Kvalitetsredovisning 2006 - Eksjö kommun

2007-04-11 

Kvalitetsredovisning 

2006 

Kommunstyrelsens 

barn- och ungdomsutskott

Innehållsförteckning 

Kvalitetsredovisning Eksjö kommun 2006 

INLEDNING...............................................................................................................................................................................................3 

KOMMUNENS KVALITETSARBETE.............................................................................................................................................3 

NY ORGANISATION.................................................................................................................................................................................3 

UNDERLAG FÖR KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING..................................................................................................................4 

KOPPLING TILL NATIONELLA MÅL OCH KOMMUNAL BUDGET .........................................................................................................5 

FÖRANKRING...........................................................................................................................................................................................5 

PRIORITERADE MÅL ...............................................................................................................................................................................6 

VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR.................................................................................................................................7 

NYCKELTAL FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORG, SKOLA OCH ..............................................................................8 

VUXENUTBILDNING................................................................................................................................................................................8 

KOSTNADER FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHET , SKOLBARNOMSORG, SKOLA OCH..............................................................................9 

VUXENUTBILDNING I EKSJÖ. .................................................................................................................................................................9 

ANALYS AV NYCKELTAL.......................................................................................................................................................................9 

ANALYS AV KOSTNADER.....................................................................................................................................................................10 

PROBLEMBASERAD SKOLUTVECKLING (PBS)................................................................................................................ 11 

FÖRSKOLEVERKSAMHET............................................................................................................................................................. 11 

FÖRSKOLEKLASSEN...................................................................................................................................................................... 14 

SKOLBARNOMSORG (FRITIDSHEM)........................................................................................................................................ 15 

GRUNDSKOLA.................................................................................................................................................................................... 16 

RESULTAT FRÅN NATIONELLA PROV I ÅR 5, VÅRTERMINEN 2006.................................................................................................18 

JÄMFÖRELSERESULTAT - NATIONELLA PROV I ÅR 5 (ÅR 2001-2006) ...........................................................................................18 

OBLIGATORISK SÄRSKOLA........................................................................................................................................................ 19 

GYMNASIESKOLA............................................................................................................................................................................. 21 

GYMNASIESÄRSKOLA.................................................................................................................................................................... 23 

VUXENUTBILDNING.......................................................................................................................................................................... 24 

SÄRVUX.................................................................................................................................................................................................. 26 

SFI (SVENSKA FÖR INVANDRARE) .......................................................................................................................................... 26 

LIKABEHANDLINGSPLAN ............................................................................................................................................................. 27 

ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD OCH ELEVER MED......................................................................................... 28 

FUNKTIONSHINDER......................................................................................................................................................................... 28 

ELEVER MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA.......................................................................................................... 28 

FLICKOR OCH POJKAR.................................................................................................................................................................. 29 

HÄLSA OCH LIVSSTIL..................................................................................................................................................................... 30 

SLUTSATS - KOMMUNENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE........................................................................... 31 

2 (31)

Inledning 


Enligt förordning om kvalitetsredovisning (SFS 2005:609) skall varje kommun, varje skola som ingår 

i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem 

årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen 

och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt 

bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. 

Kommunens kvalitetsredovisning från föregående kalenderår skall vara upprättad senast den 1 maj. 

Arbetet med kvalitetsredovisningen skall främja kommunens, skolornas, förskolornas och fritidshemmens 

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningens nationella mål. Kvalitetsredovisningen 

syftar också till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje 

kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättas för verksamheten i kommunen 

kända och enkelt åtkomliga för alla. 

Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för 

utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, 

förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska 

verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. 

Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, 

övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare 

skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. 

Syftet med kvalitetsredovisningen är att definiera styrkor och förbättringsområden inom verksamheterna 

och lämna förslag till åtgärder för kvalitetsutveckling. 

Den kvalitetsredovisning som redovisas här är en sammanställning av redovisningar från förskolor, 

förskoleklass, fritidshem, grundskolor, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och 

vuxenutbildning, särvux och svenska för invandrare (SFI). Kommunens kvalitetsredovisningen avser 

höstterminen 2005 och vårterminen 2006 eftersom verksamheterna kvalitetsredovisar läsårsvis. 

Kommunens kvalitetsarbete 

Ny organisation 

Från och med den 1 januari 2005 har Eksjö kommun en ny politisk organisation där de tidigare 

nämnderna har ersatts av utskott under en gemensam nämnd – kommunstyrelse. Dessutom finns ett 

antal fasta och tillfälliga beredningar som arbetar med långsiktiga frågor i kommunen och lyder direkt 

under kommunfullmäktige. Barn- och ungdomsutskottet har fem ordinarie ledamöter. 

Vid samma tidpunkt förändrades tjänstemannaorganisationen så tillvida att hela kommunen numera 

utgör en förvaltning. Förvaltningen är uppdelad i sektorer: 

- Samhällsbyggnadssektorn 

- Barn- och ungdomssektorn 

- Sociala sektorn 

I barn- och ungdomssektorn ingår förutom barnomsorg, skola och vuxenutbildning även familjeenheten. 

Familjeenheten ansvarar för individ- och familjeomsorg för barn och ungdomar i åldern 1-20 

år. 

3 (31)


Barn- och ungdomsutskottet ersätter den tidigare barn- och utbildningsnämnden och lyder direkt under 

kommunstyrelsen. Barn- och ungdomsutskottet beslutar inte i några ärenden utan föreslår och 

bereder ärenden till kommunstyrelsen. 

Utöver barn- och ungdomsutskottet finns numera en beredning för barn- och ungdomsfrågor som 

skall arbeta med långsiktiga frågor. Under 2006 har det prioriterade arbetet bestått i att ta fram ett 

barn- och ungdomspolitiskt program där syftet är att arbeta för att göra Eksjö kommun till en bra 

kommun för barn och ungdomar att växa upp i. Barn- och ungdomspolitiska programmet ska gälla 

sektorsövergripande. 

Den 1 januari 2006 omorganiserades skolverksamheterna. Fyra områden inom grundskolan (Norr, 

Centrum, Söder och Öster) blev två: Område Väster respektive Öster. 

Fem områdeschefer ansvarar över rektorer och dess verksamheter: 

Väster Barnomsorg, skolbarnomsorg, obligatoriska särskolan och grundskolor 

(Eksjö tätort, Hult och Höreda) 

Öster Barnomsorg, skolbarnomsorg och grundskolor 

(Bellö, Bruzaholm, Hjältevad, Ingatorp och Mariannelund) 

Gymnasieskolan Nationella program och individuella programmet och gymnasiesärskolan 

Nifsarpsskolan Gymnasieskola med fordonsutbildning som drivs som ”intraprenad” 

Vuxenutbildningen grundläggande vuxenutbildningen, gymnasiala vuxenutbildningen, särvux, 

SFI (svenska för invandrare) och påbyggnadsutbildningen. 

Dessutom finns två friskolor i Eksjö kommun, Broarps skola och Gamla stans skola. 

Att kommunen har en ny förvaltningsorganisation sedan 2005 innebär att vår skolplan är inaktuell på 

så vis att begreppen är förändrade. I denna kvalitetsredovisning använder kommunen sig av de nya 

benämningarna så att läsaren lättare ska kunna följa med i texten. Tanken är att det är sista gången vi 

redovisar med utgångspunkt från skolplan ”Plan för förskola, skola och vuxenutbildning i Eksjö 

kommun” eftersom mycket har förändrats i organisationen. Skolplanen ska fr o m år 2007 ersättas av 

balanserade styrkort som utgår från de nationella styrdokumenten och då främst läroplanerna. 

Underlag för kommunens kvalitetsredovisning 

Eftersom Plan för förskola, skola och vuxenutbildning i Eksjö kommun har en så tydlig koppling till 

de nationella måldokumenten har resultat och måluppfyllelse främst relaterats till målen i skolplanen. 

I denna kvalitetsredovisning framgår enbart den kommunövergripande måluppfyllelsen. Detta är en 

medveten strategi, eftersom kommunens skolor är av mycket varierande storlek och belägna både i 

tätort och på landsbygd. För att betona vikten och värdet av personalens delaktighet i områdenas kvalitetsredovisningar 

är dessa utarbetade på förskole-/skolnivå. För att underlätta sammanställningen av 

förvaltningens kvalitetsredovisning har ledningspersonalen kommit överens om vissa gemensamma 

frågeställningar som belyses i samtliga redovisningar. Enligt beslut upprättar verksamheterna sina 

kvalitetsredovisningar läsårsvis och skall vara utbildningssamordnaren tillhanda senast den 31 oktober 

varje år. Utbildningssamordnaren sammanställer sedan kommunens kvalitetsredovisning som 

senast skall vara klar 1 maj följande år. Det är alltså verksamheternas kvalitetsredovisning för läsåret 

2005/2006 som ligger till grund för kommunens kvalitetsredovisning 2006 och det är utbildningssamordnaren, 

Helene Jonsson som sammanställer kommunens kvalitetsredovisning. Målet är också 

att knyta an kommunens kvalitetsredovisning till budgetarbetet i kommunen så att det blir en helhet 

såväl ur kvalitets- som ekonomiskt perspektiv. 

4 (31)


Följande underlag har legat till grund för kvalitetsredovisningen 2006: 

• Den kommunala kvalitetsredovisningen 2005 

• Verksamheternas kvalitetsredovisningar läsåret 2005/2006 

• Diskussioner i den pedagogiska ledningsgruppen 

• Samverkansgruppens protokoll och annan skriftlig dokumentation 

• Skolverkets statistik ”Jämförelsetal för skolhuvudmän” 

• Betygsstatistik 

• Sammanställning av resultat vid diagnostiska och nationella prov i år 2 och i år 5 

• Utvärdering och kartläggning av problembaserad skolutveckling 

• LUPP-undersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) 

• Barn- och ungdomspolitiskt program 

• Uppföljning av närvaron inom förskolan 

• Skolverkets inspektion, den muntliga dialogen 

Det är av största vikt att Eksjö kommun arbetar för att åstadkomma ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete 

för att säkerställa att eleverna får en utbildning med hög kvalitet, som förverkligar de nationella 

målen och ökar måluppfyllelsen för eleverna. Det är ytterst kommunstyrelsen som är ytterst 

ansvarig för verksamheterna i Eksjö kommun, och benämns kommunen i texten. 

Under hösten 2006 genomför Skolverket utbildningsinspektion i Eksjö kommun och under hösten 

2006 och våren 2007 pågår en intensiv dialog med Skolverket angående förbättringsområden. Skolverkets 

rapport läggs fram i april 2007. Som ett naturligt led i kommunens kvalitetsarbete ingår skolverkets 

muntliga synpunkter som ett underlag i kommunens kvalitetsredovisning med betoning på 

åtgärder att förbättra. 

