Meddelande från - Svensk Onkologisk Förening

NUMMER 8 VOLYM 18 2012 

Meddelande från 

SOF 

Onkologins framtid 

Tidskrift för Svensk Onkologisk Förening

Uppmaning till landets 

klinikchefer och schemaläggare 

från SOFs styrelse: 

Tänk på att redan nu planera 

för den första Onkologiveckan, 

vecka 12 2013 i Linköping! 

Fotograf Erik G Svensson



SOF 


Tidskrift för Svensk Onkologisk Förening 

Tidskriften är officiellt organ för 

Svensk Onkologisk Förening. 

ISSN: 140 0 -7347. 

Redaktör & Ansvarig utgivare 

Nina Cavalli-Björkman 

nina.cavalli-bjorkman@onkologi.uu.se 

Annonsering 

Nina Cavalli-Björkman 

Svensk Onkologisk Förening 

Onkologkliniken, 

Akademiska sjukhuset 

751 85 Uppsala 

sof@onkologi.uu.se 

www.onkologi.org 

Prenumeration/Adressändring 

Inger Hjertström-Östh 


Layout 


Omslagsbild 

Ekoln, Uppsala 

Foto: Gabriel Lindman 

Tryck 

Exaktaprinting Malmö AB, Malmö 

Material som publiceras i 

Meddelande från SOF 

är skyddat enligt svensk och 

internationell upphovsrätt. 

Det är förbjudet att utan ansvarig 

utgivares tillåtelse vidarebefordra 

texter och bilder i såväl tryckta 

som digitala medier. Överträdelse 

beivras. Alla rättigheter 

förbehålles. 

© 2012 Informa Healthcare AB 

3 Innehåll 

INNEhåLL 

5 Redaktörens rader 

8 Tankar om onkologins framtid 

12 Replik: Hur mycket får en patient kosta? 

16 Läsplatteprojektet i Kalmar 

21 Läkarnas specialistindelning 

22 Rapport från RCC Sydöst 

24 SOF gratulerar ny specialist 

Kom ihåg! den utgåva av Acta Oncologica 

som distribueras separat är din personliga 

som inte får spridas för allmän läsning. 

Svensk Onkologisk Förening 


tackar annonsörerna i detta nummer som 

genom sitt stöd har gjort denna utgivning möjlig: 

GLAXOSMITHKLINE, 

NASLuNd MEdICAL AB 


SOF 



SOF 


Tidskrift för Svensk Onkologisk Förening 

Onkolog i Argentina

För idrottsintresserade 

S M O F 

2013 

VAD: Svenska Mästerskapet i OnkologFotboll 

VEM: All personal på onkologkliniker i Sverige 

hUR: 7 spelare per lag, utomhus 

NÄR: Förslagsvis den 25 maj 2013. Andra 

alternativ är 18 maj eller 15 juni 2013. 

Vad passar bäst för Ert lag? 

Intresserade kan höra av sig till 

Jakob to Baben 

jakob.to.baben@lj.se 

Onkologen, Jönköping

Redaktörens rader 


Nu är det vinter igen och mitt andra år som redaktör för 

denna lilla tidning går mot sitt slut. under året har vi haft 

tankeflykt i form av artiklar som beskrivit arbetsmiljön för 

onkologer i fjärran länder – men också en serie från landets 

regionala cancercentra där vi kunnat inspireras av vad som händer 

på hemmafronten. 

Ett av mina önskemål vad gäller Meddelande från SOF har varit att 

den ska kännas som onkologers och strålfysikers eget forum. Att vi 

ska kunna gratulera nyblivna specialister och lyckönska äldre kollegor 

inför pensioneringen – men också att plats skall finnas för viktig 

diskussion. Glädjande nog har Thomas Linné hört av sig och bett att 

få skriva en replik till föregående tidnings artikel om läkemedel. Jag 

ger gärna utrymme till fler åsikter i denna fråga och hoppas att vi 

under 2013 kan använda tidningen till ämnen som engagerar SOFs 

medlemmar. 

Vi fortsätter på inslagen linje med tankar om onkologins framtid, en 

rapport från RCC Sydöst, läkarnas specialistindelning och ett inspirerande 

läsplatteprojekt från Kalmar. Förslag om ämnen som bör belysas 

och diskuteras under 2013 är varmt välkomna – maila då mig 

eller Inger på kansliet. 

Med önskan om fina helger och ett gott nytt 2013. 

Redaktören Nina Cavalli-Björkman 

Meddelande från SOF 8/2012 5

- Fördröjer progressen av avancerad 

njurcellscancer 

Votrient är godkänt som första linjens behandling 

av avancerad njurcellscancer. 

Nationellt Vårdprogram – Njurcancer 2010 2 

Behandlingsrekommendationer för avancerad njurcancer 

gällande Votrient 

• Votrient rekommenderas som primärbehandling vid metastaserad njurcancer med 

god/intermediär prognos (grad A rekommendation). 

• Votrient kan övervägas efter svikt på primär immunmodulerande behandling vid 

metastatisk njurcancer med god/intermediär prognos (grad A rekommendation). 

Votrient (pazopanib) Rx, F, ATC KOD L01XE11 

Indikation: Votrient är indicerat som första linjens behandling av avancerad njurcellscancer (RCC) och till patienter som tidigare 

erhållit cytokinbehandling för avancerad sjukdom. 

