RP- info 3.06 - guldarmband

More documents

Recommendations

Info

Finns det fakta bakom rubrikerna? Av Ragnar Levi, SBU Nyligen publicerades i tidskriften ”Folkvett” från föreningen ”Vetenskap och folkbildning” en artikel med rubriken ”Finns det fakta bakom rubrikerna?”. Läkaren och redaktören Ragnar Levi vid Statens beredning för medicinsk utvärdering visar i detta sammandrag av artikeln, på vad man bör tänka på när man läser dessa nyheter. Ena stunden är det livsfarligt med potatischips, nästa stund är det harmlöst. Ena dagen ska jag medicinera mitt höga blodtryck, nästa dag räcker det med att gå ut och jogga. Hälsonyheterna tycks vara lika nyckfulla som aprilvädret. Som läsare, tittare och lyssnare gäller det att hålla huvudet kallt och skärpa sin kritiska blick. En skeptisk läsare, tittare eller lyssnare behöver varken vara cynisk eller misstrogen. Men man håller sina kritiska frågor i bakhuvudet och försöker hitta vetenskapligt tillförlitliga fakta bakom rubrikerna. Är påståendet trovärdigt? En grundfråga när det gäller medicinska uttalanden, till exempel på webben eller i nyheterna, är om källan är tillräckligt kunnig. Det gäller att skilja – 8 – mellan medicinska experter och medicinska proffstyckare. Det räcker inte alltid att den som uttalar sig är läkare. I dag är den medicinska forskningen högspecialiserad. Med hjälp av webben kan man försöka kontrollera om en källa tidigare har publicerat forskningsresultat på ett aktuellt specialområde. Man bör vara skeptisk till luddiga formuleringar som ”forskning visar” när journalisten, skribenten eller den som uttalar sig inte kan hänvisa till vilka rapporter som påståendet sägs bygga på. Svepande utlåtanden om medicinska genombrott har sällan täckning. De allra flesta framsteg inom den kliniska medicinen sker i stället gradvis, genom att man långsamt och omsorgsfullt lägger pussel med skärvor
av kunskap som har samlats under lång tid av många forskare. Undersökningar av behandlingsmetoder bjuder ytterst sällan på omvälvande överraskningar för forskarna. Men i enkla, raka nyheter är det ofta enbart nyttan eller enbart riskerna som beskrivs. Inte bådadera. Något som inte heller alltid framkommer i medierna är att medicinska forskningsresultat ofta innehåller en hel del osäkerhet. Det är forskningens natur. Men det kan också vara så att vissa experter som uttalar sig, eller de som citerar experterna, färgas av personliga åsikter och förutfattade meningar. Kampen om makt, pengar och uppmärksamhet finns i alla sammanhang där människor är involverade – inte bara hos industriföreträdare utan också hos forskare och kliniker, myndighetspersoner och patientföreträdare. Frågan om bindningar och lojaliteter kompliceras ytterligare av att vissa patientorganisationer, forskargrupper och lobbygrupper helt eller delvis finansieras av kommersiella intressen. Det gäller att vara medveten om vilka bindningar som finns, snarare än att försöka hitta hundraprocentigt opartisk <strong>info</strong>rmation. Sådan existerar knappast. När det gäller sensationella uttalanden i medierna om medicinska genombrott är tumregeln att gedigna forskningsresultat har större tyngd än enstaka personers vittnesbörd. – 9 – Finns det vetenskapligt underlag? När man som kritisk läsare eller lyssnare tycker att ett medicinskt påstående i massmedia faktiskt skulle kunna vara trovärdigt är nästa fråga: Var finns bevisen? Medicinska experter bör ju vetenskapligt kunna styrka sina påståenden. I vissa fall kan det räcka med en experts långa erfarenhet. Men den typen av osystematiska observationer kan vara bedrägliga. Man behöver inte gå många år tillbaks i medicinhistorien för att hitta ineffektiva eller direkt skadliga behandlingar som alla framstående experter vid den tiden trodde bergfast på. Haken var ofta att ingen hade brytt sig om att forska om saken. Resultat som publiceras i välkända vetenskapliga tidskrifter och webbdatabaser har vanligen faktagranskats, även om man måste komma ihåg att tidskrifterna också innehåller ledare, debattartiklar, insändare och bilagor. Sådana texter är givetvis inte granskade på samma sätt och ibland är de rena partsinlagor. Hur tillförlitlig en vetenskaplig studie är beror till stor del på vilken undersökningsmetod som har använts. Finns det en kontrollgrupp och har försökspersonerna lottats till undersökningsgruppen respektive kontrollgruppen? När medierna rapporterar forskningsresultat anges kanske att ”metoden är effektiv” eller ”risken minskade”. Däremot är det inte säkert att de anger hur många av patienterna som för-
Page 1 and 2: Via medierna nås vi ofta av rubrik
Page 3 and 4: Nobelpriset i fysiologi och medicin
Page 5 and 6: som idag kan rymma 500 olika markö
Page 7: Den elektroniska näthinnan är hä
Page 11 and 12: Förväntningar kan också ge snedv
Page 13 and 14: Nordiskt möte i Lillehammer Av Ani
Page 15 and 16: Information om behandling av person

RP- info 3.06 - guldarmband

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?