Meddelande från - Svensk Onkologisk Förening

NUMMER 8 VOLYM 17 2011 

Meddelande från 

SOF 

HÖSTMÖTESPROGRAM vid 

RIKSSTÄMMAN 2011 

Tidskrift för Svensk Onkologisk Förening

En erfaren debutant 

Plats på scen för ett nytt läkemedel. 

Ribovact ® (bendamustin) är ett nytt cytostatikum 

i gruppen alkylerare för behandling av: 

• Indolenta non-Hodgkin-lymfom 

• Kronisk lymfatisk leukemi 

• Multipelt myelom 

Ribovact ® har en helt egen aktivitetsprofil* och behandling 

med Ribovact ® innebär låg risk för korsresistens och en 

låg risk för neurotoxicitet. 1,2 

Bendamustin skapades redan i slutet av 60-talet som ett alternativ 

till de etablerade alkylerande cytostatika. Det är numera godkänt i 

ett 15-tal länder. Nu är det Sveriges tur. 

*Jämfört med andra alkylerande cytostatika (cyklofosfamid, klorambucil och melfalan). 3 

Ribovact ® (bendamustin). ATC-kod L01AA09. Indikationer: Kronisk lymfatisk leukemi (Binet stadium B eller C). Förstahandsbehandling av patienter för vilka kombinationskemoterapi med fludarabin 

inte är lämplig. Indolenta non-Hodgkin-lymfom. Som monoterapi hos patienter som har progredierat i sin sjukdom under eller inom 6 månader efter behandling med rituximab eller en rituximabinnehållande 

regim. Multipelt myelom (Durie-Salmon stadium II med progress eller stadium III). Förstahandsbehandling i kombination med prednison för patienter äldre än 65 år som inte är lämpliga för autolog 

stamcellstransplantation och som har klinisk neuropati vid diagnostillfället, vilket utesluter användning av talidomid- eller bortezomibinnehållande behandling. Förpackningar: Pulver till koncentrat till 

infusionsvätska 2,5 mg/ml. Injektionsflaska 25 mg pulver/26 ml, 5 st. Injektionsflaska 100 mg pulver/60 ml, 5 st. . EF Datum för översyn av SPC 2011/09/02. För mer information se www.fass.se. 

Referenser: 1. Strumberg D et al. Anticancer drugs 1996; 7:415–21. 2. Bremer K. J Cancer Res Clin Oncol 2002; 128:603–9. 3. Leoni LM et al. Clin Cancer Res 2008; 14(1):309–17. 

Mundipharma AB 

Mölndalsvägen 30B 

412 63 Göteborg 

Tel 031-773 75 30 

www.mundipharma.se 

Nytt 

läkemedel 

11-RIB-5-BR LINDH & PARTNERS



SOF 



Tidskrift för Svensk Onkologisk Förening 

Tidskriften är officiellt organ för 

Svensk Onkologisk Förening. 

ISSN: 140 0 -7347. 

Redaktör & Ansvarig utgivare 

Nina Cavalli-Björkman 

nina_cavalli@yahoo.com 

Annonsering 

Nina Cavalli-Björkman 

Svensk Onkologisk Förening 

Onkologkliniken, 

Akademiska sjukhuset 

751 85 Uppsala 

sof@onkologi.uu.se 

www.onkologi.org 

Prenumeration/Adressändring 

Inger Hjertström-Östh 

sof@onkologi.uu.se 

Layout 


Tryck 

Exaktaprinting Malmö AB, Malmö 

Material som publiceras i 

Meddelande från SOF 

är skyddat enligt svensk och 

internationell upphovsrätt. 

Det är förbjudet att utan ansvarig 

utgivares tillåtelse vidarebefordra 

texter och bilder i såväl tryckta 

som digitala medier. Överträdelse 

beivras. Alla rättigheter 

förbehålles. 

© 2011 Informa Healthcare AB 

3 Innehåll 

5 Årets tema - Säkrare vård 

6 ST-kurser 

7 Onkologiprogram 

10 Symposier 

13 Abstrakt 

INNEhåLL 

17 Symposier arrangerade av 

andra specialiteter 

Kom ihåg! den utgåva av Acta Oncologica 

som distribueras separat är din personliga 

som inte får spridas för allmän läsning. 

SOF 





Tidskrift för Svensk Onkologisk Förening 

Svensk Onkologisk Förening 

tackar annonsörerna i detta nummer som 

genom sitt stöd har gjort denna utgivning möjlig: 

MundIphArMA, jAnSSEn-cILAG Ab, rOchE, brISTOL- 

MyErS SquIbb, MErck, GSk, pfIzEr, ASTrAzEnEcA

ny erA 

Janssen-Cilag AB Box 7073, SE-192 07 Sollentuna, Sweden, Tel +46 8 626 50 00, Fax +46 8 626 51 00, www.janssen.se 

Janssen-Cilag AB 

Janssen introducerar ZYTIGA®, den första 

selektiva androgenbiosynteshämmaren… 

...därför att vid metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) 

kan även låga koncentrationer av androgen främja tumörtillväxt. 1-5 

referenser: 1. Gregory CW et al. Cancer Res 2001; 61: p2892-2898. 2. Holzbeierlein J et al. Am J Path 2004; 164 (1): p217-227. 

3. Yu S-Q et al. Asian J Androl 2009; 11 (1): p39-48. 4. Corey E et al. LuCaP 35: Prostate 2003; 55 (4): p239-246. 5. Loberg RD et al. Urol Oncol 2006; 24 (2): p161-168. 6. 

ZyTIGA® (abirateronacetat) Tablett: ZYTIGA 250 mg tabletter. Vita till benvita, ovala tabletter, präglade med AA250 på en sida. Varje tablett innehåller 250 mg abirateronacetat. 

Den rekommenderade dosen är 1000 mg (fyra tabletter på 250 mg) dagligen som en engångsdos, som inte får tas tillsammans med mat. ZYTIGA ska användas tillsammans med lågdos 

prednison eller prednisolon. Den rekommenderade dosen av prednison eller prednisolon är 10 mg dagligen. ATC-kod: L02BX03 Receptbelagt. F. Ej förmån. Indikation: ZYTIGA är 

tillsammans med prednison eller prednisolon indicerat för behandling av metastaserad kastrationsresistent prostatacancer hos vuxna män vars sjukdom har progredierat under eller 

efter en docetaxelbaserad kemoterapiregim. Trafikvarning: ZYTIGA har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Datum för senaste 

översyn av SPC 2011.09.05. För fullständig produktinformation, se www.fass.se


Säkrare vård — Årets tema 2011 

underbemanning, slarv, felbehandlingar, läkarmissar, överbeläggning och 

borttappade remisser. Listan på säkerhetsproblem i vården kan göras lång. Temat 

för Medicinska riksstämman 2011 är ”Säkrare vård”. Syftet är att lyfta fram kritiska 

analyser och goda exempel på hur brister och rutiner påverkar säkerheten i vården. 

Med årets tema vill Svenska Läkaresällskapet uppmärksamma hur sjukvården 

kan lära sig av sina misstag och förebygga att de händer igen. En annan fråga 

som kommer att diskuteras är hur politiker och vårdgivare bättre kan ta tillvara 

vårdprofessionernas kunskaper när de fattar beslut om hur resurserna ska fördelas. 

Öppningsmöte 

Årets Medicinska riksstämma öppnas av peter pronovost, en av uSA:s främsta forskare inom 

patientsäkerhet, som talar om sitt arbete för en säkrare vård. pronovost har blivit utsedd till 

en av världens 100 mest inflytelserika personer av Time Magazine för sitt banbrytande arbete. 

Genom hans innovativa förbättringsprogram har bland annat dödligheten vid landets 

intensivvårdsavdelningar i uSA kunnat minska med 30 procent. nu sprids hans 

metoder över hela världen. I november kommer han till Sverige för att gästföreläsa 

på riksstämman. En längre intervju med peter pronovost finns på www.sls.se. 

Meddelande från SOF 8/2011 5


ST-kurser 

ST-kurser på Riksstämman 

nytt för i år är att det under riksstämman kommer att anordnas vissa 

symposier som ska kunna underlätta för ST-läkarna att uppnå vissa delmål i 

Socialstyrelsens målbeskrivning. riksstämmans vetenskapliga program är i 

år godkänt av IpuLS. fullständig utbildningsbeskrivning finns på www.ipuls. 

se (IpuLS nr 20110249). Symposierna passar utmärkt även för specialister. 

föranmälan krävs - använd gärna formuläret på www.sls.se, 

ring, 08-440 88 75, eller mejla, agneta.ohlson@sls.se 

följande ST-kurs passar för onkologer och arrangeras på årets riksstämma: 

ETIK OCH BEMÖTANDE 

Torsdag kl 10.30-12.00 

45. Autonomins gränser (ST-kurs del 1) 

Anders Ågård (delmål 13–15 kommunikativ kompetens) 

Torsdag kl 12.30–14.00 

46. Respekt för patientens autonomi (ST-kurs del 2) 

Anders Ågård (delmål 13–15 kommunikativ kompetens) 

ST-kurs Autonomins gränser Särskild anmälan på www.sls.se 

Torsdagen den 1 mars 10.30 – 12.00 (del 1) samt 12.30 – 14.00 (del 2) 

Sal k 21 

patientens självbestämmande och delaktighet 

Anders Ågård SLS etikdelegation 

Linus broström Etiker Vårdalinstitutet, Lunds universitet 

Ingemar Engström SLS etikdelegation 

niels Lynöe prof Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME) 

Sammanfattning 

Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik avser att genomföra återkommande IpuLScertifierade 

utbildningsmoment i etik med fokus på etik i läkarens kliniska vardag under riksstämman. 

dessa är i första hand riktade till ST-läkare. den första utbildningen innefattar två symposier à 1 ½ timmar 

kring temat patientautonomi. bland annat kommer informerat samtycke, gränserna för självbestämmande, 

beslutskompetens, irrationella val, självförvållade sjukdomar eller skador att belysas. ca 1 timma ägnas 

åt föredrag (3 st. x 20 min) och en ½ åt diskussion. Ett kursintyg delas ut till dem som deltagit i bägge 

symposierna. Symposierna kan givetvis även vara av intresse för specialister. Etikdelegationen hälsar 

alla intresserade välkomna till en givande dag. föranmälan till agneta.ohlson@sls.se, 08-440 88 75. 

Svenska Läkaresällskapets fest 

Torsdagen den 1 december kl 19.00 The Park Side, Stockholmsmässan 

Medicinska riksstämman erbjuder en social mötesplats, där kollegor kan träffas under 

mer avslappnade former och stifta nya bekantskaper. Ett mycket uppskattat inslag är 

Svenska Läkaresällskapets fest som hålls under torsdagskvällen med god mat, dryck och 

underhållning. kvällens underhållning bjuder på storslagen soul, jazz och funky AbbA. 

boka in kvällen redan nu. kostnad för festen är 600:-/gäst som betalas till 

SLS postgirokonto nr 25 68-4. Glöm inte uppge namn och att det är festen det gäller. 

Sista inbetalningsdag är den 14 november. Först till kvarn gäller….. 

6 Meddelande från SOF 8/2011

Onkologiprogram 

Onsdagen den 30 november 

SAL A 8 

10.00-11.00 Nya behandlingsmöjligheter vid malignt melanom. Johan Hansson 

SAL A 8 

11.00-12.00 Aktuellt inom lungcancer. Jan Nyman 

SAL A 8 

12.00-13.00 Lunch 


SAL A 8 

13.00-15.00 Fria Föredrag 

13:00-13:15 Får cancerpatienter adekvat immunologiskt svar vid vaccination mot 

pandemiviruset(H1N1)2009 säsongsinfluensa och pneumokocker? 

Lina hedberg, Anna baecklund, Linda Willén, hans hagberg, 

Lillemor Skattum, karlis pauksens, Åke berglund 

13:15-13:30 Kartläggning av patienter som erhåller cytostatikabehandling på 

Onkologiska kliniken i Stockholm. Stina fuentes, jan-Erik frödin. 

13:30-13:45 Sent avbokade cytostatikabehandlingar - hur vanligt är det 

och kan de förhindras? Stina fuentes, jan-Erik frödin. 