Dosering: Den rekommenderade dosen av Votrient är 800 mg dagligen. Dosändring ska göras stegvis med 200 mg åt gången 

baserat på patientens tolerabilitet så att biverkningar hanteras. 

Votrientdosen får inte överskrida 800 mg. 

Förpackningar: 400 mg x 60 tabletter och 200 mg x 90 tabletter. 

Varning och försiktighet: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Gravt nedsatt leverfunktion. 

Texten är baserad på produktresumen 111124. För fullständig information beträffande dosering, kontraindikationer, biverkningar, 

försiktighet och pris se www.fass.se 

2. Utdrag ur Nationellt vårdprogram Njurcancer 2010, ISBN: 978-91-85947-19-5, Stockholm

- Fördröjer progressen av metastaserande 

HER2 + bröstcancer 

Tyverb är den enda godkända behandlingen av patienter 

vars tumörer överuttrycker HER2, vilka har progredierat på 

en linjes trastuzumab-behandling i metastatisk fas. 

Nationella riktlinjer för behandling av Bröstcancer 1 

Behandlingsrekommendationer för HER2 + metastatisk bröstcancer 

gällande Tyverb+capecitabin 

• Vid progress på första linjens trastuzumabbaserade terapi rekommenderas lapatinib i 

kombination med capecitabin som ett alternativ till fortsatt trastuzumabinnehållande 

behandling. 

• Tyverb i kombination med capecitabin rekommenderas i synnerhet då effekt mot 

CNS-metastasering är önskvärd eller om det finns önskemål om helt peroral behandling. 

Tyverb (lapatinib) Rx, EF, L01XE07 

Indikation: Tyverb är indicerat för behandling av patienter med bröstcancer vars tumörer överuttrycker HER2 (ErbB2): 

- i kombination med capecitabin för patienter med avancerad eller metastaserad sjukdom som progredierat efter tidigare 

behandling vilken måste ha omfattat antracyklin och taxan och behandling med trastuzumab vid metastaserad sjukdom. 

- i kombination med en aromatashämmare för postmenopausala kvinnor med hormonreceptorpositiv metastatisk sjukdom 

som för tillfället inte är avsedd att behandlas med kemoterapi. Patienterna i registreringstudien hade inte tidigare 

behandlats med trastuzumab eller en aromatashämmare. 

Dosering av kombinationen Tyverb/capecitabin: Tyverb 1250 mg dagligen (5 tabletter) en gång dagligen. 

Dosering av kombinationen Tyverb/aromatashämmare: Tyverb 1500 mg (6 tabletter) en gång dagligen. 

Styrka och förpackningar: 250 mg per tablett, 70 tabletter per förpackning. 

Texten är baserad på produktresumé 110523 

För fullständig information om varningar och föreskrifter se: www.fass.se 

1. Utdrag ur Nationella riktlinjer 2011, för behandling av bröstcancer. 

Uppdaterad 31 jan 2011, http://www.swebcg.se 

GlaxoSmithKline AB 

Box 516 169 29 SOLNA 

Telefon 08-638 93 00, 

Telefax 08-638 94 60 

www.glaxosmithkline.se 

info.produkt@gsk.com


Tankar om onkologins framtid 

Inledning 

Onkologin står idag inför stora utmaningar. 

den tekniska utvecklingen 

går snabbt framåt liksom möjligheterna 

till medicinsk behandling. 

Antalet patienter som lever botade 

från cancer eller med sin cancer 

under många år ökar år från år och 

kräver ökade vårdresurser. Globalisering 

och IT-utveckling har lett 

till att patienten idag har tillgång till 

stora mängder information om sin 

sjukdom och behandlingsmöjligheter 

men kanske inte alltid har möjlighet 

att handskas med kunskapen. detta 

ställer nya krav på sjukvården som 

helhet och på onkologin i synnerhet. 

För att ge våra patienter bästa 

möjliga behandling och vård behöver 

SOF kraft samla och fokusera kring 

för onkologin viktiga framtidsfrågor. 

En arbetsgrupp bestående av Marie 

Hjälm-Eriksson, Mikael Johansson 

och Caroline Lundgren från SOF styrelse 

har utarbetat följande tankar. 

Regionala cancercentra RCC 

RCC är under uppbyggnad i samtliga 

regioner för närvarande. I den 

nationella cancerplanen föreslår 

man att de ska verka inom ett brett 

fält som täcker såväl diagnostik, 

behandling och befolkningsinriktad 

prevention som preklinisk och klinisk 

forskning och utbildning. En 

viktig uppgift är att främja överföring 

av kunskap mellan forskning 

och vård. Arbetets ska präglas av ett 

8 Meddelande från SOF 8/2012 

multidisciplinärt omhändertagande 

och bedrivas utifrån ett helhetsperspektiv. 

En grundtanke är att RCC 

ska ha informations och utbildningsansvar 

gentemot länssjukvård 

och primärvård inom regionen. 

Arbetsgruppen föreslår därför: 

• Att SOF bevakar hur RCC i de olika 

regionerna byggs upp för att kunna 

ha synpunkter på utvecklingen. 

