Förslag till miljöprogram för Eksjö kommun

Miljöprogram 

för Eksjö kommun

Innehåll 

Kommunens vision – Vision 2020 .........................................................................3 

Syfte ....................................................................................................................3 

Övergripande mål ................................................................................................3 

Bakgrund .............................................................................................................4 

Miljömål ...............................................................................................................5 

Nuläge och framtid ...............................................................................................6 

Uppföljning och utvärdering av mål och åtgärder samt revidering av programmmet .. 8 

Klimat och luft ......................................................................................................9 

Markanvändning och samhällsbyggande .............................................................13 

Hälsa och frilufsliv ..............................................................................................15 

Biologisk mångfald .............................................................................................18 

Jord och skog .....................................................................................................21 

Sjöar, vattendrag, våtmarker och grundvatten .......................................................25 

Konsumtion och upphandling ..............................................................................28 

Avfall .................................................................................................................30 

Bilaga 

Miljömål .....................................................................................................Bilaga 1 

Fotograf: Sven-Åke Svensson 

Illustrationer: Naturvårdsverket/Tobias Flygar och 

Statens folkhälsoinstitut/Ann Sjögren Typoform AB. 

Mars 2013

Kommunens vision – Vision 2020 

Kommunens vision, Vision 2020, utgör den översta nivån i kommunens målhierarki. 

I nivån därunder fi nns ett antal politiska program, där miljöprogrammet 

är ett av dessa. 

I Vision 2020 framhålls att miljön är en global överlevnadsfråga av högsta dignitet, 

som vi har ett stort ansvar att engagera alla i. 

Syfte 

Syftet med detta program är att ange mål och inriktning 

för kommunens långsiktiga strategiska miljöarbete 

för en tidshorisont om 10–20 år. För de närmaste 

åren anges även åtgärder. 

Övergripande mål 

”Eksjö ska vara en långsiktigt hållbar och attraktiv 

kommun”. 

En hållbar utveckling kännetecknas av att ekologisk, 

social och ekonomisk hållbarhet samverkar där den 

ekologiska hållbarheten utgör ramen. Hållbar utveckling 

leder på sikt fram till ett hållbart samhälle. Det 

Naturliga Steget har utifrån vetenskapliga grunder 

defi nierat fyra hållbarhetsprinciper för arbetet att nå 

det hållbara samhället. 

Ämnen som är tagna från berggrunden får inte 

1 

öka i naturen. 

Detta kan ske genom att minska användningen av 

exempelvis tungmetaller och olja och samtidigt öka 

återanvändningen av de ämnen som redan fi nns i 

samhället. 

Ämnen från samhällets produktion får inte 

2 

öka i naturen. 

Detta kan exempelvis ske genom att minska kemikalieanvändningen, 

öka vår återvinning och källsortering 

och sträva efter att minska förorenande utsläpp till luft 

och vatten. 

Programmet är styrande för kommunens samtliga 

verksamheter, det vill säga alla verksamheter ska rätta 

sig efter de mål och inriktningar som anges. Härutöver 

är avsikten att det ska vara vägledande för och inspirera 

medborgarna, föreningar och företag. 

3 

Det fysiska underlaget för naturens kretslopp 

och mångfald får inte utarmas. 

Villkoret innebär att vi inte ska använda våra 

resurser i en snabbare takt än vad naturen hinner 

återskapa. 

Vi ska till exempel undvika att avverka mer skog eller 

fi sk än vad som motsvarar återväxten. Det innebär 

också att vi ska undvika olika former av manipulation 

av ekosystemen, såsom att ändra grundvattenfl öden, 

skapa jorderosion eller att asfaltera över bördig jordbruksmark. 

Vi ska ha en eff ektiv och rättvis resursfördel- 

4 

ning så att människor kan tillgodose sina behov 

Även om de tre första kriterierna är uppfyllda kan ett 

samhälle aldrig bli långsiktigt hållbart om inte vi människor 

mår bra. 

De här principerna omfattar det man som medborgare 

eller verksamhet gör liksom hur de varor och tjänster 

vi tar del av produceras. Hållbarhetsprinciperna är 

verktyg för att kunna bedöma nuläget i kommunen i 

3

elation till målet om en långsiktigt hållbar och attraktiv 

kommun. Principerna används också för att 

hitta de åtgärder som krävs för att styra arbetet mot 

en hållbar utveckling och för att kunna utvärdera om 

åtgärderna verkligen för oss i rätt riktning. 

Tittar vi på nuläget i kommunen blir det tydligt att vi 

dagsläget går emot samtliga fyra hållbarhetsprinciper, 

precis som övriga landet och världen i stort. Hållbarhet 

förutsätter ett fungerande kretslopp där de resurser 

som tas ut inte är större än de resurser som nyskapas. 

Där frigörande och utsläpp av ämnen inte är större 

än vad naturen klarar av att binda och bryta ner. Där 

våra mänskliga resurser används på ett sådant sätt att vi 

Bakgrund 

Efter antagandet av Agenda 21 i Rio de Janeiro år 

1992 bedrevs ett omfattande arbete i kommunen med 

Agenda 21-inriktning. Arbetet drevs med stort engagemang 

och berörde såväl politiker som anställda och 

kommuninvånare. 

I och med att de nationella och senare även regionala 

miljömålen infördes med början år 1999 har kommunens 

strategiska miljöarbete förändrats. De nationella 

och regionala miljömålen samt kommunens åtagande 

i anslutning till de regionala miljömålen är vägledande 

för kommunens miljöarbete. 

4 

mår bra, får tid till återhämtning och får tillbaka lika 

mycket som vi investerar. 

Vi har en utmaning framför oss för att kunna ändra 

dagens utveckling och i stället skapa ett välmående 

samhälle fullt av tillgångar även för nästa generation. 

När de fyra hållbarhetsprinciperna är uppnådda har vi 

en långsiktigt hållbar kommun. 

I programmet anges mål och delmål för olika områden. 

Mål som ansluter till det övergripande målet och 

visar på vilket sätt vi ska nå det övergripande målet 

”Eksjö ska vara en långsiktigt hållbar och attraktiv 

kommun”. 

Under 2012 uppmärksammades behovet av ett aktuellt 

miljöprogram för kommunens samlade miljöstrategiska 

arbete. Det styrande kommunala dokument som 

fanns 2012 var: 

• handlingsprogram för kommunen som 

Ekokommun, antaget år 1993, 

• miljöpolicy, antagen 1996, 

• energiplan och klimatstrategi, antagen 2008. 

De två först nämnda dokumenten ansågs behöva 

ersättas med ett med ett övergripande miljöprogram 

för kommunen. Energiplanen/klimatstrategin behövde 

även den revideras.

Miljömål 

Riksdagen beslutade 

1999 om 16 nationella 

miljökvalitetsmål. 

Strävan är att vi inom 

en generation, till år 

2020, ska ha löst de 

stora miljöproblemen 

(till 2050 då det gäller 

klimatmålet). Generationsmålet 

lyder 

”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till 

nästa generation lämna över ett samhälle där de stora 

miljöproblemen är lösta, utan att orsaka miljö- och 

hälsoproblem utanför Sveriges gränser”. 

Naturen behöver tid att återhämta sig och i fl era fall 

kommer vi inte att hinna nå den önskade miljökvaliteten, 

även om stora insatser görs. Idag bedöms 14 av 

de 16 miljömålen nationellt som svåra eller omöjliga 

att uppnå med beslutade eller planerade styrmedel. 

Den regionala bedömningen är densamma. Vi har alla 

anledning att öka åtgärdstakten för att nå generationsmålet. 

Länsstyrelsen har fastställt regionala mål med utgångs- 

Eksjö kommuns prioriterade miljömål 

Begränsad klimatpåverkan 

Frisk luft 

Bara naturlig försurning 

Giftfri miljö 

Ingen övergödning 

Levande sjöar och vattendrag 

punkt från de nationella i tre olika åtgärdsprogram – 

Luftens och hälsans miljömål, Miljömålen för vattnets 

bästa och Djurens och växternas miljömål. Dessutom 

har antagits en Klimat- och energistrategi för länet. 

Kommunen har åtagit sig att arbeta med fl era av 

åtgärdsförslagen. 

Kommunens inriktning är att prioritera de miljömål 

som ställer stora krav på kommunen samt där det fi nns 

stora möjligheter att påverka. För att värna om den 

egna kommunens livskvalitet och styrka ska arbetet 

med klimat, mat, transporter och biologisk mångfald 

prioriteras. EU:s ramdirektiv för vatten ställer stora 

krav på kommunen vad gäller vattenkvalitet och 

vattenskydd. För övriga miljömål har man inte huvudansvaret 

men har ändå ett ansvar för att genomföra 

åtgärder i linje med vad miljömålen kräver. 

Två av de nationella målen, Storslagen fj ällmiljö och 

Hav i balans, bedöms inte som relevanta för länet och 

kommunen. 

För Eksjö fi nns alltså fj orton miljömål varav tolv är 

prioriterade enligt listan nedan. Säker strålmiljö och 

Skyddande ozonskikt prioriteras inte. 

Grundvatten av god kvalitet 

Myllrande våtmarker 

Levande skogar 

Ett rikt odlingslandskap 

God bebyggd miljö 

Ett rikt växt- och djurliv 

Läs mer om miljömålen och arbetet med dessa i bilaga 1 eller på www.miljomal.se 

5

Nuläge och framtid 

En internationell grupp bestående av 28 välrenommerade 

forskare identifi erade 2009 nio områden med 

allvarliga globala miljöhot där alla på ett eller fl era sätt 

är kopplade till varandra: 

• utsläpp av växthusgaser 

• uttunning av ozonlagret 

• försurning av haven 

• förändrad markanvändning 

• användning av sötvatten 

• förlust av biologisk mångfald 

• tillförsel av kväve och fosfor till land och hav 

• aerosoler i atmosfären 

• utsläpp av miljögifter 

För att bedöma vilka åtgärder som ska prioriteras för 

kommunen måste vi ha en uppfattning om vilken 

framtidsbild som är sannolik för Eksjö. 

