Svenska Bostäders trygghetsarbete

More documents

Recommendations

Info

Inledning Trygghetsarbetet – ett lyft för Järva Denna skrift beskriver kortfattat det trygghetsarbete som bedrivits av Svenska Bostäder sedan 2006. I slutet redovisas viktiga resultat av arbetet. Bland annat ser man att den upplevda tryggheten har ökat och utsattheten för brott minskat i hela Järva. Särskilt tydliga är förbättringarna i områden där Svenska Bostäder förvaltar en stor andel av fastighetsbeståndet. Att beskriva Svenska Bostäders trygghetsarbete är inte helt enkelt. Många inom bolaget har arbetat med detta på olika sätt sedan många år. Det trygghetsarbete som beskrivs här är en del i den särskilda satsning på att stärka Järva socialt och ekonomiskt som inleddes 2006 under namnet Järvalyftet. Innan dess hade Svenska Bostäder genomfört en omfattande studie av trygghet och socialt liv i Järva som redovisades i rapporten ”Järvas Framtid”. Bakgrunden till studien sammanfattades i tre korta punkter: • Stora renoveringsbehov i egna fastigheter • Trots alla storstadssatsningar – ingen positiv utveckling i stort • Allmän bild av hög brottslighet och upplevd otrygghet En väsentlig del i Järvas Framtid gällde alltså kartläggning av de boendes trygghet. I denna ingick bland annat studier av polisanmäld brottslighet och upplevd otrygghet i hela Akalla, Husby, Rinkeby, Tensta och Hjulsta, alltså inte bara i Svenska Bostäders bostadsområden. Rapporten Järvas Framtid utmynnade i ett antal förslag som fastställdes av Svenska Bostäders styrelse i september 2006. Organisationen som sedan bildades för att konkretisera åtgärderna kom alltså att kallas Järvalyftet. Genom beslut i Stockholms stad utvecklades Järvalyftet till en angelägenhet för såväl stadens ledning som alla berörda kommunala förvaltningar och bolag. De åtgärder som var uttalat trygghetsskapande genomförde Svenska Bostäder för sin del först i Järva. Delar av trygghetsarbetet spreds därefter i andra områden där Svenska Bostäder äger och förvaltar fastigheter. Inom ”Järvalyftet” finns också andra åtgärder som sannolikt påverkar tryggheten i Järva på ett positivt sätt; bland annat särskilda insatser mot olaga andrahandsuthyrning av 4 SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE lägenheter, gårdsupprustningar, initierande av gårdsföreningar samt särskilda insatser för att skapa arbeten till Järvabor. Dessa åtgärder berörs dock inte i denna skrift med undantag för några rader om gårdsupprustningar. När det gäller den generella utvecklingen i Järva finns det flera aktörer som sannolikt bidragit till den positiva utvecklingen de senaste åren, däribland andra fastighetsägare, stadsdelsförvaltningarna och polisen. Om Svenska Bostäder Svenska Bostäder grundades 1944 och ägs av Stockholms stad. Som Sveriges största bostadsbolag har företaget under 60 år haft en aktiv roll i byggandet och förvaltandet av Stockholm och dess stadsdelar. Svenska Bostäders fastighetsbestånd är varierat, både i ålder och utförande. Företaget har allt från kulturminnesmärkta 1600-talshus till moderna nybyggen med IT-profil. I beståndet finns drygt 30,000 lägenheter och 4000 lokaler runt om i Stockholms stad. Svenska Bostäder är uppdelat på sex olika affärsområden. Kartläggningar ger grunden För att kunna göra rätt trygghetsåtgärd på rätt plats krävs grundläggande kunskap om problemen i ett område. Grunden i Svenska Bostäders trygghetsarbete är kunskap hämtade från kartläggningar. I dessa ingår studier av den polisanmälda brottsligheten samt enkätundersökningar med frågor om upplevd otrygghet där experterna, alltså de boende, kommer till tals. Av de kartläggningar som gjorts sedan 2006 har de första fyra i Järva följts upp med nya kartläggningar. I samtliga områden har det gjorts kontinuerliga uppföljningar av polisanmälningsstatistiken. Mellan 2006 och 2009 har följande bostadsområden kartlagts: Akalla (2006 och 2009), Husby (2006 och 2009), Rinkeby (2006 och 2009), Tensta/Hjulsta (2006 och 2009), Bredäng (2007), Vårberg (2007), Skärholmen (2007), Sätra (2007), Hässelby Gård (2007), Hässelby Strand (2007), Södermalm (2009), Bagarmossen (2009), Fagersjö (2009) och Rågsved (2009). Samtliga kartläggningar, med undantag av Rågsved, är gjorda i nära samarbete med respektive stadsdelsförvaltning. Kartläggningarna omfattar inte bara Svenska Bostäders hyresgäster utan alla boende från 18 år och uppåt.