• Att SOF verkar för att den onkologiska 

professionen ska vara väl representerad 

inom RCC 

Kvalitetsregister 

debatten om våra kvalitetsregister 

pågår intensivt. Registren har fram 

till idag varit enskilda läkare och 

eldsjälars projekt och har på många 

områden lett till viktiga kvalitetsförbättringar 

i vården av våra patienter. 

Exempel från rektalcancer, 

hjärtsjukvård och höftledskirurgi 

omnämns ofta. Mona Boström, har 

sedan i somras från regeringen och 

Sveriges Kommuner och landsting, 

uppdraget under innevarande år 

samordna arbetet med utvecklingen 

av de nationella kvalitetsregistren. 

En nationell styrgrupp har bildats 

som leder arbetet. Till grund för arbetet 

ligger Måns Roséns utredning 

”Översyn av nationella kvalitetsregister, 

Guldgruvan i hälso- och 

sjukvården”. under hösten har utredningen 

debatterats ibland annat 

Läkartidningen och dagens Medicin.



Kritik har framförts mot integritetsproblematik, 

vikten av att kontrollen 

över registrens innehåll behålls av 

professionen. Vikten av ansvarstagande 

från huvudmännen mm. Inom 

de kvalitets register som berör onkologiska 

frågeställningar är kvalitet 

ojämn och inflytandet på registren 

ur onkologisk synpunkt varierar. 


• Att SOF inventerar behovet av onkologiska 

kvalitetsregister och inom 

vilka områden dessa saknas. 

• Att SOF aktivt bevakar den nationella 

styrgruppens arbete och verkar 

för hög och jämn kvalitet i registren 

som berör medicinsk onkologi och 

radioterapeutiska frågeställningar 

samt att dessa har en multidisciplinär 

sammansättning. 

• Att SOF aktivt arbetar för en adekvat 

långsiktig ekonomisk resurs tilldelning 

till registren, speciellt under 

uppbyggnadsfasen. 

Framtidens behandlingar 

Glädjande nog har behandlingsprinciperna 

inom onkologin utvecklats 

markant även under det sista decenniet. 

Inom radioterapin har den 

snabba tekniska utvecklingen inom 

bildåtergivning och dosplanering 

lett till att nya behandlingsprinciper 

såsom IMRT och IGRT nu är introducerade 

i den kliniska vardagen på 

många centra. Inom den medicinska 

onkologin har helt nya behandlings- 

principer erhållits med en ständigt 

växande arsenal av signaltransduktionshämmande 

läkemedel som haft 

betydelse för stora patientgrupper. 

Kostnaden för nya onkologiska behandlingar 

är i många fall förenade 

med inte helt obetydliga kostnader 

vilket ofta leder till debatt om behandlingarnas 

nytta i förhållande 

till samhällskostnaden. Här ställs 

ofta olika medicinska cancerbehandlingar 

mot varandra trots att cancerläkemedlens 

andel av den totala 

läkemedelsbudgeten är förhållandevis 

litet. Frånsett kostanden för nya 

cancerbehandlingar varierar värderingen 

av nya behandlingar även 

utifrån ett medicinskt perspektiv då 

nyttan av behandlingen värderas 

olika i olika regioner. Bristen på objektiva 

data som visar hur effektiva 

nya behandlingar är i klinisk vardag 

saknas tyvärr ofta vilket försvårar en 

objektiv värdering av nya behandlingars 

nytta. 

I den decentraliserade svenska cancersjukvården 

kan detta leda till att 

nya behandlingar införs olika i olika 

regioner och att ojämlikheter baserat 

på olika prioriteringar uppstår. 


• Att Svensk Onkologisk Förening 

diskuterar sätt att hävda cancerbehandlingarnas 

del i den alltmer 

begränsade svenska sjukvårdsbudgeten. 





diskuterar principerna för hur nya 

behandlingar införs och utvärderas 

inom onkologin för att rätt behandlingar 

skall kunna prioriteras och 

regionala skillnader minimeras. 

Klinisk forskning 

Klinisk forskning är en mycket viktig 

del av utvecklingen inom Onkologin 

och en absolut nödvändighet 

för införandet av nya förbättrade 

behandlingar. Randomiserade kontrollerade 

prövningar utgör grunden 

för behandlingsutveckling och i 

framtiden kan ett antal problem för 

klinisk forskning identifieras. Finansieringen 

av kliniska prövningar är 

ett potentiellt framtidsproblem. Kliniska 

prövningar inom radioterapi är 

i hög utsträckning prövarinitierade 

och finansieras med forskningsmedel 

emedan de flesta kliniska läkemedelsprövningarna 

inom onkologin 

är producentinitierade och finansieras 

av läkemedelsindustrin. Finansiering 

av prövarinitierade projekt 

är ofta ett problem och en nationell 

fond för klinisk onkologisk forskning 

skulle kunna överbrygga detta 

problem för såväl radioterapi- som 

läkemedelsstudier inom onkologin. 

En förutsättning för klinisk onkologisk 

forskning är fungerade kliniska 

prövingsenheter med god kännedom 

om onkologisk forskning. Sådana 

enheter finns idag på de flesta större 

onkologkliniker och utgör en viktig 

plattform för såväl prövar- som in- 


dustrisponsrade kliniska läkemedelsprövningar. 

det är mycket viktigt 

att dessa enheter fortsätter att vara 

dedicerade för onkologisk forskning. 

