RP- info 3.06 - guldarmband

More documents

Recommendations

Info

tapparna i så fall ger upp, varför det är så stor variation mellan enskilda individer, varför det till och med är variation i förtviningen av tappar mellan syskon och varför tapparna hos många individer trots allt fortsätter att fungera bra i många år efter det att alla stavarna är döda. Forskare vid det amerikanska Johns Hopkins-universitetet i Baltimore, under ledning av professor Peter Campociharo, har lanserat teorin att tapparnas reducerade funktion och eventuella död kommer av så kallad oxidativ stress, dvs belastning och skada på cellerna framkallad av för stor tillförsel av syre till den yttre näthinnan och motsvarande liten förmåga att förbruka detta syre eftersom storförbrukarna av syre, stavarna, är döda. Forskarna pekar på att åderhinnan inte har någon automatisk reglering av tillförseln av syre, när stadigt mindre syre blir använt av stavarna allt eftersom dessa dör och att nya studier ha visat att syrenivån i näthinnan stiger när stavarna dör. För att testa teorierna har de amerikanska forskarna genomfört försök på möss med RP och gett mössen injektioner med dagliga, förhållandevis stora doser av antioxidanter. Mössen fick en blandning av fyra välkända antioxidanter med C-vitamin och E-vitamin som de viktigaste. Behandlingen sattes in vid den tidpunkt i musens liv då RP var färdigutvecklad och det huvudsakligen bara fanns tappar kvar. Resultaten, som offentliggjordes i augusti, visar att mössen som fick – 6 – antioxidanter behöll dubbelt så många tappar somn de utan behandling och proven visade att tapparna var långt mindre präglade av oxidativ skada än hos de utan behandling. Slutsatsen från forskarna i Baltimore var entydig: ”Våra data understödjer teorin om att en gradvis celldöd av tappar efter förlust av stavarna beror på oxidativ skada och att behandling genom tillförsel av antioxidanter kan ge resultat. Den största effekten hos mössen fick forskarna vid blandning av de fyra antioxidanterna. Då försöken upprepades med antioxidanterna var för sig blev det också positiva resultat för tre av de fyra men något lägre. I sin utvärdering av resultaten pekar forskarna på att möjligheten att kunna hålla liv i tapparna kommer att betyda mycket för de flesta med RP och man föreslår en fortsatt forskningsstrategi där man kan genomföra en slags dubbelbehandling, dels tillförsel av s k tillväxtfaktorer dvs proteiner som stärker cellernas överlevnadsförmåga och dels antioxidanter för att minska den oxidativa stressen som ger skador på cellerna genom fria radikaler och förhöjd syrenivå. Forskarna pekar dock på att mycket kvarstår att skaffa kunskap om innan man kan anvisa metoden som behandling på människa. Det måste finnas kunskaper om effekt och trygg dosering och inte minst om hur ämnena kan tillföras på ett sådant sätt att de blir verksamma över tid och på rätt ställe.
Den elektroniska näthinnan är här Av Pontus Norshammar Ett tyskt läkarlag har lyckats med att implantera en elektronisk näthinneprotes. De två helt blinda patienter som provat har kunnat få en viss mätbar syn. Det var i oktober förra året som de två professorerna Karl Ulrich Bartz- Schmidt och Veit-Peter Gabel lyckades med att operera in det elektroniska chip som utgör näthinneprotesen. Operationerna gjordes i den tyska staden Tübingen. Implantatet gjordes på två patienter med ingen syn alls. Dessa har vid tester lyckats lokalisera ljuspunkter och olika mönster. Det elektroniska chip man använt har tagits fram av företaget Retina Implant AG, vilka under lång tid arbetat med att få fram en näthinna på elektronisk väg. Man hoppas därmed kunna återskapa synförmågan hos blinda personer. Datachipet placeras strax under näthinnan, där små fotosensorer tar in ljus via elektroniska kretsar. Beroende av ljusstyrkan stimuleras näthinnans nervceller olika mycket. Ju starkare ljus, desto mer stimuleras nervcellerna. Nervcellerna skickar i sin tur signaler till synnerven. – 7 – Operationerna i Tübingen bevisar att hjärnan kan registrera dessa konstgjorda signaler. Det tål att påpekas att det är ytterst lite synresultat man fått fram, men de två patienterna kunde alltså urskilja ljuspunkter och olika mönster. De två patienterna uppges må bra och har inte haft några men av ingreppen. Det finns även andra forskargrupper som håller på att utveckla konstgjorda näthinnor. En amerikansk grupp har opererat sex patienter och följer nu spänt resultaten. Det har rapporterats att de amerikanska patienterna också hade fått en viss, men inte fullgod, syn. Man planerar att i långsam takt sätta in fler konstgjorda näthinnor och jobbar på bättre resultat. Det finns ytterligare en tysk forskargrupp som gjort operationer. Man har dock inte redovisat några resultat än, mer än att operationerna gått bra. Utvecklingen verkar onekligen vara inne i ett spännande skede och det är bara att hoppas att man kommer att nå fler framsteg. Med tanke på hur snabbt tekniken utvecklas så ser det hela ganska ljust ut.
Page 1 and 2: Via medierna nås vi ofta av rubrik
Page 3 and 4: Nobelpriset i fysiologi och medicin
Page 5: som idag kan rymma 500 olika markö
Page 9 and 10: av kunskap som har samlats under l
Page 11 and 12: Förväntningar kan också ge snedv
Page 13 and 14: Nordiskt möte i Lillehammer Av Ani
Page 15 and 16: Information om behandling av person

RP- info 3.06 - guldarmband

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?