målarskola i<br />
Karlstorp. Av målarskolan blev dock intet, framför allt eftersom hela byggnaden, uppförd<br />
1858, brann upp redan efter ett år.<br />
Johanzon blev kvar vid Norrby gård. Han gifte sig med Anna Sophia Petersdotter från Valla<br />
i Östergötland och paret fick sex barn. En av sönerna, Gottfrid Granhagen blev konstnär,<br />
verksam i Göteborg.<br />
J P Johanzon har målat altartavlan i Trehörna kyrka men finns för övrigt endast<br />
representerad i privata samlingar. På Fornminnesgården i <strong>Eksjö</strong> visas en målning,<br />
”Skeppsbrott”.<br />
Litt:<br />
Adolf Hörlén, ”J P Johanzon – bondekonstnär”, artikel i SmT(?) 1950.<br />
17. Konstnärens hustru i bruddräkt oljemålning privat<br />
18. Konstnärens syster postumt oljemålning privat<br />
19. Konstnärens moder oljemåln på plåt privat<br />
20. Konstnärens fader oljemåln på plåt privat<br />
21. Konstnären med sin familj akvarell privat
Helena Larsdotter<br />
död i <strong>Eksjö</strong> 1710<br />
I flera av kyrkorna i norra Småland finns textilier som är broderade i en mycket personlig<br />
stil – mässhakar med leende kristusfigurer och runda, glada dödskallar. Kvinnan bakom<br />
dessa är pärlstickerskan Helena Larsdotter Lindelia, bosatt i <strong>Eksjö</strong> i slutet av 1600-talet.<br />
Brodörerna benämndes vid denna tid fortfarande pärlstickare, även om de broderade utan<br />
pärlor. De skickligaste pärlstickarna fanns vid hovet i Stockholm. Och alla mästare var<br />
förstås män, såsom rådande var inom hantverksyrken. Det fanns en möjlighet för kvinnor<br />
att utöva yrket och det var i egenskap av hustru till mästaren. Som änka kunde hon få<br />
överta en mästares ateljé och driva den vidare.<br />
Helena Larsdotter Lindelia var änka men knappast efter en pärlstickare, vilket gör<br />
pärlstickerskan från <strong>Eksjö</strong> än mer intressant.<br />
1687 köpte Helena Larsdotter halva Vaxblekaregården i <strong>Eksjö</strong>. Gården finns kvar, belägen<br />
på Arendt Byggmästares gata. Närmaste granne var skräddaren Lars Månsson och dennes<br />
son Måns Larsson. Kanske de var hennes far och bror? Den nära kopplingen till släktens<br />
skrädderi kan vara förklaringen till att hon kunde bygga upp en egen verksamhet.<br />
Helena Larsdotter hade aldrig gått i lära hos någon pärlstickare. Hon kopierade<br />
broderiarbeten från senmedeltid eller arbeten av samtida hovbrodörer och lade till sin egen<br />
personliga stil.<br />
Hon sydde läggsöm med guld- eller silvertråd samt atlassöm och schattersöm med ett löst<br />
tvinnat silke. Tyget kunde vara sidenatlas eller sidendamast i gult eller vitt. Kristusfiguren<br />
syddes i hög relief, med läggsöm och fick oftast en munter uppsyn. Runt korset broderade<br />
hon enkla blomsterbårder och små änglahuvuden. Dödskallen under krucifixet hade alltid<br />
klotrund form och glad min.<br />
”Hennes arbeten är utsökta. Det hon inte riktigt klarade var figurteckningen vilket gett<br />
dessa oerhört charmiga kristusgestalter och änglar. Hennes stil befinner sig någonstans<br />
mellan allmogens broderier och pärlstickarnas verk” framhåller Inger Estham.<br />
Hela 41 broderade kyrkotextilier finns bevarade som med säkerhet kan knytas till Helena<br />
Larsdotter. Det är framför allt mässhakar och kalkdukar, utförda mellan 1682 och 1708.<br />
Litt:<br />
Anneli Sylvan, ”Brodösen med den glada dödskallen”, ur: <strong>Eksjö</strong> 600 år. Människorna och<br />
staden, 2002.<br />
Inger Estham, ”Borderskan” Helena Larsdotter Lindelia i <strong>Eksjö</strong>”, ur: Det handlar om textil,<br />
Småländska kulturbilder 1989.<br />
22. Mässhake Höreda församling<br />
Från senmedeltid, av blå granatäpplemönstrad silkesammet<br />
importerad från Italien. Kompletterad med nya broderier av<br />
Helena Larsdotter år 1695.
