Utredning i pdf-format - Kommerskollegium

3 Effekter av skyddstullar för Sverige
Den fulla styrkan av effekterna av EU: s användande av handelspolitiska
skyddsinstrument på svensk handel och ekonomi är inte känd. Vi vet att
den direkta kostnaden är de cirka 35 miljoner kronor i extra tullar som
betalas in årligen. Vi vet också att det endast är en liten del av svensk
tredjelandsimport som omfattas av åtgärderna, och att det är en ännu
mindre andel av den totala handeln inklusive transaktioner inom EU som
berörs. Kommerskollegiums erfarenheter stämmer väl överens med de
resultat som visats i studierna redovisade i kapitel 2.
Nedan försöker vi förklara varför det är svårt att utvärdera vilka effekter
en åtgärd har, dels på grund av vissa problem med att få fram relevant
statistik, dels på grund av komplexiteten i marknaden och systemet med
skyddstullar. Efter ett studium av de tjugo åtgärder som inneburit störst
direkta kostnader för svensk import kan vi konstatera att ingen marknad
är den andra lik och att man bör vara försiktig med att dra generella slutsatser.
3.1 Handelsstatistik
En skyddstull avser en viss definierad produkt. Handelsstatistiken är visserligen
starkt uppdelad enligt den kombinerade nomenklaturen 4 . Alla
varor företag handlar med klassificeras i så kallade KN-nummer. Det är i
de flesta fall inte möjligt att få riktigt relevanta resultat när man följer
handeln och jämför allmän importstatistik med statistik avseende varor
som är föremål för skyddstullar. Det blir svårt att studera statistiken före
och efter åtgärd eftersom man sannolikt kommer att få data som är uppblandad
med information om en annan produkt än den som är föremål för
skyddstull.
Det vanligaste är att skyddstullen endast avser en del av ett KN-nummer.
För att markera att en viss vara är föremål för skyddstullar skapas oftast
ett tilläggsnummer som deklareras vid importtillfället, tilläggsnumret tas
inte i bruk förrän efter det att en åtgärd införts och därför saknas den exakta
statistiken för perioden som föregår åtgärden.
Svensk (och europeisk) handelsstatistik tar heller inte upp varans ursprung,
och särskilt EU-intern handel kan innehålla varor med tredjelandsursprung
som inte syns i statistiken. Varor belagda med antidumpningstull
avsedda för den svenska marknaden kan alltså ha införtullats i
ett annat EU-land.
4 EU:s kombinerade nomenklatur på 8-ställig siffernivå.
12(23)