Kartläggning Lund, samsjuklighet.pdf
Kartläggning Lund, samsjuklighet.pdf
Kartläggning Lund, samsjuklighet.pdf
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Frivårdens kontakt med klienten upphör när skyddstillsynen eller fängelsetiden avslutas. Har<br />
det visat sig under denna tid att klienten är i behov av psykiatrisk behandling och/eller insatser<br />
från socialtjänsten kan denna initieras av frivården.<br />
Frivården och socialtjänsten samarbetar oftast bra kring gemensamma klienter och håller<br />
varandra uppdaterade med ömsesidig aktuell information på möten en gång i halvåret. Det<br />
hade varit bra om psykiatrin också kunde delta i dessa träffar.<br />
Sammanfattningsvis behövs<br />
- mer information och kunskap om varandras arbetssätt och metoder (frivård – psykiatri<br />
– socialtjänst)<br />
- möjlighet till konsultation, förslagsvis med en kontaktperson i varje verksamhet<br />
- att man i socialtjänst och psykiatri uppfattar strafftiden som en möjlighet att påbörja<br />
behandlingar som kan innebära en avgörande förändring i klientens liv<br />
- att psykiatrin/socialtjänsten kommer in i ett tidigare skede av strafftiden<br />
SOCIALTJÄNSTEN<br />
Socialtjänstens missbruksvård kommer ofta i kontakt med personer med <strong>samsjuklighet</strong>. När<br />
någon söker socialtjänsten eller när en anmälan görs om behov av tvångsinsatser initieras en<br />
utredning om hur behoven ser ut. Då inhämtas information från klienten, anhöriga, psykiatrin,<br />
frivården etc. Ofta är det svårt att få fram viktig information från psykiatrin, såvida det inte<br />
gäller en LVM-utredning. Även när utredningen visar på trolig samtidig psykiatrisk<br />
problematik är det svårt för klienten att få tillgång till psykiatrisk bedömning. Detta även när<br />
en ASI-intervju indikerar psykisk sjukdom. Psykiatrin hävdar att klienten måste vara<br />
missbruksfri under lång tid (> 6 månader) om en bedömning ska vara tillförlitlig. Det är sällan<br />
möjligt i öppen vård om klienten inte samtidigt får behandling för sin psykiska sjukdom<br />
(depression, social fobi, ADHD, bipolär sjukdom, schizofreni m.m.). Socialtjänsten köper<br />
därför ofta psykiatrisk utredning som en del av behandlingen på behandlingshemmet.<br />
Socialtjänstens kontakter med psykiatrin i <strong>Lund</strong> kring personer med <strong>samsjuklighet</strong> sker<br />
huvudsakligen i akuta lägen och när klienten är inlagd på avdelning i samband med<br />
vårdplaneringar. Även behandlingshemmen borde kalla till gemensam planering inför<br />
utskrivning. Framförallt saknas återkommande planeringsträffar i öppenvård med<br />
framtagande och uppföljning av gemensam individuell plan.<br />
Socialtjänsten saknar till stor del kunskap om hur den psykiatriska öppenvården arbetar och<br />
vem man kan vända sig till för konsultation och samarbete i öppen vård.<br />
PSYKIATRIN (denna redogörelse utgör relevanta klipp ur intervjuer i psykiatrin 2006-<br />
2007, en del uppgifter kan därför vara föråldrade. Intervjuerna utgjorde underlag för den<br />
tidigare nämnda rapporten)<br />
Samarbete och samsyn<br />
På Psykiatriska akutmottagningen anser man att man borde samverka mer kring personer med<br />
<strong>samsjuklighet</strong> mellan psykiatri och socialtjänst och ge patienterna rejält med stöd av<br />
psykiatriskt kunnig personal.
Change language