Förslag till miljöprogram för Eksjö kommun

More documents

Recommendations

Info

den, kompletterande produktion på gården i form av turism, småskalig förädling med mera. Ett sådant komplement är att anlägga dammar för fi skproduktion under kontrollerade former. Odling av fi sk kan ske både för utsättning och för konsumtion. I dagsläget kan man få stöd till anläggande av odlingsdammar men också ekonomisk hjälp till förädling, gårdsförsäljning med mera. För att kunna driva långsiktigt hållbara odlingar utgår även stöd till vattenbruksformer som skyddar och förbättrar miljön. En del av EU-stödet är inriktat på ekologisk odling och många lantbrukare vill idag producera utan handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det Jordbrukare kan bidra genom att • bedriva jordbruk EU-ekologiskt och/eller enligt KRAV, • minimera läckage av näringsämnen från jordbruk och gödsel, • bevara befi ntliga diken och småvatten i odlings- landskapet öppna, • ha en odlingsfri zon närmast vattendrag, • anlägga dammar för näringsreduktion och fi skproduktion. Medborgare kan bidra genom att • handla ekologisk och närproducerad mat, • äta mer vegetariskt, • välja kött från djur som betat naturbetesmarker. 22 gäller såväl åkerbruket som betesdriften. Ur miljö- och klimatsynpunkt är det ekologiska lantbruket mindre resurskrävande än det konventionella. Bland annat odlas fodret till djuren nästan helt på den egna gården vilket minskar behovet av transporter. Man kan dessutom KRAV-certifi era sin produktion genom avtal med särskilda villkor. KRAV är Sveriges mest kända miljömärkning för mat. Märkningen har ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. Kontroll av att reglerna följs görs årligen. Idag fi nns ett stort utbud av KRAV-certifi erade produkter som tas fram av lantbrukare och företag och saluförs genom butiker, restauranger med fl era. Indikatorer för uppföljning • andel ekologiskt odlad åker enligt EU:s regler (Sveriges Ekokommuner, Sekom). Aktuella länkar inom målområdet • KRAV: www.krav.se • EU-ekologiskt jordbruk: http://ec.europa.eu/agriculture/organic/home_sv • Rapport om anläggande av våtmark/damm: www.lansstyrelsen.se/jonkoping Åtgärder – jord Ansvar Miljönytta Resurs I kommande arrendeavtal ställa krav på ekologiskt jordbruk på kommunens mark. Sbs 2 (+) Verka för ekologiskt jordbruk på icke-kommunal mark. Bevara och utveckla kulturlandskapets värden avseende Sbs 2 (+) natur, kultur och friluftsliv på kommunens mark. Informera om stöd till anläggande av dammar för Sbs 1 + näringsreduktion och fi skproduktion. Sbs 1 (+)
Skog Målområdet Skog bidrar till uppfyllelse av de nationella miljömålen: Bara naturlig försurning, Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. Mål Skogen ska brukas så att växter och djur ges förutsättningar att leva under naturliga betingelser och med livskraftiga bestånd samt att skogsmarkens värden avseende biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv bevaras och utvecklas. Delmål Vi ska… • ge fl ora och fauna, som naturligt hör hemma i skogen, möjligheter att fortleva i livskraftiga bestånd. • värna skogens kulturmiljö och sociala värden. • öka intresset för skogar med höga sociala värden avseende friluftsliv och kulturmiljö. Nuläge I Sverige har skogen spelat en viktig roll i den ekonomiska utvecklingen de senaste 100 åren och varit starkt bidragande till dagens välfärd. Över tid har skogen och skogsmarken fått allt fl er användningsområden, vilket lett till ett allt mer intensivt nyttjande, både som råvarukälla och för andra verksamheter. Det har givit upphov till intressekonfl ikter och i dag är frågan om skogens nyttjande mer aktuell än någonsin. I skogsvårdslagens portalparagraf anges att produktionsmålet och miljömålet ska ha lika stor vikt. Det mesta av våra skogar är i dag certifi erade enligt FSC och/eller PEFC. Det innebär att de områden med högst naturvärden undantas från vanligt skogsbruk, minst 5 procent ska avsättas för detta ändamål. Efterhand som den mogna produktionsskogen omvandlas till planteringar som begränsar användningen av skog för frilufts- och rekreationsändamål ställs krav på att skydda skogsmiljöer. Skogen utgör i dag cirka 75 procent av kommunens totala yta och är kommunens viktigaste naturresurs. I Eksjö har skogsråvaran en stor betydelse för skogsnäringen med förädling i de många sågverken och i småhustillverkningen. När det gäller den kommunala skogen så upprättades en grön skogsbruksplan 2009 för de 1300 hektar som kommunen äger, därav är cirka 20 procent skyddad och undantagen från vanligt skogsbruk. Hela arealen är certifi erad enligt både FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certifi cation). I det kommunala reservatet Klinten ingår 70 hektar skog som förvaltas enligt särskild skötselplan. Ur ett kommunalt perspektiv har skogen blivit en resurs vad gäller rekreation, särskilt den skog som ligger tätortsnära. Det ställs större krav på att skydda skogsområden i närheten av tätorterna för att främja friluftslivet och stimulera kommuninvånarna att röra sig i skog och mark. Utvecklingstendenser Så länge det sker en generell tillväxt i världen kommer produktion och konsumtion av råvaran i skogen att 23
Page 1 and 2: Miljöprogram för Eksjö kommun
Page 3 and 4: Kommunens vision - Vision 2020 Komm
Page 5 and 6: Miljömål Riksdagen beslutade 1999
Page 7 and 8: Framtid I slutet av seklet förvän
Page 9 and 10: Klimat och luft Målområdet Klimat
Page 11 and 12: Forts. Åtgärder - transport Ansva
Page 13 and 14: Markanvändning och samhällsbyggan
Page 15 and 16: Hälsa och friluftsliv Målområdet
Page 17 and 18: Medborgare kan bidra genom att •
Page 19 and 20: Naturreservaten är skyddsvärda oc
Page 21: Jord och skog Jord Målområdet Jor
Page 25 and 26: Sjöar, vattendrag, våtmarker och
Page 27 and 28: Medborgare kan bidra genom att •
Page 29 and 30: sträckning klimatet, särskilt den
Page 31 and 32: VESU-kommunerna (Vetlanda, Eksjö,

Förslag till miljöprogram för Eksjö kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?