Nuläge 

Eksjö kommun drabbas naturligtvis av nationella och 

globala miljöproblem som klimatförändringar, försurning, 

övergödning och gifters spridning i miljön. 

I Jönköpings län har man enligt Länsstyrelsen sett att 

förändringar skett i klimatet sedan 1990-talet. Under 

nästan samtliga av de senaste 20 åren har årsmedeltemperaturen 

legat 1–2 grader över det normala och 

årsnederbörden har varit större än normalt. 

6 

Försurningen är ett allvarligt miljöproblem i kommunen. 

Den ger eff ekter på den biologiska mångfalden 

i mark och vatten men påverkar även skogsproduktion, 

jordbruk, fi ske och dricksvattenkvaliteter. Eksjö 

kommun utsattes fram till slutet av 1900-talet för en 

hög belastning av försurande ämnen. Som motåtgärd 

påbörjades kalkning av sjöar och våtmarker för att 

restaurera dessa vattenmiljöer. Kalkningsinsatserna har 

som målsättning att bevara liv och en biologisk mångfald 

i våra ytvatten. 

Övergödning orsakas av kväve- och fosforföreningar, 

det vill säga näringsämnen som tillförs mark och vatten 

direkt eller indirekt genom läckage eller luftnedfall. 

Mindre recipienter och känsliga vatten får ibland ta 

emot ett alltför näringsrikt vatten vilket ger problem 

som igenväxning och algblomning. De största föroreningskällorna 

är jord- och skogsbruk, kommunala 

reningsverk och biltrafi k. I kommunen pågår arbete 

med Torsjöån och Ingarpasjön som båda är påverkade 

av övergödning. 

I princip all vår produktion samt konsumtion medför 

att gifter sprids i naturen, både lokalt och globalt. 

Mark, vatten och luft förorenas i mindre eller större 

utsträckning av den moderna människans sätt att konsumera. 

I Eksjö är tillverkningsindustrin förhållandevis 

liten men då generationsmålet innefattar att vi inte ska 

orsaka miljöpåverkan på annan plats på jorden bidrar 

vi ändå till att onaturliga ämnen sprids när vi konsumerar 

varor och tjänster.

Framtid 

I slutet av seklet förväntas, enligt Länsstyrelsen i 

Jönköpings län, klimatet ha påverkats så att länets 

årsmedeltemperatur har stigit med 4–5 grader och 

nederbörden under vintermånaderna ökat med 60 

procent. Världsbanken förutspår att förändringen går 

i en mycket högre takt än så och att den fyrgradiga 

temperaturökningen kan vara fullbordad så tidigt som 

på 2060-talet. 

Under vår och höst förväntas, enligt Länsstyrelsen, 

en mindre ökning av nederbörden medan den under 

sommarmånaderna förblir densamma eller minskar. 

Avrinning och höga fl öden kommer att öka något. 

Vattentillgången kan minska sommartid. Kortare och 

mildare vintrar kommer att innebära kortare och tunnare 

beläggning av snö, is och tjäle. Extrema väderhändelser 

och naturolyckor såsom värmebölja, torka, 

skyfall, översvämningar, ras och skred förväntas bli allt 

vanligare och känsligheten för storm tros öka. 

Kommunens största utmaning är att vi är en del av 

ett system som i grunden är ohållbart. Systemet kan 

benämnas tillväxtsamhället och bygger på att vi måste 

bidra med en ständigt ökande konsumtion för att inte 

arbetslösheten ska öka. En konsumtionsökning som 

medför att vi i allt större utsträckning bryter mot tre av 

de fyra systemvillkoren (se Övergripande mål, sidan 3). 

När tillväxtsamhället utsätts för globala begränsningar 

(utfi skning, tillgång till olja, mineraler, jordbruksmark, 

grundvatten) sjunker produktiviteten och möjligheten 

till fortsatt ökad konsumtion försvinner. Då kommer 

det att bli tydligt att varken vår eller någon annan 

kommun ur ett bredare perspektiv (ekologiskt, ekonomiskt 

och socialt) är långsiktigt hållbar. 

Förr eller senare kommer vi nå den punkten där vi för 

vår överlevnad tvingas att skapa ett hållbart samhälle. 

Genom att inte vänta på den kritiska punkten utan att 

istället redan nu arbeta för att ställa om vår produktion 

och konsumtion på ett sådant sätt att den tar hänsyn 

till att vi är beroende av en levande planet att bo på 

och leva av, desto mer resurser kommer vi att ha till 

vårt förfogande i processen att utveckla att hållbart 

samhälle. Denna omställning till hållbarhet inkluderar 

och berör alla i kommunen. 

Miljöprogrammet bör inriktas mot mål och åtgärder 

som går att genomföra i tider av ett krympande budgetutrymme. 

Om det går att formulera åtgärder som 

underlättar den omställningsresa samhället kommer att 

tvingas in i fi nns det många vinnare. 

7

Uppföljning och utvärdering av mål och 

åtgärder samt revidering av programmet 

Mål, åtgärder och indikatorer följs upp och redovisas 

varje år i ett miljöbokslut. Ansvarig för sammanställning 

är samhällsbyggnadsutskottet men varje utsedd 

ansvarig i åtgärdstabellen nedan ska rapportera hur 

deras åtaganden fortskrider. 

Programmet ska utvärderas och vid behov revideras 

minst en gång per mandatperiod. Samhällsbyggnadsutskottet 

ansvarar för att utvärdering och eventuell 

revidering genomförs. 

Läsanvisning åtgärder 

Vissa områden och åtgärder passar in under fl era 

delar i programmet. För att minska omfattningen av 

programmet presenteras respektive område endast 

en gång, under den del som området huvudsakligen 

bedömts tillhöra. 

Metod för miljöbedömning 

Miljöbedömningarna är gjorda mot generell miljönytta. 

1 liten eff ekt, 

2 måttlig eff ekt 

3 stor eff ekt 

Poängteras bör att åtgärderna är svårbedömda varför 

bedömningarna inte kan ses som absoluta sanningar 

utan ska ses som ett underlag till diskussion och prioritering. 

8 

Kostnader/resurser 

En uppskattning av resurser och kostnader är gjord 

enligt nivåerna nedan för varje åtgärd som kommunen 

åtar sig att genomföra: 

(+) ryms inom ordinarie verksamhet 

+ upp till 100 000 kronor 

++ 100 000–1 miljon kronor 

+++ 1–5 miljoner kronor 

++++ mer än 5 miljoner kronor 

? kostnadsuppgift har inte gått att få fram 

Ansvar 

Följande förkortningar används i åtgärdstabellerna som 

ansvariga för åtgärder och uppföljning av dessa: 

Ks Kommunstyrelsen 

Kf Kommunfullmäktige 

Klk Kommunledningskontoret 

Lst Länsstyrelsen 

Sbu Samhällsbyggnadsutskottet 

TMn Tillstånds- och myndighetsnämnden 

Sbs Samhällsbyggnadssektorn 

Inköp Ekonomi- och upphandlingsavdelningen 

EE Eksjö Energi AB 

Ekfab Eksjö Kommunfastigheter AB 

Ebo Eksjöbostäder AB

Klimat och luft 

Målområdet Klimat och luft bidrar till uppfyllelse 

av de nationella miljömålen: Frisk luft, Giftfri miljö, 

Bara naturlig försurning och God bebyggd miljö. 

Mål 

Vi ska minska vår klimatpåverkan genom att använda 

förnybar energi eff ektivt. Vi ska prioritera gång-, cykel- 

och kollektivtrafi k samt fordon som drivs med eff ektiva 

förnybara drivmedel. Byggnader ska vara energieff 

ektiva och använda så lite energi som möjligt. 

Delmål 

Vi ska… 

• minska koldioxidutsläppen från fossila bränslen 

med minst 30 procent år 2015 och 100 procent år 

2030 jämfört med år 1990, 

• öka andelen miljöklassade personbilar och lätta 

lastbilar i kommunens bilpark inklusive personal- 

och tjänstebilar så att de utgör minst 60 procent år 

2015 och 100 procent år 2020, 

• öka andelen förnybar energi i kommunala fordon 

så att den utgör lägst 70 procent år 2015 och lägst 

90 procent år 2020, (38 procent år 2010), 

• öka resande med kollektivtrafi k med 25 procent till 

år 2020 (20 resor per invånare 2012), 

• bygga ut gång- och cykelvägnätet med 20 procent 

till år 2020 (från 48 km år 2012 till 58 km år 

2020), 

• förbättra trafi ksäkerheten på kritiska sträckor i det 

befi ntliga gång- och cykelvägnätet, 

• minska energianvändningen i kommunala byggnader 

med minst 5 procent år 2015 och minst 10 

procent år 2020 jämfört med år 2010. 

Nuläge 

Transporter 

Eksjö kommun har under lång tid sökt möjliga vägar 

för att eff ektivisera och ställa om energianvändningen 

inom transportsektorn. 

Användningen av fossila bränslen inom Eksjö kommun 

har under perioden 2001-2010 minskat från 240 

GWh till 201 GWh (-13 procent). Mängden eldningsolja 

har minskat dramatiskt under en längre tid medan 

mängden bensin och diesel i princip är oförändrat. 

Energitillförseln för uppvärmning är i princip omställd 

och eff ektiviserad. 

