Meddelande från - Svensk Onkologisk Förening

onkologi.org

Meddelande från - Svensk Onkologisk Förening

NUMMER 8 VOLYM 18 2012

Meddelande från

SOF

Onkologins framtid

Tidskrift för Svensk Onkologisk Förening


Uppmaning till landets

klinikchefer och schemaläggare

från SOFs styrelse:

Tänk på att redan nu planera

för den första Onkologiveckan,

vecka 12 2013 i Linköping!

Fotograf Erik G Svensson


NUMMER 8 VOLYM 18 2012

Meddelande från

SOF

Onkologins framtid

Tidskrift för Svensk Onkologisk Förening

Tidskriften är officiellt organ för

Svensk Onkologisk Förening.

ISSN: 140 0 -7347.

Redaktör & Ansvarig utgivare

Nina Cavalli-Björkman

nina.cavalli-bjorkman@onkologi.uu.se

Annonsering

Nina Cavalli-Björkman

Svensk Onkologisk Förening

Onkologkliniken,

Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

sof@onkologi.uu.se

www.onkologi.org

Prenumeration/Adressändring

Inger Hjertström-Östh

sof@onkologi.uu.se

Layout

Inger Hjertström-Östh

Omslagsbild

Ekoln, Uppsala

Foto: Gabriel Lindman

Tryck

Exaktaprinting Malmö AB, Malmö

Material som publiceras i

Meddelande från SOF

är skyddat enligt svensk och

internationell upphovsrätt.

Det är förbjudet att utan ansvarig

utgivares tillåtelse vidarebefordra

texter och bilder i såväl tryckta

som digitala medier. Överträdelse

beivras. Alla rättigheter

förbehålles.

© 2012 Informa Healthcare AB

3 Innehåll

INNEhåLL

5 Redaktörens rader

8 Tankar om onkologins framtid

12 Replik: Hur mycket får en patient kosta?

16 Läsplatteprojektet i Kalmar

21 Läkarnas specialistindelning

22 Rapport från RCC Sydöst

24 SOF gratulerar ny specialist

Kom ihåg! den utgåva av Acta Oncologica

som distribueras separat är din personliga

som inte får spridas för allmän läsning.

Svensk Onkologisk Förening

NUMMER 5 VOLYM 18 2012

tackar annonsörerna i detta nummer som

genom sitt stöd har gjort denna utgivning möjlig:

GLAXOSMITHKLINE,

NASLuNd MEdICAL AB

NUMMER 8 VOLYM 18 2012

SOF

Meddelande från

Meddelande från

SOF

Onkologins framtid

Tidskrift för Svensk Onkologisk Förening

Onkolog i Argentina


För idrottsintresserade

S M O F

2013

VAD: Svenska Mästerskapet i OnkologFotboll

VEM: All personal på onkologkliniker i Sverige

hUR: 7 spelare per lag, utomhus

NÄR: Förslagsvis den 25 maj 2013. Andra

alternativ är 18 maj eller 15 juni 2013.

Vad passar bäst för Ert lag?

Intresserade kan höra av sig till

Jakob to Baben

jakob.to.baben@lj.se

Onkologen, Jönköping


Redaktörens rader

Meddelande från SOF

Nu är det vinter igen och mitt andra år som redaktör för

denna lilla tidning går mot sitt slut. under året har vi haft

tankeflykt i form av artiklar som beskrivit arbetsmiljön för

onkologer i fjärran länder – men också en serie från landets

regionala cancercentra där vi kunnat inspireras av vad som händer

på hemmafronten.

Ett av mina önskemål vad gäller Meddelande från SOF har varit att

den ska kännas som onkologers och strålfysikers eget forum. Att vi

ska kunna gratulera nyblivna specialister och lyckönska äldre kollegor

inför pensioneringen – men också att plats skall finnas för viktig

diskussion. Glädjande nog har Thomas Linné hört av sig och bett att

få skriva en replik till föregående tidnings artikel om läkemedel. Jag

ger gärna utrymme till fler åsikter i denna fråga och hoppas att vi

under 2013 kan använda tidningen till ämnen som engagerar SOFs

medlemmar.

Vi fortsätter på inslagen linje med tankar om onkologins framtid, en

rapport från RCC Sydöst, läkarnas specialistindelning och ett inspirerande

läsplatteprojekt från Kalmar. Förslag om ämnen som bör belysas

och diskuteras under 2013 är varmt välkomna – maila då mig

eller Inger på kansliet.

Med önskan om fina helger och ett gott nytt 2013.

Redaktören Nina Cavalli-Björkman

Meddelande från SOF 8/2012 5


- Fördröjer progressen av avancerad

njurcellscancer

Votrient är godkänt som första linjens behandling

av avancerad njurcellscancer.

Nationellt Vårdprogram – Njurcancer 2010 2

Behandlingsrekommendationer för avancerad njurcancer

gällande Votrient

• Votrient rekommenderas som primärbehandling vid metastaserad njurcancer med

god/intermediär prognos (grad A rekommendation).

• Votrient kan övervägas efter svikt på primär immunmodulerande behandling vid

metastatisk njurcancer med god/intermediär prognos (grad A rekommendation).