Koppling till nationella mål och kommunal budget 

Inom barn- och ungdomssektorn har varje område stor frihet att disponera fördelade resurser på det 

sätt som är lämpligt. I skolplanen poängteras att fördelningen ska ske så att de barn/ungdomar som 

har de största behoven också får de största resurserna och det största stödet. 

Fördelningsmodellen leder till ett effektivt resursutnyttjande genom att medlen hanteras nära verksamheten. 

Varje möjlighet till besparing och omfördelning tillvaratas. 

Nackdelen är att personal och brukare upplever att det är svårt att få gehör för ökade behov. Eftersom 

sektorns budgetmedel till allra största delen ligger ute på områdena finns inga ytterligare medel att 

tillgå. 

Barn- och ungdomssektorns ambition är att koppla ihop måluppfyllelsen (resultatet) i uppdraget till 

ekonomiska medel så att kommunen använder gemensamma resurser där de behövs bäst. 

Förankring 

Kvalitetsredovisningen redovisas för sektorns pedagogiska ledare, kvalitetsgruppen, sektorns centrala 

samverkansgrupp, barn- och ungdomsutskottet samt kommunstyrelsens politiker. På uppdrag av 

kommunstyrelsen godkänner därefter barn- och ungdomsutskottet upprättad kvalitetsredovisning. 

5 (31)

Prioriterade mål 


Utgångspunkten i kvalitetsarbetet är ”Planen för förskola, skola och vuxenutbildning i Eksjö kommun” 

som har en naturlig koppling till de nationella målen. De prioriterade områdena är: 

Verksamhetens värdegrund 

I mötet med förskola och skola utvecklar barn och ungdomar känsla för samhörighet, 

solidaritet och ansvar för andra människor. De visar på rättskänsla, tolerans och ansvarstagande. 

Omsorg om barn och elever 

Verksamheten är så utformad att den passar alla barn och elever oavsett mognadsnivå och andra förutsättningar. 

Lärande och kunskap 

Att elever uppnår minst godkändnivån är det högst prioriterade målet vad gäller kunskapsnivån i 

grundskolan 

Andelen elever i kommunen som avslutar sina gymnasiestudier på ett nationellt program inom fyra år 

ökar jämfört med 1999 års siffror som var 87%. 

Barn/elev- och föräldrainflytande 

Barn, ungdomar, vuxenstuderande och föräldrar har reella möjligheter att utöva sin rätt till inflytande 

över verksamheten. 

Det pedagogiska ledarskapet 

Rektorer och föreståndare leder personalens lärande om undervisning och lärande 

Ledarna för förvaltningens olika verksamheter entusiasmerar och engagerar personalen och skapar 

därigenom förutsättningar för utveckling 

Organisation och arbetssätt 

Formerna för kompetensutveckling förändras så att den erfarenhet som genereras i arbetet med eleverna 

tas till vara, dokumenteras och sprids inom förvaltningen. 

Personal 

Barn- och ungdomssektorn är en attraktiv arbetsplats. 

Genomgående i denna kvalitetsredovisning är det ovanstående mål som avses, om inget annat anges. 

Vidare i kvalitetsredovisningen redovisas exempel i texten från de olika verksamheterna. 

6 (31)


Verksamhetens förutsättningar 

Eksjö kommun tillhör gruppen Övriga kommuner 12 500-25 000 invånare. De två största tätorterna, 

Eksjö och Mariannelund, är belägna i var sin ände av kommunen. I Eksjö kommun finns ca 16 500 

invånare år 2006. 

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning är placerade under en gemensam sektor, barn- och ungdomssektorn. 

Även familjeenheten, med ansvar för barn och ungdomar upp till 20 år, ligger i sektorn. 

Verksamheten är starkt decentraliserad med en väl utvecklad delegation, vilket innebär att sektorn i 

huvudsak sysslar med målfrågor och andra frågor av övergripande karaktär. 

Den ekonomiska situationen för kommunen var under 2006 fortfarande ansträngd. Det arbetades intensivt 

med åtgärder för att möjliggöra en budget i balans. Barn- och ungdomssektorn hade ett budgetunderskott 

som i möjligaste mån skulle rättas till under pågående år vilket innebar anställningsstopp, 

kompetensutvecklingsresursen drogs ned med 50% och läromedelsanslaget drogs ned med 

30%. Även cirka 12 personal berördes. Samtidigt hade kommunen hög efterfrågan på platser både 

inom barnomsorgen och skolbarnomsorgen (fritidshem). 

Den 1 juli 2006 överfördes vuxenutbildningen från barn- och ungdomssektorn till kommunledningskontoret 

och drivs som ”intraprenad”. Även förskolan Stocksnäs och Norrtullskolan blev 

”intraprenad” den 1 juli 2006. 

Nedan redovisas nyckeltal som är hämtade ur Skolverkets statistikuppgifter. Mättillfället är 15 oktober 

varje år och grundar sig på resultat från föregående år: 

7 (31)


Nyckeltal för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och 

vuxenutbildning 

Eksjö 

2004 

Kommungruppen 

2004 

Förskola 

Antal inskrivna barn per avd 16 17 17 16 17 17 17 17 17 

Andel (%) årsarb. M ped högsk.utb. 62 52 52 60 51 51 56 55 51 

Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,7 5,3 5,4 5,9 5,6 5,4 5,4 5,3 5,2 

Familjedaghem 

Antal inskrivna barn per anställd 5,5 5,4 5,2 4,9 5,4 5,2 4,7 5,3 5,1 

Fritidshem 

Andel (%) årsarb. m ped högsk.exam. 72 55 58 77 58 60 78 65 59 

Antal inskrivna barn per årsarbetare 17,9 17,3 18,2 16,2 17,7 18,2 18,2 17,5 18,6 

Antal inskrivna barn per avd 29,7 30,0 30,1 30,6 29,7 31,0 36,5 28,8 30,6 

Förskoleklass 

Antal årsarb. per 100 elever 8,8 7,7 7,8 8,0 7,1 7,3 7,7 7,4 7,1 


Grundskolan 

Andel (%) elever i fristående skolor 0,5 3,2 6,2 0,8 3,7 6,9 1,5 2,4 7,6 

Antal lärare per 100 elever 7,2 7,9 8,0 7,9 8,0 8,1 7,5 8,3 8,2 

Andel (%) lärare med m ped högsk.examen 86 82 83 86 85 85 88 87 86 

Andel (%) elever i åk 9 

- Som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen 20 26 25 17 24 24 18 26 25 

- Som är behöriga till gymnasieskola 90 90 90 94 90 89 94 88 89 

- Som började gymnasieskola 99 98 98 99 98 98 99 98 98 

- Som började gymnasie exkl. Iv programmet 92 90 90 94 90 89 95 89 89 

Obligatoriska särskolan 


Gymnasieskolan 



Andel (%) elever som 

- Fullföljt utbildningen inom 4 år totalt 89 73 74 80 76 75 90 77 76 

Andel (%) invånare 20 år med grundläggande behörighet 

till universitet eller högskola 

Samtliga 

2004 


2005 

Kommungruppen 

2005 

Samtliga 

2005 



Kommungruppen 


8 (31) 

Samtliga 


80 59 60 69 64 63 76 63 64 

Komvux 

Andel (%) invånare 20-64 år i komvux 6,5 4,5 4,5 4,7 4,0 4,1 5,0 3,7 4,0 

Särvux 

Antal timmar undervisning per elev och vecka 1,8 2,2 2,7 1,8 2,2 2,7 2,0 2,3 2,8 

SFI 

Andel (%) elever som godkänts 64 40 32 58 41 34 58 34 34


Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och 

vuxenutbildning i Eksjö. 


2004 

Kommungruppen 

2004 

Förskola 

Kostnad (kr) per inskrivet barn 96100 95900 95900 98900 94400 96600 100500 101000 101200 

Kostnad (kr) per heltids barn 133200 135600 129400 137100 133300 130300 144500 150300 141500 

Familjedaghem 



Fritidshem 



Förskoleklass 

Kostnad (kr) per elev 54300 45200 43300 58100 45400 42800 59500 48900 44800 

Grundskolan 

Kostnad (kr) per elev totalt 56100 62100 64700 60700 64000 67300 65300 69100 70800 

Obligatoriska särskolan 


Gymnasiesärskolan 

Kostnad (kr) per elev (exkl. skolskjuts) 230500 246000 213700 242400 247800 221700 251000 208600 226300 

Gymnasieskolan 

Kostnad (kr) per elev 

- totalt för elever i kommunala skolor 80200 83100 80800 83000 84100 82000 80400 87600 83200 

- för ersättning till annan kommun 83500 83800 83800 89000 85200 84400 95500 89200 86100 

Komvux 

Kostnad (kr) per heltidsstuderande totalt 30900 34800 35800 30800 31100 35200 27000 34700 34900 

Särvux 


SFI 

Kostnad (kr) per heltidsstuderande - - - 22400 32700 36500 26500 35700 32800 

Kostnad per invånare (kr) 

Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 4343 4801 5178 4553 4875 5337 4884 4807 5654 

Skola och vuxenutbildning 14014 13703 12898 14384 13973 13137 14295 14424 13465 

Kostnaderna baseras på föregående år och för ytterligare nyckeltal hänvisas till kommunens årsredovisning 

för 2006 alternativt Skolverkets hemsida: www.skolverket.se/sb/d/222 

Analys av nyckeltal 

Under året 2006 har kommunen klarat full behovstäckning inom barnomsorgen. Inflyttning av barnfamiljer 

har också medfört att efterfrågan ökat. Kommunen ser också en tendens att barnen börjar i 

barnomsorgen vid ettårsåldern och att barnen är längre tid i barnomsorgen, vilket leder till ett ökat 

tryck på barnomsorgen. Familjedaghem i lägenhet, med flera dagbarnvårdare som ansvarar för cirka 

fem barn var, har visat sig vara ett attraktivt alternativ för föräldrar, men där riktas kritik från Skolverksinspektionen 

eftersom dessa varken är förskolor eller familjedaghem enligt riktlinjerna. Vidare 

har kommunen under 2006 utökat verksamheterna med öppnande av nya förskolor och familjedag- 

Samtliga 

2004 


2005 

Kommungruppen 

2005 

Samtliga 

2005 



Kommungruppen 


9 (31) 

Samtliga 

2006


hem för att möta det behov som funnits. Det har funnits vissa svårigheter att rekrytera förskollärare 

varför kommunen nu planerar att starta en förskollärarutbildning för barnskötare på distans i samverkan 

med Jönköpings Högskola och Högskolan på Höglandet. En utredningsgrupp är tillsatt för att se 

över barnomsorgen i sin helhet. 