Transportsektorn är ett område som nu måste eff ektiviseras 

och ställas om till förnybar energi. Utsläppen 

av koldioxid från fossil energi inom Eksjö kommun 

har under perioden 1990–2009 minskat från 4,4 ton 

per person och år till 4,1 ton per person och år (-7 

procent). Personbilar är den största utsläppskällan följt 

av tunga lastbilar och bussar. Utsläppen från dessa har 

ökat med 20 procent från år 1990 till år 2009. 

Lokaltrafi k förekommer inte i ordets rätta bemärkelse. 

Länstrafi ken utgör den enda kollektiva trafi ken i kommunen. 

Länstrafi ken använder idag inblandning av 

förnyelsebara drivmedel. 

Flertalet av kommunens fordon drivs idag med etanol. 

Kommunen har upprättat en resepolicy som förordar 

gång, cykling och kollektivtrafi k. Policyn ska revideras. 

Kommunen har under lång tid byggt ut ett separat 

gång- och cykelvägnät. En särskild gång- och cykelvägsplan 

fi nns antagen som redovisar de mest angelägna 

åtgärderna. Budgetmedel fi nns avsatta för successiv 

9

utbyggnad. I vissa kritiska partier behöver trafi ksäkerheten 

förbättras. Det kan gälla vid anslutning mot 

vägar, vid skolor etc. och även gälla möjligheterna att 

cykla säkert på gator och vägar, där cykelbana inte kan 

anordnas. 

10 

Energi 

Kommunens biogasprojekt har som mål att etablera en 

tankstation i Eksjö. På sikt fi nns också med en framtida 

produktion av biogas från gödsel, hushållsavfall 

med mera för att klara tillgången på gas på höglandet. 

För att nå lönsamhet behöver det fi nnas en aktör som 

storskaligt tar hand om gasen. 

Elfordons- och laddbilsprojektet, Green Charge Syost, 

har nyligen startats upp och pågår till och med 2015. 

Det syftar till att introducera elfordon och laddmöjligheter 

i sydöstra Sverige. 

Fjärrvärme produceras i Eksjö, Ingatorp och Mariannelund. 

I Eksjö utgörs bränslet av hushålls- och industriavfall 

(55 procent förnyelsebart) samt skogsavfall. 

I Ingatorp och Mariannelund utgörs det av skogsavfall 

och fl is. 

Till kommunens verksamhet köps enbart förnyelsebar, 

miljömärkt el. Lokal elproduktion fi nns vid vattenkraftverket 

i Högebro och vid kraftvärmeverket i Eksjö. 

Åtgärder – transport Ansvar Miljönytta Resurs 

Planer, program, strategier, riktlinjer, policys 

Revidera resepolicyn till en rese- och mötespolicy som även 

innebär klimatkompensation, senast 2014. Miljönyttan omfattar 

även genomförande av policyn. 

Revidera Policy och riktlinjer för personalbil – enbart 

miljöklassade fordon, senast 2014. Miljönyttan omfattar även 

Personalavd. 2 (+) 

genomförandet av policyn. 

Utreda möjlighet till bilpool för kommunens anställda för 


bättre utnyttjande av kommunens fordon kvällar och helger. 

Utreda möjlighet att införa parkeringsavgifter i de centrala 


delarna av Eksjö. Sbs 1 (+) 

Utveckla möjligheten till distansarbete 

Planera för en framtida lokal kollektivtrafi k/närtrafi k – 


senast 2015 

Avtal, upphandling 

Ökad turtäthet på länstrafi kens linjer enligt kommunens 

Sbs 2 ? 

prioriteringar Sbs 2 ? 

Stärkta miljökrav vid upphandling av transporter Inköp 2 (+)

Forts. Åtgärder – transport Ansvar Miljönytta Resurs 

Fysiska åtgärder 

Medverkan i elfordonsprojektet Green Charge Sydost, fordon 

och laddningsmöjligheter – 2012-2015 Sbs, EE 2 ++ 

Kommunen arbetar för biogasframställning inom avfallssamverkan VENUS/ 

Småland, EE, Sbs 

Underlätta för samåkning/klimatsmarta resor 

3 ? 

(samåkningsparkering) Sbs 1 (+) 

Utbildning i Ecodriving för kommunanställda 

Informationsåtgärder 

Sbs 1 (+) 

Cykelkampanj för att fl er ska cykla istället för att åka bil Personalavd. 1 (+) 

Åtgärder – energi Ansvar Miljönytta Resurs 

Planer, program, strategier, riktlinjer, policys 

Revidering av Energi- och klimatplanen, senast 2014. 

Miljönyttan omfattar genomförandet av planen. Sbu, Sbs 3 (+) 

Policy för utbyggnad av fj ärrvärme, senast 2015 EE 1 (+) 

Borgmästaravtalet, handlingsplan klar 2014. Sbs 2 + 

Utveckla energitjänster för energieff ektivisering (Eksjö Energi AB) EE 1 (+) 

Årligen genomföra aktiviteter för att uppmärksamma Earth Hour 

Avtal, upphandling 

Solcellsprojekt – genomföra nettodebitering på årsbasis för små- 

Sbs 1 (+) 

skalig elproduktion som exempelvis solceller – påbörjas senast 2013 EE, Sbs 

Vindkraft – bevakning av projekt i kommunen och grann- 

2 (+) 

kommunerna 


EE, Sbs 1 (+) 

Energieff ektivisering inom kommunens egen verksamhet Ekfab, Inköp 2 +++ 

Nya byggnader i kommunens regi utförs energieff ektiva för 

långsiktigt låga drifts/energikostnader Ebo 2 ? 

Belysning i utemiljö samt gatubelysning ska energieff ektiviseras 

Informationsåtgärd 

Sbs, EE 2 (+) 

Energi- och klimatrådgivning till kommuninvånare och företag Sbs 2 (+) 

11

Medborgare kan bidra genom att 

• välja cykel framför bilen vid korta resor, 

• resa kollektivt med buss och tåg vid längre resor, 

köra energisnålt, ecodriving, 

• tanka förnyelsebara drivmedel om bilen kan gå på 

det, 

• byta fossilbränsledriven bil mot elbil, 

• välja produkter med låg energiförbrukning, 

• välja el från förnyelsebara källor (grön el), 

• släcka lampor i tomma rum och byta till lågenergilampor, 

• installera snålspolande toaletter, kranar och 

duschar, 

• sänka inomhustemperaturen, 

• bygga hus med låg energianvändning. 

Indikatorer för uppföljning 

• minskning av koldioxidutsläppen jämfört med 

1990 års nivå, 

• cykeltrafi kanter i förhållande till folkmängden, 

• resor med kollektivtrafi ken (Sveriges Ekokommuner, 

Sekom), 

• energieff ektivisering i kommunens byggnader, 

• andel förnybar energi i kommunens fordon, 

• koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil. 

12 

Elbil Nissan Leaf 

Aktuella länkar inom målområdet 

• Kör snålt för miljön, fi lm: www.snalbil.se 

• Elbil Sverige: www.elbilsverige.se 

• Greencharge Sydost: http://greencharge.se/ 

• Gröna Bilister: www.gronabilister.se/ 

• Solenergi: www.svensksolenergi.se/ 

• Energieff ektivisering: http://energieff ektivisering.se/ 

• Spara energi: http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Tips-pa-hur-du-spar-energi--/ 

• Eksjö Energi: www.eksjoenergi.se/ 

• Eksjö kommun, energi och klimatplan: 

www.eksjo.se

Markanvändning och samhällsbyggande 

Målområdet Markanvändning och samhällsbyggande 

bidrar till uppfyllelse av de nationella 

miljömålen: God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap 

och Frisk luft. 

Mål 

Vi ska planera och bygga kommunen på ett långsiktigt 

hållbart sätt och med en eff ektiv hushållning 

med naturresurser. 

Delmål 

Vi ska… 

• bygga ut Eksjö stads bostadsbebyggelse inom en 

radie av tre kilometer från Stora Torget, i syfte att 

öka förutsättningarna för gång- och cykeltrafi k, 

• om möjligt lokalisera ny bostadsbebyggelse i mindre 

tätorter och på landet till områden med närhet 

till kollektivtrafi k eller servicefunktioner, 

• erbjuda möjlighet att bo sjönära i områden som 

behöver ökat befolkningsunderlag för att kunna 

upprätthålla servicefunktioner (skolor, förskolor, 

butiker med mera). Nya strandtomter ska dock ej 

förekomma, 

• säkra tillgång till rekreationsmark i anslutning till 

tätorterna och utveckla de kvaliteter som fi nns i 

dessa områden, i syfte att främja god folkhälsa, 

• värna om och förbättra befi ntliga grönområden i 

tätorterna. Gröna stråk i stadsmiljön och ut i närområden 

ska inte brytas, 

• följa den antagna dagvattenpolicyn. Hanteringen av 

dagvatten i nya områden ska bli ett positivt inslag i 

stadsmiljön, 

• främja användning av resurssnåla och förnyelsebara 

material i byggandet, 

• säkerställa tillgången till kommunägd mark i strategiska 

lägen, för att skapa möjlighet till bebyggelse i 

önskade lägen, 

• eftersträva variation i upplåtelseformer, bostadsstorlekar 

och boendemiljöer. 

• understödja möjlighet att bedriva stadsnära odling, 

• säkerställa kulturhistoriskt värdefulla byggnader och 

miljöer, 

• slå vakt om kommuninvånarnas tillträde till ej 

bebyggda strandområden, 

• arbeta förebyggande med riskanalys för klimatförändringar, 

• säkerställa att översvämnings- och andra klimataspekter 

beaktas vid bebyggelse i närhet av vatten. 