13:45-14:00 Behandlingsresultat för patienter med esofaguscancer 

behandlade mellan januari 2008 och januari 2011 i Sydöstra 

regionen. Maria Albertsson, Antroula papakonstantinou. 

14:00-14:15 Optimering av utredning vid cancer med okänd primärtumör med 

PET-CT och helkropps MR. Åke berglund, hans hagberg, helena fridell, 

peter Gunvén, Anders Sundin, Lennart blomqvist, håkan Ahlström. 

14:15-14:30 Rektal toxicitet och sjukdomsfri överlevnad hos patienter 

med lokaliserad prostatacancer som fått kurativ extern 

strålbehandling med guldstiftsteknik i Växjö 2004-2007. Martha 

Olsson, fredrik Liedberg, Mihalj Seke, Maria Albertsson. 

14:30-14:45 Adherence and discontinuation of adjuvant hormonal therapy 

in breast cancer patients: a population based study. Annette 

Wigertz, Marit holmqvist, Tommy fornander, jan Adolfsson, 

henrik Lindman, Leif bergkvist, johan Ahlgren, Mats Lambe. 

14:45-15:00 Vallningar, svallningar, torrt, trist och tråkigt!? Vad uppfattar 

sjuksköterskor och läkare av kvinnors besvär under den endokrina 

adjuvanta behandlingen av bröstcancer. Tina bondesson, Aina 

johnsson, Elisabeth Lidbrink, Anna von Wachenfeldt. 

SAL A 8 

15.00-15.30 kaffe 

SAL A 8 

15.30-16.15 Fågelboet. Presentation av årets avhandlingar. 

Fredrika Killander: radiotherapy in early breast cancer. 

Helene Svensson: quality of life and psychosocial reactions in women on first line chemotherapy 

for metastatic breast cancer - correltaions to tumour response nad predictive factors. 

Moderator: Gunnar Wagenius 

SAL A 8 

16.30-18.00 Symposium: Vad har Radon med lungcancer att göra – om man inte röker? 

Moderator: håkan pettersson. Se Sy 25. 


SE.AVA.1010;03 

Många önskar att de inte sköt upp saker 

till morgondagen. 

En del önskar att de kunde. 

De flesta av oss tänker aldrig på hur många dagar vi har kvar. Men vissa tänker inte på något 

annat. Tid är den dyrbaraste av tillgångar. Och för den, vars dagar plötsligt går att räkna, 

är varje ny dag värdefull på ett sätt som vi andra aldrig kan förstå. 

Avastin® (bevacizumab) är godkänt som kombinationsbehandling i första linjen vid 

metastaserad kolorektalcancer, lungcancer, bröstcancer och njurcancer. 

Avastin ® (bevacizumab) 

Indikationer: Som första linjens behandling av patienter med metastaserad: 

Kolorektalcancer – Avastin i kombination med fluoropyrimidin-baserad kemoterapi. 

Bröstcancer – Avastin i kombination med paklitaxel eller docetaxel. 

Njurcellscancer – Avastin i kombination med interferon alfa-2a. 

Icke-småcellig lungcancer – Avastin i tillägg till platinabaserad kemoterapi, 

undantaget histologi som domineras av skivepitelcancer. 

Dosering: 5, 7.5, 10 eller 15 mg/kg i.v. var 2–3:e vecka beroende på indikation. 

Beredningsform och förpackningar: Koncentrat till infusionsvätska, 

lösning 25 mg/ml, 4 ml och 16 ml. 

Varningar och försiktighet: GI-perforation, fistlar, sårläkning, hypertension, 

proteinuri, tromboemboli, neutropeni, hjärtinsufficiens, blödning. 

Kontraindikationer: Graviditet. 

För pris och mer information: www.fass.se. 

Produktresumé uppdaterad 2010-08-31. (L01XC07, ℞, EF). Roche AB, Tel 08-726 12 00, www.roche.se

Torsdagen den 1 december 

SAL A 8 

08.30-10.00 Endometriecancer. State-of-the-Art och 

presentation av ett nytt nationellt vårdprogram 

10.00-10.30 kaffe 

Moderator: per rosenberg 

SAL A 8 

10.30-12.00 Symposium: Varför är cancervården inte 

jämlik – kan målnivåer minska skillnaderna? 

SAL A 8 

12.00-13.00 Lunch 

Moderator: Lars holmberg. Se Sy 44. 

SAL A 8 

13.00-14.45 Sektionssymposium: Måste cancervården vara farlig? 

Snart ett år med den nya patientsäkerhetslagen. 

SAL A 8 

14.45-15.15 kaffe 

Moderator: kjell bergfeldt 

SAL A 8 

15.15-16.15 Årsmöte Svensk Onkologisk Förening 

SAL A 8 

16.30-18.00 Symposium: PET/CT för säkrare diagnostik. Implementering 

av PET/CT i nationella riktlinjer och vårdkedjor. 

Moderator: karl kölbeck. Se Sy 69. 

Fredagen den 2 december 

SAL A 8 

08.30-10.00 Symposium: ”Dö bra” – ett folkhälsoperspektiv på palliativ vård. 

SAL A 8 

10.00-10.30 kaffe 

Moderator: Eva Thoren Todoulus. Se Sy 74. 


SAL A 8 

10.30-11.30 Nina & Jerzy Einhornföreläsning: Protonterapi igår, idag, imorgon. Erik Blomquist 

SAL A 8 

11.30-12.00 Årsmöte Svensk Onkologisk Förening. Utdelning av pris för bästa föredrag 



Symposier 

Onsdag 30 november 16.30 – 18.00 

Vad har Radon med lungcancer att göra – om man inte röker? 

håkan pettersson Strålskyddsfysiker radiofysikavdelningen, universitetssjukhuset, Linköping 

Göran pershagen Institutet för Miljömedicin, karolinska Institutet 

Georg Matscheko Enheten för medicinsk strålningsfysik, Länssjukhuset, kalmar 


WhO har rekommenderat en sänkning av referensnivån för radonhalten inomhus (från 200 bq/m3 

till 100 bq/m3) med motiveringen att radon ökar risken för lungcancer hos rökare. nyligen konstaterade 

sex centrala myndigheter att man InTE bör genomföra denna sänkning i Sverige eftersom det inte 

är samhällsekonomiskt försvarbart. Symposiet ger en bakgrund till detta beslut men ställer även frågan 

om inte problemet med radon i bostadshus är överdrivet, speciellt om man inte röker. de medicinska 

och biologiska perspektiven kommer att förklaras och speciellt synergin mellan rökning och radon kommer 

att belysas. Är det en försumbar risk med radon om man inte röker? Stämmer det med strålningsbiologin 

eller är risken så pass liten att det epidemiologisk är omöjligt att särskilja? Skall man som husägare 

behöva betala ombyggnadskalaset bara för att grannen är rökare? Är det inte mer hälsoekonomiskt att 

lägga dessa pengar på antirökkampanjer? Målet är att delge en nyanserad bild av radon och dess farlighet 

i bostäder, speciellt i relation till rökning och dess skadliga effekter. Vi vill också uppmana myndigheter 

och media till ett mer kritiskt förhållningssätt när man diskuterar radon och dess hälsoeffekter. 

Torsdag 1 december 10.30 – 12.00 

Varför är cancervården inte jämlik – kan målnivåer minska skillnaderna? 

Lars holmberg regionalt cancercentrum uppsala/Örebro 

Martin Malmberg regionalt cancercentrum Syd 

Torben palshof Århus, danmark 

Gunilla Gunnarsson SkL 

Gunnar Wagenius Onkologikliniken, Akademiska sjukhuset, uppsala 

Göran zetterström Socialstyrelsen 

helena brändström Socialstyrelsen 

Bakgrund 

En viktig del av regeringens arbete med den nationella cancerstrategin är att förbättra jämlikheten och kvaliteten 

i svensk cancervård. Ett möjligt sätt att uppnå detta är att använda målnivåer för indikatorer. En indikator 

är ett mått som kan användas som underlag för verksamhetsutveckling och för öppen redovisning av 

hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader. Ett exempel på en indikator är andel lungcancerfall 

bekräftade med vävnadsprov. En indikator ska vara tydlig, pålitlig, mätbar, accepterad och möjlig att 

registrera kontinuerligt i informationssystem, som register och andra datakällor. Genom att använda målnivåer 

till indikatorer får hälso- och sjukvården tydliga och mätbara mål för kvalitet att arbeta mot. det 

räcker inte alltid att jämföra ett indikatorutfall med rikets eller regionens genomsnitt eftersom genomsnittet 

teoretiskt sett kan ligga alltför lågt i förhållande till vad som faktiskt är möjligt eller rimligt att uppnå. 


det finns ett stort intresse från många aktörer inom svensk cancervård för att arbeta med målnivåer. 

Idag finns både regionala och nationella initiativ. Socialstyrelsen publicerade för första gången i mars 

2011 målnivåer kopplade till indikatorer. Målnivåerna som då publicerades avsåg ett antal av de indikatorer 

som är kopplade till nationella riktlinjer för lungcancervård och hade sitt ursprung i en statistisk 

modell. Symposiet kommer att redovisa exempel från detta arbete och även exempel från region 

Skånes arbete med målnivåer. Målnivåer som ett medel för att höja kvaliteten i hälso- och sjukvården 

används också i andra länder. Vi kommer under symposiet få ta del av danmarks erfarenheter av målnivåer 

inom cancervården. Symposiet avslutas med en paneldiskussion om målnivåers betydelse i kvalitetsarbetet. 

hur och av vem ska målnivåer fastställas och vad ska de användas till? Är målnivåer ett 

bra sätt att minska geografiska och socioekonomiska skillnader samt höja kvaliteten i cancervården? 

Vilka effekter får de? Vad finns det för risker med att använda målnivåer? Syftet med symposiet är att 

väcka en generell diskussion kring användandet av målnivåer med cancervården som ett exempel. 


Torsdag 1 december 16.30 – 18.00 


PET/CT för säkrare diagnostik. Implementering av PET/CT i nationella riktlinjer och vårdkedjor. 

Anders Sundin röntgenkliniken Solna karolinska universitetssjukhuset 

karl kölbeck Lung Allergikliniken karolinska universitetssjukhuset 

kristina nilsson Onkologkliniken Akademiska sjukhuset 

Bakgrund 

positron emissions tomografi ensamt (pET) och kombinerat med datotomografi (pET/cT) med användande 

av spårsubstansen [18f]fluoro-deoxy-glukos (fdG) har utvecklats till en kraftfull diagnostisk metod 

vid flera cancertyper. pET/cT ger vid ett och samma undersökningstillfälle både metabol/funktionell och 

anatomisk information om tumörutbredning. den kombinerade, känsliga metoden har visat att stadieindelningen 

hos många patienter ändras jämfört med konventionell utredning. data från nationellt kvalitetsregister 

för lungcancer (2008) visar stor regional skillnad (8-41%, medel 21%) i användandet av pET/ 

cT vid nydiagnosticerad lungcancer vilket kan ha berott på lokala traditioner och avsaknad av nationella 

riktlinjer. på karolinska universitetssjukhuset har fdG-pET/cT integrerats i utredningsprogrammet 

sedan 2007 på indikation potentiellt kurabel lungcancer. En speciell snabbspårsmodell initierades 

2009 för utredning av lungcancer, innebärande att poliklinisk utredning med klinisk undersökning, lab, 

spirometri, pET/cT och bronkoskopi med efterföljande multidisciplinär behandlingskonferens schemalades 

till att göras under 1 vecka. Moderna strålbehandlingstekniker kräver noggrannare definition 

av stråltarget, både för att få högre dos till tumören, men framför allt lägre dos till omgivande riskorgan. 

på Akademiska sjukhuset används numera pET/cT med kontrastförstärkt cT som dosplaneringsunderlag 

inför strålbehandling och är till stor hjälp för att bättre definiera tumörområdet gentemot omgivande 

atelektaser. Stråltarget ritas in av onkolog tillsammans med nuklearmedicinare/radiolog. 


den vetenskapliga grund som visat att pET/cT är ett kraftfullt diagnostiskt verktyg vid utredning och 

stadieindelning av flera tumörgrupper beskrivs inledande. En mycket bred dokumentation finns för 

användningen av pET/cT vid utredning av lungcancer och i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancervård 

2010 ges nu pET/cT hög prioritet. Skrivningen ger tyngd åt att fler patienter med misstänkt 

lungcancer utreds med pET/cT och att regionala skillnader jämnas ut. Arbetet med framtagandet 

av riktlinjerna kommer att redovisas och som exempel på integration i vårdkedjor redovisas erfarenheter 

från Stockholm och uppsala. Symposiet vänder sig inte bara till personal engagerad i lungcancervården 

utan också inom andra tumörgrupper för att tjäna som exempel och inspiration till hur pET/ 

cT kan integreras i riktlinjer och specialistövergripande flödesprocesser. Avslutande diskussion. 