Idag byggs centrala prövningsenheter 

upp på de flesta sjukhus vilket 

naturligtvis är bra men samtidigt ett 

potentiellt hot att onkologisk forskning 

späds ut i större prövningsorgansiationer 

utan erfarenhet av 

klinisk onkologisk forskning. Ett 

tredje problem med klinisk onkologisk 

forskning är att Sverige alltmer 

börjar förlora sin attraktionskraft 

som prövningsland för industri finansierade 

kliniska studier. Ett sätt 

att återigen öka Sveriges attraktionskraft 

för större kliniska studier är 

att samordna studiedeltagandet nationellt 

och därmed bidra till att fler 

svenska patienter inkluderas i färre 

men intressantare studier. 



aktivt verkar för att en nationell fond 

för finansiering av prövarinitierade 

kliniska studier bildas. 


verkar för att de idag välfungerande 

kliniska prövningsenheterna på våra 

kliniker förblir associerade till Onkologkliniker 

• Att Svensk Onkologisk förening 

verkar för att deltagande i kliniska 

studier samordnas nationellt så att 

fler svenska patienter erbjuds deltagande 

i färre studier.



Kompetensförsörjning (i stället för 

rekrytering/fortbildning) 

För en god cancervård krävs adekvat 

kompetens. under det närmaste 

decenniet förväntas ett stora pensionsavgångar 

inom den onkologiska 

läkarkåren. utbildning av 

nya onkologer tar minst 5 år, ofta 

betydligt längre tid. det är av stor 

vikt att sjukvårdshuvudmannen gör 

en långsiktig plan för läkarbemanningen 

inom onkologin så att brist 

inte uppstår. Här behöver man även 

se till att grenspecialiteten gynekologisk 

onkologi och de onkologiska 

subspecialiteterna inklusive radioterapi 

blir adekvat bemannade. I dessa 

sammanhang måste en viss” överutbildning” 

ske för att kunna täcka 

för specialister som senare väljer 

annan verksamhet, drabbas av sjukdom 

mm. den nya ST utbildningen 

kräver mer tid avsatt både för ST läkaren 

och handledaren jämfört med 

tidigare ST utbildning. det är av vikt 

att detta beaktas vid tilldelning av 

resurser för att den goda utbildning 

som planeras inom det nya ST systemet 

kan förverkligas. Frågan om 

en systematisk fortbildning för specialister 

bearbetas för närvarande 

av Läkarförbundet tillsammans med 

representanter för specialitetsföreningarna. 

Med tanke på den snabba 

kunskapsutvecklingen är det viktigt 

med strukturer för ett livslångt lärande 

för alla specialister för att säkerställa 

hög kvalitet i vården. 


• Att varje sjukvårdshuvudman gör 

en långsiktig plan för den långsiktiga 

kompetensförsörjningen inom cancervården 

• Att adekvat tid och resurser avsätts 

för utbildning av både ST och 

specialister. 

Avslutning 

Cancersjukvården står inför stora 

utmaningar. Flera stora viktiga frågor 

debatteras idag. det är arbetsgruppen 

mening att det är av största 

vikt att Svensk onkologisk förening 

tar ställning och blir en tydlig röst i 

debatten. 

SOFs styrelse genom dess arbetsgrupp, 

bestående av 

Marie Hjälm-Eriksson 

Mikael Johansson 

Caroline Lundgren 



Replik: 

hur mycket får en patient kosta? 

SOF-styrelsen ger i senaste 

numret av meddelanden från 

SOF (nr 7,vol 18,2012) en 

inblick i hur tankarna runt 

ökande kostnader för cancerläkemedel 

struktureras. 

Rubriken är ”Vad får det kosta” men 

kanske är rubriken ”Hur mycket får 

en enskild patient kosta” bättre. 

det är bra. Osäkerheten i denna 

mycket aktuella fråga är stor. de av 

oss som behandlar patienter konfronteras 

nästan dagligen med detta. 

Ska en patient med metastaserande 

malignt melanom som uttrycker den 

aktiverande mutationen B-raf V 600 

E behandlas med vemurafenib – eller 

inte? Ska en patient behandlas, 

medan nästa inte får tillgång till B-raf 

hämmare? Ska alla patienter exkluderas 

från behandling av ekonomiska 

skäl eller ska vi göra undantag? Vilka 

undantag gäller – väger det tyngre att 

patienten är insatt, är kvinna med 

unga barn, eller i något sammanhang 

har blivit lovad behandling? Betyder 

det att t ex äldre män med låg utbildningsgrad 

inte är aktuella för vemurafenib? 

detta kan ses som drastiska 

formuleringar – men avspeglar faktiska 

situationen idag. 

Författarna redovisar olika modeller 

för palliativ medicinsk behandling 

samt ekonomiska modeller som kost- 


nad/QALY och total förväntad budgetpåverkan. 

det förslag som verkar 

utkristallisera sig är en kategorindelning 

av läkemedel i tre grupper A (där 

gränsen är 370 000 kr/QALY), B(740 

000) och C (1 110 000) även om författarna 

medger att QALY-modellen 

har sina begränsningar. Vidare för 

man fram idén att verkliga utfall ska 

jämföras med publicerade studieresultat, 

och att industrin ska stå för den 

kostnaden. 

Artikeln är bra – detta är ett reellt problem. 