Nuläge 

Redan i dagsläget pågår arbete med att planera och 

bygga för ett långsiktigt hållbart samhälle. En mycket 

viktig åtgärd har varit utbyggnaden av fj ärrvärme i 

Eksjö, Ingatorp och Mariannelund. På olika sätt pågår 

arbete med energieff ektivisering. Åtgärder vidtas för att 

förbättra situationen vad gäller påverkan från enskilda 

avlopp. 

Kommunen har inte tillräcklig markreserv i strategiska 

lägen. Insatser behövs för att förvärva mark antingen 

för framtida exploatering eller för att ha som bytes- 

13

mark. För Eksjö stad har en grönplan upprättats som 

syftar till att säkerställa grönområden likväl som att ge 

möjligheter för utveckling och expansion. 

Kommunen har under senare år, särskilt 2007 och 

2012, drabbats av översvämningar med betydande 

skador på byggnader som följd. Vid byggnation av 

nya områden måste kommande klimatförändringar 

beaktas. För att bevaka alla vattenrelaterade planeringsfrågor 

fi nns en särskild vattengrupp tillsammans 

med Emåförbundet. Förbundet har även initierat att 

ta fram en hydrologisk modell för hela Emån, med 

användning av den nya nationella höjddatamodellen. 

En sådan modell kan utgöra underlag för upprättande 

av en klimatanpassningsplan. 


• välja energieff ektiva lösningar vid bostadsbyggande, 

• välja förnyelsebara material i samband med byggande 

och renovering, 

• lokalisera bebyggelse så att transportarbetet minimeras. 

14 

Vid ny bebyggelse följs dagvattenpolicyns grundprinciper. 

Däremot har vi inte lyckats utforma dagvattenhantering 

så att det blir ett positivt inslag i olika områden. 

I befi ntlig bebyggelse är det väsentligt svårare att uppnå 

dagvattenpolicyns intentioner. 

Kommunen har för fl era år sedan tagit principbeslut 

om att trä ska främjas som byggnadsmaterial. Under 

de senaste åren har kommunen medverkat i projektet 

Trästad 2012, som nyligen avslutats. Det bör vara en 

intention att arbeta vidare med dessa frågor. Regionförbundet 

har nyligen tagit fram en träpolicy. Kommunen 

bör också medverka i arbetet med Träregion 

Småland. 


• gröna stråk, orörda sådana vid exploatering, 

• bostadsbyggande andel inom tre kilometer, 

• antal genomförda klimatanpassningsåtgärder. 


• Eksjö kommuns översiktsplan: www.eksjo.se 

• Länsstyrelsens Klimatarbete: 

www.lansstyrelsen.se/jonkoping 

Åtgärder – markanvändning 

och samhällsbyggande Ansvar Miljönytta Resurs 

Arbeta i enlighet med översiktsplan antagen våren 2013 Sbu/ Sbs 2 (+) 

Detaljplaner upprättas med utgångspunkt i delmålen Sbu/Sbs 2 Planavtal eller 

särskilt anslag 

Markförvärv utifrån översiktsplanen Sbu/Sbs 2 Investeringsanslag 

i budget 

Riktlinjer för bostadsförsörjning aktualiseras Sbu/Sbs i samråd 

med Ebo, övr. sektorer 1 (+) 

Skötselplan för grönområden upprättas 

Arbeta enligt antagen dagvattenpolicy. Dagvattenfrågan 

Sbs/Skog och park 2 (+) 

ska komma in tidigt i planprocessen. Sbs, EE 1 (+) 

Utvecklingsstrategi för Skedhult Sbu/Sbs 1 ? 

Medverkan i arbete med Träregion Småland Sbs 2 ? 

Revidering av kommunens kulturminnesvårdsprogram Sbs 1 + 

Upprätta klimatanpassningsplan Sbs/Eksjö Energi 2 ? 

Klimatanpassningsåtgärder genomförs 2 ?

Hälsa och friluftsliv 

Målområdet Hälsa och friluftsliv bidrar till uppfyllelse av de nationella 

miljömålen: Säker strålmiljö, God bebyggd miljö samt de nationella 

folkhälsomålen: Miljöer och produkter, Fysisk aktivitet samt Matvanor 

och livsmedel. 

Mål 

Vi ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god 

hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 

Delmål 

Vi ska… 

• underlätta för människor att vara fysiskt aktiva, 

• arbeta för trygga, säkra och tillgängliga miljöer, 

• se till att alla medborgare beaktas vid planering, 

utformning och förvaltning av den byggda miljön, 

• stödja förutsättningar för fritids- och kulturaktiviteter, 

• arbeta för att byggnader där människor vistas 

långvarigt har en utförd radonmätning och att 

åtgärder vidtas vid behov. 

Nuläge 

Miljöproblemen handlar inte bara om överlevnad i 

en hotfull värld utan även att må gott i vardagen. I 

naturen kan vi återhämta oss utan någon som helst 

ansträngning. Därför är upplevelserika naturområden, 

gärna i närheten av där man bor, viktiga för välbefi nnandet. 

Kommunen har avsatt ett kommunalt naturreservat, 

Klinten. Arbete pågår med hur de tätortsnära rekreationsområdena 

Skedhult, Skidstugeområdet och 

Skåneskogen ska säkerställas. Dessa anläggningar har 

förutom för kommuninvånarna även ett stort värde för 

turismen. 

De tätortsnära rekreationsområdena är en stor tillgång 

både ur fritids- och hälsosynpunkt då motion och att 

vara i rörelse är en viktig hälsofaktor. Viktiga naturområden 

är de som binder samman tätortens inre 

delar med de naturområden som fi nns utanför staden. 

Naturmöten har många positiva eff ekter för hälsan. 

Att vistas i naturen reducerar stress, ger smärtlindring, 

stärker immunförsvaret och ger bättre sömn. 

Kommunens tätorter är väl tillgodosedda vad gäller 

närströvområden. Behovet består främst i att säkerställa 

deras kvalitet och tillgänglighet. Bygger man prome- 

15

nadstråk, cykelvägar och naturstigar i närheten av 

bostadsområdena leder det till att fl er cyklar och går. 

Det fi nns strövstigar och strandpromenader kring fl era 

av våra tätorter och vandringsleden Höglandsleden 

sträcker sig genom kommunen i väst-östlig riktning. 

Trygghet är en viktig faktor för att öka människors 

fysiska aktivitet. Åtgärder som belysning, buskbeskärning, 

fartdämpande åtgärder och minskade sociala 

oroligheter är viktiga för den upplevda tryggheten. 

Att arbeta med miljöfrågor och att arbeta pedagogiskt 

utomhus ger många fördelar jämfört med det traditionella 

arbetssättet i klassrum. Naturen förbättrar 

inlärningsförmågan, förbättrar minneskapaciteten och 

koncentrationsförmågan, ger friskare och lugnare barn 

med färre sjukdagar i skolan. Att barn arbetar med 

miljöfrågor och tidigt i livet får lära sig att leva hållbart 

är en mycket viktig bidragande faktor till en långsiktig 

förändring. 

I kommunen fi nns en Grön Flagg-certifi erad förskola, 

förskolan Fröhuset. De arbetar mycket med odling, 

kompostering och sopsortering. De köper även in 

ekologiska livsmedel i stor utsträckning. I Sverige är 

idag fl er än 2 500 skolor och förskolor, cirka 8 procent, 

certifi erade enligt Grön Flagg. 

16 

I så gott som alla småhus och lägenheter eller lokaler 

med markkontakt fi nns risken att radonhalten är förhöjd. 

Eksjö kommun är inget högriskområde för radon 

men trots detta förekommer byggnader med höga 

radonvärden. Radon varken luktar, syns eller känns. 

Det enda sättet att ta reda på om det fi nns radon i ett 

hus är att mäta. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer 

att radon i bostäder orsakar 500 lungcancerfall per år i 

Sverige. Radonhalten i befi ntliga bostäder och lokaler 

som används för allmänna ändamål bör mätas och åtgärder 

vidtas om mätresultatet överstiger 200 Bq/m3. 

I kommunen fi nns ett folkhälsoråd, vars syfte är att 

medverka till en långsiktig och hållbar samhällsutveckling 

och tillsammans med andra aktörer främja en god 

hälsa för invånarna i Eksjö kommun. Folkhälsorådets 

arbete grundar sig på de elva nationella folkhälsomålen 

samt delar av de nationella miljömålen. Arbetet bedrivs 

utifrån verksamhetsplan och handlingsplaner antagna 

av kommunstyrelsen. 

De folkhälsomål som främst berörs i detta program är: 

• miljöer och produkter, 

• fysisk aktivitet, 

• matvanor och livsmedel. 

Åtgärder – hälsa och friluftsliv Ansvar Miljönytta Resurs 

Planer och policys 

Säkerställa och utveckla friluftsområdena Skedhult, Klinten, 

Skidstugan samt Skåneskogen Sbs 2 ++ 

Skapa trygga och säkra skolvägar för barn 

Prioritera barn och ungdom vid ekonomiskt stöd och upplåtande 

Sbs, EE 1 ++ 

av lokaler och anläggningar 

Kommunen bidrar med en stödfunktion för de skolor och 

Sbs 1 (+) 

förskolor som Grön Flaggcertifi eras 


Skapa attraktiva parker, lekplatser och skolgårdar som passar för 

Bus 1 + 

lek, rörelse och utomhuspedagogik 

Anlägga bilfria gång- och cykelbanor samt cykelparkeringar i 

Ekfab 1 (+) 

anslutning till skolor, arbetsplatser och kollektivtrafi k 

Kontinuerligt informera fastighetsägare om radonmätningar 

Sbs 2 ++ 

och bidrag Sbs 1 (+) 

Aktivt arbeta med att radonmätningar genomförs i lokaler där 

kommuninvånare vistas långvarigt. Sbs 1 (+)


• cykla och gå till arbete, skola och andra aktiviteter. 