Votrient (pazopanib) Rx, F, ATC KOD L01XE11

Indikation: Votrient är indicerat som första linjens behandling av avancerad njurcellscancer (RCC) och till patienter som tidigare

erhållit cytokinbehandling för avancerad sjukdom.

Dosering: Den rekommenderade dosen av Votrient är 800 mg dagligen. Dosändring ska göras stegvis med 200 mg åt gången

baserat på patientens tolerabilitet så att biverkningar hanteras.

Votrientdosen får inte överskrida 800 mg.

Förpackningar: 400 mg x 60 tabletter och 200 mg x 90 tabletter.

Varning och försiktighet: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Gravt nedsatt leverfunktion.

Texten är baserad på produktresumen 111124. För fullständig information beträffande dosering, kontraindikationer, biverkningar,

försiktighet och pris se www.fass.se

2. Utdrag ur Nationellt vårdprogram Njurcancer 2010, ISBN: 978-91-85947-19-5, Stockholm


- Fördröjer progressen av metastaserande

HER2 + bröstcancer

Tyverb är den enda godkända behandlingen av patienter

vars tumörer överuttrycker HER2, vilka har progredierat på

en linjes trastuzumab-behandling i metastatisk fas.

Nationella riktlinjer för behandling av Bröstcancer 1

Behandlingsrekommendationer för HER2 + metastatisk bröstcancer

gällande Tyverb+capecitabin

• Vid progress på första linjens trastuzumabbaserade terapi rekommenderas lapatinib i

kombination med capecitabin som ett alternativ till fortsatt trastuzumabinnehållande

behandling.

• Tyverb i kombination med capecitabin rekommenderas i synnerhet då effekt mot

CNS-metastasering är önskvärd eller om det finns önskemål om helt peroral behandling.

Tyverb (lapatinib) Rx, EF, L01XE07

Indikation: Tyverb är indicerat för behandling av patienter med bröstcancer vars tumörer överuttrycker HER2 (ErbB2):

- i kombination med capecitabin för patienter med avancerad eller metastaserad sjukdom som progredierat efter tidigare

behandling vilken måste ha omfattat antracyklin och taxan och behandling med trastuzumab vid metastaserad sjukdom.

- i kombination med en aromatashämmare för postmenopausala kvinnor med hormonreceptorpositiv metastatisk sjukdom

som för tillfället inte är avsedd att behandlas med kemoterapi. Patienterna i registreringstudien hade inte tidigare

behandlats med trastuzumab eller en aromatashämmare.

Dosering av kombinationen Tyverb/capecitabin: Tyverb 1250 mg dagligen (5 tabletter) en gång dagligen.

Dosering av kombinationen Tyverb/aromatashämmare: Tyverb 1500 mg (6 tabletter) en gång dagligen.

Styrka och förpackningar: 250 mg per tablett, 70 tabletter per förpackning.

Texten är baserad på produktresumé 110523

För fullständig information om varningar och föreskrifter se: www.fass.se

1. Utdrag ur Nationella riktlinjer 2011, för behandling av bröstcancer.

Uppdaterad 31 jan 2011, http://www.swebcg.se

GlaxoSmithKline AB

Box 516 169 29 SOLNA

Telefon 08-638 93 00,

Telefax 08-638 94 60

www.glaxosmithkline.se

info.produkt@gsk.com


Meddelande från SOF

Tankar om onkologins framtid

Inledning

Onkologin står idag inför stora utmaningar.

den tekniska utvecklingen

går snabbt framåt liksom möjligheterna

till medicinsk behandling.

Antalet patienter som lever botade

från cancer eller med sin cancer

under många år ökar år från år och

kräver ökade vårdresurser. Globalisering

och IT-utveckling har lett

till att patienten idag har tillgång till

stora mängder information om sin

sjukdom och behandlingsmöjligheter

men kanske inte alltid har möjlighet

att handskas med kunskapen. detta

ställer nya krav på sjukvården som

helhet och på onkologin i synnerhet.

För att ge våra patienter bästa

möjliga behandling och vård behöver

SOF kraft samla och fokusera kring

för onkologin viktiga framtidsfrågor.

En arbetsgrupp bestående av Marie

Hjälm-Eriksson, Mikael Johansson

och Caroline Lundgren från SOF styrelse

har utarbetat följande tankar.

Regionala cancercentra RCC

RCC är under uppbyggnad i samtliga

regioner för närvarande. I den

nationella cancerplanen föreslår

man att de ska verka inom ett brett

fält som täcker såväl diagnostik,

behandling och befolkningsinriktad

prevention som preklinisk och klinisk

forskning och utbildning. En

viktig uppgift är att främja överföring

av kunskap mellan forskning

och vård. Arbetets ska präglas av ett

8 Meddelande från SOF 8/2012

multidisciplinärt omhändertagande

och bedrivas utifrån ett helhetsperspektiv.

En grundtanke är att RCC

ska ha informations och utbildningsansvar

gentemot länssjukvård

och primärvård inom regionen.

Arbetsgruppen föreslår därför:

• Att SOF bevakar hur RCC i de olika

regionerna byggs upp för att kunna

ha synpunkter på utvecklingen.