Under 2006 minskade kommunen fritidshemsresursen (personal) från 32 till 26 årsarbetare, därav den 

ökning av barn per årsarbetare inom fritidshemmen. Antalet inskrivna barn ökade under samma period 

från cirka 500 till 520. Av nyckeltalen framgår att Eksjö kommun har en hög andel personal med 

högskolekompetens inom fritidshemmen. Denna satsning på pedagogisk personal utgör god grund för 

hög kvalitet i verksamheten. Samtidigt innebär det att verksamhetens totalkostnad blir relativt hög i 

jämförelse med kommuner med lägre andel pedagogisk personal. 

Inom förskoleklassverksamheten är det hög kompetens (behörighet) hos personalen. Många har 

stannat kvar i verksamheten efter att personalen fick göra ett aktivt val att arbeta i verksamheten. 

Detta har bidragit till kontinuitet i organisationen. 

Under år 2006 var det höga krav på att hålla budgeten. Det innebar att kommunen minskade på lärarresursen 

i grundskolan med cirka 12 personal. Därav resultatet 7,5 lärare per 100 elever. Målet är nu 

att öka till 8,1 lärare per 100 elever. De goda resultaten när elever slutar år 9 kan vara, förutom professionella 

pedagoger, också ett resultat av att Eksjö kommun har en relativt hög utbildningsnivå på 

kommuninvånarna. Enligt flera forsningsrapporter är en av flera framgångsfaktorer för elevers resultat 

att föräldrar är engagerade i och för skolarbetet. 

Obligatoriska särskolan har missgynnats när det gäller tjänstetillsättningar och därför inte kunnat 

rekrytera kompetent personal i tillräcklig utsträckning. Kommunen måste bli tydligare på vad man 

vill uppnå med särskolan och bör se över det med en särskild utvärdering. 

Gymnasieskolan har en relativt låg andel lärare per hundra elever på grund av budgetmässiga skäl. 

När det gäller lärarbehörigheten på gymnasieskolan, kan det vara svårt att bedöma om en lärare är 

behörig eller inte på t ex yrkesförberedande program. Individuella programmet har lyckats hitta en 

modell som fungerar bra och har kompetent personal vilket leder till bra resultat. Många elever (90%) 

slutför sin gymnasieutbildning på fyra år, vilket är betydligt bättre än riket (76%). 

Analys av kostnader 

Högre lärartäthet i förskoleklassen påverkar kostnaderna. En möjlig förklaring till resultatet kan vara 

att andra kommuner inte fördelar skolskjuts- och lokalkostnader på förskoleklassen eftersom det inte 

finns reglerat i riktlinjerna. 

Grundskolans minskade kostnader beror på den minskade lärartätheten. 

I den obligatoriska särskolan har kommunen relativt höga kostnader. Ett skäl kan vara att kommunen 

verkligen har särskoleelever inskrivna. Det är elever i behov av omfattande stöd. 

På gymnasiesärskolan har kommunen tre nationella program och det individuella programmet. 

Kommunens bedömningen är att man har bra kvalitet i gymnasiesärskolan och professionell personal 

vilket leder till kostnader. Dessutom har kommunen relativt många elever som kommer från andra 

kommuner, vilket leder till en intäkt för kommunen. 

I gymnasieskolan är det minskade antalet lärare förklaringen till de minskade kostnaderna. 

10 (31)


Problembaserad skolutveckling (PBS) 

Barn- och ungdomssektorn i Eksjö kommun arbetar med att utveckla den lärande organisationen. 

Kommunen deltar sedan fyra år tillbaka i ett forskningsanknutet nätverk med 43 andra kommuner i 

problembaserad skolutveckling (PBS) tillsammans med Karlstad universitet. PBS är ett föhållningssätt 

och ett antal metoder för att kunna bedriva skoltutveckling där utgångspunkten är att medarbetarna 

(underifrån) utgår från vardagsproblem och erfarenheter som skapar en meningsfullhet och ett engagemang 

så att en fördjupad förståelse av uppdraget skapas och därigenom bidrar till skolutveckling. 

Karlstad universitet stöttar kommunen på olika sätt genom ex nätverksträffar, handledning, föreläsningar 

och litteratur. 

Under året 2006 har kommunen deltagit i nätverksträffar bland annat i Örebro (för skolledare) och i 

Skövde (för skolledare, pedagoger och politiker). Dessa nätverksträffar utvärderas och följs upp i 

kommunen. Under året har också samtliga skolledare utvärderat PBS-verksamheten där syftet har 

varit att kartlägga nuläget för att efterse behovet av kompetensutveckling. Detta har föranlett en satsning 

på lärledare som har ett särskilt ansvar i verksamheterna att vara pådrivande i skolutvecklingen. 

De har fått handledning från Karlstad universitet och utbildning i olika metoder. 

Kommunen ser ett behov av att skapa ett öppet, tillåtande och delaktigt klimat där alla på arenan 

växer i uppdraget utifrån ett lärande perspektiv. 

Kommunen kommer att fokusera på att utveckla dialogen mellan barn- och ungdomssektorn och politikerna 

där syftet är att utifrån uppdraget koppla ihop kvalitetsarbete med ekonomi för att skapa förutsättningar 

för en ökad måluppfyllelse och att göra kopplingen tydligare. 

Förskoleverksamhet 


Kommunens förskoleverksamhet är indelad i två geografiska områden (Väster och Öster). I och med 

att förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola ingår i varje område stimuleras 

samarbete över åldersgränserna. Syftet är bland annat att föräldrar, barn och ungdomar ska uppleva 

kontinuitet i kontakten med förskola och skola. Samtliga förskoleverksamheter förutom förskolan 

Fröhuset och vissa familjedaghem har kvalitetsredovisat sina verksamheter. Även dagbarnvårdarna i 

Eksjö, Ingarp och Värne har kvalitetsredovisat sin verksamhet. Förutom förskolor och dagbarnvårdare 

finns i Eksjö kommun två föreningsdrivna förskolor med kristen profil, förskolan Benjamin och 

förskolan Fröhuset. På förskolan Blåsippan finns även en certifierad Ur och Skurförskola. Dessutom 

finns det i kommunen, för familjer som har behov av barnomsorg på kvällar och nätter, en förskola, 

Kullalyckan, som har öppet dygnet runt alla årets dagar. 

Under året 2006 har kön till barnomsorgen ökat markant och kommunen har under året utökat med 

två nyrenoverade avdelningar på förskolan Slottet i Eksjö. Dessutom har kommunen renoverat Furulundsskolan 

i Mariannelund för två nya avdelningar inom förskolan. 

Enligt Skolverkets statistik var det 17 barn inskrivna per avdelning år 2006, vilket är samma antal 

barn som i jämförbara kommuner och riket. Antalet barn per årsarbetare var 5,4 vilket är i nivå med 

såväl jämförbara kommuner som riket. I familjedaghemmen är antalet inskrivna barn per anställd 4,7 

vilket är något lägre än jämförbara kommuner (5,3) och riket (5,1). 

11 (31)


När det gäller kompetensutveckling har kommunen satsat på att utbilda personal inom förskolan i det 

så kallade TRAS-projektet (Tidig Registrering Av Språkutvecklingen). Syftet med projektet är att 

använda sig av en metod för att observera och dokumentera barnens utveckling. 

Mål 

Inom förskoleverksamheten arbetar man med värdegrund, omsorg om barnen, lärande och kunskap 

och barn- och föräldrainflytande 

Arbetet i verksamheten 

Värdegrundsarbetet på förskolan Patricia har präglats av rollekar, teater, drama, temaarbeten, skapande 

aktiviteter, lekar, samhörighetslekar och bilddokumentation. 

På förskolan Bullerbyn har man arbetat med värdegrunden genom att få barnen att känna sig trygga 

och känna gemenskap, respektera varandra och stärka barnens självkänsla. 

Inom målet omsorg om barn har Sunnanängs förskola arbetat med att positivt bemöta barnen, någon 

tar alltid emot på morgonen och någon personal säger alltid hej då på eftermiddagen. De har använt 

sig av sociogram, varit uppmärksam på attityder, delat barnen i grupper så att trygghet och respekt för 

varandra främjas och använt sig av kompissolen. 

Resultat och måluppfyllelse 

På förskolan Kullalyckan har man bland annat arbetat med värdegrund, omsorg om barnen, lärande, 

kunskap och inflytande. I leken stimuleras språkutvecklingen, fantasin och inlevelseförmåga hos barnen 

och barnens nyfikenhet, empatin och samarbetsförmågan utvecklas. I leken bearbetar barnen också 

sina upplevelser, känslor och erfarenheter. Barnen lär sig dessutom att hantera konflikter och tar 

ansvar för gemensamma regler. Förskolan har byggt upp olika lekmiljöer t ex frisör, affär och dinosarieland. 

Dessutom finns leklådor där man har utgått från barnens önskemål t ex brandman, doktor och 

kontorsmaterial. Rummens utformning anpassas efter barngruppernas intressen och man konstaterar 

att barnen leker mycket bra med varandra och har mycket fantasi. 

På förskolan Baronen har man bland annat arbetat med värdegrunden då personalen såg när barnen 

lekte att barnen utestängde andra barn. Då arbetade man med dramaövningar där man blandade barnen. 

Det resulterade i att barnen dramatiserade en egen saga som de framförde. Trots att segregation 

hade funnits vågade alla barnen uppträda. Personalen tror att grundtryggheten fanns hos barnen och 

de värderingsövningar som barnen gjort har grundlagt känslan av att det är tillåtet att vara den man är. 

Detta har medfört att barnen känner empati för varandra och att alla kan leka med alla. 

Dagbarnvårdarna i Eksjö, Ingarp och Värne har bland annat arbetat med kunskap och lärande och 

föräldrainflytande genom att man har observerat barnen och dokumenterat deras utveckling som sedan 

fungerar som underlag till utvecklingssamtalen med föräldrar två gånger per år. Under utvecklingssamtalet 

upprättas en individuell utvecklingsplan för varje barn. 

På förskolan Kvarnarp har man på en avdelning bland annat arbetat med att utveckla barnens självständighetsförmåga 

(lärande) genom att försöka ge barnen tid att göra saker själva efter sin förmåga, 

till exempel bära bort sin tallrik, ta fram maten själv, dela sin mat själv och klä på sig själv. Personalen 

är noga med att berömma och uppmuntra barnen. 