Fredag 2 december 08.30 – 10.00 

”Dö bra” – ett folkhälsoperspektiv på palliativ vård 

carl johan fürst Stockholms sjukhem 

Maj rom SkL 

Eva Thoren Todolous Skånes univ Sjukhus 

carina Gustafsson utredare Socialstyrelsen 

Arvid Widenlou nordmark utredare Socialstyrelsen 

Grete fochsen utredare Socialstyrelsen 

Lisa Wolff foster Terminolog Socialstyrelsen 

karin Ahlzén Terminolog Socialstyrelsen 

Bakgrund 

Symposiet kommer att beskriva de övergripande satsningar som pågår för att stärka den palliativa vården 

i Sverige. det handlar om regeringens uppdrag till Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och Landsting 

(SkL) samt det nationella vårdprogrammet för palliativ vård som arbetas tas fram inom ramen för regionala 

cancercentra (rcc). Socialstyrelsens kunskapsstöd utformas enligt tre huvudlinjer och har bred förankring 

inom professionen: nationella riktlinjer och annan vägledning, indikatorer och datakällor samt termer och 

begrepp. kunskapsstödet ska vara ett stöd för beslutsfattare och för dem som är ansvariga i den dagliga verksamheten 

och främja kvalitetssäkring, uppföljning och likvärdig vård. SkL gör satsningar på att sprida kunskap 

om palliativ vård i livets slutskede inom initiativet ”bättre vård för sjuka äldre” genom regionala ombud. 

Syftet är bland annat att nå en ökad användning av palliativregistret inom all vård av döende. det nationella 

vårdprogrammet har initialt fokus på palliativ vård i livets slutskede och kommer att utgöra en kunskapsbas 

för kvalitetsindikatorer och andra parametrar som registreras i Svenska palliativregistret. Vårdprogrammet 

avser vård i livets slutskede av alla patienter som behöver det, oavsett diagnos. En paneldebatt med företrädare 

för de olika initiativen, professionen och patient/närstående/allmänhet kommer att diskutera 

hur dessa satsningar ska kunna förändra vården av svårt sjuka och döende patienter. frågan om döendet 

och döden ur ett medborgarperspektiv och inte enbart ur ett vårdperspektiv kommer också att belysas. 


NY BEHANDLING GODKÄND 

YERVOY är det första läkemedel som visat förlängd total överlevnad (OS) 

hos vuxna med avancerat melanom som genomgått tidigare behandling, 

i en randomiserad, kontrollerad, fas III–studie 2 

ANDEL VID LIV 

Förlängd total överlevnad med YERVOY 2 

1,0 

0,9 

0,8 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0,0 

46 % 

0 2 3 

4 

ÅR 

Hämtad från Hodi FS et al. 2010. 

1 22 

24 % 

YERVOY: en ny T-cellspotentierande terapi som aktiverar immunsystemet för att förstöra tumörer 1 

• YERVOY verkar inte direkt mot tumören utan indirekt genom att förstärka T-cellsmedierad 

immunrespons. YERVOY blockerar specifi kt den hämmande signalen från CTLA-4, en negativ 

regulator av T-cellsaktivering. Detta resulterar i T-cellsaktivering, proliferation och lymfocytisk 

infi ltration av tumörer och leder därigenom till tumörcellsdöd. 1,3 

För viktig säkerhetsinformation se produktresumén 

eller besök www.yervoy.se 

1. Produktresumé för YERVOY 13 juli, 2011. 2. Hodi FS et al. N Engl J Med. 2010;363(8):711-723. 3. Fong L, Small EJ. J Clin Oncol. 2008;26(32):5275-5283. 

YERVOY (ipilimumab) är indicerat för behandling 

av avancerat (inoperabelt eller metastaserande) 

melanom hos vuxna som genomgått 

tidigare behandling. 1 

YERVOY (ipilimumab) är indicerat för behandling 

YERVOY (n=137) 

gp100 

(n=136) 

HR = 0,66 (95%, KI: 0,51-0,87) 

P = 0,0026 

YERVOY (ipilimumab) 5 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning. Antineoplastiska medel, monoklonala antikroppar, ATCkod: L01XC11. Indikation: YERVOY är indicerat för behandling av avancerat (inoperabelt 

eller metastaserande) melanom hos vuxna som genomgått tidigare behandling. Varningar och försiktighet: Behandling ska initieras och övervakas av specialistläkare med erfarenhet av cancerbehandling. YERVOY 

är associerat med infl ammatoriska biverkningar till följd av förhöjd eller alltför hög immunaktivitet (immunrelaterade biverkningar). Tidig diagnos av dessa och lämplig behandling är nödvändig för att minimera 

livshotande komplikationer. Förpackningar: 1 injektionsfl aska om 10 ml eller 40 ml Övrig information: Receptbelagt. För fullständig information, se www.fass.se. Texten är baserad på produktresumé: 13 juli 2011. 

Bristol-Myers Squibb AB, Box 15200, 167 15 Bromma, Tel. 08704 71 00 

© 2011 Bristol-Myers Squibb. Med ensamrätt. SEIP-A0020 10/11 731HQ11PM042(14)

Abstracts 


1. Får cancerpatienter adekvat immunologiskt svar vid vaccination mot 

pandemiviruset(H1N1)2009 säsongsinfluensa och pneumokocker? 

Lina hedberg Onkologikliniken, Gävle 

Anna baecklund Onkologikliniken, uppsala 

Linda Willén Onkologikliniken, Gävle 

hans hagberg Läkare Akademiska sjukhuset, uppsala 

Lillemor Skattum klinisk Immunologi, Lund 

karlis pauksens Infektionskliniken, uppsala 

Åke berglund Onkolog klin, Akademiska sjukhuset 

Bakgrund 

Immunosuppression (IS) av onkologisk behandling hos cancerpatienter är ett stort 

problem. risken att drabbas av infektioner är betydande. det är till stora delar oklart 

huruvida cancerpatienter under pågående behandling har nytta av vaccinationer. 

Metod 

från oktober till november 2009 utfördes en prospektiv studie med 97 polikliniska patienter 

med solida cancersjukdomar i uppsala och Gävle som hade pågående onkologisk behandling. 

patienterna vaccinerades mot säsongsinfluensa(fluarix®), pneumokocker(pneumo-23®) och 

vid två tillfällen mot pandemiviruset A(h1n1)2009 med pandemrix®. Serum analyserades för 

antikroppssvar mot de olika influensastammarna som ingick i vaccinerna vid baseline samt efter 

cirka 4, 8 och 12 veckor med ett validerat haemagglutinationinhibition-test, GSk–biologicals. 

En antikroppstiter >40 betraktades som skyddande och en 4-faldig titerökning bedömdes som 

vaccinationssvar. Antikroppssvar mot pneumokocker utfördes vid klinisk immunologi i Lund. 

Resultat 

cirka 45 % av patienterna fick ett adekvat vaccinationssvar mot A(h1n1)2009- och 

säsongsinfluensa efter 4 veckor och cirka 70 % efter 8 och 12 veckor mot A(h1n1)2009. Man såg 

ingen korrelation mellan immunologiskt svar och grad av IS eller samtidig kortisonanvändning. 

43 % av patienterna fick ett adekvat svar på pneumokockvaccination (pkV). Man fann signifikant 

inverterad korrelation till grad av IS och immunologiskt svar på pkV (p=0,001). 13 patienter 

behandlades med rituximab (Mabthera®) och dessa patienter hade obefintligt svar på de 

givna vaccinationerna. Inga allvarliga biverkningar av vaccinationerna rapporterades. 


cancerpatienter med pågående onkologisk behandling kan få adekvat immunologiskt 

svar på vaccinationer, dock ej såsom normalbefolkningen. Önskvärt är att cancerpatienter 

om möjligt erhåller adekvata vaccinationer innan start av onkologisk behandling. detta 

gäller i synnerhet patienter som planeras för behandling med Mabthera®. 

2. Kartläggning av patienter som erhåller cytostatikabehandling på Onkologiska kliniken i Stockholm 

Stina fuentes Onkologiska kliniken, Stockholm 

jan-Erik frödin kliniken för Onkologi, karolinska universitetsjukhuset 

Bakgrund 

på Sveriges största onkologiska klinik med ett stort upptagningsområde finns idag ingen metod att 

automatiskt få fram data gällande vilka patienter som kommer för onkologisk behandling. Vilka olika typer 

att patienter förekommer, vilka diagnosgrupper dominerar och vilka åldergrupper dominerar? Stämmer 

det att det behandlas fler unga än gamla trots att cancer idag i mångt och mycket är en åldersjukdom. hur 

många friska behandlas med adjuvant behandling och hur många sent palliativa behandlas till ett ännu 

mer sent stadium av sjukdom och hur många behandlingar har de fått totalt? En analys för att belysa dessa 

frågor gjordes under fyra veckor i oktober 2010 vid onkologiska kliniken, karolinska universitetssjukhuset. 

Metod 

Samtliga patienter som var bokade och erhöll behandling på dagvård eller inom slutenvård 

kartlades genom journalgenomgång av de patienter som var aktuella varje dag. Vilken 

diagnos, diagnosgrupp, ifall det förekom fjärrmetastaser och i vilket syfte behandlingen gavs 

kartlades. noterades gjordes också i de fall patienten erhöll palliativ behandling, hur många 

linjers cytostatika som givits totalt och hur stort antal behandlingar totalt som givits. 

Resultat 

hittills har hälften av totala antalet behandlingar analyserats. resultaten som hittills framkommit 

är föga oväntat att bröstcancer och coloncancer är dominerande som diagnosgrupper. något 

fler kvinnor jämfört med män behandlas. En tredjedel av alla behandlingar är adjuvanta. 

Åldersgruppen som dominerar är de över 50 år och få patienter finns över 80 eller under 30. 


Ett stort antal patienter passerar kliniken under varje vecka och att det inte är en homogen grupp 

av patienter är självklart. En bättre och tydligare bild har trätt fram om vilka diagnoser och typer 

av behandlingar som dominerar. fler behandlingslinjer ges vid vissa typer av diagnoser dels då 



behandlingsmöjligheterna varierar mellan olika typer av diagnoser då fler alternativ finns att tillgå. 

dessutom är patienterna i olika stadier av sjukdom beroende på diagnos och fjärrmetastasering och visar 

upp vitt skilda allmäntillstånd. detta är oftast avgörande om man kan ge behandling och vilken typ. 

3. Sent avbokade cytostatikabehandlingar - hur vanligt är det och kan de förhindras? 

Stina fuentes Onkologiska kliniken, Stockholm 

jan-Erik frödin kliniken för Onkologi, karolinska universitetsjukhuset 

Bakgrund 

Ett inte obetydligt antal planerade cytostatikabehandlingar avbokas sent. detta medför att 

behandlingsplatser blir outnyttjade och dyra läkemedel måste kasseras. hur stort är egentligen 

problemet? kan man i ett tidigare skede identifiera patienter som inte kan genomföra planerad 

behandling? Att ett antal sena avbokningar måste få förekomma hanterar vi, liksom flygtrafiken, 

genom att överboka. kan andra rutiner införas så att detta problem minskas? Indikationen för 

cytostatikabehandling spänner över hela registret från kurativa och adjuvanta behandlingar till sena 

palliationer. Ser de sena avbokningarna olika ut i olika indikationsgrupper och skall de hanteras 

på olika sätt. för att besvara dessa frågor gjordes en analys av samtliga planerade intravenösa 

cytostatikabehandlingar under fyra veckor oktober 2010 vid Onkologiska kliniken i Stockholm. 