• Att SOF verkar för att den onkologiska

professionen ska vara väl representerad

inom RCC

Kvalitetsregister

debatten om våra kvalitetsregister

pågår intensivt. Registren har fram

till idag varit enskilda läkare och

eldsjälars projekt och har på många

områden lett till viktiga kvalitetsförbättringar

i vården av våra patienter.

Exempel från rektalcancer,

hjärtsjukvård och höftledskirurgi

omnämns ofta. Mona Boström, har

sedan i somras från regeringen och

Sveriges Kommuner och landsting,

uppdraget under innevarande år

samordna arbetet med utvecklingen

av de nationella kvalitetsregistren.

En nationell styrgrupp har bildats

som leder arbetet. Till grund för arbetet

ligger Måns Roséns utredning

”Översyn av nationella kvalitetsregister,

Guldgruvan i hälso- och

sjukvården”. under hösten har utredningen

debatterats ibland annat

Läkartidningen och dagens Medicin.


Meddelande från SOF

Tankar om onkologins framtid

Kritik har framförts mot integritetsproblematik,

vikten av att kontrollen

över registrens innehåll behålls av

professionen. Vikten av ansvarstagande

från huvudmännen mm. Inom

de kvalitets register som berör onkologiska

frågeställningar är kvalitet

ojämn och inflytandet på registren

ur onkologisk synpunkt varierar.

Arbetsgruppen föreslår därför:

• Att SOF inventerar behovet av onkologiska

kvalitetsregister och inom

vilka områden dessa saknas.

• Att SOF aktivt bevakar den nationella

styrgruppens arbete och verkar

för hög och jämn kvalitet i registren

som berör medicinsk onkologi och

radioterapeutiska frågeställningar

samt att dessa har en multidisciplinär

sammansättning.

• Att SOF aktivt arbetar för en adekvat

långsiktig ekonomisk resurs tilldelning

till registren, speciellt under

uppbyggnadsfasen.

Framtidens behandlingar

Glädjande nog har behandlingsprinciperna

inom onkologin utvecklats

markant även under det sista decenniet.

Inom radioterapin har den

snabba tekniska utvecklingen inom

bildåtergivning och dosplanering

lett till att nya behandlingsprinciper

såsom IMRT och IGRT nu är introducerade

i den kliniska vardagen på

många centra. Inom den medicinska

onkologin har helt nya behandlings-

principer erhållits med en ständigt

växande arsenal av signaltransduktionshämmande

läkemedel som haft

betydelse för stora patientgrupper.

Kostnaden för nya onkologiska behandlingar

är i många fall förenade

med inte helt obetydliga kostnader

vilket ofta leder till debatt om behandlingarnas

nytta i förhållande

till samhällskostnaden. Här ställs

ofta olika medicinska cancerbehandlingar

mot varandra trots att cancerläkemedlens

andel av den totala

läkemedelsbudgeten är förhållandevis

litet. Frånsett kostanden för nya

cancerbehandlingar varierar värderingen

av nya behandlingar även

utifrån ett medicinskt perspektiv då

nyttan av behandlingen värderas

olika i olika regioner. Bristen på objektiva

data som visar hur effektiva

nya behandlingar är i klinisk vardag

saknas tyvärr ofta vilket försvårar en

objektiv värdering av nya behandlingars

nytta.

I den decentraliserade svenska cancersjukvården

kan detta leda till att

nya behandlingar införs olika i olika

regioner och att ojämlikheter baserat

på olika prioriteringar uppstår.

Arbetsgruppen föreslår därför:

• Att Svensk Onkologisk Förening

diskuterar sätt att hävda cancerbehandlingarnas

del i den alltmer

begränsade svenska sjukvårdsbudgeten.

Meddelande från SOF 8/2012 9


Meddelande från SOF

Tankar om onkologins framtid

• Att Svensk Onkologisk Förening

diskuterar principerna för hur nya

behandlingar införs och utvärderas

inom onkologin för att rätt behandlingar

skall kunna prioriteras och

regionala skillnader minimeras.

Klinisk forskning

Klinisk forskning är en mycket viktig

del av utvecklingen inom Onkologin

och en absolut nödvändighet

för införandet av nya förbättrade

behandlingar. Randomiserade kontrollerade

prövningar utgör grunden

för behandlingsutveckling och i

framtiden kan ett antal problem för

klinisk forskning identifieras. Finansieringen

av kliniska prövningar är

ett potentiellt framtidsproblem. Kliniska

prövningar inom radioterapi är

i hög utsträckning prövarinitierade

och finansieras med forskningsmedel

emedan de flesta kliniska läkemedelsprövningarna

inom onkologin

är producentinitierade och finansieras

av läkemedelsindustrin. Finansiering

av prövarinitierade projekt

är ofta ett problem och en nationell

fond för klinisk onkologisk forskning

skulle kunna överbrygga detta

problem för såväl radioterapi- som

läkemedelsstudier inom onkologin.

En förutsättning för klinisk onkologisk

forskning är fungerade kliniska

prövingsenheter med god kännedom

om onkologisk forskning. Sådana

enheter finns idag på de flesta större

onkologkliniker och utgör en viktig

plattform för såväl prövar- som in-

10 Meddelande från SOF 8/2012

dustrisponsrade kliniska läkemedelsprövningar.

det är mycket viktigt

att dessa enheter fortsätter att vara

dedicerade för onkologisk forskning.