Monica Hult-Södergren<br />
Född i Hult 1938.<br />
Bosatt vid Stadsparksgatan 16, Jönköping.<br />
Utbildning vid Konstfack HKS 1960-65 samt glas-, gjut- och ljuskurser under 1990-tal.<br />
Monica Hult-Södergren är framför allt verksam som textilkonstnär men experimenterar<br />
gärna med olika tekniker. Karakteristiskt för hennes skapande är att man nästan alltid kan<br />
spåra den småländska naturen som en inspirationskälla. Det är bilder som tydligt tolkar det<br />
hårda och karga men samtidigt jordnära och trygga. De starka färgerna är både djärva och<br />
sköna med klar koppling till landskapet där hon har sina rötter djupt rotade. Bilderna är<br />
ofta vävda i gobelinteknik med effekter i rya, kypert och snärjteknik eller applikationer med<br />
broderi. Inslag av näver, ofta i veckade formationer har en fascinerande effekt.<br />
Varje sommar har hon utställningar i Kongseryd utanför Hult, den trakt där hon också vuxit<br />
upp. 2003 års sommarutställning har temat ”Amerikabrevet” och bygger på de brev som<br />
sändes hem av en familj som utvandrade till Amerika från Kongseryd 1869.<br />
Monica Hult-Södergren har utfört en stor mängd offentliga utsmyckningar i Småland och<br />
Östergötland. I <strong>Eksjö</strong> bl a vid Kyrkbacksgården, Höglandssjukhuset, Fältarbetscentrum och<br />
servicehus. Hon har under det senaste året gestaltat miljön vid barnhörnan på Gränna<br />
bibliotek på uppdrag av Jönköpings <strong>kommun</strong>.<br />
Litt:<br />
Swärd, Konstnärer i Småland och på Öland<br />
www.konsthantverkscentrum.se<br />
23. Helena Larsdotter tryck i numrerad upplaga 700:inkl<br />
ram<br />
24. Det outsagda transparent vävnad i ryssväv 18 000:-<br />
25. De oskrivna sångerna bildväv 9 000:triptyk<br />
26. Från Green Valley Farm collage, 2003 2 900:-<br />
27. Amerikabrevet collage, 2003 2 900:-<br />
28. Bland ljungen i fattiga collage, 2003 3 200:-<br />
Småland<br />
29. Längtan collage, 2003 3 200:-
Albert Engström<br />
Född i Lönneberga 1869, död i Stockholm 1940<br />
Den främste och den mest kände av alla eksjökonstnärer är Albert Engström. Mer om<br />
honom hittar du i museets permanenta utställning ”Albert Engström och Småland”, i<br />
entréplanet. Till utställningen <strong>Eksjö</strong>mästare har vi lånat in ett par målningar som även<br />
visades vid Nationalmuseums stora Albert Engström-utställning 1941.<br />
4. Självporträtt pastellmålning privat<br />
30. Gammal gubbe tusch och färgkrita privat<br />
med pälsmössa<br />
31. Till Sigrid akvarell och blyerts <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong><br />
32. Strix 1912:8 tusch och svartkrita <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong><br />
Strix 1911 tusch, svartkrita, täckfärg <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong><br />
33. Strix 1906:10 tusch och svartkrita <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong><br />
34. Strix midsommar 1909 akvarell och tusch <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong><br />
Bertil Järnstedt<br />
Född i <strong>Eksjö</strong> 1913, död i Torremolinos 1970<br />
Bertil Järnstedts föräldrar var färghandlaren J Järnstedt och Elsa Engström. Han lämnade<br />
<strong>Eksjö</strong> redan i unga år för studier vid Tekniska skolan i Stockholm 1935-37 och vid<br />
Konsthögskolan 1938-42, men höll kontakten med hemstaden med regelbundna<br />