Metod 

Samtliga planerade cytostatikabehandlingar vid klinikens sluten och dagvårdsavdelningar 

registrerades. Avbokning av planerad behandling som gjordes senare än 48 timmar före den var 

planerad definierades som ”sen avbokning”. Orsak till avbokning registrerades. det registrerades också 

samtliga genomförda behandlingar uppdelade på diagnos, regim, behandlingsmål och behandlingslinje. 

journaler för samtliga patienter med planerad och/eller genomförd behandling har gåtts igenom. 

Resultat 

under studietiden har hittills hälften av bokningarna analyserats. under den perioden planerades 1459 

behandlingar varav 105 avbokades sent. Vid genomgången har det identifierats tillfällen då information 

varit bristfällig till patient, anhöriga, apotek och andra iblandade i vårdkedjan och att man av detta skäl fått 

avboka behandlingen. Andelen avbokningar relaterat till hematologisk orsak var 36 tillfällen, 50 avbokades 

på grund av nedsatt allmäntillstånd. Att låta akuta blodprover tagna på behandlingsdagens morgon avgöra 

om behandling kan ske eller ej, kan vara helt adekvat vid kurativ eller adjuvant behandling. förfarandet 

är dock betydligt mera tveksamt vid palliativ behandling. Analysen av resterande två veckors bokningar 

pågår nu för att det i november skall vara möjligt att besvara de ovan ställda frågorna fullständigt. 


Slutsats förhoppningsvis skall denna analys bidra till att resurserna bättre 

används och färre patienter behöver gå hem med oförrättat värv. 

4. Behandlingsresultat för patienter med esofaguscancer behandlade 

mellan januari 2008 och januari 2011 i Sydöstra regionen. 

Maria Albertsson Onkologiska kliniken, universitetssjukhuset i Linköping 

Antroula papakonstantinou Onkologiska kliniken, universitetssjukhuset i Linköping 

Bakgrund 

Esofaguscancer utgör ca 1% av alla cancer och 5% av all gastrointestinal cancer. de vanligaste formerna 

är skivepitelcancer och adenocarcinom. Esofagus har sitt lymfdränage från lamina propria vilket 

medför att spridning till lymfkörtlar är en tidig process. kirurgi är idag första hands alternativ vid en 

kurativt syftande behandling men flera studier föreslår att preoperativ kemoradioterapi kan ge förlängd 

överlevnad. hittills har neoadjuvant kemoradioterapi med cisplatin-5fu varit standard behandling. 

cisplatin har en neuro och ototoxicitet som gör den olämplig för många patienter. Oxaliplatin är en 

andra generationens platinumanalog men mindre toxicitet och sannolikt minst lika hög effektivitet. 

Man har valt att använda Oxaliplatin i kombination med leukovorin och 5-fu samtidigt med 

strålbehandling. patienter får 2 cykler fLOX i 14 dagars cykel och därefter tillägg av strålbehandling. 

Metod 

Vi har använt journal uppgifter från alla patienter som erhållit diagnos esofaguscancer mellan januari 

2008 och januari 2011 i Östergötland, jönköpingslän och kalmarlän. Genom detta arbete kan vi 

kontrollera effekten av behandlingen, biverkningar och även kvalitetskontrollera våra patientdata. 

Resultat 

I den uppföljning vi har gjort ser man: Av de patienter som erhållit cisplatin/5-fu samtidigt med radioterapi 

i kurativt syfte har 11 av 19 avlidit (58 %) och median överlevnad är 716,11 dagar. för de 38 patienter 

som fått fLOX konkomittant med radioterapi i kurativt syfte har 19 avlidit i sjukdomen ( 50 % ) och hade 

en median överlevnad på 333,47 dagar. patienter som erhållit palliativ behandling med radioterapi eller 

i kombination med kemoterapi hade en mortalitet på 80 % och median överlevnad 253,12 dagar. 


Sammanfattningsvis tycks behandlingen vara väl tolerabel och minst lika 

effektiv. ytterligare uppföljning ska göras efter längre observationstid. 



5. Optimering av utredning vid cancer med okänd primärtumör med PET-CT och helkropps MR 

Åke berglund Onkolog klin, Akademiska sjukhuset 

hans hagberg Onkolog klin, Akademiska sjukhuset 

helena fridell Onkolog klin, Akademiska sjukhuset 

peter Gunvén radiumhemmet, karolinska univ sjukhuset, Solna 

Anders Sundin röntgenklin, karolinska universitetssjukhuset 

Lennart blomqvist röntgenklin, karolinska universitetssjukhuset 

håkan Ahlström Institutionen för Onkologi, radiologi och klinisk Immunologi, uAS 

Bakgrund 

cancer med okänd primärtumör (cup) är vanligt och svårdiagnostiserat. pET-cT och 

helkropps Magnet resonanstomografi (hMr) verkar vara lovande vid utredning av 

cup och oklara suspekta maligniteter. kan dessa nya radiologiska undersökningar 

förbättra och underlätta diagnostiken eller ersätta annan extensiv utredning? 

Metod 

från september 2007 till juli 2011 har 50 patienter på Akademiska sjukhuset och 

radiumhemmet inkluderats med suspekta oklara maligniteter. I denna prospektiva studie 

har patienterna genomgått vid primärutredningen pET-cT samt hMr förutom konventionell 

utredning med anamnes, status, cT buk-thorax och adekvat tumörmaterialprovtagning. 

Resultat 

33 patienter utförde konventionell cT inklusive kontrast, pET-cT samt hMr. det var 

överlag god samstämmighet bland dessa undersökningar. I endast ett fall hittade man 

primärtumören utöver konventionell diagnostik med pET-cT och i ett fall med hMr. 

pET-cT och hMr bidrog till förbättrad klinik då sällan ytterligare diagnostiska metoder 

behövdes. pET-cT och hMr underlättad fastställande av benigna diagnoser (n=7). 


cT buk-thorax är fortfarande hörnsten i den radiologiska primärutredningen av cup eller 

oklara maligniteter. pET-cT och hMr kan till viss del förbättra utredningen men ännu 

saknas evidens för att dessa undersökningar skall ingå i ordinarie klinisk praxis. 

6. Rektal toxicitet och sjukdomsfri överlevnad hos patienter med lokaliserad prostatacancer 

som fått kurativ extern strålbehandling med guldstiftsteknik i Växjö 2004-2007 

Martha Olsson Onkologiska kliniken, centrallasarettet Växjö 

fredrik Liedberg urologsektionen, centrallasarettet Växjö 

Mihalj Seke Onkologiska kliniken, centrallasarettet Växjö 

Maria Albertsson Onkologiska kliniken, universitetssjukhuset i Linköping 

Bakgrund 

Växjö var bland de första i landet att introducera guldstiftteknik vid kurativ extern 

strålbehandling av lokaliserad prostatacancer. Syftet med studien var att studera 

biverkningsfrekvens och sjukdomsfri överlevnad hos patienter som fått doseskalerad 

strålbehandling upp till 78 Gy med guldstiftsteknik i Växjö under åren 2004-2007. 

Metod 

98 patienter tillhörande länssjukvården i kronoberg analyserades retrospektivt och följdes upp 

avseende datum för eventuellt pSA-recidiv samt tarmbiverkningar graderade enligt rTOG-skalan. Ålder, 

konkommittant Gnrh-behandling samt riskgruppstillhörighet (låg-, mellan- respektive hög- risk för 

relaps) registrerades. kaplan-Meier beräkningar avseende recidivfri överlevnad gjordes utifrån datum 

för avslutande av strålbehandlingen. definition av biokemiskt recidiv hämtades från rTOG-ASTrO:s 

rekommendationer från 2005, det vill säga en ökning av pSA värdet mer än 2 ng/mL över nadirvärdet. 

Resultat 

Medelåldern för patienterna var 68 år (52-77 år). uppföljningstiden var i genomsnitt 51 månader (32- 

75 månader). 58 patienter tillhörde högriskgruppen, 39 mellanriskgruppen och endast en patient 

tillhörde lågriskgruppen. Två-, fyra-, och fem-års sjukdomsfri överlevnad var för mellanriskgruppen 

95 % (95% cI ± 4 %), 78 % (95% cI ± 8 %) respektive 78 % (95% cI ± 8 %). för högriskgruppen var 

motsvarande fördelning 81 % (95% cI ± 5 %), 68 % (95% cI ± 6 %), respektive 64 % (95% cI ± 7 %). 

17 % av patienterna uppgav någon form av tarmbiverkningar vid de uppföljande kontrollerna, men 

endast 3 % hade mer uttalade besvär i form av blödningar per rektum >2 gånger/vecka, motsvarande 

rTOG grad 2. 3% hade också tendens till slem/avföringsläckage motsvarande rTOG grad 2. Ingen av 

patienterna uppgav uttalade besvär med smärta eller diarré motsvarande rTOG grad 2 eller mer. 


Med guldstiftsteknik kan doseskalerad strålbehandling ges med låg biverkningsfrekvens 

vad gäller ändtarmen jämfört med publicerade data efter strålbehandling given utan 

markörteknik. recidivfrekvensen i denna studie förefaller vara densamma som i 

publicerade serier med reservation för den relativt korta uppföljningstiden 



7. Adherence and discontinuation of adjuvant hormonal therapy 

in breast cancer patients: a population based study 

Annette Wigertz regionalt onkologiskt centrum, Akademiska sjukhuset, uppsala 

Marit holmqvist Statistiker regionalt onkologiskt centrum, Akademiska sjukhuset, uppsala 

Tommy fornander karolinska universitetssjukhusetOnkologkliniken i Stockholm 

jan Adolfsson Onkologiskt centrum, karolinska universitetssjukhuset Solna 

henrik Lindman Onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, uppsala 

Leif bergkvist kirurgkliniken/centrum för klinisk forskning, centrallasarettet Västerås 

johan Ahlgren Onkologiska kliniken, Gävle 

Mats Lambe regionalt onkologiskt centrum, Akademiska sjukhuset, uppsala 

Bakgrund 

Adherence to long-term pharmacological treatment for chronic conditions is often less than optimal. 

To date a limited number of population-based studies have assessed adherence to adjuvant hormonal 

therapy in breast cancer, a therapy with proven benefits in terms of reductions of recurrence 

and mortality. We aimed to examine rates of adherence and early discontinuation in Sweden 

where prescribed medications are provided at a nominal out of pocket cost to all residents. 

Metod 

A dataset was generated by record linkages between regional clinical quality breast 

cancer registers, an automated register for prescribed pharmaceuticals with individual 

level information available on filled prescriptions since july 1, 2005, and several other 

population-based registers. Multivariate logistic regression was used to analyze factors 

associated with adherence to prescribed medication for a period of three years. 

Resultat 

We identified 1741 patients diagnosed with estrogen receptor positive breast cancer in central 

Sweden between january 1, 2005 and december 31, 2005 and with a record of at least one filled 

prescription of either tamoxifen or an aromatase inhibitor. Of these women, 1193 (69 %) were fully 

adherent to therapy three years after the first filling (medication possession ratio of 80 % or more 

and with no interval of more than 180 days between fillings). during follow-up, 215 women (12 %) 

had discontinued therapy early. Adherence was positively associated with younger age, poor tumour 

differentiation and being married, while no clear association was observed with socioeconomic factors. 


Three years after the first filling of prescribed tamoxifen or aromatase inhibitors for hormone 

sensitive breast cancer only 69 % of women were adherent to therapy. further efforts must be 

undertaken to promote adherence throughout the complete recommended treatment period. 