Idag byggs centrala prövningsenheter

upp på de flesta sjukhus vilket

naturligtvis är bra men samtidigt ett

potentiellt hot att onkologisk forskning

späds ut i större prövningsorgansiationer

utan erfarenhet av

klinisk onkologisk forskning. Ett

tredje problem med klinisk onkologisk

forskning är att Sverige alltmer

börjar förlora sin attraktionskraft

som prövningsland för industri finansierade

kliniska studier. Ett sätt

att återigen öka Sveriges attraktionskraft

för större kliniska studier är

att samordna studiedeltagandet nationellt

och därmed bidra till att fler

svenska patienter inkluderas i färre

men intressantare studier.

Arbetsgruppen föreslår därför:

• Att Svensk Onkologisk Förening

aktivt verkar för att en nationell fond

för finansiering av prövarinitierade

kliniska studier bildas.

• Att Svensk Onkologisk Förening

verkar för att de idag välfungerande

kliniska prövningsenheterna på våra

kliniker förblir associerade till Onkologkliniker

• Att Svensk Onkologisk förening

verkar för att deltagande i kliniska

studier samordnas nationellt så att

fler svenska patienter erbjuds deltagande

i färre studier.


Meddelande från SOF

Tankar om onkologins framtid

Kompetensförsörjning (i stället för

rekrytering/fortbildning)

För en god cancervård krävs adekvat

kompetens. under det närmaste

decenniet förväntas ett stora pensionsavgångar

inom den onkologiska

läkarkåren. utbildning av

nya onkologer tar minst 5 år, ofta

betydligt längre tid. det är av stor

vikt att sjukvårdshuvudmannen gör

en långsiktig plan för läkarbemanningen

inom onkologin så att brist

inte uppstår. Här behöver man även

se till att grenspecialiteten gynekologisk

onkologi och de onkologiska

subspecialiteterna inklusive radioterapi

blir adekvat bemannade. I dessa

sammanhang måste en viss” överutbildning”

ske för att kunna täcka

för specialister som senare väljer

annan verksamhet, drabbas av sjukdom

mm. den nya ST utbildningen

kräver mer tid avsatt både för ST läkaren

och handledaren jämfört med

tidigare ST utbildning. det är av vikt

att detta beaktas vid tilldelning av

resurser för att den goda utbildning

som planeras inom det nya ST systemet

kan förverkligas. Frågan om

en systematisk fortbildning för specialister

bearbetas för närvarande

av Läkarförbundet tillsammans med

representanter för specialitetsföreningarna.

Med tanke på den snabba

kunskapsutvecklingen är det viktigt

med strukturer för ett livslångt lärande

för alla specialister för att säkerställa

hög kvalitet i vården.

Arbetsgruppen föreslår därför:

• Att varje sjukvårdshuvudman gör

en långsiktig plan för den långsiktiga

kompetensförsörjningen inom cancervården

• Att adekvat tid och resurser avsätts

för utbildning av både ST och

specialister.

Avslutning

Cancersjukvården står inför stora

utmaningar. Flera stora viktiga frågor

debatteras idag. det är arbetsgruppen

mening att det är av största

vikt att Svensk onkologisk förening

tar ställning och blir en tydlig röst i

debatten.

SOFs styrelse genom dess arbetsgrupp,

bestående av

Marie Hjälm-Eriksson

Mikael Johansson

Caroline Lundgren

Meddelande från SOF 8/2012 11


Meddelande från SOF

Replik:

hur mycket får en patient kosta?

SOF-styrelsen ger i senaste

numret av meddelanden från

SOF (nr 7,vol 18,2012) en

inblick i hur tankarna runt

ökande kostnader för cancerläkemedel

struktureras.

Rubriken är ”Vad får det kosta” men

kanske är rubriken ”Hur mycket får

en enskild patient kosta” bättre.

det är bra. Osäkerheten i denna

mycket aktuella fråga är stor. de av

oss som behandlar patienter konfronteras

nästan dagligen med detta.

Ska en patient med metastaserande

malignt melanom som uttrycker den

aktiverande mutationen B-raf V 600

E behandlas med vemurafenib – eller

inte? Ska en patient behandlas,

medan nästa inte får tillgång till B-raf

hämmare? Ska alla patienter exkluderas

från behandling av ekonomiska

skäl eller ska vi göra undantag? Vilka

undantag gäller – väger det tyngre att

patienten är insatt, är kvinna med

unga barn, eller i något sammanhang

har blivit lovad behandling? Betyder

det att t ex äldre män med låg utbildningsgrad

inte är aktuella för vemurafenib?

detta kan ses som drastiska

formuleringar – men avspeglar faktiska

situationen idag.

Författarna redovisar olika modeller

för palliativ medicinsk behandling

samt ekonomiska modeller som kost-

12 Meddelande från SOF 8/2012

nad/QALY och total förväntad budgetpåverkan.

det förslag som verkar

utkristallisera sig är en kategorindelning

av läkemedel i tre grupper A (där

gränsen är 370 000 kr/QALY), B(740

000) och C (1 110 000) även om författarna

medger att QALY-modellen

har sina begränsningar. Vidare för

man fram idén att verkliga utfall ska

jämföras med publicerade studieresultat,

och att industrin ska stå för den

kostnaden.