Men den väcker också mer frågor 

än svar. 

Kostnadsberäkning 

Vägverkets modell för att beräkna nyttan 

av mitträcken kanske inte är den 

bästa att använda. Måttet kostnad 

relaterat till BNP/capita enligt WHOmodellen 

är användbar för att jämföra 

väldigt disparata länder/regioner men 

ger inget bra mått på resursallokering 

inom ett land. Min personliga 

uppfattning är att kostnader alltid 

måste relateras till inkomster och för 

att kunna få en bättre uppfattning om 

bl. a prioritering. Landstingen tar in 

10-12% av allas inkomster (1). I det 

landsting där jag arbetar uppgår onkologiklinikens 

läkemedelsbudget till 

7 % av landstingets totala läkemedelsbudget 

och 0.87 % av total landstingsbudget 

(2). Cirka 10 % (700 miljoner) 

av landstingets budget (>7000 miljoner) 

används till annat än sjukvård


Replik: 


(länstrafik, kulturstöd, fristående 

utbildning, mm) (3). Mot bakgrund 

av dessa siffror bör man kanske först 

fråga sig hur välmotiverad är ransonering 

av direkt livspåverkande behandling 

i förhållande till övrig largesse. 

Historiskt perspektiv 

det har alltid varit samma sorts diskussion, 

varje gång ett nytt läkemedel 

introducerats. Både i Sverige och utomlands. 

Några exempel är som kan 

nämnas är cisplatin, paclitaxel, cetuxamib, 

rituximab, herceptin irinotecan. 

Inget av de undergångsscenarion som 

då utmålades förverkligades. det är 

fascinerande att höra äldre kollegor 

återge diskussionen om cisplatin som 

dels strikt skulle begränsas till indikationen 

testikelcancer och helst centraliseras 

därför att kostnad, hantering 

och biverkning var så orimligt tung. 

Som tur var kom synpunkter från kliniskt 

verksamma läkare den gången 

att väga tyngre. 

Vilka erfarenheter finns från andra 

länder? 

NICE har länge varit verksamt i uK. 

de presterar ett gediget arbete med 

hälsoekonomisk bedömning efter i 

förhand definierade och angivna modeller 

och med klart angivna gränsvärden. 

Vi har sett några resultat avseende 

nya omdiskuterade preparat. 

NICE uppges nu rekommendera både 

ipilimumab och vemurafenib men till 

ett pris a´ cirka 500 000 SEK/QALY, 

d.v.s. billigare än i Sverige. det kan 

bero på skillnad i beräkningsmodeller 

eller annat pris. Båda möjliga förklaringarna 

stärker ytterligare argumenten 

mot separata och överlappande 

processer i varje land och talar för att 

det borde finnas en enda NLT-C funktion 

inom Eu. det blir då en mera 

enhetlig bedömning och framför allt 

lättare att förhandla för en marknad 

a´450 miljoner istället för att enskilda 

länder med en marknadstyngd a´10 

miljoner ska komma separat till förhandlingsbordet. 

Man bör också komma ihåg att NICEmodellen 

i första hand gäller för NHS 

-delen av sjukvårdssektorn i England. 

united Kingdom har alltid varit historien 

om de två skilda folkslagen som 

lever parallellt bredvid varandra. Ca 

25 % av befolkningen har en egenfinansierad 

sjukvårdsförsäkring och det 

finns många privata sjukhus. Ett studiebesök 

hos den största sjukvårdsförsäkringen 

rekommenderas (4). Ett 

av deras säljande argument är att där 

finns inga restriktioner för cancerbehandling. 

de som tecknat egen försäkring 

bryr sig inte om vilka beslut NICE 

tar. Tar man de idéer som föreslås så 

får man acceptera att andelen svenskar 

med privat sjukförsäkring snabbt 

kommer att öka från nuvarande ca 

5%. Eftersom vi är med i EU finns det 


Replik: 


i praktiken ingen möjlighet att hindra 

detta .Erbjuds det inte i Sverige så 

kan man lätt teckna sig via internet. 

För de som har råd och resurser. 

Totala sjukdomsförlopp och kostnader 

för andra patientgrupper 

Hittills diskuteras enbart hur mycket 

medicinsk behandling för en cancerpatient 

ska få kosta. Vad är prislappen 

på fortsatt behandling, d.v.s. 

andra och tredje linjens terapi. Ska 

det räknas ihop? Det finns redan i 

dag ett antal andra linjens behandlingar 

väl definierade och motiverade 

och vi kommer att få se ännu fler 

med nuvarande molekylärbiologisk 

utveckling. Hur är det med kostnadsutvärderingen 

för nya preparat 

och behandlingsmetoder för andra 

sjukdomar, reumatologi, diabetesbehandling, 

hypertonimedicinering eller 

t ex njurdialys? Måste inte de också 

diskuteras parallellt ur ett budget impact 

perspektiv. Är det verkligen klokt 

att okritiskt acceptera ransonering 

av nya vetenskapliga framsteg inom 

ett område som berör fler och fler 

patienter utan att ha en samlad genomgång 

av alla större terapiområden 

och patientflöden? Man har tidigare 

undersökt detta inom ramen för projekt 

som dRG och KPP men i dessa 

projekt där jag själv medverkat så har 

erfarenheten blivit att läkemedel inte 

är den stora utgiftsposten (ca 5 % av 


total kostnad). de stora utgifterna är 

kostnader för arbetskraft och fiktiva 

interndebiteringar för t ex hyra. 