8. Vallningar, svallningar, torrt, trist och tråkigt!? Vad uppfattar sjuksköterskor och läkare 

av kvinnors besvär under den endokrina adjuvanta behandlingen av bröstcancer 

Tina bondesson Med mag, Specialistsjuksköterska karolinska 

universitetssjukhusetOnkologkliniken i Stockholm 

Aina johnsson ph d socionom karolinska universitetssjukhusetOnkologkliniken i Stockholm 

Elisabeth Lidbrink karolinska universitetssjukhusetOnkologkliniken i Stockholm 

Anna von Wachenfeldt karolinska universitetssjukhuset Onkologkliniken i Stockholm 

Bakgrund 

I cirka sjuttiofem procent av all bröstcancer ses en känslighet för östrogen och antiöstrogen behandling 

är en viktig del i den adjuvanta behandlingen av kvinnor som diagnosticerats med sjukdomen. det 

är inte känt om det finns en överensstämmelse mellan patienters upplevelse av biverkningar av 

behandlingen och vad läkare respektive sjuksköterskor uppfattar och rapporterar. hur eventuella 

biverkningar utvecklas efter avslutad endokrin behandling är inte heller studerat. Studien är en del 

av compliance-studie som fn pågår på onkologkliniken Södersjukhuset/karolinska sjukhuset 

Metod 

Totalt har 83 kvinnor i arbetsför ålder inkluderats i studien. data har samlats in med hjälp av 

upprepade enkäter under pågående behandling och uppgifter från den medicinska journalen. 

patienterna har följts under den fem år långa behandlingen. Två till tre år efter avslutad 

behandling har patienterna besvarat samma enkät igen och dessutom tillfrågats om vilka 

biverkningar de uppfattar att den endokrina behandlingen gav upphov till. uppgifter om bl 

a förekomsten av svettningar och vallningar, olika gynekologiska problem, yrsel och trötthet 

samt konsekvenser för samliv och sexualitet har samlats in. uppgifter från enkäterna har 

sedan jämförts med vad som har noterats i journalen av läkare respektive sjuksköterska. 

Resultat 

resultatet av denna delstudie kommer att presenteras på årets läkarstämma. 


Syftet med denna delstudie är att undersöka i vilken omfattning och på vilket sätt patienterna 

beskriver sina problem för den medicinska personalen och hur dessa är noterade. ytterligare ett syfte 

är att följa upp hur eventuella sidoeffekter kan ha ändrats efter avslutad endokrin behandling. 



Symposier arrangerade av andra specialiteter som kan vara av intresse 

Onsdagen den 30 november 

SAL K 21 12.30 – 14.00 

Sy 1 Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsen föreskriver och ger stöd till 

vårdgivare, verksamhetschefer och hälso- och sjukvårdspersonal. 

Torsten Mossberg Socialstyrelsen 

Anders printz avdelningschef Socialstyrelsen 

Lars berggren Örebro universitetssjukhus 

dag Salaj nackageriatriken, nacka Sjukhus 

Maria jacobsson jurist Socialstyrelsen 


Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSfS 2011:7) om livsuppehållande behandling och handboken 

Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling. när hälso- och sjukvårdspersonal ställs inför att 

göra oåterkalleliga ställningstaganden – inför frågor som handlar om liv och död för patienten – är det nödvändigt 

att det finns så tydliga regler som möjligt som reglerar situationen. Samtidigt är det omöjligt att ge 

detaljerade vägledningar som är tillämpliga i alla de olika komplicerade situationer som kan förekomma. 

Oklara och svårbedömda situationer kommer alltid att uppstå för dem som ska göra de konkreta bedömningarna 

av hur vården ska utformas. Syftet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSfS 

2011:7) om livsuppehållande behandling är att ställa krav på vårdgivarna att ge patienter med livshotande 

tillstånd en trygg, kontinuerlig och säker vård. patienten ska till exempel alltid ha en fast vårdkontakt 

som ansvarar för planeringen av vården. föreskrifterna reglerar också om vad den fasta vårdkontakten 

måste försäkra sig om innan han eller hon tillgodoser en patients begäran om att inte ta emot livsuppehållande 

behandling, men även vad en läkare måste göra i samband med ett eget ställningstagande till att inte 

ge livsuppehållande behandling. handboken Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling ska ge 

stöd för såväl ledningens styrning, planering och uppföljning som hälso- och sjukvårdspersonalens dagliga 

arbete. Socialstyrelsen kommer att kortfattat presentera de nya bestämmelserna. Två verksamma 

specialister ska också ge sin syn på föreskrifterna och allmänna råden; vad innebär bestämmelserna för 

deras dagliga arbete inom intensivvård och geriatrik? Symposiet avslutas med en gemensam diskussion. 

Sal A 11 kl 12.30 – 14.00 

Sy 2 Tobaken i min specialitet 

Matz Larsson Tobakspreventiva Enheten/Lungkliniken, Örebro Läns Landsting 

hans Gilljam Institutionen för folkhälsovetenskap, karolinska Institutet 

Bakgrund 

Inom de flesta specialiteter är tobaksrökning en tydlig markör för ökad sjukdomsrisk. Läkare har 

som yrkesgrupp ett stort förtroende och de flesta träffar så gott som dagligen patienter med tobaksrelaterade 

sjukdomar. Att förebygga tobaksbruk anses vara en av sjukvårdens främsta metoder 

att förhindra sjukdom och tidig död, och prioriteras därför mycket högt i Socialstyrelsens 

riktlinjer. detta avspeglas hittills vare sig i läkares utbildning eller i befintliga resurser. 

Metod 

Symposiet kommer att belysa konsekvenser av otillräckliga resurser/kunskaper inom området prevention 

mot tobak. har samhället råd att inte ge råd? Socialstyrelsens riktlinjer om tobaksavvänjning ligger 

nu klara – hur genomför vi dessa i praktiken? kvalitetsregistren – vilken kvalitet är det på tobaksrapporteringen? 

diagnos och journalföring inom tobaksprevention och nationell samordning av detta diskuteras. 

Resultat 

Målet för symposiet är att ge en inblick i hur tobakspreventivt arbete kan bedrivas med tonvikt 

på patientnära verksamhet, samt att ta upp de mänskliga och hälsoekonomiska vinsterna 

av sådant arbete. förebyggande insatser för att motverka tobaksrelaterad sjukdom, en uppdatering 

inom området rökfri operation samt förslag kring hur det tobakspreventiva arbetet kan förstärkas 

och samordnas presenteras. Ett nytt material ”Tobaken i min specialitet” håller på att 

framställas i samarbete med Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet. de första prototyperna/trycksakerna 

lanseras i anslutning till symposiet. Materialet presenterar tobaksrelaterade 

sjukdomar samt påverkan på behandlingsresultat inom respektive specialitet. 


Läkaren som ledare i det förebyggande arbetet samt hur läkare kan samarbeta 

med övrig sjukvårdspersonal är i fokus under symposiet. 



Sal K 21 16.30 – 18.00 

Sy 19 

Sociala medier i hälso- och sjukvården – en utmaning för professionernas etiska förhållningssätt 

Ingemar Engström SLS etikdelegation 

fredric Landqvist IT universitetet, Göteborg 

niklas juth centre for healthcare Ethics, kI 

Sue harden Malmö universitetssjukhus 

Sara dag och natt kurator, författare Stockholms sjukhem 

catrine jacobsson Ordförande Sjuksköterskornas etiska råd 

Bakgrund 

Teknikens spridning, omfattning och snabbhet ställer krav på oss användare. kommer sociala medier 

på Internet att förändra relationen mellan vårdgivare och patient och i så fall hur, har det redan skett? 

En kraftigt ökande del av informationsutbytet finns numera inom sociala medier – till exempel bloggar, 

twitter och facebook. Informationen delas, sprids och förändras och den traditionella modellen 

för kommunikation, där den som sänder budskapet har makten över det, håller på att luckras upp. 

Gränsdragningen mellan privat och professionell blir alltmer problematisk. hur kan hälso och sjukvårdspersonal 

förhålla sig till de nya utmaningarna? det är många frågeställningar som behöver diskuteras 

och medvetandegöras för att hälso- och sjukvårdspersonalen ska kunna få ta del av alla 

fördelar med de nya teknikernas möjligheter till en mer personcentrerad vård. Samtidigt måste detta 

ske med en stor etisk medvetenhet och en kontinuerlig diskussion om professionalitetens gränser. 


• Hur kan sociala medier förändra vården, vad kan vi förvänta oss i framtiden? Föreläsare: Fredric 

Landqvist, IT Universitetet Göteborg • Sociala medier inbjuder till gränslöshet Föreläsare Niklas Juth, 

Centre for Healthcare Ethics, karolinska Institutet • Sociala medier kräver kompetens Föreläsare 

Sue Harden, leg sjuksköterska, Malmö Universitetssjukhus • Sociala medier, påverkar det patient 

och anhörig i vården? Föreläsare Sara Dag och Natt, Kurator Stockholms sjukhem och författare • 

diskussion föreläsarna och representant från Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk 

etik och Svensk sjuksköterskeförenings etiska råd Sociala medier är här och utvecklingen går inte 

att stoppa. hälso- och sjukvårdspersonalen behöver få kunskap om risker, svårigheter och möjligheter 

med de nya kommunikationsverktygen. utrymme behöver skapas för diskussion och reflektion 

Torsdagen 1 december 

Sal K 21 08.30 – 10.00 

Sy 28 Patientintegriteten i de nya IT-lösningarna för vården 

Gunnar O klein Inst för mikrobiologi, tumörbiologi och cellbiologi, karolinska Institutet 

Mihalý Matura karolinska universitetssjukhuset 

Gunnar Akner Örebro universitet 

håkan nordgren centrum för ehälsa i samverkan 

Elisabeth rynning professor i medicinsk rätt juridiska Instutionen, 

uppsala universitet, box 512, 751 20 uppsala 

Marie-jeanette bergvall förbundssekreterare hjärnkraft 

Bakgrund 

på senare år har vi i många delar av vården fått tillgång till mycket stora journaldatabaser som kan vara 

gemensamma för ett landsting, inte bara för ett stort sjukhus. Vi har också fått lagliga möjligheter att under 

vissa förutsättningar koppla samman olika vårdgivares system i sammanhållen journal. debt behövs en bredare 

diskussion om tillämpningen av dessa nya möjligheter med potentiella risker för integriteten när gruppen 

med teknisk behörighet blir mycket stor. den skärpta kontrollen i loggar av vem som läst vad har också 

skapat en osäkerhet i vården om vad man egentligen får göra i vällovliga syften men som inte explicit tillåts 

i de nya författningarna. det gäller t.ex. läsning av journaler för att följa upp vad som hander med patienter 

som man inte längre har direkt vårdansvar för, vilket kan vara viktigt för egen utbildning och kan ses som 

ett kvalitetssäkringsarbete men är det lagligt? En annan fråga som behöver diskuteras är hur vi kan hantera 

fallbeskrivningar av kanske extremt sällsynta fall som kan behöva jämföras med andra aktuella patienter. 

Om man inte hade gjort så skulle det t.ex. dröjt längre innan AIdS kunde identifieras som en ny sjukdom 


Symposiet ska diskutera de problem som kan uppstå för patientintegriteten med de stora landstingsgemensamma 

journalerna, sammanhållen journal mellan flera vårdgivare t.ex. nationell patientÖversikt 

och kvalitetsregister som används som journal i vården av enskilda. De frågor som ställs är bl.a. • 

Räcker det regelverk som finns • Hur följs reglerna och hur lyckas vi informera patienterna om deras rättigheter 

• Den svåra avvägningen mellan informationsspridning för säkrare vård och integriteten 


Tyverb (lapatinib) Rx, EF, L01XE07 

Indikation: Tyverb är indicerat för behandling av patienter med bröstcancer vars tumörer överutrycker HER2 (ErbB2): 

- i kombination med capecitabin för patienter med avancerad eller metastaserad sjukdom som progredierat efter tidigare 

behandling vilken måste ha omfattat antracyklin och taxan och behandling med trastuzumab vid metastaserad sjukdom. 

- i kombination med en aromatashämmare för postmenopausala kvinnor med hormonreceptorpositiv metastatisk 

sjukdom som för tillfället inte är avsedd att behandlas med kemoterapi. Patienterna i registreringstudien hade inte 

tidigare behandlats med trastuzumab eller en aromatashämmare. 

Dosering av kombinationen Tyverb/capecitabin: Tyverb 1250 mg dagligen (5 tabletter) en gång dagligen. 

Dosering av kombinationen Tyverb/aromatashämmare: Tyverb 1500 mg (6 tabletter) en gång dagligen. 

Styrka och förpackningar: 250 mg per tablett, 70 tabletter per förpackning. 

Texten är från produktresumén juni 2010. För fullständig information om varningar och föreskrifter se: www.fass.se 

Referens: Tyverb produktresumé. 

Ny 

indikation 

för Tyverb 

Ett nytt alternativ vid 

första linjens behandling 

av metastaserande 

HR+/ErbB2+ 

bröstcancer. 

Att blockera signalvägar på insidan, 

ger hopp om livet på utsidan. 