Artikeln är bra – detta är ett reellt problem.

Men den väcker också mer frågor

än svar.

Kostnadsberäkning

Vägverkets modell för att beräkna nyttan

av mitträcken kanske inte är den

bästa att använda. Måttet kostnad

relaterat till BNP/capita enligt WHOmodellen

är användbar för att jämföra

väldigt disparata länder/regioner men

ger inget bra mått på resursallokering

inom ett land. Min personliga

uppfattning är att kostnader alltid

måste relateras till inkomster och för

att kunna få en bättre uppfattning om

bl. a prioritering. Landstingen tar in

10-12% av allas inkomster (1). I det

landsting där jag arbetar uppgår onkologiklinikens

läkemedelsbudget till

7 % av landstingets totala läkemedelsbudget

och 0.87 % av total landstingsbudget

(2). Cirka 10 % (700 miljoner)

av landstingets budget (>7000 miljoner)

används till annat än sjukvård


Meddelande från SOF

Replik:

hur mycket får en patient kosta?

(länstrafik, kulturstöd, fristående

utbildning, mm) (3). Mot bakgrund

av dessa siffror bör man kanske först

fråga sig hur välmotiverad är ransonering

av direkt livspåverkande behandling

i förhållande till övrig largesse.

Historiskt perspektiv

det har alltid varit samma sorts diskussion,

varje gång ett nytt läkemedel

introducerats. Både i Sverige och utomlands.

Några exempel är som kan

nämnas är cisplatin, paclitaxel, cetuxamib,

rituximab, herceptin irinotecan.

Inget av de undergångsscenarion som

då utmålades förverkligades. det är

fascinerande att höra äldre kollegor

återge diskussionen om cisplatin som

dels strikt skulle begränsas till indikationen

testikelcancer och helst centraliseras

därför att kostnad, hantering

och biverkning var så orimligt tung.

Som tur var kom synpunkter från kliniskt

verksamma läkare den gången

att väga tyngre.

Vilka erfarenheter finns från andra

länder?

NICE har länge varit verksamt i uK.

de presterar ett gediget arbete med

hälsoekonomisk bedömning efter i

förhand definierade och angivna modeller

och med klart angivna gränsvärden.

Vi har sett några resultat avseende

nya omdiskuterade preparat.

NICE uppges nu rekommendera både

ipilimumab och vemurafenib men till

ett pris a´ cirka 500 000 SEK/QALY,

d.v.s. billigare än i Sverige. det kan

bero på skillnad i beräkningsmodeller

eller annat pris. Båda möjliga förklaringarna

stärker ytterligare argumenten

mot separata och överlappande

processer i varje land och talar för att

det borde finnas en enda NLT-C funktion

inom Eu. det blir då en mera

enhetlig bedömning och framför allt

lättare att förhandla för en marknad

a´450 miljoner istället för att enskilda

länder med en marknadstyngd a´10

miljoner ska komma separat till förhandlingsbordet.

Man bör också komma ihåg att NICEmodellen

i första hand gäller för NHS

-delen av sjukvårdssektorn i England.

united Kingdom har alltid varit historien

om de två skilda folkslagen som

lever parallellt bredvid varandra. Ca

25 % av befolkningen har en egenfinansierad

sjukvårdsförsäkring och det

finns många privata sjukhus. Ett studiebesök

hos den största sjukvårdsförsäkringen

rekommenderas (4). Ett

av deras säljande argument är att där

finns inga restriktioner för cancerbehandling.

de som tecknat egen försäkring

bryr sig inte om vilka beslut NICE

tar. Tar man de idéer som föreslås så

får man acceptera att andelen svenskar

med privat sjukförsäkring snabbt

kommer att öka från nuvarande ca

5%. Eftersom vi är med i EU finns det

Meddelande från SOF 8/2012 13


Replik:

hur mycket får en patient kosta?

i praktiken ingen möjlighet att hindra

detta .Erbjuds det inte i Sverige så

kan man lätt teckna sig via internet.

För de som har råd och resurser.

Totala sjukdomsförlopp och kostnader

för andra patientgrupper

Hittills diskuteras enbart hur mycket

medicinsk behandling för en cancerpatient

ska få kosta. Vad är prislappen

på fortsatt behandling, d.v.s.

andra och tredje linjens terapi. Ska

det räknas ihop? Det finns redan i

dag ett antal andra linjens behandlingar

väl definierade och motiverade

och vi kommer att få se ännu fler

med nuvarande molekylärbiologisk

utveckling. Hur är det med kostnadsutvärderingen

för nya preparat

och behandlingsmetoder för andra

sjukdomar, reumatologi, diabetesbehandling,

hypertonimedicinering eller

t ex njurdialys? Måste inte de också

diskuteras parallellt ur ett budget impact

perspektiv. Är det verkligen klokt

att okritiskt acceptera ransonering

av nya vetenskapliga framsteg inom

ett område som berör fler och fler

patienter utan att ha en samlad genomgång

av alla större terapiområden

och patientflöden? Man har tidigare

undersökt detta inom ramen för projekt

som dRG och KPP men i dessa

projekt där jag själv medverkat så har

erfarenheten blivit att läkemedel inte

är den stora utgiftsposten (ca 5 % av

14 Meddelande från SOF 8/2012

total kostnad). de stora utgifterna är

kostnader för arbetskraft och fiktiva

interndebiteringar för t ex hyra.