På förskolan Benjamin konstaterade man att lärande och kunskap och dokumentation i arbetet med 

individuella utvecklingsplaner fortfarande inte fungerar tillfredsställande. Det är svårt att hitta en fungerande 

rutin. Bookuptestet (språktestet) kom igång först under vårterminen. Detta på grund av att 

12 (31)


Benjamin fick planera om hela höstens arbete när barngruppen utökades till 25 barn. Detta tog kraft 

och energi och Benjamin prioriterade att få arbetet med barnen att fungera. 

På förskolan Blåsippan har man bland annat arbetat aktivt med föräldrainflytande genom att försöka 

få igång ett väl fungerande brukarråd. På Blåsippan finns 6 avdelningar och varje avdelning har nu 

representanter i brukarrådet. I brukarrådet har följande varit på dagordningen: den yttre miljön, 

genomgång av läroplan och arbetsplan, hur rekrytering till brukarrådet skall ske och aktiviteter. 

Bedömning av måluppfyllelse 

Kommunens sammanfattande bedömning är att förskoleverksamheten är bra på att kvalitetsredovisa 

sin verksamhet och lyfter ofta fram förhållningssättet till barnen. Förskoleverksamheten sätter verkligen 

barnen i fokus och redovisar omfattande resultat, det vill säga vad arbetet i verksamheten har lett 

till hos barnen, vilket är positivt. 

Det är intressant med förskolorna Sergel, Rektorsgårdens och Borgmästarens medvetna och gemensamma 

kompetensutveckling ”i allas lika värde” där man har använt sig av lärande samtal och där 

man konstaterar att förhållningssättet till barnet är utgångspunkten som i sin tur leder till bra resultat i 

verksamheten. 

Kommunens sammanfattande bedömning av förskoleverksamheten är att måluppfyllelsen delvis är 

uppfylld. 

I kvalitetsarbetet kan förskolorna bli bättre på att tydligt koppla verksamheten till läroplanernas mål, 

strävansmålen och bedöma måluppfyllelsen samt beskriva konkreta åtgärder för utveckling. 

Åtgärder för utveckling 

Kommunen anser att det är viktigt att man tillsammans i brukarråden tolkar våra styrdokument, först 

och främst läroplanen, men också de kommunala styrdokumenten kopplat till verksamheterna. Att 

överhuvudtaget arbeta med implementering av förskolans uppdrag och analysera resultaten i verksamheterna 

kan kommunen som helhet utveckla. 

Fortsatt lärande kring pedagogisk dokumentation är något verksamheterna behöver utveckla. Ett bra 

material att använda i verksamheterna är Skolverkets ”Kvalitet i förskolan”. 

Det är få förskolor som har omnämnt modersmålsträning, IT, matematik och teknik. Det är områden 

som kan förbättras. Även jämställdhetsarbetet inom förskoleverksamheten bör lyftas fram. 

En ”likabehandlingsplan” skall arbetas fram i varje verksamhet. 

Alla verksamheter inom barnomsorgen skall kvalitetsredovisa sin verksamhet. 

Kommunen bör kontinuerligt utvärdera kvaliteten i förskolan t ex genom att följa upp personaltäthet, 

gruppstorlekar, gruppsammansättningar och kompetens. 

Kommunen bör överväga satsning på att fortbilda barnskötare till förskollärare eftersom kommunen 

har ett behov av det i verksamheten. 

13 (31)

Förskoleklassen 



Förskoleklassverksamheterna är integrerade i grundskolans verksamhet där samarbetet mellan förskollärare, 

fritidspedagoger och lärare underlättas men i olika grad eftersom det finns olika förutsättningar 

i verksamheterna. 

Mål 

På Norrtullskolan har man arbetat med målen: 

- Utveckla förhållandet mellan personal, barn och förälder 

- Utveckla barnens sociala förmåga 

- Utveckla barnens förmåga att inhämta kunskap 

På Linnéskolan har man arbetat med målet: 

- Väcka nyfikenhet kring det skrivna ordet redan i förskoleklass 


Arbetet i verksamheten på Norrtullskolan har inneburit att man arbetat i familjegrupper, med barnkonventionen, 

och ”Gruppen som grogrund”, leken som lärinstrument och förberedande svenska och 

matematik. 

På Linnéskolan har man arbetat med sitt mål genom att alla barn skriver ord eller meningar. De barn 

som inte kan skriva ”låtsasskriver” skriver av. De vuxna skriver mycket på tavlan så att barnen får 

”se” orden. Ljudträning sker genom att koppla ihop ljud med rätt bokstav. Fokus sätts på skrivinlärning 

och ljudträning och sedan på läsinlärning. 


På Norrtullskolan har arbetet i verksamheten i de så kallade familjegrupperna lett till att föräldrar 

trivs tillsammans. Arbetet med ”Gruppen som grogrund” har lett till ett bra värdegrundsresultat genom 

fler ”snälla” barn. Däremot är det nya materialet ”Katten musen tiotusen” inte lika bra som det 

tidigare ”Trullematerialet” ur fonologisk medvetenhet enligt personalens analys. En annan analys är 

att ordbildsarbetet blev svårt att omsätta i praktiken och personalen saknade kompetensutveckling. På 

Norrtullskolan upprättas individuella utvecklingsplaner för samtliga elever i förskoleklass, även portfolioarbetet 

med tillhörande målangivelser i svenska, matematik, engelska och sociala mål inrättas i 

förskoleklass. 

Arbetet på Linnéskolan har lett till att barnens intresse har skapat förståelse för vad skrivning och 

läsning är. De har blivit duktiga och motiverade att skriva. Barnen lär sig snabbt att varje bokstav 

motsvarar ett ljud. Andra lärdomar man kommit fram till är att barnen får självkänsla när man kan 

”producera” något – ett ord eller en mening. Vidare underlättar träningen för barn som har svårigheter 

att lära sig att läsa och skriva. 

På Hultskolan är förskoleklassen integrerad med år 1 till stora delar och under läsåret har man förutom 

värdegrundsarbetet bl a arbetat med natur och miljö genom regelbundna skogsdagar. Det har inneburit 

att eleverna har blivit mer medvetna om miljön och hur vårt sätt att leva påverkar miljön. 

Skogsdagarna är uppskattade bland eleverna och man följer upp dagarna. 


Kommunens bedömning är att verksamheterna bör lyfta fram förskoleklassens resultat tydligare i 

kvalitetsredovisningen. Det är bara Norrtullskolan som separat redovisar förskoleklassens arbete i en 

14 (31)


separat kvalitetsredovisning. I övriga skolor är förskoleklassens arbete integrerat med övriga skolans 

arbete och redovisas olika tydligt i kvalitetsredovisningen. Förskoleklassens kvalitetsarbete bör alltså 

tydligare lyftas fram för att kunna värderas och bedömas. 

Kommunens bedömning är att förskoleklasserna arbetar med målen men detta bör tydliggöras i kvalitetsredovisningen. 

Kommunen bedömer att vi delvis uppfyller målen, men inte alls när det gäller 

upprättandet av kvalitetsredovisning avseende förskoleklassen. 


Tydliggöra förskoleklassens kvalitetsarbete i kvalitetsredovisningarna. 

På sikt bör kommunen överväga en utvärdering som ser över kvaliteten inom förskoleklasserna och vi 

bör se över samverkansformerna för förskola, förskoleklass och skola. 

Inom kommunen bör vi föra en pedagogisk diskussion kring förskoleklassens syfte. Hur arbetar vi på 

de olika skolorna? Är förskoleklassens ”skolifierad” eller använder man leken som en pedagogisk 

utgångspunkt? Hur sker övergångar mellan förskolan och förskoleklass? Vad förväntar sig barn och 

föräldrar när de börjar förskoleklass? 

Skolbarnomsorg (fritidshem) 


På Grevhagsskolan känner man oro för att behovet av fritidshemsplatser ökar. Det blir fler och fler 

barn som skrivs in på fritidshemmen. På Grevhagsskolan har volymökningen ökat med 23% jämfört 

med läsåret 05/06. Detta har inneburit att man fått utvärdera kontinuerligt för att se hur resurserna 

skall fördelas i verksamheten samt i vilken utsträckning personalen kan delta i till exempel gemensam 

planering. 

Inom skolbarnomsorgen i Eksjö kommun är, enligt Skolverkets statistik år 2006, antalet inskrivna 

barn på avdelning 36,5 vilket är fler än jämförbara kommuner (28,8) och riket (30,6). Vidare är antalet 

inskrivna barn per årsarbetare 18,2 vilket är i nivå med jämförbara kommuner (17,5) och riket 

(18,6). 

Mål 

På Norrtullskolan har man arbetat med jämställdhet mellan pojkar och flickor, emotionell och social 

kompetens samt trivsel och trygghet. 


Arbetet i verksamheten på Norrtullskolan har bestått i att t ex arbeta i smågrupper, spel och pyssel, 

lek ute och inne, utveckla jämställdhetsrelationer mellan pojkar och flickor och försök att skapa arbetsro. 


På Norrtullskolan har bland annat resultatet blivit att blandad lek, pojkar och flickor, är bättre utomhus 

då vissa leksaker eller annat material styr könsbundna lekar. Vidare har arbetet med trivsel och 

trygghet lett till att barnen känner ”vi-känsla” och de känner sig trygga. Barn i behov av särskilt stöd 

har via tydlig struktur blivit lugnare. 

I flera av kommunens fritidshems kvalitetsredovisningar beskrivs inte resultatet, alltså vad insatserna 

lett till hos barnen. I de allmänna råden för kvalitetsarbetet skall alla verksamheter lyftas fram vilket 

15 (31)


man ännu inte gjort i Eksjö kommun. Skolbarnomsorgen är ofta organiserad och integrerad i den 

vanliga skolverksamheten. 


Bedömningen av måluppfyllelsen är svår att uttala sig om eftersom skolbarnomsorgen inte är tydligt 

beskriven i kvalitetsredovisningarna. 


Alla verksamheter inom skolbarnomsorgen bör tydligare redovisa resultaten i kvalitetsredovisningarna. 

Skolbarnomsorgens måluppfyllelse i förhållande till mål och kvalitet som framgår av skollagen 

och Skolverkets allmänna råd för skolbarnomsorgen bör förbättras. Uppföljning, utvärdering och bedömning 

av måluppfyllelsen bör utvecklas. 

Alla verksamheter bör belysa hur fritidspedagogernas kompletterande kompetens beaktas vid upprättandet 

av individuella utvecklingsplaner. 

På Linnéskolan konstaterar man att man bör utveckla fler utmaningar och nya aktiviteter för de äldre 

eleverna, samt former för utvärdering på fritids. 