GlaxoSmithKline AB 

Box 516 169 29 SOLNA 

Telefon 08-638 93 00, Telefax 08-638 94 60 

www.glaxosmithkline.se 

info.produkt@gsk.com 

20100601TYVE:409


Sal A 7 08.30 – 10.00 

Sy 31 Rätt vård=säkrare vård! Om patientsäkerhetsprojekt 

jon Ahlberg chefläkare, docent LÖf 

charlotta Grunewald Södersjukhuset, Stockholm 

Bakgrund 

de som har erfarenhet och kunskap om hur vården kan bedrivas på ett säkert sätt och samtidigt 

känner till var bristerna är störst, är de som bäst kan åstadkomma förbättringar av patientsäkerheten. 

Med patientförsäkringen LÖf som administrativ och finansiell partner har några av 

Läkaresällskapets sektioner, tillsammans med andra professionella organisationer, startat 3 nationella 

projekt inom förlossningsvård, ortopedi respektive kirurgi. projekten har liknande upplägg, dvs. 

kliniken genomför en självvärdering ur ett patientsäkerhetsperspektiv följt av en kollegial extern revision. 

Ett åtgärdsprogram tas fram med en uppföljning ett halvår senare. det tar 18 månader att 

genomgå hela processen. Varje projekt leds av en styrgrupp representerande de deltagande föreningarnas 

styrelser. det är yrkesföreningarna som står för det medicinska innehållet i hela processen, inkluderande 

självvärdering, prioritering av förbättringsåtgärder, genomförande och utvärdering. 

Metod 

projektet Säker förlossningsvård startade 2007 och genomförs i samverkan mellan Svensk förening 

för Obstetrik och Gynekologi, Svenska barnmorskeförbundet och Svensk neonatologförening. Syftet 

är att minska förlossningsskador på barn, i första hand cp-skador som uppstått pga. undvikbar syrebrist 

i samband med förlossningen. Idag har Sveriges samtliga 46 förlossningskliniker deltagit. 

prISS (protesrelaterade Infektioner Skall Stoppas) som startade 2008 genomförs i samverkan mellan 

de nationella yrkesföreningarna Svensk Ortopedisk förening, Svenska Infektionsläkareföreningen, 

Ortopedsjuksköterskor i Sverige, riksföreningen för operationssjukvård, Svensk förening för Vårdhygien 

samt Sektionen för Ortoped-kirurgisk rehabilitering. projektets mål är att minska den reala infektionsfrekvensen 

vid elektiva protesoperationer i knä och höft med minst 50 %. Säker bukkirurgi startar hösten 

2011 med fyra testkliniker. det är en samverkan mellan Svensk kirurgisk förening med 3 delföreningar, 

Svensk förening för Anestesi och Intensivvård, Vårdförbundet och riksföreningen för operationssjukvård. 

Syftet är att minska risken för komplikationer och vårdskador vid kirurgiska ingrepp i buken. 


utvärdering av både process och resultat är en viktig del i arbetet för en ökad patientsäkerhet. 

hittills uppnådda erfarenheter och resultat, med reflektioner kring dessa, kommer att redovisas. 

Sal K 23 08.30 – 10.00 

Sy 32 Professionell identitetsutveckling hos blivande och unga läkare - beröring 

och avgränsning; inlevelse och sammanblandning; saklighet och stumhet 

Adina Welander AT-läkare, Stockholm 

hanna Åsberg ST-läkare Gävle 

Oskar Lundgren AT-läk, doktorand samhällsmedicin, Linköping 

david Svaninger AT-läk, borås, ordf SLS kandidatförening 

juanita forssell leg psykolog och psykoterapeut, balintgruppledare privatpraktiker, halmstad 

henry jablonski , psykiater, leg psykoterapeut, ober. psykoanalyti privatpraktiserande, Stockholm 

Bakgrund 

hur ska man ta till sig och utveckla förståelsen för komplexa kliniska möten som engagerar och berör 

många skikt – både det professionella och det privata i våra personligheter? underrubrikens tre par-konstellationer 

bör ses som kompletterande attityder och förhållningssätt,vilka vi intar i våra möten med 

patienter, snarare än motsats-par . Vartannat år anordnar Svensk förening för Medicinsk psykologi 

två skrivartävlingar - en för med stud/kand och AT-läkare och en öppen för samtliga inom vården. I 

inbjudan till med stud/AT-tävlingen framhålls att: ”Läkarutbildningen kan innehåller möten och kliniska 

situationer som blir betydelsefulla för den blivande läkarens syn på sig själv och sitt yrkesval. 

Texterna ska utgöras av - en redogörelse för en egen upplevelse/klinisk erfarenhet under kliniska studier, 

klinisk tjänstgöring/praktik eller arbete inom vården, eller den dubbla erfarenheten av att vara/ 

ha varit patient och medicinare - en reflektion över betydelsen av denna erfarenhet såsom du själv har 

tänkt och känt kring eller på annat sätt bearbetat den: i grupp eller i enskilda samtal. - vad denna erfarenhet 

betytt för din syn på läkaryrket och ev. för din egen personliga utveckling, existentiella syn etc.” 

Metod 

deltagarna kommer under detta symposium höra professionella röster – såväl äldre som yngre - redovisa 

och diskutera var sin unik erfarenhet ur ett kliniskt möte. juanita forssell, psykolog och psykoterapeut 

som i många år arbetat med AT-läkare i reflektionsgrupper enl balint-modell presenterar 

också en översikt av sina erfarenheter. Vi inbjuder åhörarna till tanke och meningsutbyte. 



Resultat 

Symposiet vill belysa de processer som formar läkarens professionella identitet. Vissa av dessa processer 

är generaliserbara, andra är uttryck för en mer individuell särart, men för den skull inte mindre 

intressanta och lärorika i ett kollegialt utbyte. Särskilt fascinerande och lärorik är frågan hur 

läkaridentiteten tar form under studietiden och de första årens praktik. Symposiet vill belysa både 

hur läkaridentiteten växer fram, och vilka sidor av yrket som man aldrig blir riktigt klar med – 

och kanske inte heller ska bli klar med för att kunna fortsätta vara en tillräckligt bra doktor? 


Symposiet vill belysa de processer som formar läkarens professionella identitet 

främst under studieåren och de första årens kliniska arbete. 

Sal A 4 12.30 – 14.00 

Sy 47 Uppskatta njurfunktionen! 

Ola Samuelsson njurmedicinska kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg 

carl-Gustaf Elinder professor Medicinskt kunskapscenter, SLL 

Sven-Erik bäck kemiska laboratoriet, kristianstad/hässleholms sjukhus 

charlotte Asker-hagelberg klinisk farmakologi, karolinska institutet&universitetssjukhuset 

carl-johan Östergren Inst fö medicin och hälsa, allmänmedicin, Linköpings universitet 

Bakgrund 

kunskaperna om njurfunktionens viktiga prognostiska betydelse är otillräckliga. nya metoder och beräkningsformer 

har skapat nya möjligheter att beräkna/uppskatta njurfunktionen, men osäkerhet föreligger 

vilken kroppsegen biomarkör och enkel skattningsmetod som är bäst för att skatta njurfunktion/ 

glomerulär filtration (Gfr). därför har Sbu tillsatt en expertgrupp som är i färd med att ta fram en evidensbaserad 

värdering om skattning baserad på cystatin c eller serum-kreatinin är bäst. Vi har redovisat 

gruppens arbete i Läkartidingen i dec 2010 (Elinder, c-G oa Läkartidningen, 2010; 107: 3138-3170) 

och beräknar preliminärt att slutsatserna är färdiga för presentation vid riksstämman i nov/dec 2011 

i Stockholm. under det föreslagna symposiet vill vi ge en översikt och peka på olika aspekter på varför 

det är så viktigt att (upp)-skatta njurfunktionen för att kunna göra prognostiska bedömningar, 

eventuellt sätta in specifik njurprotektiv behandling samt att anpassa typ och dosering av läkemedel. 

Vi vill också förmedla och tydliggöra de hinder och svagheter som finns vid skattning av njurfunktionen 

baserat på kroppsegna substanser, laboratorieanalyser och beräkningsekvationer. 


kunskapen om betydelsen av njurfunktion för att långsiktigt bibehålla en god hälsa har vuxit mycket 

under senare år. Varje försämring av njurfunktionen medför påtagligt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom 

och förtida död. nedsatt njurfunktion (sänkt glomerulär funktion, Gfr) och/eller njurskada med proteinuri 

utgör riskfaktorer av samma tyngd som rökning, oreglerat högt blodtryck och/eller höga blodfetter. 

nedsatt njurfunktion ökar naturligtvis också risken för att utveckla terminal njursvikt som föranleder 

behandling med dialys eller njurtransplantation och vi har nu stora möjligheter att fördröja detta förlopp 

med tidig intervention och behandling av proteinuri och förhöjt blodtryck. dosering av läkemedel 

som elimineras via njurarna måste anpassas till njurfunktionen. brist på sådan anpassning är en vanlig 

orsak till att patienter måste tas om hand i slutenvård och kan ibland orsaka livshotande förgiftningar. 

Sbu har tillsatt en projektgrupp som skall värdera ’Enkla laboratoriemetoder att skatta njurfunktionen’. 

rapporten kommer särskilt att belysa, värdera och jämföra skattning av Gfr med p-kreatinin och p-cystatin. 

rapporten beräknas preliminärt vara klar att presentera på riksstämman i slutet av november 2011. 

Sal A 13 12.30 – 14.00 

Sy 48 Krämpa eller sot – vem får bästa bot? Finns det en målkonflikt mellan god evidensbaserad 

vård vid kroniska folksjukdomar och tillgänglighet i svensk primärvård? 

Malin André ffOu-enheten primärvården, landstinget uppsala 

och centrum för klinisk forskning i dalarna, falun 

Göran hägglund Socialminister Socialdepartementet 

cecilia björkelund Avd för Allmänmedicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet 

Mona Landin-Olsson helsingborg 

christer petersson Läkare fou-centrum, Växjö 

carl johan Östgren Lektor Institutionen för hälsa och Samhälle, Linköpings universitet 

Bakgrund 

Typ 2-diabetes är inte bara ett vanligt sjukdomstillstånd i primärvården utan också förenat med en kraftigt 

ökad risk för allvarliga komplikationer och förtida död. det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att 

prognosen kan förbättras vid en intensifierat multifaktoriellt omhändertagande i vården. primärvården 



har idag krav på en hög tillgänglighet och är konkurrensutsatt på annat sätt än tidigare. finns det mot 

denna bakgrund en risk för undanträngningseffekter där vården av allvarliga folksjukdomar nedprioriteras 

på bekostnad av en hög tillgänglighet för vanliga men mindre allvarliga sjukdomstillstånd? 


Moderator: Malin André 1. finns det en målkonflikt mellan god vård vid kroniska folksjukdomar och tillgänglighet 

i svensk primärvård? regeringens perspektiv Göran hägglund 2. Vad är evidensbaserad god vård vid 

typ 2-diabetes? carl johan Östgren 3 Vårdval och chronic care Model - lönar det sig? förekomst, evidens 

och hälsoekonomi. cecilia björkelund 4 hur förenar jag evidens med kunskap om den enskilde patienten, 

primärvårdens perspektiv christer pettersson 5. hur tar vi i primärvård och slutenvård tillsammans bäst 

ansvar för behandlingen av typ 2-diabetes? Sjukhusläkarens perspektiv, Mona Landin-Olsson 6. Avslutande 

paneldebatt: Vart är svensk primärvård på väg i vården av våra folksjukdomar? Alla, Malin moderator 

Sal A 10 12.30 – 14.00 

Sy 50 Användning av internetbaserad mötesplattform för nationell vidarutbildning av läkare 

Mats holmström Önh-kliniken, Akademiska Sjukhuset, uppsala 

Ingemar Sandén Medieutvecklare Linnéuniversitetet, kalmar 

Sverre karmhus Steinsvåg Läkare bergen, norge 

johan hellgren Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg 

Bakgrund 

de senaste 15 åren har ett ökat fokus riktats mot läkarnas vidarutbildning både nationellt och internationellt 

genom t ex kravet på cME (continous medical education). Samtidigt har sjukvården i Sverige på grund 

av ökade produktionskrav och krympande resurser ibland svårt att tillgodose en regelbunden och högkvalitativ 

vidarutbildning åt färdiga specialister. Svensk Önh-förening valde 2007 att starta ett pilotprojekt 

för att undersöka nyttan av regelbundna föreläsningar länkade till sveriges samtliga Önh-specialister 

via en internetbaserad mötesplattform. Grundmodellen för sådan distansundervisning har tidigare tagits 

fram i föregångsländer med stora geografiska avstånd och relativ liten befolkning som Australien och norge. 