Politiskt och juridiskt perspektiv 

Alla aktiviteter och diskussioner jag 

hittills sett har varit begränsade till 

själva sjukvården och dess operativa 

styrning. de som deltar i arbetet eller 

uttalat sig i media är tjänstemän eller 

läkare (ibland är det en flytande gräns 

mellan hur mycket av det ena eller 

det andra som man vill definiera sig 

som). denna fråga i grunden mycket 

politisk och ännu litet uppmärksammad 

i större sammanhang. det är inte 

alls självklart att väljarna kommer att 

hålla med i de här tankarna. det kan 

t o m vara att man anser att genom 

att i långa tider betalat de skatter och 

avgifter som begärts så har man rätt 

till den medicinska behandling som 

definieras som den bästa. Det har 

visserligen aldrig säkert utlovats eller 

i detalj förespeglats men när jag 

pratar med patienter så är det vad de 

tror och tänker. I förlängningen får 

man leva med att fler patienter skaffar 

privat sjukvårdsförsäkring med 

korresponderande sjunkande intresse 

för att betala landstingsskatt. Min 

egen amatörtolkning av förarbeten och 

text för HSL från 1982 ger mig inte 

känslan av att där ges mycket stöd 

för kostnadsbaserad ransonering. där 

anses det viktigt att vård ges i samråd

Replik: 

hur mycket får en 

patient kosta? 

med patienten. Behövs en ändring av 

HSL från 1982 för att kunna införa 

föreslagen modell? 

Kanske kan författarna i SOF eller någon 

från NLT ge klarare besked om de 

bakomliggande politiska diskussioner 

som förts när arbetet med vad får det 

kosta initierades? 

Fram tills att detta är klarlagt kommer 

jag att förhålla mig vänligt skeptisk till 

hela idén. 

Inga jäv att redovisa. 

Thomas Linné, överläkare, 

Onkologen, Centralsjukhuset, 

Karlstad 

Referenser 

1.www.skl.se 

2.pers.med.läkemedelsenheten LiV 

3.budget LiV 2011 

4.www.bupa.co.uk 

TM 

Gold Anchor 

The fine needle marker 

Trygg och säker process 

Rätt varje gång 

Unik design , förankrar sig i vävnaden 

0,5 mm 

spinalnål 

* www.FineNeedleMarker.com 

info@FineNeedleMarker.com 

radeq@radeq.com 

synlig på MRI 

10.000 finnålsbiopsier i buken utan en enda 

komplikation med 0,5 mm spinalnål*. Samma 

nål används för Gold Anchor. 

Ny frameless SBRT process med Gold Anchor 

är enklare, tidsbesparande och ger bättre 

precision. 

Gold Anchor förankrar sig så att CT eller 

MR för dosplanering kan göras direkt efter 

implantation. 

Positionering med Cone Beam CT är bra, men 

med tillägg av Gold Anchor blir det alltid rätt 

på ett intuitivt sätt. 

Positionering via två ortogonala bilder med 

Gold Anchor är enkel, snabb och säker för alla 

tumörområden i buk och lunga.


Nytta av digitala surfplattor 

för patienter och personal 

vid strålbehandling! 

Sedan en tid tillbaka erbjuds 

kvinnor i Kalmar som ska 

påbörja strålbehandling mot 

bröstcancer att få delta i ett 

projekt som innebär att de får låna 

en surfplatta (iPad), detta som ett 

komplement till den ordinarie information 

och kommunikation som sker 

vid strålbehandlingen. Projektet är 

ett samarbete mellan Onkologiska 

kliniken och Strålningsfysik, Linnéuniversitetet, 

e-Hälsouniversitetet och 

kurato rerna på länssjukhuset i Kalmar. 

Projektet har även stöd från Regionalt 

Cancer-centrum sydöst. Innehållet 

i surfplattorna är utarbetat av 

vårdpersonal tillsammans med tidigare 

behandlade patienter samt forskare 

från Linnéuniversitetet. det består av 

text, foton samt två filmer som är inspelade 

på plats vid strålbehandlingen 

i Kalmar. 


I surfplattan finns information om 

strålbehandlingsenheten, vilka som 

arbetar där och hur lokalerna ser ut. 

Strålbehandingsprocessens olika delar 

visas, såsom läkarbesök, fixering, 

datortomografi, dosplanering, provtagning, 

simulering och hur själva strålbehandlingen 

går till. den innehåller 

även information om bröstcancer 

och strålbehandling, bland annat om 

eventuella biverkningar och tips på 

vad man som patient kan göra själv 

för att må bättre under behandlingsperioden. 

Det finns vidare information 

om vad som händer när strålbehandlingen 

är avslutad och vilka rehabiliteringskurser 

som erbjuds i landstinget. 

Avslutningsvis finns även information 

om vem man som patient kan vända 

sig till när man har frågor och funderingar, 

före, under och efter behandlingen.

Digitala surfplattor, forts. 