Använd muskelkraft i stället för fossil kraft! 

• utnyttja närheten och möjligheten till naturupplevelser 

och friluftsliv, 

• göra radonmätningar i fastigheter och vid behov 

vidta åtgärder. 

Uppföljning 

Indikatorer fi nns för att bedöma närhet, tillgänglighet, 

användbarhet. 

Närhet 

• lokalpark, off entligt grönområde, bollspel, lekplats 

(inom 200 meter), 

• promenad- och/eller cykelstråk (med eller utan 

asfalt inom 500 meter). 

Tillgänglighet 

• cykelvägnätets omfattning, antalet kilometer cykelvägar 

i kommunen, 

• andelen gång- och cykelpassager (inklusive övergångsställen) 

inom huvudvägnätet med högre tilllåten 

hastighet än 30 km/tim, 

• enkelt avhjälpta hinder. 

Användbarhet 

• andelen förskolor och grundskolor i kommunen 

som har en attraktiv gård för lek och rörelse, 

• andelen off entliga lekplatser i kommunen som har 

en attraktiv lekmiljö, 

• andelen gång- och cykelvägar med belysning. 


• Folkhälsorådet, Eksjö kommun: www.eksjo.se 

• Folkhälsoinstitutet: www.fhi.se 

17

Biologisk mångfald 

Målområdet Biologisk mångfald bidrar till uppfyllelse 

av de nationella miljömålen: Myllrande våtmarker, 

Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap 

och Ett rikt växt- och djurliv. 

Mål 

Vi ska värna och utveckla den biologiska mångfalden. 

Delmål 

Vi ska… 

• undvika att medvetet föra in främmande djur och 

växter (arter, raser, och populationer) i kommunen, 

• ge alla människor möjlighet till nära kontakt med 

naturen och ge kunskap om vikten av den biologiska 

mångfalden, 

• uppmärksamma naturens ekosystemtjänster – 

naturens gratistjänster som har betydelse för 

människans välbefi nnande (ex. ekologiska samspel, 

pollinering och biologisk kontroll av skadegörare, 

genetiska resurser hos vilda arter). 

Nuläge 

Inom kommunens gränser hittar du det säregna 

småländska landskapet – en blandning av skog, öppna 

landskap, sjöar och vattendrag. Det fi nns fortfarande 

18 

naturskogar av vildmarkskaraktär som ger skogens 

växt- och djurarter ett skydd. Bergarter som är rika 

på mineraler påverkar växtligheten och fl oran blir 

artrikare. Tack vare brukandet av åker och äng har 

värdefulla odlingsmiljöer bevarats i odlingslandskapet. 

Odlingsrösen, stenmurar, öppna diken och åkerholmar 

är inte bara kulturhistoriskt värdefulla miljöer utan 

även livsmiljöer för många växter och djur. Naturliga 

slåtter- och betesmarker är de mest art- och variationsrika 

miljöer vi har. Kommunen är rik på sjöar och vattendrag. 

Källfl ödena till Emån är relativt opåverkade. 

Sjöarna i den östra delen av kommunen är näringsfattiga 

medan de i den västra är mer påverkade, dels av 

basiska bergarter, dels av näringsutsläpp från jordbruk 

och bebyggelse. Detta speglar också den biologiska 

mångfalden i vattnet. Strömlevande öring är vanlig 

i vattendragen. Andra intressanta arter är rödingen i 

Mycklafl on, fl odpärlmusslan och Smålands landskapsdjur 

utter, som blir alltmer talrik i fi skrika vatten. 

Den biologiska mångfalden är basen i hela ekosystemets 

uppbyggnad. Försvinner arter påverkas hela systemet. 

Eksjö kommun har 11 naturreservat, 1 naturminne 

(”Eksjö-eken”) och 20 Natura 2000-områden.

Naturreservaten är skyddsvärda och värdefulla naturmiljöer 

för den biologiska mångfalden och friluftslivet. 

Naturreservatet Klinten är kommunägt. 

Natura 2000-områdena har pekats ut av EU som viktiga 

bevarandevärden för den biologiska mångfalden. 

Det fi nns 11 biotopskydd avsatta genom Skogsstyrelsens 

försorg – ofta utgörs de av relativt små 

arealer skog med unika värden. Åtgärdsprogram för 

bevarande av hotade arter eller åtgärder för att gynna 

andra fredade arter fi nns framtagna för ttill exempel 

utter, tjockskalig målarmussla, större vattensalamander, 

barbastell, fl odkräfta, mosippa och sjönajas. 

Till åtgärdsprogrammen fi nns ofta kopplat särskilda 

medel för att kunna göra nödvändiga insatser. 

Inventeringar och utredningar om olika arter och 

områden görs regelbundet. Sverige upprättar liksom 

i många andra länder förteckning över hotade och 

sällsynta växt- och djurarter (rödlista). 

Olika typer av åtgärder för att gynna fl oran och 

faunan görs kontinuerligt i kommunen (ängsslåtter, 

borttagande av vandringshinder, bevarande av döda 

träd/”trädkyrkogård”). 

Åtgärder – biologisk mångfald Ansvar Miljönytta Resurs 

Ta fram parkplaner utifrån biologisk mångfald 

senast 2014 HIA, Sbs 1 (+) 

Biotopförbättrande åtgärder i vattendrag. Sbs 1 ++ 

Informera om vikten av bevarandet av arter och mångfald Sbs 

Anordna guidningar för allmänheten på myrmark eller 

2 (+) 

annan våtmark Sbs 1 (+) 

Vid vägprojekt uppmärksamma vägkanternas betydelse 

för den biologiska mångfalden och bevarandet av 

kulturvärden. Sbs, EE 1 + 

19


• skapa miljöer i trädgården som tilltalar exempelvis 

insekter, igelkottar och vattenlevande djur, 

• sätta upp fågel- och fl addermusholkar, 

• skapa bisamhällen, 

• hävda ängsmark genom lieslåtter, 

• respektera allemansrätten. 

Miljöorganisationer 

kan bidra genom att 

• informera om vikten av bevarandet av arter och 

mångfald, 

• inventera växter och djur. 

20 

Indikator för uppföljning 

• andel skyddad natur (Sveriges Ekokommuner, 

Sekom), 

• andel FSC-certifi erad skog (Sekom), 

• tillgänglighet, enkelt avhjälpta hinder. 


• Artportalen: www.artportalen.se 

• Om vikten av biologisk mångfald: 

www.nationalnyckeln.se 

• Biodiverse, gratis tidskrift: www.biodiverse.se 

• Länsstyrelsen, Djur & Natur: 

www.lansstyrelsen.se/jonkoping

Jord och skog 

Jord 

Målområdet Jord (Odlingslandskapet) bidrar till uppfyllelse av 

de nationella miljömålen: Giftfri miljö, Ingen övergödning, Myllrande 

våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och 

djurliv. 

Mål 

Åkermark inom Eksjö kommun brukas på ett långsiktigt 

hållbart sätt. All jordbruksmark hålls i ett sådant 

skick att den långsiktigt kan nyttjas för produktion av 

livsmedel. 

Delmål 

Vi ska… 

• ha permanenta skyddszoner utmed känsliga småbiotoper 

och vattendrag, 

• bruka minst 50 procent av kommunens jordbruksareal 

ekologiskt. 

• vi bör inte bebygga jordbruksmark där alternativ 

fi nns. 

Nuläge 

Jordbruket i kommunen är av stor betydelse för kommunens 

näringsliv samt utgör grund för en levande 

landsbygd. Den är en förutsättning för bevarande 

av den landskapsbild som så starkt förknippas med 

Småland. Detta främst genom betesdrift. Jordbruket i 

kommunen är i grunden baserat på småskalighet. 

I dagsläget fi nns cirka 100 mjölkkoenheter i Eksjö 

kommun. 

Lantbruket generellt är på väg åt två håll. Några få 

gårdar gör stora satsningar, bygger ut, arrenderar mer 

mark och utvecklas. Dessa, nästan alltid mjölkgårdar, 

är viktiga för bygden eftersom de utgör grunden för 

lantbruksföretagandet. I Jönköpings län har vi fortfarande 

ett mycket småskaligt jordbruk med en medelareal 

på cirka 20 hektar. Uppfattningen om att mindre 

jordbruk läggs ner och att gårdarna blir allt större 

stämmer inte riktigt. 

EU-stödet till jordbruket kan vara en del av förklaringen 

till att antalet lantbruksföretag på senare år inte 

minskat. I våra bygder kan man ofta skaff a sig utkomst 

på relativt nära håll och kombinera arbetet på gården 

inklusive skogen med lönearbete hos till exempel 

farmartjänst eller maskinringen. En annan utveckling 

är, särskilt när det kommer en ny generation på går- 

21

den, kompletterande produktion på gården i form av 

turism, småskalig förädling med mera. 

Ett sådant komplement är att anlägga dammar för 

fi skproduktion under kontrollerade former. Odling av 

fi sk kan ske både för utsättning och för konsumtion. I 

dagsläget kan man få stöd till anläggande av odlingsdammar 

men också ekonomisk hjälp till förädling, 

gårdsförsäljning med mera. För att kunna driva långsiktigt 

hållbara odlingar utgår även stöd till vattenbruksformer 

som skyddar och förbättrar miljön. 

En del av EU-stödet är inriktat på ekologisk odling 

och många lantbrukare vill idag producera utan 

handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det 

Jordbrukare kan bidra genom att 

• bedriva jordbruk EU-ekologiskt och/eller enligt 

KRAV, 

• minimera läckage av näringsämnen från jordbruk 

och gödsel, 

• bevara befi ntliga diken och småvatten i odlings- 

landskapet öppna, 

• ha en odlingsfri zon närmast vattendrag, 

• anlägga dammar för näringsreduktion och fi skpro- 

duktion. 