I norge har denna utbildningsform, där baserad på ett rikstäckande telefonmöte och en nedladdad powerpointfil 

på den egna datorn, möjliggjort distansföreläsningar inom Önh-specialiteten sedan mer än 10 år 

framgångsrikt. den svenska Önh-utbildningen som har fått namnet ”Webbutbildningen” sänder varannan 

vecka ut en moderatorsledd föreläsning som kan följas av samtliga Önh-läkare i Sverige och där deltagarna 

interaktivt ställer frågor till föreläsaren genom en sk chat. deltagande kliniker såväl inom landsting 

som privat sjukvård tilldelas föreläsningstillfällen som de ”ansvarar” för genom att ta fram föreläsningar 

som berör specialitén. under de tre år som verksamheten varit igång har föreläsare från skilda specialiteter 

med beröringspunkter till Önh föreläst liksom välrenommerade kollegor från uSA, Australien, Tyskland 

och norge. Webbutbildningen har också varit forum för diskussioner om aktuella ämnen såsom nya behandlingsregimer 

och Sbu-rapporter. denna nationella utbildningsform har också ökat kunskapen om kollegor 

och verksamheter i landet och utbildningens sändningstid är numer officiell utbildningstid i schemat 

på många av landets kliniker och har också kunnat omfatta andra personalkategorier på vissa håll. 


Symposiet syftar till att presentera en ny och för många läkare ännu okänd väg att tillhandahålla regelbunden 

och kvalitativ vidarutbildning åt specialistläkare. deltagarna i detta symposium kommer att få en bakgrund 

och erfarenheter av den sedan länge etablerade distansundervisningen av Önh-läkare i norge. där 

presenteras också en alternativ form att genomföra distansföreläsningar som kräver mindre data och internetvana 

än den svenska. Genom symposiet får deltagarna kunskap om den internetbaserade plattform 

som används, vilka möjligheter och begränsningar som tekniken erbjuder. Vidare kommer plattformen 

att demonstreras ”live” under symposiet så att deltagarna kan skapa sig en egen uppfattning om mediets 

användbarhet och prestanda. Erfarenheterna av de tre år som utbildningen varit igång i Sverige kommer 

att delges med tips om hur ”systemet” kan byggas upp och hur man undviker en del fallgropar. Symposiet 

avslutas med en diskussion mellan paneldeltagarna och publiken där det finns möjlighet att ställa frågor. 

Sal A 11 14.30 – 16.00 

Sy 58 Kärnkraftshaveriet i Fukushima: medicinska konsekvenser av strålningsexponeringen 

håkan pettersson Strålskyddsfysiker radiofysikavdelningen, universitetssjukhuset, Linköping 

Sören Mattson Medicinsk Strålningsfysik, Skånes universitetssjukhus 

Leif Stenke centrum för strålningsmedicin, karolinska Institutet, 

Socialstyrelsens nuklearmedicinska expertgrupp (n-MEG) 

företrädare för Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) 


jordbävningen vid japans östkust den 11 mars och tsunamin som följde orsakade en mycket omfattande 



ödeläggelse och stort mänskligt lidande på det japanska fastlandet. Tsunamin medförde att 3 kärnkraftsreaktorer 

vid fukushima förlorade kylning vilket ledde till partiell härdsmälta följt av gasexplosioner och 

omfattande läckage och spridning (atmosfärisk och akvatisk) av radioaktiva ämnen till omgivningen. Mycket 

höga strålningsnivåer har uppmätts i verkets omgivning. Med detta symposium vill vi dels beskriva händelseutvecklingen 

och åtgärder, dels belysa de strålningsmedicinska konsekvenserna av fukushimahändelsen, 

dvs. vilka akuta strålningseffekter har noterats bland arbetare och räddningspersonal och vilka 

långsiktiga strålningseffekter är att vänta bland arbetarna och bland japans befolkning. kommer händelsen 

medföra någon global strålningspåverkan? Vi vill försöka sätta denna händelse i ett strålningsmedicinskt 

perspektiv genom att jämföra med erfarenheterna från tidigare omfattande strålningshändelser; 

särskilt uppföljning av hiroshima/nagasaki 1945 (kärnvapen) och Tjernobylolyckan 1986 (kärnkraft). 

Fredagen den 2 december 

Sal K 23 08.30 – 10.00 

Sy 70 Det goda samtalet hotat 

Astrid Seeberger njurmedicinska kliniken karolinska universitetssjukhuset huddinge 

Anita häggmark karolinska Institutet, psykiater, psykoanalytiker 

Iréne Matthis psykoanalytiker, professor 

Lars härdelin psykiater, psykoanalytiker 

Bakgrund 

det goda samtalet mellan patient och läkare är hotat och på väg att trängas undan i 

dagens sjukvård, en sjukvård som allt mer styrs av det ekonomiska tänkandet med ständiga 

besparings- och effektiviseringskrav. det personliga mötet riskerar i denna process 

att förvandlas till ett icke – möte, ett opersonligt och mer faktaorienterat samtal. 


detta symposium tar upp aspekter kring denna utveckling som innebär risker för en försämrad vårdkvalitet. 

det goda samtalet behövs för dess kurativa värde, för att ställa rätt diagnos och få patienten till 

att bli medarbetare vid sjukdomsbehandlingen. Vi kommer att belysa hur olika förhållningssätt påverkar 

patienten och vården samt försöka ge direkta exempel på detta. Vi vill också illustrera hur direktiv 

från bestämmande överordnade organisationer kan försvåra det goda omhändertagandet av patienter. 

Vi frågar oss hur politiska ideal kan påverka vårdens kultur med avseende på etik och patientsäkerhet. 

Slutligen vill vi lyfta fram data som styrker vikten av en samtalsbaserad grund för undersökning och vård. 

Sal K 21 08.30 – 10.00 

Sy 71 Hur mycket ansvar kan en doktor ta? En diskussion kring och rättigheter att påverka en annan individ 

Louise Landqvist , 

Eddie de dios , 


Vi lever idag i en tid då vi doktorer ställer allt högre krav på våra patienters förmåga till förändring. 

rökstopp inför operationer, viktreduktion inför gastric bypass, absolutism inför levertransplantationer, 

för att bara nämna några. Autonomiprincipen försvarar patientens rätt att bestämma över sig 

själv, samtidigt som vi i vår yrkesroll har kunskap som gör att vi ofta förordar den medicinska vetenskapen 

i patientdiskussioner. Allt detta förutsätter dessutom att vi kan styra och ändra vårt mänskliga 

beteende, men i vilken utsträckning är detta möjligt? Vissa livsåskådningar hävdar till och med att 

vi partiellt eller komplett saknar förmåga att styra över vårt handlande. Skulle detta stämma -och människan 

till hel eller viss del inte kan styra över sig själv- kan vi i så fall till exempel stödja rättspsykiatrisksom 

förutsätter möjlighet till förbättring? hur påverkbar är den fria viljan till förändring? Vilka 

följder kan dessa olika synsätt ha för den fortsatta uppföljningen och planeringen av patientens vård? 

Sal A 13 08.30 – 10.00 

Sy 79 Morgondagens specialitetsindelning – på väg mot gemensam kunskapsbas? 

Stefan Lindgren Ordförande, utbildningsdelegationen Svenska Läkaresällskapet 

heidi Stensmyren vice ordförande Läkarförbundet 

Michael bergström Sveriges kommuner och Landsting, Stockholm 

Anders printz avdelningschef Socialstyrelsen 

ulf kvist projektledare Socialstyrelsen 

frida nobel Sakkunnig ST-läkare Socialstyrelsen 




regeringen beslutade i december 2005 om en ny indelning av läkares specialiteter, indelningen började 

gälla 1 juli 2006. den nya indelningen bygger på ett nytt system, med en struktur av bas-, gren- och tillläggsspecialiteter. 

Sedan februari 2009 är det Socialstyrelsen, inte regeringen, som ansvarar för att dela 

in och benämna läkares specialiteter. I början av 2000-talet gjordes den översyn av läkarnas specialitetsindelning 

som låg till grund för regeringens beslut 2005. redan då väcktes många frågor och farhågor om 

hur det nya systemet skulle kunna tillgodose både sjukvårdens behov och en fortsatt vetenskaplig utveckling. 

det har nu gått 5 år sedan de nya reglerna för indelningen började gälla, och de första specialistläkarna 

som gått hela ST i Sverige enligt detta system är färdiga specialister från 1 juli 2011. Socialstyrelsen 

genomför under 2011 en ny översyn av specialitetssystemet. Avsikten är att hitta en specialitetsindelning 

som är så ändamålsenlig som möjligt. de huvudsakliga perspektiv som myndigheten kommer att beakta 

i översynen 2011 är befolkningsutveckling och sjukdomspanorama, medicinsk vetenskaplig och teknisk 

utveckling samt tillgång till kompetens lokalt och regionalt. Att hitta balansen mellan dessa perspektiv 

kommer att bli en utmaning. Översynen kommer dessutom att belysa specialitetsindelning inom övriga 

länder inom Eu samt rekryteringssituationen inom respektive specialitet. under seminariet presenteras 

detta arbete tillsammans med kommentarer från Sveriges Läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet och 

Sveriges kommuner och Landsting. det kommer vid seminariet att finnas gott om utrymme för diskussion. 

Sal K 23 10.30 – 12.00 

Sy 84 Död och döende i sjukvården – hur agerar vi och hur påverkas vi professionellt och privat? 

peter Strang professor fouu-enheten, Stockholms sjukhem, karoliska Institutet 

Åke Åkesson konsult vård-/ledarskapsfrågor allmänmedicin, pediatrik, infektion 

Sofia Trygg Lycke sjuksköterska, psykoterapeut Astrid Lindgrens barnsjukhus 

henry jablonski leg psykoterapeut, psykoanalytiker psykiater, privatpraktiker, 

ordf. Sv. föreningen f. Medicinsk psykologi 

Bakgrund 

på senare år har döendet och döden tilldragit sig professionell uppmärksamhet – kliniskt och forskningsmässigt. 

Mötet med döende och döda patienter och deras anhöriga är en angelägen och måhända 

av flera skäl försummad fråga. den berör många starkt och därför blir behovet av olika slags ”skyddsmekanismer” 

också förstärkt. Men många kloka och känsliga kliniker i alla åldrar och kliniska specialiteter 

brottas med dessa möten. det vittnar bl a bidragen till Svensk förening för Medicinsk 

psykologis 2010 års skrivartävling (se www.sfmp.se) om, där bland ett 50-tal bidrag mötet med 

döda och döende människor och deras anhöriga var ett framträdande tema. Många situationer 

i dessa personliga essäer är igenkännbara för alla inom sjukvården och högst relevanta för klinisk 

vardag. Ämnet är sådant att det professionella och det personliga rör vid varandra. 

Metod 

deltagarna kommer under detta symposium höra olika klinikers röster gestalta och diskutera var 

sin unik erfarenhet av ett kliniskt möte. de representerar också skilda delar av ett kliniskt spektrum, 

alltifrån palliativ medicin, där döden och döendet utgör en stor del av klinisk vardag, till andra 

områden inom öppen och sluten vård, där man mer tillfälligt kommer i kontakt med döendet och 

döden i mötet med sina patienter och deras anhöriga. presentatörerna reflekterar över dessa erfarenheter 

professionellt och personligt. Vi inbjuder åhörarna till tanke- och meningsutbyte. 

Resultat 

Genom att avancerad hemsjukvård utvecklats på senare år har ju också läkare inom de kliniska specialiteter 

som behandlar mycket svårt sjuka patienter i allt mindre utsträckning kommer i kontakt 

med sina patienter i det terminala stadiet av deras liv. Symposiets initiativtagare (jablonski, Strang) 

vill betona vikten av att klinikern successivt bottnar i sig själv för att kunna möta döende patienter och 

deras anhöriga på ett adekvat sätt. det är ett annat slags och kompletterande böjningsmönster/paradigm 

till den strävan efter perfektion och excellens som är den gängse ledstjärnan inom vården. 