En sektion innehåller vanligt förekommande 

frågor (FAQ), som fylls på 

efterhand som det ställs ytterligare 

frågor, antingen av patienterna via 

surfplattan eller via samtal med patienterna 

på mottagningen. Det finns 

på surfplattan också ett femtontal, 

av vårdpersonalen, rekommenderade 

länkar till olika webbplatser, till exempel 

1177.se. Länkarna upplevs av patienterna 

i projektet som mycket betydelsefulla, 

då de upplever det svårt att 

orientera sig på internet. de berättar 

att det är svårt att veta hur de ska förhålla 

sig till all information som finns 

och vad man kan lita på. Det finns 

ett diskussionsforum, med möjlighet 

att som patient lägga in egna trådar, 

alternativt svara på och diskutera andras 

trådar. det är ett slutet forum 

som enbart patienter som har surfplattor 

har tillgång till. 

Surfplattorna innehåller även enkäter 

som besvaras anonymt av patienterna. 

de ger patienten en möjlighet att 

utvärdera sin egen behandling under 

tiden den pågår. Patienten kan vidare 

få omedelbar respons på frågor och 

funderingar som de kanske inte vågar 

ta upp direkt med personalen. Surfplattan 

är att se som ett komplement 

till samtal och möten mellan patient 

och personal. utvärderingar visar att 

samtalen inte blir kortare, däremot att 

de blir fördjupade, då patienterna är 

mer insatta i sin situation. 



under våren 2012 deltog tio patienter 

(50-79 år) i projektet, utvärdering 

gjordes i form av intervjuer med patienter 

och vårdpersonal på strålbehandlingen. 

under hösten 2012 

planeras tio patienter till att delta i 

projektet för ytterligare utvärdering 

och utveckling av innehållet i surfplattorna. 

Patienterna är, utan undantag, 

positiva till att få låna surfplattorna 

under behandlingsperioden. Att få 

tillgång till information om strålbehandling 

som är relevant för just dem, 

i en mer avslappnad miljö, precis när 

det passar var och en, upplevs mycket 

värdefullt. ”det är så bra att kunna gå 

tillbaka gång på gång för man tar liksom 

inte till sig allt på en gång”. Flera 

patienter ser filmerna, som visar förberedelse 

och behandling om och om 

igen. De visar även filmerna för sina 

närstående, vilket kan öka förståelsen 

hos dessa. 

Användarvänlig teknik har visat sig 

vara av stor betydelse. det leder till 

att surfplattan är lätt att lära sig även 

för dem som inte hade någon tidigare 

erfarenhet av datorer, vilket kan bidra 

till en mer jämlik vårdsituation oavsett 

ålder.





det har genomgående i projektet 

framkommit önskemål från patienterna 

att de skulle vilja få surfplattan i 

ett tidigare skede. de önskar relevant 

information om de undersökningar 

och behandlingar som är aktuella 

just för dem, samt tydlig information 

om vem man kan vända sig till i de 

perioder av väntan mellan de olika 

insatserna i deras vårdprocess. Möjligheterna 

är alltså stora med fortsatt 

utveckling av konceptet med nedladdningsbara 

applikationer till läsplattor 

för att tydliggöra respektive patientens 

vårdkedja, exempelvis skulle surfplattan 

också kunna innehålla en individuell 

vårdplan. 

En av patienterna som deltog i projektet 

i våras var så positiv att hon skrivit 

ett medborgarförslag till landstings- 



styrelsen om att hon önskar att alla 

patienter borde erbjudas att få låna 

en surfplatta som är fylld med individuellt 

anpassad information från det 

att man får att cancerbesked till dess 

att man är färdigbehandlad. Hon kan 

se att det skulle underlätta mycket för 

patienter, speciellt som ett verktyg under 

de perioder av väntan som finns 

och även i överlämningar mellan olika 

kliniker. Hon tror att det har positiv 

effekt för patienter, både vad gäller 

hälsostatus och rehabiliteringstiden 

som följer av ett cancerbesked. 

Med hjälp av den nya tekniken surfplattan 

står för har vi inom vården 

dessutom möjlighet att få direkt återkoppling 

från våra patienter och därmed 

kan patienternas ställning i vården 

stärkas genom ökad delaktighet. 

Text och bilder: 

Camilla Wilde Björling, Stefan Johnsson och Magnus Lagerlund 

Onkologiska kliniken och strålningsfysik, Länssjukhuset Kalmar

Socialstyrelsen har i år gjort 

en översyn av läkarnas specialitetsindelning 

från 2008. 

Avsikten har varit att föreslå 

förändringar för specialiteter som fått 

funktionalitetsproblem på grund av 

deras placering i specialitetsstrukturen. 

Syftet har också varit att föreslå 

en ny modell av gemensam kunskapsbas 

som bättre tillvaratar befolkningens 

och hälso- och sjukvårdens behov. 

utredningsarbetet har bedrivits 

under öppna former med sedvanlig utredningsmetodik 

med datainsamling 

och analys. Projektgruppen har träffat 

representanter från bland annat 

specialitetsföreningar, Sveriges Kommuner 

och Landsting, Sveriges läkarförbund, 

Svenska Läkaresällskapet, 

universitet och högskolor. Sakkunniga 

inom myndigheten har bidragit 

med information och synpunkter till 

utredningen. 

Bland de uppmärksammade problemen 

är att rekryteringen av ST-läkare 

har försvårats, att kunskaper och 

kompetens inte kommer till användning 

i den kommande yrkesutövningen 

samt att för lite tid ägnas åt det 

egna kompetensområdet. dessa problem 

gäller framför allt för grenspecialiteter. 