Politiskt och juridiskt perspektiv

Alla aktiviteter och diskussioner jag

hittills sett har varit begränsade till

själva sjukvården och dess operativa

styrning. de som deltar i arbetet eller

uttalat sig i media är tjänstemän eller

läkare (ibland är det en flytande gräns

mellan hur mycket av det ena eller

det andra som man vill definiera sig

som). denna fråga i grunden mycket

politisk och ännu litet uppmärksammad

i större sammanhang. det är inte

alls självklart att väljarna kommer att

hålla med i de här tankarna. det kan

t o m vara att man anser att genom

att i långa tider betalat de skatter och

avgifter som begärts så har man rätt

till den medicinska behandling som

definieras som den bästa. Det har

visserligen aldrig säkert utlovats eller

i detalj förespeglats men när jag

pratar med patienter så är det vad de

tror och tänker. I förlängningen får

man leva med att fler patienter skaffar

privat sjukvårdsförsäkring med

korresponderande sjunkande intresse

för att betala landstingsskatt. Min

egen amatörtolkning av förarbeten och

text för HSL från 1982 ger mig inte

känslan av att där ges mycket stöd

för kostnadsbaserad ransonering. där

anses det viktigt att vård ges i samråd


Replik:

hur mycket får en

patient kosta?

med patienten. Behövs en ändring av

HSL från 1982 för att kunna införa

föreslagen modell?

Kanske kan författarna i SOF eller någon

från NLT ge klarare besked om de

bakomliggande politiska diskussioner

som förts när arbetet med vad får det

kosta initierades?

Fram tills att detta är klarlagt kommer

jag att förhålla mig vänligt skeptisk till

hela idén.

Inga jäv att redovisa.

Thomas Linné, överläkare,

Onkologen, Centralsjukhuset,

Karlstad

Referenser

1.www.skl.se

2.pers.med.läkemedelsenheten LiV

3.budget LiV 2011

4.www.bupa.co.uk

TM

Gold Anchor

The fine needle marker

Trygg och säker process

Rätt varje gång

Unik design , förankrar sig i vävnaden

0,5 mm

spinalnål

* www.FineNeedleMarker.com

info@FineNeedleMarker.com

radeq@radeq.com

synlig på MRI

10.000 finnålsbiopsier i buken utan en enda

komplikation med 0,5 mm spinalnål*. Samma

nål används för Gold Anchor.

Ny frameless SBRT process med Gold Anchor

är enklare, tidsbesparande och ger bättre

precision.

Gold Anchor förankrar sig så att CT eller

MR för dosplanering kan göras direkt efter

implantation.

Positionering med Cone Beam CT är bra, men

med tillägg av Gold Anchor blir det alltid rätt

på ett intuitivt sätt.

Positionering via två ortogonala bilder med

Gold Anchor är enkel, snabb och säker för alla

tumörområden i buk och lunga.


Meddelande från SOF

Nytta av digitala surfplattor

för patienter och personal

vid strålbehandling!

Sedan en tid tillbaka erbjuds

kvinnor i Kalmar som ska

påbörja strålbehandling mot

bröstcancer att få delta i ett

projekt som innebär att de får låna

en surfplatta (iPad), detta som ett

komplement till den ordinarie information

och kommunikation som sker

vid strålbehandlingen. Projektet är

ett samarbete mellan Onkologiska

kliniken och Strålningsfysik, Linnéuniversitetet,

e-Hälsouniversitetet och

kurato rerna på länssjukhuset i Kalmar.

Projektet har även stöd från Regionalt

Cancer-centrum sydöst. Innehållet

i surfplattorna är utarbetat av

vårdpersonal tillsammans med tidigare

behandlade patienter samt forskare

från Linnéuniversitetet. det består av

text, foton samt två filmer som är inspelade

på plats vid strålbehandlingen

i Kalmar.

16 Meddelande från SOF 8/2012

I surfplattan finns information om

strålbehandlingsenheten, vilka som

arbetar där och hur lokalerna ser ut.

Strålbehandingsprocessens olika delar

visas, såsom läkarbesök, fixering,

datortomografi, dosplanering, provtagning,

simulering och hur själva strålbehandlingen

går till. den innehåller

även information om bröstcancer

och strålbehandling, bland annat om

eventuella biverkningar och tips på

vad man som patient kan göra själv

för att må bättre under behandlingsperioden.

Det finns vidare information

om vad som händer när strålbehandlingen

är avslutad och vilka rehabiliteringskurser

som erbjuds i landstinget.

Avslutningsvis finns även information

om vem man som patient kan vända

sig till när man har frågor och funderingar,

före, under och efter behandlingen.


Digitala surfplattor, forts.

