Svenska Bostäders trygghetsarbete

Teorier
Det finns många teorier om hur brott uppstår. Svenska
Bostäder utgår i sitt brottsförebyggande och trygghetsskapande
arbete från ”rutinaktivitetsteorin” (Cohen och
Felson) och teorierna enligt ”Fixing Broken Windows”
(Kelling och Coles).
Rutinaktivitetsteorin
Enligt rutinaktivitetsteorin krävs tre omständigheter för
att ett brott skall uppstå:
1. För det första krävs en motiverad gärningsman,
någon som av någon anledning kan tänka sig att begå
ett brott.
2. För det andra krävs ett tillgängligt brottsoffer eller
brottsobjekt, någon att misshandla eller hota eller
något att stjäla eller slå sönder.
3. För det tredje krävs frånvaro av ”kapabla väktare”,
någons eller någots närvaro som förhindrar att brott
uppstår trots att de två första förutsättningarna är
uppfyllda. Det kan vara en förbipasserande människa,
en hund eller någon form av teknisk övervakning.
Om en av omständigheterna försvinner så blir det inget
brott. Svenska Bostäder fokuserar i första hand på punkterna
två och tre. Våra åtgärder mot brott och otrygghet
är offerorienterade. Det innebär att färre människor skall
drabbas av brott och känna sig otrygga i sitt eget bostadsområde.
Det skall inte vara lika lätt att utsätta andra för
brott. Antalet människor som kan tänka sig att begå brott
kommer på kort sikt inte att minska. Det kommer däremot
att bli betydligt svårare för barn och ungdomar som växer
upp i våra bostadsområden att inleda en brottskarriär.
Arbetet med att försöka påverka antalet motiverade gärningsmän
är i första hand en fråga för familjer, skolor och
myndigheter.
FASTIGHETSÄGARE I
”Fixing Broken Windows”
Våra trygghetskartläggningar visar att det finns ett generellt
behov av ordning och reda, rent och städat. Skadegörelse
och nedskräpning hamnar alltid högt upp när de
boende får rangordna problemen i sitt bostadsområde. Ett
grundkoncept i Svenska Bostäders trygghetsarbete utgår
från idéerna i boken ”Fixing Broken Windows: Restoring
Order and Reducing Crimes in Our Communities” av de
amerikanska kriminologerna Kelling och Coles. Teorin går
ut på att till exempel ett trasigt fönster måste lagas så snart
som möjligt annars slås fler fönster sönder och området
förefaller vara okontrollerat, vilket genererar fler brott och
högre otrygghet. För ett bostadsföretag handlar det om att
ha en bra förvaltning. Det är basen i trygghetsarbetet.
Samarbete
Vi kan göra mycket själva för att öka tryggheten i våra
bostadsområden, men inte allt. Vi når inte utanför våra
fastighetsgränser. Därför har vi ett mycket nära samarbete
med stadsdelsförvaltningar, polis, andra fastighetsägare
och andra som har intresse av tryggare bostadsområden.
Svenska Bostäder har bland annat tagit initiativ till bildandet
av föreningarna Fastighetsägare i Järva (2007) och
Skärholmens Fastighetsägare (2008). Dessa föreningar är
öppna för alla fastighetsägare och bostadsrättsföreningar
och finansieras helt och hållet av medlems- och serviceavgifter.
Detta betyder att föreningarna inte är bidragsberoende
utan kan bedriva ett långsiktigt gemensamt trygghetsskapande
arbete som alla tjänar på. Verksamheten
bygger på övertygelsen om att ökad trygghet i bostadsområdet
är så viktig att den leder till ökade fastighetsvärden.
Förebilden till dessa föreningar är de Business Improvement
Districts (BID:s), som först bildades i USA på
1980-talet. I New York har BID:sen varit en viktig delfaktor
för den mycket positiva utvecklingen med kraftigt
minskad brottslighet där de senaste 20 åren.
SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE 7