Kvalitetsredovisning 2006 - Eksjö kommun

Kvalitetsredovisning Eksjö kommun 2006
hem för att möta det behov som funnits. Det har funnits vissa svårigheter att rekrytera förskollärare
varför kommunen nu planerar att starta en förskollärarutbildning för barnskötare på distans i samverkan
med Jönköpings Högskola och Högskolan på Höglandet. En utredningsgrupp är tillsatt för att se
över barnomsorgen i sin helhet.
Under 2006 minskade kommunen fritidshemsresursen (personal) från 32 till 26 årsarbetare, därav den
ökning av barn per årsarbetare inom fritidshemmen. Antalet inskrivna barn ökade under samma period
från cirka 500 till 520. Av nyckeltalen framgår att Eksjö kommun har en hög andel personal med
högskolekompetens inom fritidshemmen. Denna satsning på pedagogisk personal utgör god grund för
hög kvalitet i verksamheten. Samtidigt innebär det att verksamhetens totalkostnad blir relativt hög i
jämförelse med kommuner med lägre andel pedagogisk personal.
Inom förskoleklassverksamheten är det hög kompetens (behörighet) hos personalen. Många har
stannat kvar i verksamheten efter att personalen fick göra ett aktivt val att arbeta i verksamheten.
Detta har bidragit till kontinuitet i organisationen.
Under år 2006 var det höga krav på att hålla budgeten. Det innebar att kommunen minskade på lärarresursen
i grundskolan med cirka 12 personal. Därav resultatet 7,5 lärare per 100 elever. Målet är nu
att öka till 8,1 lärare per 100 elever. De goda resultaten när elever slutar år 9 kan vara, förutom professionella
pedagoger, också ett resultat av att Eksjö kommun har en relativt hög utbildningsnivå på
kommuninvånarna. Enligt flera forsningsrapporter är en av flera framgångsfaktorer för elevers resultat
att föräldrar är engagerade i och för skolarbetet.
Obligatoriska särskolan har missgynnats när det gäller tjänstetillsättningar och därför inte kunnat
rekrytera kompetent personal i tillräcklig utsträckning. Kommunen måste bli tydligare på vad man
vill uppnå med särskolan och bör se över det med en särskild utvärdering.
Gymnasieskolan har en relativt låg andel lärare per hundra elever på grund av budgetmässiga skäl.
När det gäller lärarbehörigheten på gymnasieskolan, kan det vara svårt att bedöma om en lärare är
behörig eller inte på t ex yrkesförberedande program. Individuella programmet har lyckats hitta en
modell som fungerar bra och har kompetent personal vilket leder till bra resultat. Många elever (90%)
slutför sin gymnasieutbildning på fyra år, vilket är betydligt bättre än riket (76%).
Analys av kostnader
Högre lärartäthet i förskoleklassen påverkar kostnaderna. En möjlig förklaring till resultatet kan vara
att andra kommuner inte fördelar skolskjuts- och lokalkostnader på förskoleklassen eftersom det inte
finns reglerat i riktlinjerna.
Grundskolans minskade kostnader beror på den minskade lärartätheten.
I den obligatoriska särskolan har kommunen relativt höga kostnader. Ett skäl kan vara att kommunen
verkligen har särskoleelever inskrivna. Det är elever i behov av omfattande stöd.
På gymnasiesärskolan har kommunen tre nationella program och det individuella programmet.
Kommunens bedömningen är att man har bra kvalitet i gymnasiesärskolan och professionell personal
vilket leder till kostnader. Dessutom har kommunen relativt många elever som kommer från andra
kommuner, vilket leder till en intäkt för kommunen.
I gymnasieskolan är det minskade antalet lärare förklaringen till de minskade kostnaderna.
10 (31)