utställningar. Studieresorna till andra länder blev många och sträckte sig bl a till Holland,<br />
Belgien, Frankrike och Italien. Han kom så småningom att bosätta sig i Torremolinos i<br />
Spanien där han även finns begravd.<br />
Bertil Järnstedt målar företrädesvis figurer och landskap i en dov färgskala. Det är en lugn<br />
mollstämd rytm i hans landskap och figurstudier.<br />
Litt:<br />
Svenskt konstnärslexikon, Allhems, 1961<br />
35. Romvägen, Siena oljemålning, 1950-t <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong><br />
36. Torget Ste Tulle Basses Alpes oljemålning, 1962 privat<br />
37. Tänkande man vid en kopp kaffe måln på tidning, 1964 privat<br />
38. Avenue Suffien, Paris oljemålning, 1951 privat<br />
39. San Gimignano oljemålning privat<br />
40. Flickporträtt oljemålning, 1940 <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong>
41. Självporträtt oljemålning, ca 1960 privat<br />
42. <strong>Eksjö</strong> kyrka oljemålning, 1940t <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong><br />
43. Ringblommor oljemålning, 1938 privat<br />
(visa s i trapphuse t, e v till sa lu, kontak ta musee ts pe rsona l)<br />
Hans Fredholm<br />
Född 1952 i Sundbyberg<br />
Bosatt på Parkgatan 23, <strong>Eksjö</strong>.<br />
Efter studier i konstvetenskap samt vid Konstfack gick Hans Fredholm ut Konsthögskolan<br />
1982. Flyttade därefter till Småland och bodde under lång tid på gården Sjövik utanför<br />
Mariannelund. Verksam som skulptör och bildkonstnär.<br />
Hans Fredholm är konstruktivist och ofta även minimalist i sitt formspråk. Vi känner ofta<br />
igen hans skulpturala former även i målningarna. Men just i målningarna träder även ett<br />
annat formspråk fram. Det kan ibland synas som om det i måleriet utspelar sig en slags<br />
kamp mellan mer organiska, färgsprakande former – som i den s.k. Svartsjösviten, en serie<br />
målningar som inspirerats av naturen runt Svartsjön – och de rena formerna i den<br />
sparsmakade skulpturala minimalismens anda.<br />
Konstnärliga utsmyckningar i <strong>Eksjö</strong>: bl a Stenjätten i Aborrarondellen, skulpturgrupp vid<br />
<strong>Eksjö</strong>klinikerna samt måleriuppdrag i bl a den stadshistoriska utställningen på <strong>Eksjö</strong><br />
museum. Vårstarondellen i Huskvarna är exempel på senare utsmyckningsuppdrag.<br />
44. Rosa stoder mot grå bakgrund oljemålning, 1996 16 000:-<br />
45. Triptyk, grå ytor mot röd bakgrund oljemålning 9 000:-<br />
46. Svartsjösviten gouache, 1997 4 000:-<br />
47. Svartsjösviten gouache, 1997 4 000:-<br />
48. Svartsjösviten gouache, 1997 4 000:-<br />
49. Svartsjösviten gouache, 1997 4 000:-
Lennart Palmér<br />
Född i <strong>Eksjö</strong> 1918.<br />
Bosatt vid Talludden, <strong>Eksjö</strong><br />
Lennart Palmér inledde sin konstnärsbana med kurser i landskapsteckning och målning vid<br />
Hermods 1936. Sedan följde flera resor till Paris för studier av de stora mästarna, framför<br />
allt Matisse och Cezanne. 1948 började han studera måleri vid Otte Skölds målarskola och<br />
återvände ett par år senare för att teckna kroki.<br />
I sitt tecknande är Palmér ofta precis och pedantisk men när han målar upplöses formen till<br />
förmån för ljusspel och harmoniska färgblandningar. Enstaka, små scener ur naturen blir<br />
ofta hans motiv.<br />