På sikt bör kommunen systematiskt följa upp och analysera konsekvenserna av barngruppernas storlek 

och sammansättning samt möjligheten att bedriva en pedagogisk verksamhet med god kvalitet 

med beaktande av de allmänna råden för fritidshem. 

Kommunen bör ta initiativet till att föra en diskussion kring hur fritidspedagogerna med sina erfarenheter 

från fritidshemmen skall komplettera skolan och beaktas till exempel när individuella utvecklingsplaner 

skall uppdateras för varje enskilt barn. 

Grundskola 

Verksamhetens organisation 

Grevhagsskolan, Norrtullskolan, Linnéskolan, Hultskolan, Höredaskolan, Hjältevadsskolan och 

Ingatorpsskolan har elever från förskoleklass till skolår 6. 

Furulundsskolan i Mariannelund är den enda skolan i kommunen som har elever från förskoleklass 

till skolår 9. Prästängsskolan i Eksjö har elever i år 7 till 9. 

Skolverksamheten ska präglas av helhetssyn på barn och ungdomar vilket innebär samverkan med 

såväl förskola som gymnasieskola. Inom varje grundskoleområde sker samverkan mellan alla personalkategorier. 

Under läsåret 2004/2005 fanns i kommunen drygt 1800 elever i grundskolan. Till år 2010 sjunker 

elevantalet till ca 1500 elever. Elevantalet i år 7–9 i kommunen kommer att minska med drygt 200 

elever under kommande femårsperiod. 

Läsåret 2005/2006 var första året då Grevhagsskolans 7-9 elever började på Prästänggskolan och 

Prästängsskolan blev en renodlad en 7-9 skola. 

Mål 

Samtliga grundskolor arbetar med de ovanstående prioriterade målen. 

16 (31)



I område Öster vilket omfattas av skolorna Furulundsskolan, Ingatorpsskolan och Hjältevadsskolan 

har arbetat med följande mål under 2005/2006: Verksamhetens värdegrund, lärande och kunskap, 

natur och miljö, hälsa och livskvalitet, internationalisering, elevinflytande, och trafikkunskap. Etiska 

samtal förs varje dag i F-6-skolorna och har blivit ett viktigt inslag i undervisningen. Aktiviteter i 

detta arbete är ”veckans ros” och aktivitetspass för hela skolan där elever i år 6 är gruppledare. Skolorna 

försöker arbeta med goda förebilder. Klassrumsmassage används på samtliga skolor i område 

Öster. Vidare arbetas det med att alla vuxna på skolorna har lika stort ansvar och att de vuxna agerar 

och markerar tydligt när elever bryter mot överenskommelser. Skolorna arbetar också med att stärka 

föräldrarna i värdegrundsarbetet genom diskussioner om t ex gränssättning och vill på det viset betona 

föräldrars viktiga roll som goda förebilder. Bland annat anordnade skolorna en gemensam föreläsning 

för samtliga föräldrar. Magnus Waller var föreläsare och betonade vikten av att skapa goda relationer 

mellan skolan och föräldrar där ett ömsesidigt förtroende skapar goda förutsättningar för att 

stötta elevens lärande. 

I område Öster arbetar man med ”lärprocessen 4-16 år” där all personal delas in i grupper och träffas 

tre gånger per år och diskuterar pedagogiska problem. Man utbyter lärdomar som man sedan kan 

koppla till sitt eget pedagogiska arbete. Arbetslagen arbetar i en kontinuerlig process att revidera de 

uppsatta målen. Även åtgärdsprogrammen revideras och förbättras för att bättre kunna tillgodose elever 

med särskilda behov. 

Prästängsskolans vision är ”Skolan där alla är trygga, lär och utvecklas”. Målen är att verksamheten 

utformas så att den passar eleverna och att eleverna själva tar ansvar för, planerar och utvärderar sina 

studier. På Prästängsskolan har man följt upp elevers resultat genom elevenkäter och personalen har 

fått utvärdera målen. Under läsåret 2005/2006 har Prästängsskolan prioriterat värdegrundsmålen. 


I LUPP-undersökningen (lokal uppföljning av ungdomspolitik) som gjordes under hösten 2005 i år 8 

framkom bland annat att tre av fyra elever tycker att stämningen är bra på den egna skolan, men en 

stor andel av eleverna anser att mobbning är ett problem (36%). 

När det gäller om eleverna fått veta om vad de kan ha inflytande över i skolan är det en stor andel 

tveksamma (33,3%). Det är lätt att konstatera i analysen att skolan kan förbättra i strukturen och informationen 

om vad som gäller. Just att så stor andel är tveksamma kan säkert ha många förklaringar. 

Vidare är det bara hälften av eleverna i år 8 som är nöjda med sin skolmiljö. 

17 (31)


Resultat från nationella prov i år 5, vårterminen 2006 

(godkända elever i procent) 

Skola Svenska Matematik Engelska 

Samtliga 89% 83% 82% 

Furulundsskolan 44% 19% 31% 

Grevhagsskolan 98% 85% 79% 

Hjältevads skola 92% 67% 75% 

Hultskolan 91% 91% 87% 

Höreda skola 84% 100% 88% 

Ingatorps skola 100% 100% 100% 

Linnéskolan 83% 67% 71% 

Norrtullskolan 98% 100% 100% 

Jämförelseresultat - nationella prov i år 5 (år 2001-2006) 

(Godkända elever i procent) 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 

Svenska 84% 89% 84% 87% 91% 89% 

Matematik 84% 82% 89% 88% 88% 83% 

Engelska 85% 82% 86% 86% 88% 82% 

I år 5 på Furulundsskolan uppvisar eleverna på de nationella ämnesproven 2006 mycket låga resultat. 

I ämnet matematik är det endast 19 procent av eleverna som uppnår målen. På Hjältevadsskolan är 

det ca 25 procent av barnen som inte når målen i matematik och engelska medan resultaten i svenska 

är bättre. På Ingatorpsskolan har samtliga elever nått målen för de nationella proven. 

När det gäller betygsresultat för avgångseleverna i år 9 på Furulundsskolan så är 92% behöriga till 

nationellt program på gymnasieskolan. Skolans genomsnittliga meritvärde är 192,5 vilket är lägre än 

genomsnittet i kommunen (206,9) och i riket (206,3). Prästängsskolan 

Prästängsskolan har bra resultat när det gäller måluppfyllelse mätt i nationella prov och betygsresultat. 

Personalen känner sig dock stressad av de upplever att de inte hinner med alla elever i den utsträckning 

som skulle vara önskvärt så att fler elever når målen i de olika ämnena. Personalen anser 

att lokalerna inte är ändamålsenliga enligt det uppdrag man har. Bristen på grupprum är ett exempel. 

Personalen tydliggör mål och betygskriterier för eleven och organiserar periodvis undervisningen i 

rörliga grupper utifrån elevens förmåga, behov och intressen. Likaså uppmuntrar personalen eleverna 

att hitta sin egen lärstil genom att variera arbetssätten och undervisningen. Eleverna i år 7 upplever att 

förväntningarna är alltför höga och de upplever att de inte får vara med och påverka undervisningen i 

den utsträckning som vore önskvärt, detta resultat motbevisas av elever i år 8 och 9 där de upplever 

att lärarna uppmuntrar. 


Det varierar stort i kommunen om man ser till resultaten i nationella prov i år 5 i ämnena svenska, 

engelska och matematik på skolorna. Kommunen bedömer att det målet är delvis uppnått. 

18 (31)


Med utgångspunkt från LUPP-undersökningen hösten 2005 kan man konstatera att vi bara delvis har 

nått måluppfyllelsen när det gäller normer och värden, kränkande behandling och elevinflytandet över 

sitt eget lärande. 


Åtgärder bör vidtas för att utveckla en struktur kring att följa upp, utvärdera och analysera läroplanernas 

mål både när det gäller på verksamhetsnivå och kommunnivå. Dessutom bör åtgärder för utveckling 

konkretiseras. Samtliga verksamheter skall ha arbetsplan och kvalitetsredovisa sin verksamhet. 

Kvalitetsredovisningen skall läggas ut på hemsidan. 

Åtgärder bör vidtas för att utveckla system för att följa upp och analysera elevernas kunskapsutveckling 

i alla ämnen. 

Elevers kännedom om målen för utbildningen bör förbättras genom att t ex genom att utveckla individuella 

utvecklingsplaner. 

Rutiner för upprättande av åtgärdsprogram bör ses över. 

Kommunen bör utveckla hur ett lugnare och mer positivt klimat kan skapas på några av grundskolorna 

och hur man aktivt arbetar mot alla former av kränkande behandling. Likabehandlingsplan ska 

finnas i samtliga verksamheter. 

Kommunen bör verka för att eleverna får ett större inflytande över sitt lärande, undervisningens innehåll 

och arbetsformer, oberoende av ämne och lärare. 

Skillnader mellan skolors resultat bör analyseras för att se mönster och samband och dra lärdomar för 

att garantera en likvärdig skola. Arbetsformer bör utvecklas så att eventuella differenser minskas. 

Skillnader mellan flickor och pojkars resultat bör analyseras. 

Arbetsplanernas kvalitet bör ses över och analyseras. 

Kommunen bör utöva tillsyn över friskolorna. 

Obligatorisk särskola 


Plats i den obligatoriska särskolan erbjuds barn som är berättigade till denna skolform. Verksamheten 

bedrivs i första hand på Grevhagsskolan (Fk-6), där det finns personal med särskild kompetens, moderna 

lokaler, anpassad utrustning och goda möjligheter till integrering med övriga elever i grundskolan, 

t ex genom ett speciellt värdklassystem. I de fall det bedöms mer lämpligt och inte innebär 

ökade kostnader, kan verksamheten bedrivas på andra skolor. Inom särskolan på Grevhagsskolan 

finns tre grupper. Reflektionstid sker varje vecka där personal från såväl särskola som grundskola 

träffas för att dra lärdomar av de erfarenheter som görs. Den lärande organisationen genomsyrar verksamheten. 

På Grevhagsskolan ses särskolan som en tillgång för hela skolan och värdegrundarbetet där 

alla är lika mycket värda är ett naturligt förhållningssätt för all personal. 

19 (31)


År 7-9 i den obligatoriska särskolan bedrivs på Prästängsskolan. Särskoleeleverna på Prästängsskolan 

har en tillhörighet i grundskolans klasser. Särskoleeleverna följer sina så kallade värdklasser i vissa 

ämnen samt vid gemensamma aktiviteter. 

Under hösten 2006 fanns det 23 elever inskrivna i den obligatoriska särskolan (Fk-9). 

