Elit eller massa? - Lunds universitet - ny startsida

More documents

Recommendations

Info

IV ”När en patient har ’lärt sig’ svara på sina läkemedel med ofrivilliga rörelser blir reaktionerna permanenta. Hjärnan har lärt sig dem.” Angela Cenci Nilsson gläds åt ett stort anslag på 350.000 kr från stiftelsen Thure Carlssons minne, som gjort att hon kunnat sätta upp en egen forskargrupp på Neurocentrum. Som forskare ser man inte fram emot att fylla fyrtio, skrattar Angela Cenci Nilsson. Fram till dess betraktas man som ung forskare och kan söka anslag eller få priser som är reserverade just för unga forskare. Själv gläds hon åt ett stort anslag, 350.000 kr, från stiftelsen Thure Carlssons minne. Anslaget har stor betydelse för hennes nybildade forskargrupp på Wallenberg Neurocentrum. Det är bara namnet, en lätt brytning och en livligare mimik som berättar om Angelas sydeuropeiska ursprung. Hon kommer från Italien där hon utbildade sig till läkare. I slutet av 1980-talet blev hon klar med sin specialistutbildning i neurologi och arbetade på ett sjukhus hemma i Verona. Italienska tidningar rapporterade då entusiastiskt om den svenske professorn Anders Björklunds forskning om transplantation av nervceller som en möjlig metod att behandla Parkinson-patienter. Angela blev intresserad. Det här ville hon veta mer om. – Jag skrev till Anders Björklund och lyckades få en inbjudan att komma till Lund. Men forskning var främmande mark för mig. Jag hade en klinisk utbildning och hade just sett en laboratorieråtta för första gången, berättar hon och ler åt minnet. Besöket i Sverige var planerat att vara i två år. Men det blev mer än så. Angela började en doktorandutbildning i neurovetenskap med Anders Björklund som handledare. Och med tiden blev det både en doktorstitel och ett Nilsson i efternamnet – maken är också neurovetare. – Jag disputerade 1993. Min doktorsavhandling gällde funktionell analys av mekanismerna bakom effekterna av transplantat på råttor, berättar hon. Angela Cenci Nilsson bestämde sig för att gå vidare med den teoretiska forskningen och satsa på en karriär i Sverige. – Visst saknade jag patientkontakten i början. Men jag tyckte inte det gick att kombinera läkaryrket med forskning. Tempot är uppdrivet och konkurrensen hård – man måste satsa helhjärtat för att klara sig i konkurrensen. Egen forskarprofil I samråd med Anders Björklund byggde hon upp en egen forskarprofil och ett eget område. – Jag har gått ifrån forskningen kring celltransplantationer. Nu försöker jag hitta mekanismerna bakom de ofrivilliga rörelserna, dyskinesier, som uppstår när Parkinson-patienter behandlas med L- DOPA. Symtomen vid Parkinson orsakas av att de dopaminproducerande nervcellerna förtvinar. Sjukdomen behandlas med L-DOPA, som ersätter det naturliga dopaminet. – Dyskinesier är en allvarlig komplikation som kan vara mer invalidiserande för patienten än sjukdomens ursprungliga symtom. Vi har gjort mycket intressanta fynd och jag tror att vi är en biologisk princip på spåren. Angela Cenci Nilssons grupp tittar på genernas aktivitet och produkter i den del av hjärnan som är skadad vid Parkinsons sjukdom. I början har L-DOPA bra effekt men så småningom förlorar det förmågan att på ett stabilt sätt lindra symtomen och patienten kan snabbt växla mellan orörlighet och ofrivilliga rörelser. – Vi har byggt upp en ny djurmodell för att studera detta och nu har vi sett att den förändrade reaktionen på läkemedlet beror på att genaktiviteten har förändrats i en del av hjärnan, som heter striatum. Det handlar om dramatiska förändringar som leder till att det bildas för mycket av vissa signalsubstanser, berättar hon. Proteiner Forskarna har gått vidare och kunnat visa att det var små DNA-bindande proteiner (Fos B derivater), som låg bakom förändringarna i genaktivitet. Genom att blockera uttrycket av fos B-genen i striatum kunde de hämma dyskinesier som var en biverkning av läkemedlet. – Vi har hittat länken mellan genaktivitet och dyskinesin. Nu studerar vi hjärnprover från av-
