Utredning i pdf-format - Kommerskollegium

More documents

Recommendations

Info

<strong>Utredning</strong>en påvisade tydliga handelsförskjutningar från de produkter som utsatts för åtgärder till en import av motsvarande och likartade varor som inte var föremål för skyddstullar. Importen från de länder som var föremål för åtgärder minskade markant, vilket var önskad effekt för den klagande industrin. I analysen av effekterna på USA:s ekonomi simulerade man vad som skulle hända om åtgärderna togs bort. En eliminering av åtgärderna år 1991 skulle få omedelbara konsekvenser på hela den amerikanska ekonomin. Priserna skulle sjunka, med positiva effekter för såväl konsumenter som för av åtgärderna tidigare berörd förbrukarindustri. ITC beräknade att elimineringen av skyddstullarna år 1991 skulle medföra en välfärdsvinst netto för hela den amerikanska ekonomin uppgående till nära 1,6 miljarder US-dollar eller 0,03 % av USA samlade BNP (5 724,8 miljarder US-dollar). De partiella jämviktsanalyserna avseende de enskilda marknaderna granskade effekterna på pris, utbud, intäkter och sysselsättning för den inhemska industrin och på pris, volym och intäkter för den berörda importen. Man analyserade hur dessa variabler förändrades i förhållande till ett s.k. normalt marknadsläge (engelskans ”fair trade level”) dels i samband med att produkterna får konkurrens från dumpad eller subventionerad import, dels efter det att skyddstullarna införts. Man studerade nettoeffekten före och efter åtgärd. En korrekt införd åtgärd borde ha resulterat i att marknaden för hemmaindustrin återgått till det ”normala marknadsläget”. Så var dock inte alltid fallet. Sammanfattningsvis konstateras i marknadsanalyserna att vidtagna motåtgärder balanserade de negativa effekterna av den ojusta handeln för fyra av produkterna. Man lyckades däremot inte med tillämpade skyddstullar helt eliminera de negativa effekterna av den dumpade eller subventionerade importen av de övriga fyra produkterna. Detta anses ha berott på en oönskad effekt som bestod i att skyddstullarna minskade den amerikanska efterfrågan av varorna. Den minskade efterfrågan ökade tillgången av varorna på övriga marknader i världen, vilket innebar en prissänkning på andra marknader utanför USA. Importen fortsatte därför från andra länder, vilket gjorde åtgärden delvis verkningslös. Slutsatsen USA:s handelsdepartement drog av detta var att effekten av dumpningen hade kunnat elimineras eller motverkas utan att importpriset på de berörda varorna höjts med hela dumpningsmarginalen 3 . Så som vi tolkar resultatet beror detta på att USA:s åtgärder kan påverka hela världsmarknaden för den aktuella produkten. 3 Dumpningsmarginalen är enkelt uttryckt skillnaden mellan exportörens pris på hemmamarknaden och det pris han fakturerar i landet som vidtar skyddsåtgärden. USA använder alltid dumpningsmarginalen för att fastställa antidumpningstullens storlek. 8(23)
I rapporten dras inga slutsatser om åtgärdernas berättigande. Ekonomiska utfall presenteras för berörda intressenter när ojust handel föreligger respektive när åtgärder för att ”rätta till” marknaden införs. I samtliga åtta fall konstaterades att konsumenternas vinster från de dumpade låga priserna var högre än de kostnader som uppstod för producenterna. Den beräknade nettoeffekten av borttagna åtgärder var genomgående positiv då konsumenternas vinster översteg producenternas kostnader av importkonkurrensen. 2.2.2 Keith B. Andersons studie av effekter av USA: s skyddstullar Författaren har använt data från USA: s antidumpningsutredningar och granskat åtta fall där åtgärd infördes 1989/1990. Genom att basera beräkningar av effekterna av åtgärderna på handelsvolymer för samma vara året innan åtgärderna infördes har författaren mätt konsumenternas kostnad liksom samhällets nettokostnad av åtgärderna. Resultatet av analysen blev att för varje extra US-dollar i ökad vinst den amerikanska tillverkaren gjorde var kostnaden för konsumenten 2,40-25,10 US-dollar, i genomsnitt 8 US-dollar. Nettokostnaden för den amerikanska ekonomin per ökad US-dollar i vinst för den skyddade tillverkaren beräknades till mellan 0,20 – 10,80 US-dollar, i genomsnitt 3,60 US-dollar. Konsumenternas kostnad, fördelat på varje ”räddat” sysselsättningstillfälle, var som lägst 113 800 US-dollar. Samhällets nettokostnad beräknades till 14 300 US-dollar per sysselsatt person i den skyddade industrin. Tillvägagångssättet för beräkningarna var en analys av effekten på konsument- och producentöverskott av höjd tull samt tullintäkter. Tullintäkterna betraktas som en vinst för samhället i nettoberäkningarna. Författaren har inte tagit hänsyn till ”terms of trade” eller välfärdskostnaden av effekter av marknadsstörningen på andra branscher. 2.2.3 MC Gallaways m.fl. studie av effekter av USA: s skyddstullar Författarna gjorde en stor studie avseende samtliga de antidumpnings- och utjämningstullar som var i kraft i USA år 1993 och beräknade välfärdskostnaderna för dessa till fyra miljarder US-dollar. Denna beräkning innebar att skyddstullarna var den näst dyraste importbegränsningen USA tilllämpade det året. Endast textilkvoterna innebar enligt författarna en högre välfärdskostnad. Författarna uppger att man skiljer sig från ITC: s undersökning från 1993 i och med att man här studerar import som är föremål för åtgärd och import som inte är föremål för åtgärd separat, och därigenom betraktar den omläggning av handel som uppstår. Modellen hanterar inte tullintäkterna som en intäkt, utan jämför kostnadshöjningar för användare och konsumenter med vinsterna för den inhemska industrin. 9(23)
Page 1 and 2: Enheten för tullunionen 2005-12-19
Page 3 and 4: 1. Bakgrund I och med EU-inträdet
Page 5 and 6: En antidumpningsåtgärd kan inneb
Page 7: Det finns flera ekonomiska studier
Page 11 and 12: Analysen är inriktad på tre slags
Page 13 and 14: Normalt ska en skyddstull endast va
Page 15 and 16: I tabell 3 visar vi att den för sv
Page 17 and 18: 3.4 Andel av importen som omfattas
Page 19 and 20: Trots åtgärderna tycks Indien och
Page 21 and 22: 4. Slutsatser Kostnaden av att inf
Page 23: Litteratur och källförteckning An

Utredning i pdf-format - Kommerskollegium

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?