Yngve Lundh, Bollnäs CK, svensk Mästare och ... - Alfta Hockey

Specialdistriktsförbunden ser olika ut.
Det går inte att fånga specialdistriktsförbundens historia i någon enhetlig struktur. De har växt fram på
olika sätt och rent geografiskt skiljer sig förbundens upptagningsområde. En del förbund har dessutom
en gemensam tidig historia. Det gäller t.ex. bandy och fotboll Hela bilden kompliceras ytterligare av att
förhållandena ändrats under tidens gång.
För de stora idrotterna är landskapet Hälsingland upptagningsområde och gränserna sammanfaller alltså
med distriktsförbundets. Andra samlar upp föreningar i sin specialidrott från granndistrikten och några
från ännu större områden.
Några notiser ur Hälsinglands Gymnastikförbunds historia, som lämnas nedan, exemplifierar det sagda.
Representationsbestämmelserna ändras.
År 1958 förändras representationsbestämmelserna vid distriktsförbundets årsmöte. Tidigare hade varje
förening haft rätt att vara representerad. I början av seklet med så många som med en representant för
varje tiotal medlemmar man rapporterat in.
På initiativ från RF tar man nu konsekvenserna av att vi fått SDF i många idrotter, och dessa får nu
röster vid årsmötet i förhållande till det antal föreningar, som man organiserar. Klubbarna får alltså indi-
rekt representation via sina specialdistriktsförbund. De klubbar som ännu inte har specialdistriktsförbund
representeras av sin ombudsman.
I vårt distrikt bestämmer man dock att föreningar har rätt att närvara, och man kan också väcka fråga vid
årsmötet, om den är av allmän karaktär.
Arrangörer blir administratörer.
Sekreterarjobbet blir krävande.
I början byggde naturligtvis allt arbete i förbundet på idealitet. Ganska snart blev i synnerhet sekreter-
arens arbete betungande. Det förstår man när man ser med vilken noggrannhet varje resultat noteras i re-
dogörelser efter alla distriktsarrangemang. Sekreteraren skulle också ombesörja att lottningsschema för
t.ex. DM-turneringen i fotboll spreds och publicerades.
År 1915 kommer frågan om ersättning till sekreteraren upp, och det bestäms att han ska få 5 kronor per
månad. Det blir den första tjänst som utförs mot arvode.
Nu börjar också en förändring vad gäller förbundets arbete som under en följd av årtionden skulle bli
alltmera påtaglig – en förskjutning från ett direkt engagemang i de årliga distriksarrangemangen till mera
av övergripande administration.
Att stödja, förvalta och driva på.
Mer och mer har förbundets ledare och tjänstemän, när sådana senare kommer in i bilden, kommit att se
sig som ett stödjande och förvaltande organ, med uppgift att jämna vägen och skaffa resurser åt distrik-
tets föreningar och specialdistriktsförbund. Man har också agerat pådrivare, när det gällt att introducera
nya projekt inom idrotten, kring vilka hela distriktet kunnat samarbeta.
Här ska vi ta upp några aspekter av detta arbete.
”Med idrottsplatser var det klent beställt . . ”
Ett av förbundets tidigaste uppgifter var att stödja och driva på byggandet av idrottsplatser i landet.
Alexander Hedman, ur vilkens rimkrönika till 50-årsjubileet vi redan citerat, sammanfattar på ett mäster-
ligt sätt situationen vad gäller idrottsanläggningar i landskapet när förra seklet var ungt.
Med idrottsplatser var det klent beställt
I Myskje hade Svalan Moheds gamla fält,.
Och oppi Bollnäs hade man Långnäs börjat bygga
Att därmed ortens idrottsframtid trygga.
I Alfta ålarna ur strömmen gick på land,
I Ljusdal nya idrottsparken ännu var i prästens hand
I Delsbo gick man bara bakom knuten
När det var dags att ge varann på truten
14