Klicka och läs nr 4! - Göteborgs Diabetesförening
Klicka och läs nr 4! - Göteborgs Diabetesförening
Klicka och läs nr 4! - Göteborgs Diabetesförening
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
två D a g a r ti ll j u l a f to n. al lt va r pyntat o C H kl art.<br />
Då rasade världen för trebarnsfamiljen<br />
Barknertz i Åsa<br />
N<br />
är Anna-Lena Barknertz<br />
fick veta att yngsta<br />
barnet, femåriga dottern<br />
Linda, hade diabetes förstod hon<br />
inte hur man skulle kunna fungera<br />
som en familj framöver. Hur skulle<br />
man kunna fira jul, födelsedagar,<br />
resa på semester eller ens ha fredagsmys<br />
längre?<br />
Idag är Linda 17 år. Vi sitter<br />
<strong>och</strong> fikar i gillestugan i huset<br />
i Kungsbacka dit familjen nyss<br />
flyttat.<br />
- Visst är det ett problem att<br />
ha diabetes. Men det har gett<br />
mig väldigt mycket. Jag kan till<br />
exempel mycket om min kropp<br />
<strong>och</strong> jag har kompisar med diabetes<br />
över hela världen, säger<br />
Linda medan hon gosar med<br />
hundarna Shiva <strong>och</strong> Willma.<br />
Lindas mamma Anna-Lena<br />
tänker med fasa på den första<br />
tiden som mamma till ett barn<br />
med diabetes.<br />
- Jag var ingen bra mamma då.<br />
Jag var inte stark, bara förtvivlad.<br />
Jag kunde inte trösta <strong>och</strong><br />
stödja. Jag ville själv bli kramad<br />
<strong>och</strong> omhändertagen.<br />
Anna-Lena som är barnsjuksköterska<br />
gick på vidareutbildning<br />
det här året. Hade bland<br />
annat varit på en före<strong>läs</strong>ning<br />
om diabetes typ 1. När Linda<br />
blev onormalt törstig förstod<br />
Anna-Lena direkt vad det var.<br />
Efter kontakt med lasarettet fick<br />
hon bekräftelse.<br />
- Jag minns inte så mycket från den<br />
julen, säger Linda. Men jag vet att<br />
jag frågade om mamma också hade<br />
fått den där sjukdomen eftersom<br />
hon var så ledsen…<br />
Som alla föräldrar ville Anna-Lena<br />
<strong>och</strong> hennes man Bosse det allra bästa<br />
för sitt barn. Hon skulle få rätt mat<br />
<strong>och</strong> rätt behandling. Inget slarv.<br />
18<br />
Linda har två storasyskon. Även<br />
för dem måste livet gå vidare. De<br />
skulle förstås få lördagsgodis som<br />
vanligt.<br />
- Pappa <strong>och</strong> Helena <strong>och</strong> He<strong>nr</strong>ik<br />
smög iväg på lördagarna när Bolibompa<br />
började, berättar Linda.<br />
Upp till vardagsrummet. Mamma<br />
<strong>och</strong> jag satt nere i källaren vid teven<br />
där. Jag fick en halv tablettask.<br />
- Jag har haft en svårinställd diabetes. Nu<br />
för tiden fungerar det rätt bra. Men visst<br />
är det toppar <strong>och</strong> dalar. Idag avstår jag<br />
oftast från att ta något jag vet höjer mitt<br />
blodsocker. Jag tycker inte att det är värt<br />
det. Tar en Ramlösa istället för en cola till<br />
exempel, säger Linda Barknertz <strong>och</strong> kramar<br />
om sina hundar Willma <strong>och</strong> Shiva.<br />
Linda var rasande. Skrek att "jag<br />
vet att ni luras. Jag vet vad ni gör.."<br />
Trots att hon inte fick sin påse med<br />
godis på lördagarna som tidigare så<br />
var blodsockret rekordhögt. Av pur<br />
ilska.<br />
Första halvåret var tufft för hela familjen.<br />
- Räddningen kom när vi fick kontakt<br />
med läkaren Mats Bonnier,<br />
säger Anna-Lena. Vi har tackat ho-<br />
Diabetes Bladet Nr 4 2008<br />
nom en massa gånger men han förstår<br />
nog inte hur mycket han faktiskt<br />
har betytt för hela vår familj.<br />
Mats Bonnier tog med Linda till<br />
en godisaffär. Gav henne en påse<br />
<strong>och</strong> sa att hon fick ta vad hon ville.<br />
Anna-Lena försökte ingripa när<br />
Linda valde godis. Ville få henne<br />
att välja sorter som var "nyttigare"<br />
än andra. Ville få henne att inte ta<br />
så mycket. "Ut ur affären" sa<br />
Mats Bonnier. Linda skulle<br />
få välja precis vad hon ville.<br />
Nu 13 år senare säger Anna-<br />
Lena:<br />
- Det finns värre saker än att<br />
ha högt blodsocker någon<br />
natt. Mats Bonnier lärde oss<br />
att vi måste fortsätta att vara<br />
en familj som gör saker tillsamman,<br />
som gör samma saker.<br />
Att Linda måste få känna<br />
att hon är som alla andra.<br />
- Visst fick jag ofta leksaker<br />
istället för godis även senare,<br />
säger Linda. Det var ingen<br />
av mina kompisar som hade<br />
så många Barbiedockor som<br />
jag. Men det var viktigt för<br />
mig att jag precis som mina<br />
syskon <strong>och</strong> kompisar fick<br />
en tjuga på lördagarna att<br />
springa <strong>och</strong> köpa godis för.<br />
Det var viktigt att jag också<br />
kunde berätta om allt godis<br />
jag fick i påskäggen.<br />
Första sommaren åkte familjen<br />
på semester till Cypern.<br />
Anna-Lena <strong>och</strong> Bosse var<br />
oroliga för hur det skulle gå. Om<br />
maten skulle passa Linda, hur värmen<br />
skulle påverka hennes diabetes<br />
<strong>och</strong> så vidare. Men det gick jättebra.<br />
- Jag minns hur förvånad jag blev en<br />
gång när vi var på Cypern. Mamma<br />
kom med en jättestor glass till mig.<br />
Jag tänkte att nu har mamma blivit<br />
tokig, säger Linda <strong>och</strong> skrattar.<br />
Men mina syskon ville ha glass - <strong>och</strong><br />
då skulle jag förstås också få en.
Change language