Mål 

I särskolan på Grevhagsskolan har varje elev ett eget schema och ett upplägg på hur dagen ser ut och 

vilka mål som gäller för varje elev. I särskolan har de sociala målen för eleven en stor roll där det är 

viktigt att eleven förstår hur man kan vara i olika sammanhang. 


På Grevhagsskolan har eleverna bland annat fått gå till affären och köpa frukt för att kunna hantera 

pengar. Vidare har man arbetat med hur man tar sig fram i trafiken och försöka grundlägga en förståelse 

för hur kosten påverkar hur man mår. 

Vidare har särskoleeleverna på Grevhagsskolan utevistelser, promenader och lekar tillsammans med 

sina respektive värdklasser 


Det är svårt att bedöma resultatet (vad insatserna lett till hos eleverna) eftersom man inte tydligt nog 

beskrivit det och eftersom bedömningen är generell för hela Grevhagsskolan. 

Enligt den muntliga rapporteringen från Skolverkets inspektionsteam framkom att elever i särskolan 

på Prästängsskolan trivs i sin klass och med sina klasskamrater men att de utsätts för verbala kränkningar 

och känner sig utsatta av eleverna i grundskolan. 


Bedömningen bör lyftas fram på de olika skolorna när det just gäller särskolan. Av underlaget att 

döma bedömer kommunen att vi delvis når måluppfyllelsen som helhet och i vissa delar helt. Se de 

respektive skolornas kvalitetsredovisning! 

Kommunens bedömning är att arbetet med normer och värden inom den obligatoriska särskolan 

(Fk-6) uppvisar ett gott resultat men att arbetet med normer och värden måste förbättras i år 7-9 på 

Prästängsskolan. 


Obligatoriska särskolans systematiska kvalitetsarbete bör tydliggöras i verksamheternas kvalitetsredovisningar. 

Uppföljning, utvärdering och bedömning av den obligatoriska särskolans kvalitet bör 

utvecklas. 

Kommunen och verksamheterna bör följa upp och analysera elevernas kunskapsutveckling i den obligatoriska 

särskolan. 

Likabehandlingsplan skall upprättas. 

Kommunen bör se över den pedagogiska kompetensen inom den obligatoriska särskolan. 

Samarbetet mellan de olika särskolorna bör förbättras. 

20 (31)


Kommunen måste se till att få en samlad bild av särskolans resultat i kommunen för att kunna bedöma 

kvaliteten och garantera en likvärdig utbildning. 

Gymnasieskola 


I Eksjö kommun finns två kommunala gymnasieskolor, Eksjö gymnasium och Nifsarpsskolan. Eksjö 

gymnasium omfattar åtta nationella program och kommunens individuella program. Nifsarpsskolan 

omfattar fordonsprogrammet och är sedan januari 2006 ”intraprenad” vilket innebär att skolan ligger 

som en egen enhet direkt under barn- och ungdomssektorn samt att Nifsarpsskolans ekonomi är separerad 

från den övriga verksamheten inom barn- och ungdomssektorns ansvarsområde. 

Vidare är det 41% av eleverna på Eksjö gymnasium som kommer från andra kommuner och 88% 

kommer från andra kommuner till Nifsarpsskolans fordonsprogram. 

I Eksjö kommun finns följande program: 

* Barn- och fritidsprogrammet 

* Elprogrammet 

* Estetiska programmet 

* Fordonsprogrammet (Nifsarpsskolan) 

* Handels- och administrationsprogrammet 

* Hotell- och restaurangprogrammet 

* Naturvetenskapliga programmet 

* Samhällsvetenskapliga programmet 

* Teknikprogrammet 

samt 

* Individuella programmet. 

Nationella program och grenar/inriktningar som inte ingår i utbudet vid Eksjö Gymnasium erbjuds 

genom samverkansavtal med kommunerna på Höglandet, Landstinget (Naturbruksprogrammet) eller 

Jönköpings kommun. Utbildningen i karaktärsämnen på Hotell- och restaurangprogrammet drivs på 

entreprenad. Möjligheten till alternativa driftsformer av karaktärsämnen på andra program med yrkesförberedande 

inriktning prövas fortlöpande. 

Eksjö Gymnasium har det ena av Sveriges två riksidrottsgymnasier i orientering och Sveriges enda 

gymnasiala utbildning Estetiskt program med inriktning animation, med riksintag. I anslutning till 

dessa program erbjuds elevhemsboende. 

Under 2006 genomfördes en utredning om ett eventuellt framtida gymnasieförbund/fördjupad samverkan 

mellan höglandskommunerna och detta arbete pågår fortfarande. 

Mål 

På programnivå arbetar man med prioriterade mål såsom arbetsformer, elevinflytande, framtida 

studier- och yrkesliv, samarbete med näringsliv, trygghet, hög kvalitet, individuella studieplaner, ansvar, 

genus etc. 


På båda gymnasieskolorna görs årliga elevenkäter för att följa upp i vilken grad läroplanernas mål 

kring normer och värden nås. 

21 (31)


På individuella programmet har man arbetat med elevernas självförtroende och har försökt skapa 

glädje och harmoni och där alla är lika mycket värda. Eleverna trivs på individuella programmet och 

eleverna uppvisar mycket goda resultat genom att de når behörighet till ett nationellt program eller 

leder till att eleverna får anställning ute i arbetslivet. 

På samhällsprogrammet samarbetar man med Ung företagsamhet och försöker stimulera eleverna att 

starta egna företag inom kurserna på programmet. 

På fordonsprogrammet på Nifsarpsskolan har man utvecklat samverkan ”infärgningen” mellan kärnämnena 

och karaktärsämnena. Vidare arbetar skolan aktivt med elevernas hälsa där man på skolan 

arbetar mot mobbning och kränkande behandling. Dessutom har man haft en studiedag mot rasism 

med en föreläsare från ”Exit”. Studiedagen följdes upp med diskussioner i grupper och eleverna upplevde 

det som meningsfullt. 

På Estetiska programmet har man bland annat arbetat med att eleverna själva ska reflektera över sin 

egen personliga situation och kunskapsutveckling genom planeringstid, genomgång av betygskriterier, 

uppföljning och utvärdering av kurserna, uppföljningssamtal och betygssamtal med eleven. Vidare 

får eleverna träna sig att hålla ”deadlines”. Detta har inneburit att elevernas närvaro i år 1 har ökat. 

Det har också lett till ökad delaktighet, vilket i sin tur leder till högre motivation. 


På Eksjö gymnasium ligger flertalet program år 2005 över riksgenomsnittet gällande genomsnittligt 

betygspoäng. Skolan ligger totalt sett över riksgenomsnittet även när det gäller allmän behörighet till 

universitets- och högskolestudier, men andelen varierar mellan 86,7 procent på estetiska programmet 

och 100 procent på för hotell- och restaurangprogrammet samt teknikprogrammet. 

Det är god stämning mellan elever och mellan elever och lärare på Eksjö gymnasium. Eleverna tar 

ansvar för den gemensamma miljön och det stora flertalet av elever tar ansvar för sina studier och det 

är få incidenter gällande kränkande behandling på skolan. På Nifsarpsskolan är arbetsmiljön god. 

I LUPP-undersökningen framkommer det att hög frånvaro på Eksjö gymnasium är ett problem. 

Av de elever som börjar på individuella programmet är det en majoritet som når behörighet till ett 

nationellt program inom ett år. 

Nifsarpsskolans resultat gällande genomsnittligt betygspoäng, behörighet till universitets- och högskolestudier 

samt andel elever med slutbetyg ligger över riksgenomsnittet för fordonsprogrammet. 

För de elever som avslutade gymnasieskolan våren 2006 visar skolans statistik att samtliga elever 

hade slutbetyg och att den genomsnittliga betygspoängen var 12,2 samt att man fortsatt har en stor 

andel elever med behörighet till universitets- och högskolestudier. 


Kommunen bedömer att båda gymnasieskolorna uppvisar bra resultat när det gäller betygsgenomsnitt 

och behörighet till universitets- och högskolestudier samt slutbetyg. 

Vidare bedömer kommunen att det är synnerligen angeläget att Eksjö gymnasium förbättrar sitt systematiska 

kvalitetsarbete så att en högre måluppfyllelse nås (se åtgärder att utveckla). Det behöver 

utarbetas struktur och rutiner, så att en gemensam medvetenhet och en helhetssyn skapas för att 

främja elevernas lärande. Däremot ser kommunen det som positivt att samtliga gymnasieprogram 

kvalitetsredovisar sitt eget arbete. Detta arbete kan dock utvecklas. 

22 (31)



Eksjö gymnasiums systematiska kvalitetsarbete måste förbättras. 

Kommunen bör göra insatser i båda gymnasieskolorna för att öka elevernas kännedom om programmål 

och läroplan. 

På Eksjö gymnasium måste arbetsplan och kvalitetsredovisning finnas. 

Överlämningen mellan elever i år 9 och gymnasierna bör ses över. 

Kommunen och gymnasieskolorna bör följa upp och analysera följande områden enligt Skolverkets 

muntliga rapportering: 

- elevers kunskapsutveckling 

- elevers rätt till stöd (åtgärdsprogram) 

- klassråd och elevråd - funktion och kvalitet 

- utveckla nya arbetssätt med ett aktivt elevinflytande 

- svenska som andraspråk 

- ECs programstruktur 

- valbara kurser och APU 

- elevers arbetsmiljö 

- betyg och bedömning (betygskriterier) 

Nifsarpsskolan måste se till att eleverna får minst ett utvecklingssamtal per termin. Det måste upprättas 

en likabehandlingsplan och utvecklas ett gemensamt förhållningssätt kring skolans regler. 

Gymnasiesärskola 


Gymnasiesärskolan ingår som en del i Eksjö Gymnasium och är organiserad i två arbetslag. 

Verksamheten har tre nationella program, samt det individuella programmet: 

* Industriprogrammet, inriktning träteknik, 7 elever 

* Hotell- och restaurangprogrammet, 9 elever 

* Fordonsprogrammet, 7 elever 

samt det 

* Individuella programmet, 10 elever 

Enligt kvalitetsredovisningen gick det 33 elever på gymnasiesärskolan läsåret 2005/2006. 

På gymnasiesärskolans individuella program finns det fem lärare och fem elevassistenter. Lärarna 

undervisar inom olika kompetensområden för eleverna, till exempel mat och boende, vardagskunskap, 

miljö och natur. Det finns också olika etappnivåer och högre etapp innebär att eleverna läser 

enligt gymnasiesärskolans nationella programs kursplaner, till exempel svenska, matematik och samhällskunskap. 