A 12 10.30 – 12.00 

Sy 88 Specialiserad palliativ vård i hemmet 

britt-Marie Ternestedt leg sjuksköterska, professor, moderator Ersta Sköndal högskola, 

enheten för forskning i palliativ vård; kI, Stockholms sjukhus 

Ida carlander leg sjuksk, forsknings- och utvecklingsledare hospicekliniken, Ersta sjukhus 

Anette henriksson leg sjuksköterska, doktorand nationella forskarskolan, Örebro universitet 

Monica nilsson chefssjuksköterska palliativa enheten, ASIh, dalens sjukhus, capio Geriatrik 



Bakgrund 

Allt fler svårt sjuka och döende personer vårdas och dör idag i hemmet, en utveckling som många tror kommer 

att fortsätta i framtiden. Vi lever idag i ett pluralistiskt samhälle. Synen på död, sjukdom och hem har 

förändrats. Idag tar den enskilda personen själv, dennes familj och närstående ett stort ansvar för vården i 

det egna hemmet. Symposiet belyser ur ett vårdvetenskapligt perspektiv familjers situation i vardagen nära 

döden hemma. Livet nära döden är ofta en intensiv och utmanade tid då både patient och närstående modifierar 

sina liv, sin identitet och sina ideal. Åtskilliga vetenskapliga studier har visat på att närstående inte 

känner sig tillräckligt förberedda och kunniga för att hantera situationen. Ett stort antal studier beskriver 

också att både patient och närstående ofta uttrycker behov av stöd och bekräftelse från vårdpersonal. 


Vi kommer att belysa familjens och närståendes situation och diskutera delaktighet i den specialiserade 

palliativa hemsjukvården. kan patient och närstående välja hur de vill vara delaktiga? Vi presenterar 

forskningsresultat från en intervention som syftat till att stödja närstående och som visat sig bidra till 

att öka närståendes känsla av förberedelse och kompetens för att vårda samt ökat känslan av egen behållning 

av att vårda. Vad har forskningsresultaten för betydelse i vardagen för familjen? Symposiet innehåller 

även aspekter från ett ledar- och organisationsperspektiv, som är betydande för hur stödinsatser 

till familj och närstående möjliggörs och prioriteras vid ekonomiska åtstramningar. Vilken roll har ledaren 

i framtiden? I en avslutande panel talar vi vidare om utmaningar för framtiden då det gäller familj och 

närstående inom specialiserad palliativ hemsjukvård. Vilka etiska dilemman möter vi som personal och 

hur kan vi utveckla och genomföra interventioner med de utmaningar som den palliativa vården möter. 

Sal A 5 12.30 – 14.00 

Sy 95 Behandling av hudtumörer – jämförelse av olika metoder 

Mikael Tarstedt hudkliniken, karlskoga lasarett 

bo Stenquist Sahlgrenska universitetssjukhuset 

normann Iversen huddoktorn, Örebro 

Anne-Marie Wennberg Sahlgrenska universitetssjukhuset 

johan heilborn Institutionen för medicin, Enheten för dermatologi och venereologi, karolinska institutet 

Bakgrund 

Alltfler behandlingsmetoder finns idag att välja på när det gäller nMSc (non-melanoma skin cancer). 

riktlinjer har nyligen framtagits av Sektionen för dermatologisk kirurgi och Onkologi (SdkO) i 

Svenska Sällskapet för dermatologi och Venereologi (SSdV). där anges förstahandsalternativ vid behandling 

av olika hudtumörer, men ibland ges många olika alternativ att välja på. Val av behandlingsmetod 

skiljer sig bla beroende på typ av hudtumör, storlek, lokalisation, patientens ålder mm, men finns 

även en subjektiv värdering från läkarens sida innan beslut om behandlingsmetod tas. Val av behandlingsmetod 

vid likartad hudtumör kan skilja sig mellan olika delar av landet, mellan olika kliniker men 

också mellan läkare på samma klinik (opublicerade enkätdata som kommer att presenteras vid symposiet). 

det finns ett behov av genomgång av olika behandlingsmetoders för- och nackdelar i olika situationer, 

då det är av vikt att patienter med hudcancer alltid erbjuds den mest optimala behandlingsmetoden. 


Symposiet kommer att fokusera på för- och nackdelar med de olika behandlingsmetoderna vid hudtumörer 

och när de är lämpliga respektive olämpliga att använda. den enskilde deltagaren (dermatologen) 

förväntas kunna hantera samtliga metoder vid hudtumörbehandling och använda den metod 

som bedöms som mest lämplig i varje unik situation. Övriga deltagare skall få kännedom om övriga 

dermatologiska metoder som finns att tillgå och när kirurgi är lämpligt respektive mindre lämpligt 

att utföra. Allmänläkare kommer dessutom att få kännedom om vilka metoder förutom kirurgi 

som kan vara lämpliga i primärvården och när de skall användas. Att bästa metod väljs är av stort 

värde för den enskilde patienten och samhället, både avseende recidivrisk, ärrets utseende och ur ekonomisk 

synvinkel. • Kirurgi – När skall tumören skäras bort? När bör man avstå? • Kurettage + diatermi 

– Gammal metod till heders igen? • Kryokirurgi – Vilka tumörer är mest lämpliga? För- och 

nackdelar? • Fotodynamisk terapi – Är metoden etablerad? Hur stor är egentligen recidivrisken? • 

Imiquimod, 5-fluorouracil, diklofenak – Lämplig terapi för primärvården? risker och biverkningar? 


Tumörer har olika egenskaper och beteenden som 

behöver en specifi k behandling. 

Vår vision för Sverige är att: 

• Alla cancerpatienter får en individanpassad, 

evidensbaserad behandling 

• Många fl er cancerformer är botbara/kroniska 

sjukdomar 

• Sverige är världsledande i utvecklingen av 

cancerbehandling, ett ”Center of Excellence” 

Vårt fokus är att översätta potentialen i våra 

läkemedel till bästa nytta för dem som behöver det. 

För att nå målet; rätt läkemedel vid rätt tid för din 

patient, vill vi fortsätta utveckla: 

• Kunskapsöverföringen från forskning till klinik 

• Individualiserad vård med patienten i centrum 

• Strukturerad behandlingsuppföljning 

Tillsammans kan vi göra det möjligt. 

Aromasin ® (exemestan) 25 mg tablett. Indikation: Aromasin är indicerat för adjuvant behandling av postmenopausala kvinnor med tidig östrogenreceptorpositivbröstcancer efter 2–3 års initial adjuvant tamoxifenbehandling. Aromasin är indicerat 

för behandling av avancerad bröstcancer hos kvinnor i naturligt eller inducerat postmenopausalt tillstånd med sjukdomsprogress efter anti-östrogen behandling. Effekt har ej visats hos patienter med negativt status beträffande östrogenreceptorer. 

Förpackningar: Tablett 25 mg. 30 respektive 100 tabletter; Pris: 30 styck blister, 1324.50 kr; 100 styck blister, 3994.50 kr Datum för översyn av produktresumén var 2008-12-10. För mer information se www.fass.se; http://www.fass.se. 

Sutent ® (sunitinibmalat). Rx. Ingår i läkemedelsförmånerna. Metastaserad njurcellscancer (mRCC): ”SUTENT är indicerat för behandling av avancerad och/eller metastaserad njurcellscancer (mRCC)”. Gastrointestinal stromacellstumör (GIST): 

”SUTENT är indicerat för behandling av ej resektabel och/eller metastaserad malign gastrointestinal stromacellstumör (GIST) efter terapisvikt med imatinibmesylat på grund av resistens eller intolerans”. Neuroendokrina tumörer i pankreas (pNET) 

SUTENT är indicerat för behandling av inoperabla eller metastaserade, väl differentierade, progredierande, neuroendokrina tumörer i pankreas hos vuxna. Erfarenheten från SUTENT som första linjens behandling vid pNET är begränsad. Förpackningar: 

12,5 mg kapslar 30 st/blister 28 st, 25 mg kapslar 30 st/blister 28 st, 50 mg kapslar 30 st/blister 28 st. För mer information se www.fass.se. Februari 2011. 

Torisel ® (temsirolimus) L01XE09EF, Rx-läkemedel utanför subventionssystemet, Koncentrat och spädningsvätska till infusionsvätska, lösning 25 mg/ml Indikation: Torisel är indicerat som första linjens behandling av patienter med avancerad 

njurcancer (RCC) som har minst tre av sex prognostiska riskfaktorer. Torisel är indicerat för behandling av vuxna patienter vid återfall och/eller refraktärt mantelcellslymfom. Varningar och försiktighet: Incidensen och svårhetsgraden av biverkningar 

är dosberoende. Patienter som får en startdos på 175 mg i veckan vid behandling av mantelcellslymfom (MCL) måste observeras noga för att beslut om dosminskningar/uppskjutande av dosen skall kunna tas. Dosering: Torisel måste administreras 

under överinseende av läkare med erfarenhet av användning av cancerläkemedel.Injektionsfl askan med Torisel koncentrat skall först spädas med 1,8 ml spädningsvätska uppdragen ur den levererade injektionsfl askan för att uppnå temsirolimus 

koncentrationen 10 mg/ml. Dra upp den erforderliga mängden av blandningen temsirolimus-spädningsvätska (10 mg/ml) och injicera sedan snabbt i natriumklorid 9 mg/ml (0,9%) injektionsvätska, lösning. För instruktioner om beredning och för 

att säkerställa korrekt dosering, se avsnitt Hantering, hållbarhet och förvaring. Senaste översyn av produktresumén: 2011-03-03 För senaste version av produktresumé: www.fass.se. 

Campto ® (irinotekan-hydroklorid-trihydrat) Rx: Campto 20 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning. Indikation: Campto är indicerat för behandling av patienter med avancerad kolorektal cancer: I kombination med 5-fl uorouracil (5-FU) och 

folinsyra till patienter utan tidigare kemoterapi för avancerad sjukdom. Som monoterapi till patienter som har sviktat på etablerad 5-fl uoruracilbaserad behandlingsregim. Campto i kombination med cetuximab är indicerat för behandling av patienter 

med metastaserande kolorektalcancer efter svikt av irinotekaninnehållande cytostatikabehandling om tumören uttrycker epidermal tillväxtfaktor (EGFR). Campto i kombimnation med 5-fl uorouracil (5-FU), folinsyra och bevacizumab är indicerat 

som första-linjebehandling av patienter med metastaserande kolorektalcancer. Campto ingår i läkemedelsförmånen. Förpackningar: Koncentrat till infusionsvätska fi nns i 2ml respektive 5 ml. Pris: 2 ml; 837,50 SEK, 5 ml; 2005,50 SEK. Datum för 

senaste översynen av produktresumén var 2007-03-16. För mer information se www.fass.se. 

OTH110401PSE04 

Pfi zer AB 191 90 Sollentuna. 

Telefon 08-550 520 00. www.pfi zer.se

Onco 11.447 01 

Posttidning B 

Avsändare: 

informa Healthcare 

P O Box 3255 

SE-103 65 Stockholm 

VID RECIDIV 

eller efter första 

progression 

Ge din patient TID! 

HORMONAL CARE 

151 85 Södertälje tel: 08 – 553 260 00 

BY 

Faslodex 500 mg förlänger tid till progress.* 

Mediantid till progress 6,5 månader. 1 

Returadress: 


Onkologkliniken 

Akademiska sjukhuset 

751 85 Uppsala 

500mg 

*Förlänger tid till progress jämfört med 250 mg (HR 0,8, p-value 0,006). 

Ref 1. Di Leo A et al. J Clin Oncol 2010; 28(30):4594–600. 

FASLODEX (fulvestrant) Rx, EF. Antiöstrogen, 500 mg (2 x 250 mg)/2 x 5 ml 

injektionsvätska. Indikation: Behandling av postmenopausala kvinnor med 

östrogenreceptorpositiv lokalt avancerad eller metastaserad bröstcancer vid 

återfall under eller efter adjuvant antiöstrogenbehandling eller vid sjukdomsprogression 

under behandling med antiöstrogen. Senaste översyn av Produktresumén 

2010-10-26. För övrig information se www.fass.se.

Meddelande från - Svensk Onkologisk Förening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?