Meddelande från SOF

Meddelande från SOF 8/2012 17


Meddelande från SOF

En sektion innehåller vanligt förekommande

frågor (FAQ), som fylls på

efterhand som det ställs ytterligare

frågor, antingen av patienterna via

surfplattan eller via samtal med patienterna

på mottagningen. Det finns

på surfplattan också ett femtontal,

av vårdpersonalen, rekommenderade

länkar till olika webbplatser, till exempel

1177.se. Länkarna upplevs av patienterna

i projektet som mycket betydelsefulla,

då de upplever det svårt att

orientera sig på internet. de berättar

att det är svårt att veta hur de ska förhålla

sig till all information som finns

och vad man kan lita på. Det finns

ett diskussionsforum, med möjlighet

att som patient lägga in egna trådar,

alternativt svara på och diskutera andras

trådar. det är ett slutet forum

som enbart patienter som har surfplattor

har tillgång till.

Surfplattorna innehåller även enkäter

som besvaras anonymt av patienterna.

de ger patienten en möjlighet att

utvärdera sin egen behandling under

tiden den pågår. Patienten kan vidare

få omedelbar respons på frågor och

funderingar som de kanske inte vågar

ta upp direkt med personalen. Surfplattan

är att se som ett komplement

till samtal och möten mellan patient

och personal. utvärderingar visar att

samtalen inte blir kortare, däremot att

de blir fördjupade, då patienterna är

mer insatta i sin situation.

18 Meddelande från SOF 8/2012

Digitala surfplattor, forts.

under våren 2012 deltog tio patienter

(50-79 år) i projektet, utvärdering

gjordes i form av intervjuer med patienter

och vårdpersonal på strålbehandlingen.

under hösten 2012

planeras tio patienter till att delta i

projektet för ytterligare utvärdering

och utveckling av innehållet i surfplattorna.

Patienterna är, utan undantag,

positiva till att få låna surfplattorna

under behandlingsperioden. Att få

tillgång till information om strålbehandling

som är relevant för just dem,

i en mer avslappnad miljö, precis när

det passar var och en, upplevs mycket

värdefullt. ”det är så bra att kunna gå

tillbaka gång på gång för man tar liksom

inte till sig allt på en gång”. Flera

patienter ser filmerna, som visar förberedelse

och behandling om och om

igen. De visar även filmerna för sina

närstående, vilket kan öka förståelsen

hos dessa.

Användarvänlig teknik har visat sig

vara av stor betydelse. det leder till

att surfplattan är lätt att lära sig även

för dem som inte hade någon tidigare

erfarenhet av datorer, vilket kan bidra

till en mer jämlik vårdsituation oavsett

ålder.


Digitala surfplattor, forts.

Meddelande från SOF

Meddelande från SOF 8/2012 19


Meddelande från SOF

det har genomgående i projektet

framkommit önskemål från patienterna

att de skulle vilja få surfplattan i

ett tidigare skede. de önskar relevant

information om de undersökningar

och behandlingar som är aktuella

just för dem, samt tydlig information

om vem man kan vända sig till i de

perioder av väntan mellan de olika

insatserna i deras vårdprocess. Möjligheterna

är alltså stora med fortsatt

utveckling av konceptet med nedladdningsbara

applikationer till läsplattor

för att tydliggöra respektive patientens

vårdkedja, exempelvis skulle surfplattan

också kunna innehålla en individuell

vårdplan.

En av patienterna som deltog i projektet

i våras var så positiv att hon skrivit

ett medborgarförslag till landstings-

20 Meddelande från SOF 8/2012

Digitala surfplattor, forts.

styrelsen om att hon önskar att alla

patienter borde erbjudas att få låna

en surfplatta som är fylld med individuellt

anpassad information från det

att man får att cancerbesked till dess

att man är färdigbehandlad. Hon kan

se att det skulle underlätta mycket för

patienter, speciellt som ett verktyg under

de perioder av väntan som finns

och även i överlämningar mellan olika

kliniker. Hon tror att det har positiv

effekt för patienter, både vad gäller

hälsostatus och rehabiliteringstiden

som följer av ett cancerbesked.

Med hjälp av den nya tekniken surfplattan

står för har vi inom vården

dessutom möjlighet att få direkt återkoppling

från våra patienter och därmed

kan patienternas ställning i vården

stärkas genom ökad delaktighet.

Text och bilder:

Camilla Wilde Björling, Stefan Johnsson och Magnus Lagerlund

Onkologiska kliniken och strålningsfysik, Länssjukhuset Kalmar


Socialstyrelsen har i år gjort

en översyn av läkarnas specialitetsindelning

från 2008.

Avsikten har varit att föreslå

förändringar för specialiteter som fått

funktionalitetsproblem på grund av

deras placering i specialitetsstrukturen.

Syftet har också varit att föreslå

en ny modell av gemensam kunskapsbas

som bättre tillvaratar befolkningens

och hälso- och sjukvårdens behov.

utredningsarbetet har bedrivits

under öppna former med sedvanlig utredningsmetodik

med datainsamling

och analys. Projektgruppen har träffat

representanter från bland annat

specialitetsföreningar, Sveriges Kommuner

och Landsting, Sveriges läkarförbund,

Svenska Läkaresällskapet,

universitet och högskolor. Sakkunniga

inom myndigheten har bidragit

med information och synpunkter till

utredningen.

