Klicka och läs nr 4! - Göteborgs Diabetesförening

More documents

Recommendations

Info

CH ristian Wesslau GASTROPARES Gastropares är en inte ovanlig komplikation vid diabetes. Men sjukdomen är trots det rätt okänd. Symptomen för gastropares är vanliga. Vem har inte förstoppning, gaser, uppkördhet och uppstötningar ibland? Skillnaden är att den som har obehandlad gastropares har problem med magen i stort sett alltid när han eller hon äter. När man har gastropares så arbetar magsäcken inte som den ska. Den är delvis förlamad. Finfördelningen av maten i magsäcken går för långsamt liksom tömningen av maten vidare till tunntarmen. - För den som har diabetes och gastropares innebär det att man måste ändra sina rutiner vad gäller mat, insulinsort och när man tar sitt insulin, säger Christian Wesslau, läkare på Diabetescentrum på SU Sahlgrenska. Normalt tar man sitt måltidsinsulin i samband med att man börjar äta. Lagom till att maten lämnar magsäcken så finns insulinet i blodet för att ta hand om stärkelsen, när den brutits ned till socker. För den som har fördröjd magsäckstömning betyder det att insulinet finns i blodet långt före det att maten passerat magsäcken. Resultatet blir lågt sockervärde - känning. När maten sedan långt om länge lämnar magsäcken så finns det för litet insulin i blodet för att ta hand om sockret. Resultatet blir höga blodsockervärden. - Om man lär sig äta på ett nytt sätt; alltså limpa istället för rågbröd, köttfärs istället för helt kött och genomkokta grönsaker istället för råkost - då kan man leva ett bra liv utan stora magproblem. 8 Men visst kan det vara svårt att lära sig att det som tidigare varit nyttig mat nu är tabu, säger Christian Wesslau. - Slarvar man får man problem. Någon gång kan man väl göra det men det är ju ett ganska högt pris att tvingas kräkas efter maten. Till slut längtar man inte efter sådan mat som man mår dåligt av. Att man riskerar nervskador när man haft diabetes i många år är allmänt känt. Det vanligaste är nedsatt känsel i fötterna. Men det autonoma nervsystemet har många funktioner. Det sköter sådant som inte styrs av viljan. Känsloreaktioner som hjärtklappning, att svettas och att rodna till exempel. Även magens och tarmens sätt att arbeta styrs av det autonoma nervsystemet förklarar Christian Wesslau. Det är svårt att förebygga gastropares. Det är huvudsakligen personer som haft diabetes i många år som får det. Ingen med diabetes har ständigt bra sockervärde. Men om man genom livet klarar att hålla skapligt bra sockervärden så är risken mindre att man drabbas av diabeteskomplikationer. Kosten och att dricka vatten till maten är det effektivaste medlet för att hantera gastropares. Det finns läkemedel som kan vara ett komplement; som påskyndar processen i magen. Man kan också operera in en liten pacemaker i magsäcken. Den ger impulser som får magsäcken att arbeta något bättre. Hjälpmedlen löser inte problemen men kan vara en hjälp för patienten. - Om du har symptom enligt ovan så är det viktigt att du tar upp det med din läkare, eftersom besvären kan betydligt förbättras med rätt åtgärder, avslutar Christian Wesslau. n Diabetes Bladet Nr 4 2008 - När man har gastropares så arbetar magsäcken inte som den ska. Finfördelningen går väldigt långsamt. Maten blir liggande i magsäcken längre tid än avsett. Det gör att man inte mår bra, man kräks till exempel lättare. Genom att äta lättsmält mat mår man bättre, säger Christian Wesslau, läkare på Diabetes centrum på SU Sahlgrenska. Fakta Det gäller att ha en bra timing mellan effekten av insulinet och upptaget av stärkelse från tarmen. ● Hos en person som inte har diabetes så går signalen om insulinproduktion till bukspottskörteln så fort man stoppar maten i munnen. När maten hunnit till tarmen har insulinnivån i blodet börjat stiga. Även för friska personer är det bra med ”långsam” mat. ● När man har diabetes - men inte gastropares - är det bra om maten inte passerar magsäcken för snabbt - för att ge insulinet en chans att hinna ut i blodet tills sockret från stärkelsen kommer dit. Bra livsmedel för den här gruppen är råa grönsaker, rågbröd, fullkornspasta och liknande. ● När man har diabetes och gastropares tar det lång tid för maten att passera magsäcken på grund av att musklerna i magsäcken inte fungerar som de ska. Maten kan bli liggande i flera timmar om man ätit mat som inte är finfördelad. Man får konsultera sin läkare för att hitta en insulinsort som passar till fördröjd magsäckstömning - för att undvika höga och låga blodsockervärden. Maten man äter ska vara finfördelad, gärna mosad. Sådan mat passerar magsäcken snabbare.