På gymnasiesärskolans nationella program undervisar en lärare per program i karaktärsämnet. En 

kärnämneslärare undervisar på samtliga program. I respektive arbetslag ingår även studie- och yrkesvägledare 

som arbetar med praktikplaceringar av alla elever. 

23 (31)


Eleverna vid gymnasiesärskolan kommer från Eksjö kommun och övriga Höglandet. Elever kan också 

komma från andra kommuner i Småland eller Sverige. Inom vårt samverkansområde på Höglandet 

är det endast Eksjö kommun som har nationella program för gymnasiesärskolan. 

Mål 

Gymnasiesärskolans mål är att ge eleverna möjlighet till ett bra liv genom: 

- att klara ett eget boende med eller utan assistent 

- att kunna få ett rikt fritidsliv 

- att ha kunskaper om samhället och samhällssystem med rättigheter och skyldigheter 

- att ha insikt i sitt handikapp och vilka begränsningar det innebär respektive möjligheter 


Samtliga elever ska under sina två sista år förberedas för arbetsliv genom praktik på olika arbetsplatser 

med målsättningen att sista årets termin kunna skolas in på en blivande arbetsplats eller daglig 

verksamhet. 

Under vårterminen 2006 har prioriterade mål arbetats fram såsom demokrati, nätverk, individuella 

utvecklingsplaner, kommunikation etc. 

Under läsåret har man bland annat arbetat med att utveckla de individuella utvecklingsplanerna så att 

de utgör en grund för planering, utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter. 


Elever vid gymnasiesärskolan når goda resultat. Det stora flertalet av elever får någon form av sysselsättning 

efter att de har genomgått sina studier. Skolan gör däremot inga systematiska uppföljningar 

av hur det går för eleverna efter det att de har slutat vid skolan, men man har många kontakter med 

före detta elever de första åren efter det att de har slutat. 

Enligt programmens kvalitetsredovisningar framgår det klart och tydligt att man har ”eleven i centrum”. 


Kommunens bedömning är att gymnasiesärskolan uppvisar bra resultat och framförallt vill kommunen 

framhålla att det är positivt att varje program gör sin egen kvalitetsredovisning. Detta arbete kan 

dock utvecklas. 


Gymnasiesärskolans systematiska kvalitetsarbete bör tydligare framgå i gymnasiets kvalitetsredovisning. 

Uppföljning, utvärdering och bedömning av gymnasiesärskolans kvalitet bör utvecklas. 

Kommunen och verksamheten bör följa upp och analysera elevernas kunskapsutveckling. 

Kommunen måste se till att få en samlad bild av gymnasiesärskolans resultat. 

Vuxenutbildning 


Vuxenutbildningen överfördes från barn- och ungdomssektorn till kommunledningskontoret den 

1 juli 2006 och drivs numera som ”intraprenad”. 

24 (31)


Utbildningen vid vuxenutbildningen i Eksjö omfattar grundläggande vuxenutbildning, gymnasial 

vuxenutbildning, särvux, svenskundervisning för invandrare (SFI) samt påbyggnadsutbildning till 

internationell rörsvetsare. Delar av utbildningen är entreprenadsatt, men verksamheten bedrivs i 

samma lokaler som vuxenutbildningen. Påbyggnadsutbildningen bedriver sin verksamhet i egna lokaler. 

Vuxenutbildningen i Eksjö ingår tillsammans med Tranås, Sävsjö och Vetlanda i ett samverkandsområde 

kring kommunal vuxenutbildning, kallat Höglandsvux,. 

Enligt vuxenutbildningens kvalitetsredovisning läsåret 2005/2006 fanns det ca 380 elever i verksamheten. 

Mål 

Det övergripande målet för vuxnas lärande, enligt propositionen 2000/01:72 är: 

”Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att 

främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en 

rättvis fördelning” 

Till detta finns ett mål och strategidokument för vuxenutbildningen i Eksjö, vilket antogs av kommunfullmäktige 

i maj 2001, där följande övergripande målformulering lyder: 

”Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda en vuxenutbildning som bygger på vuxnas behov.” 


I vuxenutbildningens undervisning arbetar man med flertalet av läroplanens mål och under läsåret 

2005/2006 har följande prioriterade områden lyfts fram: 

- Pedagogik och arbetsformer 

- Individens lärande och kunskapssökande 

- Lärmiljöer 

- Demokratiskt förhållningssätt 

- Samsyn 


Vuxenutbildningens resultat är goda över lag och enligt betygsstatistik från år 2005 framgår det att 

studerande som fullföljer sina studier på grundläggande, gymnasial nivå och påbyggnadsutbildningen 

nådde flertalet betyget godkänd eller högre. Andelen kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning och 

påbyggnadsutbildning som slutförde sina studier under läsåret 2006 var enligt Skolverkets statistik 

79% och andelen som avbrutit 20%. 

Arbetsmiljön vid vuxenutbildningen i Eksjö kommun är trygg och det råder ett gott klimat mellan de 

studerande och mellan studerande och personal. 

Kommunen har en väl utvecklad infrastruktur för vuxnas lärande och en central antagning av god 

kvalitet. Vuxenutbildningen har en hög andel lärare med utbildning för den undervisning de bedriver. 

Det finns en god individanpassning av studierna gällande flexibilitet, studieform och studietakt. 

25 (31)



Kommunens bedömning är att vuxenutbildningen håller en bra kvalitet där man arbetar systematiskt 

med att förbättra verksamheten. 

Kvalitetsredovisningen är av god kvalitet, men kan utvecklas. 


Kommunen bör skapa struktur för att följa upp i vilken grad läroplanens mål kring kunskaper nås 

inom vuxenutbildningen. 

Särvux 


Enligt vuxenutbildningens kvalitetsredovisning för lärsåret 2005/2006 fanns det 19 elever inskrivna 

vid särvux. Så långt det är möjligt genomförs all utbildning i vuxenutbildningens egna lokaler. Under 

hösten 2005 föll den sista pusselbiten på plats genom att särvux flyttade in i vuxenutbildningens lokaler. 

Nu finns det goda förutsättningar att samverka mellan kommunens omsorgsverksamhet (som 

bedriver caféverksamhet i samma hus) och särvux. Flytten har inneburit att ett antal studerande inom 

särvux känner sig mer inkluderande i vuxenlärandet. 

Mål 

Se ovan, samma mål som vuxenutbildningen i sin helhet. 


Inom särvux har en lärare under läsåret utarbetat ett måldokument som ligger till grund för den individuella 

studieplanen för respektive studerande inom särvux. I och med att särvux har flyttat in i 

vuxenutbildningens lokaler har möjligheterna att stärka IT i undervisningen ökat. 


De personliga samtalen inom särvux har resulterat i att de studerande känner sig mer sedda och fått 

sina utbildningsbehov tillgodosedda. Fler känner sig därmed förtrogna med utbildningssituationen. 

Inom särvux erbjuds en undervisning som omfattar två timmar i veckan vilket är något under snittet i 

jämförbara kommuner och riket enligt Skolverkets inspektion. 


Kommunens bedömning är att måluppfyllelsen delvis är uppfylld inom särvux. 


Kommunen bör se till att få en samlad bild över kvaliteten inom särvux. 

SFI (Svenska för invandrare) 


Det fanns 43 studerande som läste SFI under läsåret 2005/2006 enligt vuxenutbildningens kvalitetsredovisning. 

26 (31)


Mål 

Se ovan, samma mål som vuxenutbildningen i sin helhet. 


Inom SFI har en metod utarbetats där teori varvats med praktik och datatillämpning för att undervisningen 

mer skall spegla samhällets och arbetsmarkandens villkor. Det har lett till gott resultat eftersom 

den studerande lärt sig det svenska språket på ett naturligt sätt. 

SFI samarbetar kontinuerligt med integrationsenheten i kommunen samt med Arbetsförmedlingen 

och ett antal lokala företag i syfte att få praktikplatser till de studerande. Alla studerande på SFI har 

såväl språkpraktik som yrkespraktik. Dessutom deltar de studerande i söka-jobbaktiviteter hos 

Arbetsförmedlingen. 


Resultat avseende svenskundervisning för invandrare är svårbedömt eftersom ingen sammanställning 

eller information om genomströmning eller antal avhopp finns. 


Kommunens bedömning är att måluppfyllelsen är delvis uppfylld inom svenska för invandrare (SFI). 


Kommunen bör se till att få en samlad bild av kvaliteten i svenska för invandrare (SFI). 

Likabehandlingsplan 

Barn- och ungdomssektorn är mycket tydlig när det gäller kränkande behandling. Det är noll-tolerans 

som gäller. Ingen elev skall behöva gå till skolan och känna sig otrygg. Det är ytterst rektor som ansvarar 

för elevernas garanterade trygghet i verksamheterna. I de olika verksamheterna arbetar man 

mot kränkande behandlig och varje verksamhet skall upprätta en likabehandlingsplan. Trots många 

åtgärder framkommer det i flera undersökningar att elever känner sig kränkta i Eksjö kommun. Bland 

annat i LUPP-undersökningen är resultatet att många elever är otrygga i år 7-9. Det sker ofta, alltför 

ofta, kränkande behandlingar i olika former. Även lärare kränker elever vilket kommunen ser allvarligt 

på och detta bör utredas. I LUPP-undersökningen framkommer att ca 40 % av eleverna i år 8 är 

tveksamma på frågan vad skolan gör om en lärare kränker en elev! Kommunen bör utreda vad den 

tveksamheten står för. 

Efter att den nya lagen om kränkande behandling kom våren 2006 har följande insatser gjorts: 

- Samtliga rektorer känner till de allmänna råden om kränkande behandling. 

- Diskussioner har förts i olika grupper: ledningsgrupp, kvalitetsgrupp, arbetslag. 

- Skolverksinspektion har genomförts under hösten 2006 som innebar många intressanta diskussioner 

där arbetet mot kränkande behandling sattes på agendan. 

- Arbetet är igång i de olika verksamheterna där man reviderar eller upprättar likabehandlingsplaner. 

- Föreläsning av BEO (barn- och elevombudsmannen) under hösten 2006. 

- En mall för upprättandet av likabehandlingsplan och tillhörande stödmaterial finns att tillgå. 

- Kontinuerliga rapporter till barn- och ungdomsutskottet sker där varje verksamhet beskriver arbetet 

mot kränkande behandling. Politikerna betonar ofta vikten av detta arbete! 

Kommunen kan konstatera att måluppfyllelsen inte nås när det gäller detta mål utan att ett mera aktivt 

arbete måste bedrivas. Kommunen måste samla in resultat från de olika verksamheterna, analysera 

och bedöma, redovisa och dra lärdomar så att de goda exemplen kan spridas. Norrtullskolan är ett bra 

27 (31)


exempel där man har lyckats bekämpa kränkande behandlingar genom tidiga och direkta kontakter 

med föräldrar. 