Bland de uppmärksammade problemen

är att rekryteringen av ST-läkare

har försvårats, att kunskaper och

kompetens inte kommer till användning

i den kommande yrkesutövningen

samt att för lite tid ägnas åt det

egna kompetensområdet. dessa problem

gäller framför allt för grenspecialiteter.

Ingen förändring sker för onkologi,

men gynekologisk onkologi inrättas

Översyn av läkarnas

specialitetsindelning

Meddelande från SOF

som tilläggsspecialitet till basspecialiteterna

onkologi respektive obstetrik

och gynekologi. Förändringen är således

att gynekologisk onkologi blir tillläggsspecialitet

i stället för grenspecialitet

till onkologi, samt blir tilläggsspecialitet

till obstetrik och gynekologi.

Möjligheten att bli gyn onkolog med

basspecialitet obstetrik och gynekologi

har efterfrågats eftersom det har varit

en viktig rekryteringsväg för gyn onkologer.

Nu kommer SOF att utarbeta

målbeskrivning och arbetsbok för de

som vill erhålla tilläggsspecialiteten

gynekologisk onkologi med basspecialitet

obstetrik och gynekologi samt se

över hur nuvarande målbeskrivning

för gynekologisk onkologi med basspecialitet

i onkologi stämmer med de

nya riktlinjerna. Arbetet är tänkt att

vara klart 121231.

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-7-9

Text:

Caroline Lundgren

Överläkare, Med dr

Sektionen för Bröst och Gynekologisk

cancer samt Sarkom

Radiumhemmet

Karolinska universitetssjukhuset

Solna

Meddelande från SOF 8/2012 21


Meddelande från SOF

Arbetet i RCC i sydöstra regionen

utgår från visionen ”Jag

får den vård och det stöd

jag behöver, när jag behöver

det” och de sex löften regionen gett till

patienterna/invånarna (se faktaruta).

det pågår många aktiviteter i hela regionen

inom ramen för RCC sydöst,

nedan följer ett kort urval av vad som

hänt i hittills i höst och vad som är på

gång.

Utvecklingskraft Cancer

de senaste två åren har det pågått

och pågår alltjämt mycket spännande

utvecklingsarbete inom cancerområdet

i sydöstra sjukvårdsregionen.

Behovet av förnyelse är påkallat såväl

i regionen som nationellt där vår förmåga

att ta tillvara pågående utvecklingsinitiativ

och förbättringsarbeten

samt forskning är avgörande. Hur det

går med arbetet att uppfylla regionens

löften till invånarna och resultatet av

det stora regionala koloncancerprojektet

(försöksverksamhet för att utveckla

cancervården med SKL stöd) kommer

att redovisas/diskuteras i samband

med utvecklingskraft Cancer i Linköping

den 22 november. Till det mötet

är alla regionens medarbetare i cancervården,

politiker och patient- organisationer

men även nationellt viktiga

personer inom cancervården. Ett mer

detaljerat program hittar ni i kalendern

via RCC sydösts hemsida

(www.rccsydost.se).

22 Meddelande från SOF 8/2012

Kort rapport från RCC

sydöst oktober 2012

Tydligare stöd kring nya cancerläkemedel

den första september började Henrik

Lövborg sitt uppdrag för ett samordnat

införande av nya cancerläkemedel

för att regionen skall få ett ordnat införande

i regionen. Han kommer att

leda en expertgrupp bestående av representanter

från de tre landstingen.

Givetvis kommer detta vävas samman

med det nationella initiativen som är

på gång.

Regional forskningssamordnare på

plats

För att få en överblick och få en samordning

av regionens forskning inom

cancerområdet började Agneta Jansson

den 1 september som samordnare

av klinisk cancerforskning.

Mer om detta och andra nyheter kan

du läsa på hemsidan

www.rccsydost.se

Text:

Magnus Lagerlund

(verksamhets representant i RCC sydösts

ledningsgrupp)


Kort rapport från RCC

sydöst oktober 2012

Faktaruta

Löften till patienterna

Meddelande från SOF

• Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra

veckor

• Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling

enligt Best practice

• Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga

genom hela vårdkedjan

• Alla cancerpatienter i livets slutskede ska få lika god palliativ

vård oavsett bostadsort

• Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och väl

fungerande screeningprogram

• Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära

forskning inom cancerområdet

Meddelande från SOF 8/2012 23


Posttidning B

Avsändare:

informa Healthcare

P O Box 3255

SE-103 65 Stockholm

Anila Blomstermo

SOF välkomnar ny specialist

Jag är relativt nybliven specialist i

onkologi med ett särskilt intresse

för palliativ medicin. Jag arbetar

för närvarande i Sjukvårdsteamet i

uppsala. detta är hemsjukvårdsorganisationen

i uppsalas och Knivstas

kommuner som administrativt

ligger under Onkologkliniken i uppsala.

I övrigt har jag tre fina barn

som jag ägnar mycket tid åt.

Blir du eller någon på din klinik

färdig specialist den närmaste

tiden?

Kontakta då oss på SOFs kansli så att vi får

möjlighet att publicera en gratulation här i

tidningen.

nina.cavalli-bjorkman@onkologi.uu.se eller

sof@onkologi.uu.se

Returadress:

Inger Hjertström-Östh

Onkologkliniken

Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

More magazines by this user
Similar magazines