eva ol a u s s o n Dietist på Diabetescentrum En del har först varit på akuten för misstänkt hjärtinfarkt. Andra har blivit undersökta på öronnäsa-hals-avdelningen för svalg problem. Dietist Eva Olausson får ofta in diabetespatienter som andra inte kan hitta några konkreta fel på. Då lägger hon pussel. Ställer frågor om smaken på uppstötningar och om gaser. Om hur mycket toapapper patienten använder och om stress. Vad man äter och när och hur mycket insulin man tar. Eva Olausson är dietist på Diabetescentrum på SU Sahlgrenska. Som sådan kommer hon i kontakt med diabetespatienter från hela Västra Götaland. Eva började tidigt intressera sig för gastropares. Hon var på föreläsningar på 90-talet som handlade om gastropares. Hon fick höra att det inte gick att hjälpa dessa patienter med koståtgärder. Detta trodde hon inte på. Hon började forska och kunde bevisa ett samband mellan blodsockernivåer och magsäckstömning. - 20-25 procent av alla personer med diabetes anses ha gastropares, säger Eva Olausson. En del har haft diabetes under många år, andra kortare tid som till exempel tio år men har under denna tid haft ett högt HbA1c. Hennes uppfattning är att gastropares inte är så känt inom sjukvården. Nu håller hon på med en klinisk studie där hon bland annat undersöker om anpassad kost kan förbättra symptom och blodsocker och om den eventuellt har en läkande effekt på en magsäck med fördröjd tömning. En testmetod man använder inom hela EU går ut på att patienten får äta mat tillsammans med en isotop. Sedan följer man matens väg genom magsäcken via en dataskärm. - Häromdagen, berättar hon, var det en patient som hade 89 procent av måltiden kvar i magsäcken efter två timmar. Det är en rejäl fördröjning. Vissa måltider kan man ha problem med i fem-sex dagar. Något som givetvis påverkar blodsockret. Den kliniska studien baserad på mat hoppas Eva Olausson kunna genomföra i vinter. n Christine Öberg Symptom på gastropares kan vara: ● Blodsockerfall efter måltid inom två timmar, trots normala eller små insulindoser ● Insulinkänningar som är svåra att häva ● Aptitlöshet, aldrig hungrig, skulle vilja "slippa äta" ● Mätt på en mindre portion mat ● Illamående mellan måltiderna ● Sväljningssvårigheter (stopp i halsen) eller hosta i samband med måltid ● Uppstötningar och rapningar ● Uppkörd eller buksvullnad efter måltid, så att kläderna nästan "inte räcker till" ● Kräkningar ● Gasfyllda diarréer ● Gaser och svår förstoppning ● Avföringsinkontinent Diabetes Bladet Nr 4 2008 - Vid obehandlad gastropares kan blodsockret falla från 11 till 2 på två timmar. Det är viktigt att man får diagnosen ställd så att man kan få hjälp, säger dietist Eva Olausson. Eva Olausson behöver diabetiker med magbesvär som kan medverka i hennes studie. Har du något eller några av besvären i tabellen nedan och vill vara med och hjälpa forskningen framåt vad gäller gastropares så hör av dig till eva.a.olausson.@vgregion.se eller ring tel. 031-342 26 56. Så här testar du dig själv för att se om du har gastropares: ● Du måste ha ett bra blodsockervärde när du gör den här testen. Annars kan man inte lita på resultatet. ● Ät middag bestående av kött, rårivna morötter och fullkornspasta. Ingen dryck. Kolla blodsocker och ta din vanliga insulindos innan maten. ● Efter måltiden mäter du blodsockret en gång i halvtimmen - fyra gånger. ● Har blodsockret sjunkit efter 30 minuter kommer kurvan sannolikt att fortsätta att sjunka. Då är det troligtvis gastropares du har. ● Har det första värdet istället stigit och de övriga tre sjunker - så har du förmodligen inte gastropares men för hög insulindos. Läs mer om gastropares på sid 11 9
Page 1: D iabetesB G ö t e b o r G s D i a
Page 4 and 5: 4 Kalendarium Alla medlemmar, både
Page 7: Hej, D u k o m m e r vä l m e D p
Page 13 and 14: yn g v e tö r n MIN FAMILJ… Mitt
Page 15 and 16: KALENDARIUM FÖR BARN- OCH UNGDOMSG
Page 18 and 19: två D a g a r ti ll j u l a f to n
Page 21 and 22: KORTISAR BRISTER I BEMÖTANDET AV B
Page 23: LÄSVÄRT Hon stoppar ner druvsocke

Klicka och läs nr 4! - Göteborgs Diabetesförening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?