Samtliga verksamheter skall ha en likabehandlingsplan som uppfyller de krav som ställs på en likabehandlingsplan 

och vara känd för alla elever och föräldrar. 

Kommunen måste följa upp arbetet med normer och värden för att kunna garantera en lugn och trygg 

skola för alla elever. 

Elever i behov av särskilt stöd och elever med 

funktionshinder 

Det finns ett kartläggningssystem i kommunen om hur kommunen ska kunna skapa en helhet kring 

barn i behov av särskilt stöd. Det håller på att utvecklas och ska också knytas samman med kunskapsuppföljning. 

Kommunens ambition är att knyta ihop kunskapsresultatet till stödet i undervisningen 

och till individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. 

Fram till nu har resurstilldelningen varit generell och risken finns att resurserna kan bli snedfördelade 

om man har många barn i behov av särskilt stöd. Detta ser kommunen över nu. 

Det finns en särskild budget för barn i behov av särskilt stöd inom förskolan och för fysiskt funktionshindrade 

elever i grundskolan som elevhälsan ansvarar för. 


Kommunen måste bli bättre på att upptäcka, utreda och åtgärda för barn i behov av särskilt stöd. 

Kommunen bör se över dokumentationen när det gäller åtgärdsprogram 

Elever med annat modersmål än svenska 

Sedan år 2001 finns flyktingförläggningar i Eksjö och en i Mariannelund med plats för 320 personer 

och man har firat femårsjubileum år 2006. Under femårsperioden har verksamheten utvecklats till att 

innehålla en förskola och fem förberedelseklasser. Skolklasserna är integrerade i den ordinarie skolverksamheten. 

Förberedelseklasserna har blivit en naturlig del ute på de olika skolorna. Under det 

gångna läsåret utökades verksamheten med en sluss för asylsökande barn och ungdomar som levt 

gömda men trätt fram med anledning av den tillfälliga lag om prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut 

som antogs i november 2005. 

I de olika grupperna och klasserna finns barn och ungdomar som kommit till Sverige av flera anledningar. 

En grupp är de asylsökande barn och ungdomar som bor på någon av Migrationsverkets flyktingförläggningar 

i Eksjö och Mariannelund. I förskolan och skolan tas även kvotflyktingar emot. 

Barn till läkare som rekryterats av Jönköpings läns landsting och barn till invandrare från EU-länder 

men även barn till utländska medborgare med svensk maka/make deltar i undervisningen i förberedelseklasserna. 

De asylsökande flyktingbarnen erbjuds allmän förskola på Ansgarsgården i Eksjö. Förskoleverksamheten 

är delad i en förmiddags- respektive eftermiddagsgrupp där det finns möjlighet att ta emot 10 

barn per grupp. Även barn från Mariannelund ges plats. Under 2006 har barnomsorg tillhandahållits, 

för barn i åldern 1-5 år, som placerats enligt socialtjänstlagen. I en av grupperna har det funnits två- 

28 (31)


språkiga barnskötare och tolk används vid inskolning för att skapa trygghet för barnet och dess föräldrar. 

Förberedelseklasser finns på Linnéskolan, Norrtullskolan, Östanåskolan och Furulundsskolan. 

Modersmålsundervisning finns i åtta olika språk. Vid behov har modersmålslärare arbetat med studiehandledning 

på modersmålet ute i förberedelseklasserna. 

Flyktingbarnen integreras i grundskolan enligt ett ”värdklassystem” som upprättas på respektive skola. 

Detta innebär att alla flyktingelever har en klasstillhörighet i grundskolan. 

Barn- och ungdomssektorn, sociala sektorn, Landstinget och Migrationsverket har under året träffats i 

samråd och beslut i flyktingärenden. Träffar har ägt rum ca en gång i månaden. Dessa kontinuerliga 

möten har inneburit en förbättrad förståelse och ett utvidgat samarbete i flyktingfrågor. 

Svårigheten med organisationen av flyktingverksamheten är att det inte finns någon kommunal budget 

för verksamheten, utan finansieras enbart av Migrationsverkets schablonersättning. Dessutom 

tillkommer en schabloniserad ersättning (15%) från Integrationsavdelningen i kommunen. Den långsiktiga 

pedagogiska planeringen försvåras av den ständiga in- och utflyttning av barn och ungdomar 

och att de ekonomiska förutsättningarna är ansträngda. 


Rektors ansvar över flyktingverksamheten ska ses över och förtydligas så att det blir klart för personal, 

elever och föräldrar vem som är rektor för eleverna. 

Kommunen bör följa upp och utvärdera kvaliteten i svenska som andraspråk, modersmålsundervisningen 

och studiehandledningen på modersmålet. 

Det systematiska kvalitetsarbetet bör förbättras för elever med annat modersmål. 

Kommunen bör utveckla modermålsträningen i förskolan. 

Kommunen bör utveckla system för att följa upp, utvärdera och analysera elevernas kunskapsutveckling 

i alla ämnen i de så kallade förberedelseklasserna. 

Förberedelseklasserna skall betraktas som särskilda undervisningsgrupper och skall hanteras därefter. 

Flickor och pojkar 

På Norrtullskolan har man sedan 2004 haft ett Växtkraft Mål 3-jämställdhetsprojekt ”Kärlek känns”. 

Syftet med projektet är att utveckla medvetenheten om jämställdhet som leder till en såväl känslomässig 

som intellektuell inställning till ett mer jämställt samhälle. Lennart Ragnarsson från Borås 

kompetensutvecklingshus och verksam som adjunkt i franska samt dramapedagog är samordnad pedagogisk 

handledare för jämställdhetsprojektet. Rektor bedömer att man kan märka en tydlig skillnad 

i att tänka jämställdhet i verksamheten efter kompetensutvecklingssatsningen som för övrigt pågår 

och som sedan skall utvärderas. 


Kommunens bedömning är att vi tydligare bör lyfta fram olika projekt inom kommunen för att kunna 

sprida lärdomar och erfarenheter. 

29 (31)


Över tid bör kommunen se över hur vi arbetar med måluppfyllelsen i jämställdhetsmålen i verksamheterna. 

Hälsa och livsstil 

En ny organisation sjösattes 1 januari 2006 då kommunen fick en chef för elevhälsan. Chefen för 

elevhälsan ansvarar för personalen inom elevhälsan d.v.s. skolläkare, skolpsykolog, skolsköterskor, 

skolkuratorer och vissa specialpedagoger. Dessutom är chefen för elevhälsan ansvarig för kommunens 

resursskola. 

Under året har organisationen kartlagts och riktlinjer har planerats och mycket arbete är på gång när 

det gäller förebyggande hälsa för eleverna. 

Ett antal utvärderingar har gjorts under 2006 när det gäller elevers hälsa, kost, fysisk aktivitet, arbetsmiljö, 

trivsel, kränkande behandling, alkohol och droger etc. 

Ett samarbete med familjeenheten (IFO=individ- och familjeomsorg) håller också på att utvecklas för 

att skapa en helhetssyn kring barn och elever. 


Kommunen ska utveckla samarbetet mellan elevhälsa, skola, familjeenhet och andra externa samarbetspartners 

såsom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och habiliteringen för barn (HAB) så att en 

gemensam helhetsbild skapas för att främja elevernas hälsa när det till exempel gäller barns fysiska, 

psykiska och sociala hälsa. 

Elevhälsan ska tillsammans med andra parter prioritera det förebyggande arbetet i samarbete och 

dialog mellan skola och föräldrar. 

30 (31)


Slutsats - kommunens systematiska kvalitetsarbete 

Kommunen bör se över hela sitt systematiska kvalitetsarbete för att garantera alla barn och 

elever en likvärdig utbildning. 


- Kommunen måste förbättra samsynen om vad utbildningsuppdraget innebär och hur utbildningsuppdraget 

skall genomföras. Ledningen för Eksjö kommun måste förbättra kommunikationen och 

dialogen med rektorerna och verksamheten och se till att man tillsammans utvecklar ett förtroendefullt 

samarbete. Kommunen måste utveckla ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam 

kunskapssyn. 

- Kommunen måste få till stånd ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete för att säkerställa att 

eleverna får en utbildning med rätt kvalitet och som förverkligar de nationella målen och ökar 

måluppfyllelsen. I kvalitetsredovisningarna bör analys och bedömning av måluppfyllelsen förbättras 

samt framtagna åtgärder i högre grad konkretiseras. Skolornas arbetsplaner bör tydligare riktas 

mot målen för utbildningen. 

- Rektors ansvarsområde för flyktingverksamheten måste förtydligas så att det blir klart för personal, 

elever och föräldrar vem som är rektor för eleverna. Vidare måste kommunen se över studiehandledning 

på modersmålet, modersmål och svenska som andraspråk. 

- Kommunen måste följa upp i vilken grad läroplanernas mål kring normer och värden nås. 

- Kommunen måste följa upp och analysera kunskapsresultaten i samtliga skolformer. 

- Kommunen måste se till att arbetet med att förbättra likvärdigheten gällande bedömning och betygssättning 

kommer till stånd. 

- Individuella utvecklingsplaner måste upprättas för alla elever. Kvalitet och innehåll i de 

individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas. 

- Barnomsorgens måluppfyllelse ska utvärderas där det framgår vilken betydelse personaltäthet, 

gruppstorlekar och gruppsammansättningar har haft för den pedagogiska verksamheten. Kommunen 

måste försäkra sig om att all förskolverksamhet är förenlig med författningarna. 

- Skolbarnomsorgens måluppfyllelse ska utvärderas och tydliggöras i kvalitetsredovisningen. 

- Kommunen måste utveckla elevernas och de studerandes inflytande över sitt lärande och över 

undervisningens innehåll och arbetsformer. Även i betydelsen att få till stånd en likvärdig utbildning 

i detta avseende, oberoende av ämne och lärare. 

- Kommunen måste förbättra arbetet mot kränkande behandling. Huvuddelen av verksamheternas 

likabehandlingsplaner uppfyller inte kraven. 

- Kommunen måste förbättra för barn i behov av särskilt stöd. Utarbeta rutiner för att upptäcka, 

utreda och åtgärda samt följa upp stödbehov. Rektors roll bör tydliggöras. Kommunen måste se 

till att alla elever med svårigheter i skolarbetet får erforderligt stöd. Åtgärdsprogram måste upprättas 

i samtliga ämnen. 

31 (31)

Kvalitetsredovisning 2006 - Eksjö kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?