Ingen förändring sker för onkologi, 

men gynekologisk onkologi inrättas 

Översyn av läkarnas 

specialitetsindelning 


som tilläggsspecialitet till basspecialiteterna 

onkologi respektive obstetrik 

och gynekologi. Förändringen är således 

att gynekologisk onkologi blir tillläggsspecialitet 

i stället för grenspecialitet 

till onkologi, samt blir tilläggsspecialitet 

till obstetrik och gynekologi. 

Möjligheten att bli gyn onkolog med 

basspecialitet obstetrik och gynekologi 

har efterfrågats eftersom det har varit 

en viktig rekryteringsväg för gyn onkologer. 

Nu kommer SOF att utarbeta 

målbeskrivning och arbetsbok för de 

som vill erhålla tilläggsspecialiteten 

gynekologisk onkologi med basspecialitet 

obstetrik och gynekologi samt se 

över hur nuvarande målbeskrivning 

för gynekologisk onkologi med basspecialitet 

i onkologi stämmer med de 

nya riktlinjerna. Arbetet är tänkt att 

vara klart 121231. 

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-7-9 

Text: 

Caroline Lundgren 

Överläkare, Med dr 

Sektionen för Bröst och Gynekologisk 

cancer samt Sarkom 

Radiumhemmet 

Karolinska universitetssjukhuset 

Solna 



Arbetet i RCC i sydöstra regionen 

utgår från visionen ”Jag 

får den vård och det stöd 

jag behöver, när jag behöver 

det” och de sex löften regionen gett till 

patienterna/invånarna (se faktaruta). 

det pågår många aktiviteter i hela regionen 

inom ramen för RCC sydöst, 

nedan följer ett kort urval av vad som 

hänt i hittills i höst och vad som är på 

gång. 

Utvecklingskraft Cancer 

de senaste två åren har det pågått 

och pågår alltjämt mycket spännande 

utvecklingsarbete inom cancerområdet 

i sydöstra sjukvårdsregionen. 

Behovet av förnyelse är påkallat såväl 

i regionen som nationellt där vår förmåga 

att ta tillvara pågående utvecklingsinitiativ 

och förbättringsarbeten 

samt forskning är avgörande. Hur det 

går med arbetet att uppfylla regionens 

löften till invånarna och resultatet av 

det stora regionala koloncancerprojektet 

(försöksverksamhet för att utveckla 

cancervården med SKL stöd) kommer 

att redovisas/diskuteras i samband 

med utvecklingskraft Cancer i Linköping 

den 22 november. Till det mötet 

är alla regionens medarbetare i cancervården, 

politiker och patient- organisationer 

men även nationellt viktiga 

personer inom cancervården. Ett mer 

detaljerat program hittar ni i kalendern 

via RCC sydösts hemsida 

(www.rccsydost.se). 


Kort rapport från RCC 

sydöst oktober 2012 

Tydligare stöd kring nya cancerläkemedel 

den första september började Henrik 

Lövborg sitt uppdrag för ett samordnat 

införande av nya cancerläkemedel 

för att regionen skall få ett ordnat införande 

i regionen. Han kommer att 

leda en expertgrupp bestående av representanter 

från de tre landstingen. 

Givetvis kommer detta vävas samman 

med det nationella initiativen som är 

på gång. 

Regional forskningssamordnare på 

plats 

För att få en överblick och få en samordning 

av regionens forskning inom 

cancerområdet började Agneta Jansson 

den 1 september som samordnare 

av klinisk cancerforskning. 

Mer om detta och andra nyheter kan 

du läsa på hemsidan 

www.rccsydost.se 

Text: 

Magnus Lagerlund 

(verksamhets representant i RCC sydösts 

ledningsgrupp)

Kort rapport från RCC 

sydöst oktober 2012 

Faktaruta 

Löften till patienterna 


• Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra 

veckor 

• Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling 

enligt Best practice 

• Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga 

genom hela vårdkedjan 

• Alla cancerpatienter i livets slutskede ska få lika god palliativ 

vård oavsett bostadsort 

• Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och väl 

fungerande screeningprogram 

• Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära 

forskning inom cancerområdet 


Posttidning B 

Avsändare: 

informa Healthcare 

P O Box 3255 

SE-103 65 Stockholm 

Anila Blomstermo 

SOF välkomnar ny specialist 

Jag är relativt nybliven specialist i 

onkologi med ett särskilt intresse 

för palliativ medicin. Jag arbetar 

för närvarande i Sjukvårdsteamet i 

uppsala. detta är hemsjukvårdsorganisationen 

i uppsalas och Knivstas 

kommuner som administrativt 

ligger under Onkologkliniken i uppsala. 

I övrigt har jag tre fina barn 

som jag ägnar mycket tid åt. 

Blir du eller någon på din klinik 

färdig specialist den närmaste 

tiden? 

Kontakta då oss på SOFs kansli så att vi får 

möjlighet att publicera en gratulation här i 

tidningen. 

nina.cavalli-bjorkman@onkologi.uu.se eller 


Returadress: 


Onkologkliniken 

Akademiska sjukhuset 

751 85 Uppsala

Meddelande från - Svensk Onkologisk Förening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?