• handla ekologisk och närproducerad mat, 

• äta mer vegetariskt, 

• välja kött från djur som betat naturbetesmarker. 

22 

gäller såväl åkerbruket som betesdriften. Ur miljö- och 

klimatsynpunkt är det ekologiska lantbruket mindre 

resurskrävande än det konventionella. Bland annat 

odlas fodret till djuren nästan helt på den egna gården 

vilket minskar behovet av transporter. 

Man kan dessutom KRAV-certifi era sin produktion 

genom avtal med särskilda villkor. KRAV är Sveriges 

mest kända miljömärkning för mat. Märkningen har 

ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, 

hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. Kontroll 

av att reglerna följs görs årligen. Idag fi nns ett stort 

utbud av KRAV-certifi erade produkter som tas fram 

av lantbrukare och företag och saluförs genom butiker, 

restauranger med fl era. 


• andel ekologiskt odlad åker enligt EU:s regler 

(Sveriges Ekokommuner, Sekom). 


• KRAV: www.krav.se 

• EU-ekologiskt jordbruk: 

http://ec.europa.eu/agriculture/organic/home_sv 

• Rapport om anläggande av våtmark/damm: 

www.lansstyrelsen.se/jonkoping 

Åtgärder – jord Ansvar Miljönytta Resurs 

I kommande arrendeavtal ställa krav på ekologiskt 

jordbruk på kommunens mark. Sbs 2 (+) 

Verka för ekologiskt jordbruk på icke-kommunal mark. 

Bevara och utveckla kulturlandskapets värden avseende 

Sbs 2 (+) 

natur, kultur och friluftsliv på kommunens mark. 

Informera om stöd till anläggande av dammar för 

Sbs 1 + 

näringsreduktion och fi skproduktion. Sbs 1 (+)

Skog 

Målområdet Skog bidrar till uppfyllelse av de 

nationella miljömålen: Bara naturlig försurning, 

Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt 

växt- och djurliv. 

Mål 

Skogen ska brukas så att växter och djur ges förutsättningar 

att leva under naturliga betingelser och med 

livskraftiga bestånd samt att skogsmarkens värden 

avseende biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv 

bevaras och utvecklas. 

Delmål 

Vi ska… 

• ge fl ora och fauna, som naturligt hör hemma i skogen, 

möjligheter att fortleva i livskraftiga bestånd. 

• värna skogens kulturmiljö och sociala värden. 

• öka intresset för skogar med höga sociala värden 

avseende friluftsliv och kulturmiljö. 

Nuläge 

I Sverige har skogen spelat en viktig roll i den ekonomiska 

utvecklingen de senaste 100 åren och varit starkt 

bidragande till dagens välfärd. Över tid har skogen 

och skogsmarken fått allt fl er användningsområden, 

vilket lett till ett allt mer intensivt nyttjande, både som 

råvarukälla och för andra verksamheter. Det har givit 

upphov till intressekonfl ikter och i dag är frågan om 

skogens nyttjande mer aktuell än någonsin. 

I skogsvårdslagens portalparagraf anges att produktionsmålet 

och miljömålet ska ha lika stor vikt. 

Det mesta av våra skogar är i dag certifi erade enligt 

FSC och/eller PEFC. Det innebär att de områden med 

högst naturvärden undantas från vanligt skogsbruk, 

minst 5 procent ska avsättas för detta ändamål. 

Efterhand som den mogna produktionsskogen omvandlas 

till planteringar som begränsar användningen 

av skog för frilufts- och rekreationsändamål ställs krav 

på att skydda skogsmiljöer. 

Skogen utgör i dag cirka 75 procent av kommunens 

totala yta och är kommunens viktigaste naturresurs. 

I Eksjö har skogsråvaran en stor betydelse för skogsnäringen 

med förädling i de många sågverken och i 

småhustillverkningen. När det gäller den kommunala 

skogen så upprättades en grön skogsbruksplan 2009 

för de 1300 hektar som kommunen äger, därav är 

cirka 20 procent skyddad och undantagen från vanligt 

skogsbruk. Hela arealen är certifi erad enligt både FSC 

(Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme 

for the Endorsement of Forest Certifi cation). I det 

kommunala reservatet Klinten ingår 70 hektar skog 

som förvaltas enligt särskild skötselplan. 

Ur ett kommunalt perspektiv har skogen blivit en 

resurs vad gäller rekreation, särskilt den skog som 

ligger tätortsnära. Det ställs större krav på att skydda 

skogsområden i närheten av tätorterna för att främja 

friluftslivet och stimulera kommuninvånarna att röra 

sig i skog och mark. 

Utvecklingstendenser 

Så länge det sker en generell tillväxt i världen kommer 

produktion och konsumtion av råvaran i skogen att 

23

öka globalt. Likaså spås att efterfrågan på skogsråvara i 

Sverige kommer att öka med anledning av klimat- och 

energikrav (skogsbränslen, drivmedel). Skogen ger 

även en mängd kollektiva varor och tjänster som ingår 

i de nationella miljömålen. Exempel på sådana varor är 

kollagring, rekreationsvärden, biologisk mångfald, jakt 

Skogsägare kan bidra genom att 

• bedriva miljöcertifi erat skogsbruk, 

• öka mängden död ved, 

• öka inslagen av lövträd, 

• lämna brandfält intakta. 

24 

Kommunalt skogsinnehav 

och fi ske. Det uppstår därmed en konkurrens mellan 

renodlade marknadsvärden och de sociala värden som 

omfattas av miljömålen. Sveriges ambitiösa målsättningar 

att skydda skog har satts dels för att utgöra en 

kolsänka dels för att inte utarma den biologiska mångfalden 

i skogsmiljöer. 


• köpa miljömärkta trävaror (märkta FSC), 

• respektera allemansrätten. 


• andel skyddad natur (Sveriges Ekokommuner, 

Sekom). 

• andel FSC-certifi erad skog (Sekom). 

Åtgärder – skog Ansvar Miljönytta Resurs 

Öka arealen skyddad skog. Sbs 2 (+) 

Tillgodose behovet av promenad- och strövvänlig skog. 

Öka intresset för skogar med höga sociala värden – har en 

Sbs 1 + 

hälsobefrämjande roll. 

Bevara och utveckla skogsmarkens värden avseende 

Sbs 2 (+) 

friluftsliv och kulturmiljö. 

Introduktion och utveckling av hyggesfritt skogsbruk i 

Sbs 1 + 

lämpliga bestånd. Sbs 1 (+)

Sjöar, vattendrag, våtmarker och grundvatten 

Målområdet Sjöar, vattendrag, våtmarker och grundvatten bidrar till uppfyllelse av de 

nationella miljömålen: Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande 

sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker samt Ett rikt växt- 

och djurliv. 

Mål 

Kommunens sjöar och vattendrag samt viktiga grundvattenförekomster 

ska skyddas. God ekologisk och 

kemisk status ska vara uppnådd i de fl esta av våra sjöar, 

vattendrag och våtmarker år 2015. Inget vatten ska 

försämras. 

Delmål 

Vi ska… 

• kontinuerligt minska näringstillförsel och spridning 

av miljögifter till sjöar och vattendrag, 

• leverera ett gott dricksvatten inom verksamhetsområdena, 

• minimera störningar i den kommunala vattenförsörjningen, 

• säkra tillgång till reservvattentäkter, 

• fastställa verksamhetsområden för vatten och 

avlopp (spill- och dagvatten) och hålla dem aktu- 

ella, 

• minimera de enskilda avloppens bidrag till övergödningen 

av kommunens sjöar och vattendrag. 

Påverkan på speciellt känsliga eller värdefulla 

miljöer ska inte vara märkbar. 

Nuläge 

På Sydsvenska höglandet fi nns upprinnelsen till många 

källsjöar och små vattendrag. Några av Emåns källfl 

öden fi nns inom Eksjö kommun och verksamheter 

som jordbruk, skogsbruk, vägtrafi k, dagvatten och 

annan verksamhet i dess närhet riskerar att påverka 

dessa små vattendrag. Kommunen har därför ett 

särskilt ansvar för dessa biotoper och den biologiska 

mångfald som är knuten till dem eftersom de är unika 

ur ett sydsvenskt perspektiv. De små biotoperna får en 

allt större roll i bevarandet av växter och djur 

eftersom många små områden ökar det genetiska 

underlaget och säkerställer friska bestånd av olika arter. 

Försurningen är ett allvarligt miljöproblem som får 

eff ekter på den biologiska mångfalden i mark och 

vatten men påverkar även skogsproduktion, jordbruk, 

fi ske och dricksvattenkvaliteter. Eksjö kommun 

har haft en hög belastning av försurande ämnen och 

områdena norr om Bruzaholm i Brusaåns övre delar 

utgör ett försurningskänsligt område med svårvittrade 

bergarter och tunna marktäcken. Försurningen utgör 

ett hot mot den biologiska mångfalden och mot ett 

uthålligt utnyttjande av skog och mark. Av det sura 

25

nedfall som kommunen drabbas av är en stor del importerat. 

Kommunen genomför regelbundet kalkning 

i sjöar och våtmarker inom Brusaåns delnederbördsområde 

och i tillrinningsområdet till sjön Ögeln söder 

om Mariannelund enligt kalkningsstrategin. 

Flera vattendrag har en ökad näringsbelastning och 

källfördelning visar bland annat att enskilda avlopp 

står för en stor del av fosforläckaget. Kvävebelastningen 

kommer framförallt från reningsverk och jordbruksmark. 