Barndomshemmet Talludden, strax utanför <strong>Eksjö</strong>, och framför allt det underbara ljuset<br />
under vinterhalvåret, är en ständig källa till inspiration. Ljuset har han sökt och hittat på<br />
många håll, framför allt under återkommande resor i Europa och särskilt Frankrike.<br />
Han har kallats nestorn bland ljusmålarna i den småländska regionen och är en konstnär<br />
som verkligen lärt sig behärska sitt medium. Han är en ömsint skildrare av livet och tingen<br />
– en målarpoet.<br />
Efter besvär med bronkerna vintern 1972 tvingades han sluta arbeta med oljefärg och<br />
övergick till att måla med äggoljetempera. Akvarellmåleriet kunde han fortsätta med som<br />
förut.<br />
Offentliga arbeten av Lennart Palmér finns vid en mängd lokaler i regionen, i <strong>Eksjö</strong> bl a vid<br />
Höglandssjukhuset, Smålandstidningen och servicehuset Solgården.<br />
Litt:<br />
red Inger Rasch, Lennart Palmér, 2001.<br />
Svärd, Konstnärer i Småland och på Öland, 1983<br />
50. Okänd kontinent oljemålning, 1990-t <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong><br />
51. Två frukter oljemålning, 1951 privat<br />
52. Björkdunge olja på masonit, 1980-t <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong><br />
Gunnar Wigh<br />
Född i Gränna 1907, död i <strong>Eksjö</strong> 1989<br />
Gunnar Wigh kom till <strong>Eksjö</strong> redan som 7-åring. 1923-46 arbetade han som yrkesmålare vid<br />
I12 och har även senare åtagit sig dekorations- och konserveringsarbeten. Genomgick<br />
konststudier vid Karlskoga läroverks målarskola 1934-35. Studieresor till Tyskland,<br />
Tjeckoslovakien och Italien 1937-38. Särskilt betydelsefullt var uppehållet i Munchen 1938<br />
då han mottog undervisning av A Eder och R Kuntze. Efter studier vid Otte Skölds<br />
målarskola 1947 kom han att helt ägna sig åt sitt konstnärsskap.<br />
Gunnar Wigh har bl a gjort utsmyckningar i Concordialokalen i <strong>Eksjö</strong> 1963 samt en<br />
altartavla för Kulla kapell. Representerad vid Jönköpings museum.<br />
Litt:<br />
Svenskt konstnärslexikon, Allhems, 1961.<br />
53. Östra Bakgatan, <strong>Eksjö</strong> oljemålning, 1925 privat<br />
54. Modellstudie oljemålning, 1947 5.200:från<br />
Otte Skölds målarskola
Hugo Karlsson<br />
Född i Kråkshult 1903, död 1978<br />
Lantbrukaren Hugo Karlsson på gården Stensholm vid sjön Bellen var autodidakt som<br />
konstnär. Han är framför allt vardagens skildrare - hemmet, trädgården, hästarna i hagen,<br />
framför plogen och framför släden är motiv som återkommer. Albert Engström skriver om<br />
honom så här: ”Jag har två tavlor målade av en smålänning för ett par år sedan, ett<br />
landskap där vördnaden inför skönheten strålar ut i ödmjuk naivitet, och en scen från en<br />
marknad. Målaren har aldrig varit på någon konstutställning, känner ingen konstnär, har<br />
möjligen sett några oljetryck. Men han är en konstnär av Guds nåde.”<br />
Litt:<br />
Hvist-Ronny, artikel i Smålandstidningen 25/7 19xx.<br />
55. Fönsterutsikt oljemålning, 1950-t <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong><br />
Ture Fabiansson<br />
Född i <strong>Eksjö</strong> 1910, död i Vrigstad 1994<br />
Efter studentexamen i <strong>Eksjö</strong> 1932 inledde Ture Fabiansson sin konstnärsbana med studier<br />