lidna Parkinson-patienter i England och våra preliminära resultat stämmer. Liksom hos våra råttor innehöll proven höga halter av Fos B-proteiner. Angela Cenci Nilsson tror inte att fynden direkt kan ligga till grund för nya läkemedel inom den närmaste framtiden. – Vår forskning går i första hand ut på att förstå hur dyskinesin vid Parkinson och liknande sjukdomar uppkommer. De förändringar i genaktivitet som vi ser hos råttor med dyskinesier beror på att mekanismer som ligger till grund för inlärningsprocesser i samma del av hjärnan har gått snett. Det bildas abnormt mycket av något slags minnesmolekyler. Detta förklarar varför dyskinesier är så svåra att behandla bort. När en patient har ”lärt sig” svara på sina läkemedel med ofrivilliga rörelser blir reaktionerna permanenta. Hjärnan har ”lärt sig dem”. Tänk på cykling. Den som en gång har lärt sig cykla kan cykla, förklarar Angela Cenci-Nilsson. Men i det här fallet har hjärnans inlärningsförmåga resulterat i sjukdom istället för i en färdighet. Biologisk princip – Det här utgör en biologisk princip som inte varit känd tidigare. Och det är ett oerhört spännande spår. Vi försöker förstå hur denna ”felaktiga inlärning” kan uppstå. Jag tror den kan förklara symtom vid andra sjukdomar i hjärnan. Det finns t ex läkemedel mot schizofreni som också orsakar ofrivilliga rörelser. Angela Cenci Nilsson är mycket glad åt det stora anslag hon fått. – Det räddade mig. Nu kan jag betala doktorander och det är nödvändigt för att få fram resultat. Det här är som moment 22 – utan anslag inga resultat och utan resultat blir det inga anslag… Konkurrensen är stenhård och externa forskningsfinansiärer spelar allt större roll. Fler kvinnor Det faller sig naturligt att fråga hur en italiensk forskarkarriär hade sett ut. – Svårare, säger Angela Cenci Nilsson. I Sverige är systemet mer flexibelt och man har större möjlighet att starta en egen forskargrupp. I Italien är man mer beroende av professorn och har man inte en fast tjänst före fyrtio är man ute för alltid. Systemet är stelare och vill man tänka om och följa ett nytt spår är det oftast svårt att få gehör för sina idéer. Hon är glad att hon följde impulsen hemma i Verona att skriva till Anders Björklund… TEXT: S OLVEIG STÅHL FOTO: KENNET RUONA Angela Cenci-Nilsson försöker hitta mekanismerna bakom de ofrivilliga rörelserna, dyskinesin, hos Parkinson-patienter. V
Page 1 and 2: Elit eller massa? sid IX-XIII LUNDS
Page 3: En princip på spåren Nyfikenhet f
Page 7 and 8: de tämligen nöjda. Lena uppskatta
Page 9 and 10: INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDOR
Page 11 and 12: LTH rankat och omrankat Rankning ä
Page 13 and 14: Skärpt, kunnig, påläst, välform
Page 15 and 16: CV-databas för ekonomer - en ingå
Page 17 and 18: Teaterteorier förenade studenter o
Page 19 and 20: Blinka lilla laser där… 1995 upp
Page 21 and 22: 28 nya professorer på universitets
Page 23 and 24: Gester och ord i samma mening Vilka
Page 25 and 26: Här mäter man lärdomens längd -
Page 27 and 28: 28/3 Teknik- och naturvetarcirkeln.
Page 29 and 30: Chemistry”. Kl 10.15 i sal B, Kem
Page 31 and 32: Emeritus-serien Föreläsningsserie
Page 33 and 34: STRATEGISKA PLANEN En upplyst filos
Page 35 and 36: - Jag ser dagens Lunds universitet
Page 37 and 38: • Amerikansk molekylärbiolog pro
Page 39 and 40: I två fall tyckte exempelvis både

Elit eller massa? - Lunds universitet - ny startsida

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?