Antalet enskilda avlopp i kommunen är cirka 

2 500 styck, varav cirka 70 procent anses vara bristfälliga. 

Miljöavdelningen har sedan 2006 arbetat med 

att ställa krav på icke godkända avloppsanordningar. 

Mycket av kommunens vattenarbete sker genom Emåförbundet. 

I kommunen fi nns en arbetsgrupp som ska 

bevaka och arbeta med vattenfrågor i kommunens alla 

verksamheter. 

26 

Kommunerna har en viktig roll i genomförandet av 

EU:s ramdirektiv för vatten. Dels ansvarar kommuner 

för att miljökvalitetsnormerna för vatten följs upp, dels 

har man genom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 

pekats ut som ansvarig för sju åtgärder. Arbetet med 

genomförandet av dessa åtgärder rapporteras årligen 

till vattenmyndigheterna. 

Eksjö kommun antog 2013 en VA-plan som omfattar 

målsättningar och strategier för VA-verksamhetsområden, 

dricksvattenförsörjning, spillvattenavlopp 

och dagvattenavlopp. Den behandlar bland annat 

omvandlingsområden och områden med samlad bebyggelse 

för enskilda avlopp där Länsstyrelsen förelagt 

kommunen att anordna allmän VA-anordningar. De 

verksamhetsområden som ska utökas eller revideras är 

Eksjö, Mariannelund, Bruzaholm, Hjältevad-Bellö, 

Hult, Höreda och Värne. VA-planen tar även upp 

kalkningsplanen samt arbetet med dagvatten i samarbete 

med Emå-förbundet. 

Åtgärder – sjöar, vattendrag, 

våtmarker och grundvatten Ansvar Miljönytta Resurs 

Utveckla prövning och planläggning så att EU:s miljökvalitetsnormer 

för vatten uppnås och inte överträds. TMn, Lst 3 (+) 

Kalkning enligt kalkningsplan. Planen revideras årligen. 

Miljöavdelningens arbete med enskilda avlopp fortsätter 

vara prioriterat (fosforavskiljning). Minst 150 avlopps- 

Sbs 2 Ca 200 000 kr 

årligen 

anordningar som bedömts bristfälliga åtgärdas varje år. 

Utbyggnad av och standardhöjning av kommunalt VA 

TMn, Sbs 2 (+) 

enligt antagen VA-plan. EE 2 ++++ 

Genomförande av antagen VA-plan. 

Kommunen ökar, i sin roll som beställare, efterfrågan på 

EE 3 ++++ 

entreprenörer utbildade i miljöhänsyn vid grävarbeten. Inköp 1 (+) 

Åtgärder i vattenförekomster som inte uppnår god 

ekologisk status: Ingarpasjön, Skiverstaån/Torsjöån, 

Smedhemsån. Sbs 1 ?


• tvätta bilen där tvättvattnet inte belastar kommunens 

dagvattensystem det vill säga inte på gatumark 

och garageuppfarter, 

• installera snålspolande toaletter, kranar och duschar, 

• använd miljömärkta produkter, 

• använd rätt dos av tvätt- och diskmedel, 

• minska användningen av kemiska produkter vid 

städning, 

• gödsla sparsamt samt undvika kemiska bekämpningsmedel 

vid trädgårdsskötsel, 

• se till att enskilda avloppsanordningar är godkända. 

Lantbrukare kan bidra genom att 

• lämna skyddszoner som är ständigt bevuxna längs 

sjöar och vattendrag, 

• undvika att sprida gödsel och bekämpningsmedel 

nära vattendrag och vattenförande diken, 

• sprida gödsel vid lämpliga förhållanden med avseende 

på temperatur och väderlek. 


• god ekologisk status, 

• god kemisk status, 

• sjöprovtagning treårsintervall, 

• antal/andel åtgärdade enskilda avlopp, 

• egenkontrollprogram avloppsreningsverk och 

vattenverk, 

• recipientkontroll, Emåförbundets samlade 

recipientkontroll. 


• Emåförbundet: www.eman.se 

• Havs- och vattenmyndigheten: 

www.havochvatten.se 

• VA-plan Eksjö kommun: www.eksjo.se 

• Vatteninformationssystem i Sverige: 

www.viss.lst.se 

• Miljömålsportalen: www.miljomal.se 

• Vattenmyndigheten: 

www.vattenmyndigheterna.se 

• Enskilda avlopp: 

http://husagare.avloppsguiden.se 

27

Konsumtion och upphandling 

Målområdet Konsumtion och upphandling bidrar till uppfyllelse av 

de nationella miljömålen: Giftfri miljö, Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan, 

Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. 

Mål 

Att genom våra val av varor och tjänster minska 

negativ påverkan på vår omgivande miljö. 

Delmål 

Vi ska… 

• vid inköp till kommunens verksamheter välja miljöanpassade 

varor och tjänster, 

• utveckla den etiska konsumtionen, 

• senast år 2020 köpa in minst 25 procent ekologiska 

och/eller närproducerade livsmedel i de kommunala 

verksamheterna, 

• minska det onödiga matsvinnet, det vill säga tallrikssvinn 

och lagad mat i serveringar som blir över och 

slängs, 

• minska miljöpåverkan som orsakas av köttkonsumtion. 

Det kött som konsumeras bör vara ekologiskt, 

• år 2020 ha minst 30 procent av kommunens skolor 

och förskolor certifi erade enligt Grön Flagg eller 

Skola för hållbar utveckling. 

28 

Nuläge 

I kommunen fi nns sedan 2012 en antagen policy för 

miljöanpassad upphandling. Policyn är gemensam för 

kommunerna i Jönköpings län och syftar till att styra 

samhället mot en långsiktigt hållbar konsumtion och 

produktion. Miljökraven i upphandlingar ska enligt 

policyn uppfylla Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier 

för basnivå. 

När varor och byggnader med mera tillverkas, används 

och skrotas kommer kemiska ämnen ut i miljön. Risken 

fi nns att vi människor liksom alla levande organismer 

i naturen utsätts för dem. En miljon svenskar 

har besvär som hänger samman med kemiska ämnen 

i inomhusmiljön. Vi bör därför vara uppmärksamma 

på vilka kemikalier som ingår i varor och material och 

göra aktiva val vid inköp. Dagligvaruhandeln i Eksjö 

är väl framme med en butik vardera av märkningarna 

KRAV (Coop), Svanen (Ica) och Bra Miljöval (Willys). 

Det gör att invånarna har goda möjligheter att göra 

aktiva val vid inköp och välja ekologiska varor i stor 

utsträckning. 

Den mat vi producerar och äter påverkar både vår 

hälsa och miljön. Matproduktionen påverkar i stor ut-

sträckning klimatet, särskilt den ökade köttproduktionen 

och de långa transporterna. Mer vegetabilisk mat, 

ekologiskt odlade och närproducerade produkter är 

faktorer som vägs in i ett långsiktigt hållbart samhälle. 

För att minska miljöpåverkan av köttproduktionen är 

ekologiskt kött eller närproducerat kött att föredra. 

För att bekosta det dyrare ekologiska köttet kan mängden 

inköpt kött minskas och kosten kompletteras med 

andra proteinkällor. Andelen ekologiska livsmedel i de 


• minska konsumtionen av varor och tjänster, 

• göra aktiva val och övergå till mer miljöanpassade 

varor och tjänster. Välj i första hand livsmedel, hushållsmaskiner, 

vit- och brunvaror och andra varor 

som har miljömärkning, 

• handla säsongsanpassat, 

• minska konsumtionen av kött. Det kött som köps 

bör i stor utsträckning vara ekologiskt och/eller 

närproducerat, 

• bidra till att det onödiga matsvinnet minskar, 

• öka efterfrågan på Rättvise/Fairtrade-märkta produkter 

hos den lokala handeln, 

• minska förbrukningen av plastpåsar. Ta med egen 

kasse när du ska handla, 

• välj produkter med enkla förpackningar, mycket 

material går åt till förpackningar. 

kommunala verksamheterna var 13,6 procent år 2012. 

Både kommunens verksamheter och de enskilda hushållen 

har möjlighet att göra ekonomiska och miljömässiga 

besparingar genom att minska mängden matavfall. 

Den största nyttan uppnås genom att minska 

hushållens matavfall då hushållen står för den relativt 

största delen av den totala mängden matavfall i livsmedelskedjan. 


• andel ekologiska livsmedel inom de kommunala 

verksamheterna, (Sveriges Ekokommuner, Sekom). 

• andel förskolor och skolor med certifi eringen Grön 

Flagg och Skola för hållbar utveckling (Sveriges 

Ekokommuner, Sekom). 


• En miljon små steg: www.smasteg.nu 

• KRAV: www.krav.se 

• Naturskyddsföreningen, vad du kan göra: 

www.naturskyddsforeningen.se 

Åtgärder – konsumtion,upphandling Ansvar Miljönytta Resurs 

Delta i utveckling av off entlig upphandling genom 

medverkan i inköpsgrupp där Landstinget och länets 

kommuner deltar. 

Delta i Höglandets Aff ärsstrategiska Råd. Rådet som 

samarbetar vid upphandlingar för att erhålla bättre 

Inköp 2 (+) 

villkor och priser. Inköp 2 (+) 

Information om kemikalier och övriga varor ska ske 

årligen till näringsliv och hushåll (E+, marknad, utskick). 

Vid upphandling ställs krav på miljöriktig produktion av 

Sbs 1 (+) 

varor och tjänster. 

Öka andelen ekologiska livsmedel i kommunens 

Inköp 3 ? 

verksamheter. 

Alla matserveringar arbetar aktivt med att minska 

Kostenheten 3 ++ 

matsvinnet. 