Samtliga kartläggningar har också offentliggjorts. Ett viktigt syfte med kartläggningarna har varit att ta fram en gemensam problembild att samlas kring för att få till stånd utökat och förbättrat samarbete med andra aktörer i de aktuella bostadsområdena. I Skärholmen och Hässelby resulterade kartläggningarna i gemensamma åtgärdsplaner med andra fastighetsägare, stadsdelsförvaltningar och polis. Likheter och skillnader Kartläggningarna ger en nyanserad och aktuell bild av problemen i ett bostadsområde. Samtidigt som alla bostadsområden är unika och nivåerna på problemen kan skilja sig kraftigt så finns det också en hel del likheter. Vissa behov hos de boende framstår som allmängiltiga. När de boende rankar de största problemen i sitt bostadsområde hamnar alltid nedskräpning högt. I de 17 kartläggningar som gjorts, inklusive uppföljningar, hamnar nedskräpning på en ”topp-3-plats” i samtliga bostadsområden. Det upplevs som det allra största problemet i åtta områden. Även problem med skadegörelse hamnar ofta högt på problemlistan. I 13 områden är detta bland de tre största problemen. Två andra problem som ofta upplevs som stora är buskörning med moped eller motorcykel samt inbrott i bostäder, källare eller vindar. Slutsatsen är att det finns generella behov av att det egna bostadsområdet skall vara rent och välstädat. Det skall vara ordning och reda och man vill ha sina saker i fred. De tre största problemen: 1. Nedskräpning 2. Skadegörelse 3. Buskörning med moped Alla bostadsområdens unika förutsättningar, både fysiskt och socialt, gör att utsatthet för brott upplevelse av otrygghet kan variera väldigt mycket. Både inom ett och samma bostadsområde och i jämförelser mellan olika bostadsområden. Detta gör att vissa områden kräver betydligt fler och större insatser än andra. I vilket kartlagt bostadsområde är problemen med brottslighet och otrygghet störst respektive minst? Eftersom det är väldigt många omständigheter som kan vägas in är detta svårt att avgöra. Vi har emellertid gjort ett försök där vi vägt in fyra faktorer. 1. Antal polisanmälda misshandelsfall föregående kalenderår i förhållande till folkmängden. 2. Andel undersökningspersoner som varit utsatta för brott de senaste tolv månaderna. 3. Andel undersökningspersoner som upplever att brottsligheten i bostadsområdet är ett stort problem. 4. Andel undersökningspersoner som antingen känner sig otrygga när de går ut ensamma sent på kvällen i sitt bostadsområde eller stannar hemma på grund av rädsla för att utsättas för brott. Samtliga områden har fått en poäng från 1 till 14 för varje faktor där 1 är sämst och 14 är bäst jämförelsevis. Alla utvalda faktorer har varit lika viktiga. Denna rangordning resulterar i följande lista där området med sämst värden hamnar överst: 1. Vårberg (10 poäng) 2. Rågsved (16 p) 3. Tensta/Hjulsta 2009 (17 p) 4. Hässelby Gård (20 p) 5. Skärholmen (24 p) 5. Sätra (24 p) 7. Husby 2009 (28 p) 8. Bagarmossen (29 p) 9. Rinkeby 2009 (30 p) 10. Södermalm (31 p) 11. Akalla 2009 (43 p) 12. Bredäng (44 p) 12. Fagersjö (44 p) 14. Hässelby Strand (47 p) Notera att listan gäller så aktuella kartläggningar som möjligt. Om resultat från 2006 hade använts för bostadsområdena i Järva så hade listan sett helt annorlunda ut. Då hade Tensta/Hjulsta hamnat på andra plats (11 p), Husby på tredje plats (12 p), Rinkeby på fjärde plats (16 p) och Akalla på sjunde plats (26 p). Notera också att Södermalm har andra förutsättningar än förortsområden. En stor del av de misshandelsfall som anmäls där drabbar inte de boende, utan besökare. Viktigt att säga är att det finns en fara i sådana här jämförelser. Att ett bostadsområde hamnar långt ner betyder inte att allt är bra. Samtliga bostadsområden som jämförs här har valts ut bland annat på grund av att det har funnits olika indikationer på en för hög problemnivå. SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE 5
Page 1 and 2: Svenska Bostäders trygghetsarbete
Page 3: Förord Svenska Bostäder vill erbj
Page 7 and 8: Teorier Det finns många teorier om
Page 9 and 10: Mellan 2006 och 2009 arbetade två
Page 11 and 12: Tusentals kvinnor och barn i Sverig
Page 13 and 14: Mopedinventeringar En mycket stor a
Page 15 and 16: otrygga i T-banestationen i Rinkeby
Page 17 and 18: 2007: 9.046 anmälda brott 2008: 9.
Page 19 and 20: SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE

Svenska Bostäders trygghetsarbete

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?