vid Otte Skölds målarskola i Stockholm. Därefter följde konststudier i Paris, vid Maison<br />
Watteau Gromaire. Under åren i Paris kom han också i kontakt med den danske målaren<br />
Georg Jacobsen, som fick stor betydelse för Fabianssons utveckling mot ett konstruktivt<br />
måleri. Andra världskriget satte stopp för vidare studier i Paris och 1940 bosatte han sig i<br />
Vrigstad. Här kom han att verka i drygt 50 år. 1962 ingick han äktenskap med farmacevt<br />
Brita Andersson, Vrigstad. Fabiansson var tillsammans med konstnärskollegorna Ragnar<br />
Person och Sven Ljungberg med och grundade Smålands konstarkiv i Värnamo och flera av<br />
hans målningar finns i konstarkivets samlingar. Han finns även representerad vid<br />
Nationalmuseum, Moderna museet och Göteborgs konstmuseum samt vid museerna i<br />
Borås, Jönköping, Norrköping, Västerås och Växjö.<br />
Litt:<br />
Svenskt konstnärslexikon, Allhems, 1961<br />
Dödsruna, Smålandstidningen 7.4 1994.<br />
56. Solstolen oljemålning, 1970 privat<br />
57. Två träd oljemålning, 1966 privat<br />
58. Landskap från Malagakusten akvarell, 1955 privat<br />
59. Tallar oljemålning, 1947 <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong><br />
60. Veranda I oljemålning, 1959 privat<br />
61. Skogsväg oljemålning, 1973 privat<br />
62. Utan titel oljemålning, 1990-t privat<br />
63. Självporträtt oljemålning, 1970-t privat
I trapphuset:<br />
64. Odoratus oljemålning på trä <strong>Eksjö</strong> <strong>kommun</strong><br />
Takmålning från Vaxblekaregården,<br />
Arendt Byggmästares gata<br />
De mer förmögna köpmännen och hantverkarna i <strong>Eksjö</strong> under 1600-talet och 1700-talet<br />
hade ofta konstnärlig utsmyckning i innertak och på väggar. Vissa målningar finns<br />
bevarade på plats, t ex i Lennarts konditori och i flera privata hem. Andra har plockats ned<br />
vid rivning eller renoveringar. <strong>Eksjö</strong> museum förvaltar några sådana tak. I den<br />
stadshistoriska utställningen visas ett limfärgsmålat tak från Norra Storgatan och<br />
ytterligare en del av taket från Vaxblekaregården.<br />
Målningen Odoratus ingår i en serie om fem medaljonger som var och en föreställer de fem<br />
sinnena. Denna återger doftsinnet, symboliserat av kvinnan som doftar på en örtkvist.<br />
Medaljongbilderna i Vaxblekaregårdens tak är målade med oljefärg, det övriga taket i<br />
limfärg<br />
Mästarna som utfört dessa målningar är Göran Bundij (död 1704), Petter Erlandsson<br />
Wadsten (död 1752) och Oluf Rahm (död 1737).<br />
Det nya måleriet kommer till <strong>Eksjö</strong> med målaren Göran Bundij som bosätter sig här på<br />
1660-talet. Han har kunskap om tidens inredningsideal, med förebilder från<br />
stormaktstidens slott, herresäten och kyrkor. Från dessa förnäma miljöer sprider sig<br />
inredningsmåleriet snabbt, inte bara till städernas borgarhem utan även till landsbygdens<br />
prästgårdar, herrgårdar och större bondgårdar. Mäster Göran Bundij utför måleriarbeten i<br />
flera av stadens gårdar. Han får också uppdrag i kyrkorna, i t ex <strong>Eksjö</strong> och Säby.<br />
Litt:<br />
Lars Å Hagberg, <strong>Eksjö</strong> 1700-tal<br />
<strong>Eksjö</strong> genom seklerna, utställningstexter, <strong>Eksjö</strong> museum
<strong>Eksjö</strong>mästare<br />
konst<br />
utställningskatalog<br />
<strong>Eksjö</strong> museum<br />
14.6-7.9 2003