Utveckla den etiska konsumtionen i enlighet med 

Kostenheten 2 (+) 

kommunfullmäktigebeslut 2011-04-05. Inköp + 

29

Avfall 

Målområdet Avfall bidrar till uppfyllelse av de nationella miljömålen: 

Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara 

naturlig försurning och Ingen övergödning. 

Mål 

Att skapa ett samhälle med giftfria och resurssnåla 

kretslopp. 

Delmål 

Följande lokala mål i avfallsplanen ger uttryck för 

kommunernas tillämpning av EU:s avfallsstrategi och 

de nationella och regionala målen för avfallshanteringen. 

Kommunernas arbete inom avfallsområdet har 

en tydlig karaktär av underifrånperspektiv vilket också 

påverkat målens utformning. 

Vi ska… 

• följa EU:s avfallshierarki, 

• införa ett väl fungerande system för fastighetsnära 

inhämtning av källsorterat grovavfall och farligt 

avfall senast år 2014, 

• öka den goda sorteringen av organiskt hushållsavfall 

i gröna påsar så att det korrekta innehållet överstiger 

95 procent, 

• erhålla så bra kvalitet på restprodukten från biologisk 

behandling av utsorterat organiskt hushållsav- 

30 

fall så att den kan användas som ett gödselmedel 

alternativt jordförbättringsprodukt inom lantbruket, 

• öka andelen förpackningar som går till materialåtervinning 

i förhållande till den totala mängden 

hushållsavfall, 

• sortera ut farligt avfall från hushållsavfall och styra 

det till rätt slutbehandling, 

• minska förbrukningen av de plastpåsar som delas ut 

för sortering och paketering av kärlavfall. 

Nuläge 

De EG-direktiv som styr avfallshanteringen är främst 

direktiven om avfall, förbränning och farligt avfall. I 

direktivet om avfall anges bland annat en prioritering 

av olika behandlingsformer, ofta kallad avfallshierarkin. 

Hierarkin kan sammanfattas med följande fem 

punkter: 

1. minimering av avfallsmängder, 

2. återanvändning av produkter, 

3. materialåtervinning, 

4. energiåtervinning, 

5. deponering.

VESU-kommunerna (Vetlanda, Eksjö, Sävsjö Uppvidinge) 

har ett gemensamt koncept för insamling, 

sortering och behandling av hushållsavfall. Avfall 

sorteras i fraktionerna komposterbart avfall respektive 

brännbart avfall. Fraktionerna sorteras av hushållen i 

olikfärgade påsar och läggs i samma avfallskärl. Efter 

insamling och transport till Vetlanda sorteras påsarna 

optiskt innan behandling av avfallet sker. Komposterbart 

utsorterat avfall transporteras idag till Trollhättan 

där det genomgår biologisk behandling och metangas 

utvinns. Hushållens utsorterade brännbara fraktion 

transporteras till värmeverket i Eksjö. Här förbränns 

avfallet i en anläggning med modern rökgasrening och 

värmen används i fj ärrvärmenätet i Eksjö. Kvarstående 

deponirest deponeras på Flishults avfallsanläggning i 

Vetlanda kommun. 

Tillstånds- och myndighetsnämnden är den lokala 

tillsynsmyndigheten inom avfallsområdet. Nämnden 

ska genom bland annat information, rådgivning och 

myndighetsutövning tillse att verksamhetsutövare följer 

miljöbalkens regler för avfallshantering. På samma 

sätt är Länsstyrelsen tillsyns- och tillståndsmyndighet 

för vissa större verksamheter inom avfallsområdet. 

Nedskräpning är ett problem i samhället idag. Enligt 

miljöbalken är det straff bart att skräpa ner och man 

kan bli bötfälld för detta, även för mindre förseelser 

kan man numera bli bötfälld med 800 kronor på plats 

(ordningsbot). Kommunen försöker motverka detta 

genom att sätta upp attraktiva papperskorgar/ hundlatriner 

och i kampanjer uppmärksamma på den enskildes 

ansvar. Miljöorganisationen ”Håll Sverige Rent” 

driver fl era kampanjer med fokus på nedskräpning som 

syftar till att minska nedskräpningen – bland annat 

”Skräpplockardagarna”, ”Ett skräp om dagen” – riktade 

till såväl allmänheten som skolor/förskolor. 

Avloppsslam 

Det fi nns stora mängder näringsämnen i slam från 

avloppsreningsverken. Varje år produceras slam från 

reningsverken i Eksjö, Ingatorp och Mariannelund 

som på något sätt ska tas om hand. Slammet innehåller 

cirka 3 procent fosfor och 3,5 procent kväve. Särskilt 

fosfor är en begränsad naturresurs som är nödvändig 

för allt liv. Det vore önskvärt om slammet kunde spridas 

på åkermark. För att få använda det på åkermark, 

grönytor och i skogsbruket måste slammet och slamanvändningen 

uppfylla vissa kvalitetskrav. Gränsvärden 

för metallhalter har därför införts för användning på 

åkermark. I Sverige är lantbrukarnas organisationer 

(Arla, Lantbrukarnas Riksförbund, LRF) kritiska till 

användningen av rötslam i jordbruket då man riskerar 

få en debatt om farliga ämnen i den mat vi ska äta. 

För att få reda på slammets kvalitet tas regelbundet 

prover. Bland annat görs analyser av tungmetallerna 

kvicksilver, bly och kadmium. Halten av dessa giftiga 

ämnen avgör om det är lämpligt att använda slammet 

som jordförbättringsmedel eller inte. Gränsvärdena 

för tungmetallerna kvicksilver, bly och kadmium är: 

kvicksilver/2,5 mg/kg TS, bly/100 mg/kg TS och kadmium/2,0 

mg/kg TS (TS=torrsubstans). 

Orsaken till att det är förhöjda halter av dessa metaller 

i slammet beror ofta på att anslutna industrier använder 

dessa ämnen i sin verksamhet. Det speglar även alla 

de ämnen som vi släpper ut från våra hushåll, medvetet 

eller omedvetet. 

Länsstyrelsen bedriver ett projekt i länet tillsammans 

med kommunerna som ska utarbeta en anslutningspolicy 

för avloppsvatten där krav kan ställas på anslutande 

företag. Kommande policy ”Anslutning till 

kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings 

län” med underrubriken ”Råd vid utsläpp av spillvatten 

från industrier och andra verksamheter” ska 

vara ett stöd för VA-verket, liksom ett hjälpmedel för 

tillsynsmyndigheten och i företagets egenkontroll. 

Syftet är att minska mängden oönskade ämnen in till 

avloppsreningsverken. Reningsprocessen är avsedd för 

31

att rena hushållsspillvatten vilket innebär att spillvatten 

från industrier endast kan tas emot om spillvattnet 

är behandlingsbart och inte innehåller några skadliga 

föroreningar. En industris avloppsvatten ska i så fall 

renas internt i egen anläggning eller tas omhand som 

farligt avfall. 

Allmänheten har också en stor inverkan på vad som 

kommer in till reningsverken. De ämnen som inte 


• lämna saker till secondhand för återanvändning, 

• sortera alla fraktioner rätt, 

• lämna farligt avfall och elavfall för särskilt omhändertagande, 

• lämna gamla mediciner till Apoteket, 

• kompostera matavfall och trädgårdsavfall, 

• undvika nedskräpning och försöka påverka andra, 

• använd miljömärkta produkter om de ska spolas 

ner i avloppet, 

• farliga ämnen ska inte spolas ner i avloppet. 

Företag och organisationer kan 

bidra genom att 

• vara noga vid sorteringen när avfall lämnas som 

industriavfall, 

• ta eget ansvar för vad som släpps till avloppsreningsverket. 

32 

bryts ner återfi nns i slammet eller leds med det renade 

vattnet ut i recipienten och kan där påverka växter och 

djur. I den mån allmänheten behöver använda kemiska 

preparat till exempel diskmedel, rengöringsmedel och 

tvättmedel, ska de använda de som är miljömärkta (till 

exempel Svanen, Bra Miljöval). 

I Eksjö kommun används slammet som täckmassor på 

vår nedlagda deponi, Gyesjödeponin. 


• andel matavfall från hushåll, restauranger, storkök 

och butiker som återvinns genom biologisk behandling, 

• insamlat källsorterat material enligt producentansvaret 

(Sveriges Ekokommuner, Sekom), 

• total mängd hushållsavfall (Sekom), 

• andel deponerat avfall av total avfallsmängd, 

• halten tungmetaller i avloppsslam. 


• Varför ska jag sortera? – Sveriges avfallsportal: 

www.sopor.nu 

• Sortera rätt! Klicka på miljö: www.eksjoenergi.se 

• Miljöguiden: www.eksjo.se 

Åtgärder – avfall Ansvar Miljönytta Resurs 

Anslutningspolicy, industriavlopp, för kvalitetssäkring av 

inkommande avloppsvatten. 

Kampanj för att minska nedskräpningen – ”Ett skräp om 

Eksjö Energi (EE) 2 (+) 

dagen”, ”Skräpplockardagar” 

Utarbeta förslag till hushållsnära insamlingssystem för 

Bus, Sbs 1 (+) 

förpackningar och tidningar. Ny upphandling 2014. 

Samtliga förare av renhållningsfordon ska genomgå 

utbildning i ekonomisk och miljöanpassad körning 

EE 3 ? 

(Ecodriving). 

Genom information till hushållen minimera förekomsten 

EE 1 + 

av farligt avfall i gröna påsar 

Tillämpa anslutningspolicyn 

EE, Sbs 2 (+) 

Upplysa kommuninvånarna om vad som är olämpligt att 

spola ner i avloppet – se ”Källsortering” av avloppsvatten 

i Miljöguiden. Sbs, EE 2 (+)

Förslag till miljöprogram för Eksjö kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?