Yngve Lundh, Bollnäs CK, svensk Mästare och ... - Alfta Hockey

åren 1953 – 1955 var fotbollen som störst med 73 anslutna föreningar.
Vid förbundets 50-årsjubiléum 1967 var antalet fotbollsföreningar 62 och antalet var exakt detsamma
jubileumsåret 1992.
Ljusne AIK nära allsvenskan.
1953 kom en ny serieindelning med en egen division II-grupp för Norrland. Under säsongen 1953/54 var
Ljusne AIK mycket nära att gå upp i allsvenskan. LAIK ledde serien med fyra poäng när tre omgångar
återstod. På dessa sista omgångar lyckades man bara ta 2 poäng och Sandvikens AIK gick förbi och tog
den allsvenska platsen-
Ljusne AIK var även året efter med och kämpade i div. II-toppen och spelade en tidig ”seriefinal”
hemma på Ljusneborg mot Sandvikens IF. Inför 4000 åskådare föll man dock med 2-4.
”Arma Marma” skrällde.
Det skulle bara dröja tre år efter Ljusne AIK:s goda försök att nå allsvenskan innan det var dags för ny
allsvensk ”vittring” för ett hälsingelag. Nu var det Marma IF, en av de äldsta fotbollsföreningarna i
Hälsingland. 1956/57 gick MIF upp i div. II Norrland. Hur skulle det sluta andrade man lite till mans
och en kvällstidningsjournalist myntade uttrycket ”Arma Marma”.
Marma IF visade sig vara underskattat och visade föga respekt för de norrländska fotbollsstorheterna.
Många minnesrika matcher spelades på Marmavallen inför stora publikskaror och Marma IF ledde
serien ett par gånger.
Den verkliga högtidsstunden var hemmamatchen mot Skellefteå AIK den 13 september 1957- TV, radio
och rikspress var på plats, liksom hela lokalpressen. Marma vann med 3-0 inför rekordpubliken 5.866
personer. Samhället Marmaverken hade 800 innevånare.
Damfotboll.
Det var nog många som ställde sig lite tveksamma till damfotbollen när den startade. Till distriktet kom
den för att stanna. IFK Bergvik, Arbrå BK och Korskrogens IK avancerade till division I redan under
1970-talet och det verkliga genombrottet kom i mitten av 80-talet i och med att Norrala IF gick upp i
allsvenskan (fyra div I-grupper hade i början av 80-talet blivit två allsvenska grupper).
Italienproffs från Hälsingland.
Thomas Brolin är utan tvekan den bäste fotbollsspelare som kommit ur hälsingefotbollen. Karriären
började i Näsvikens IF och gick via GIF Sundsvall och IFK Norrköping till italienska Parma där hans
fotbollsbana kulminerade för att sedan avslutas i Leeds United. Oförglömliga är Brolins insatser i land-
slaget och framför allt i VM-laget som tog brons i USA 1994.
Torbjörn Jonsson började sin idrottsbana i Ljusne AIK. Bollbegåvningen, ”underbarnet” som var
lovande i fotboll, ishockey och bandy värvades till IFK Norrköping för att senare bli proffs i italienska
Realbetis AC Fiorentina, Roma AC och AC Montova under åren 1955-1968.
Pia Lööw är Hälsinglands första kvinnliga landslagsspelare i fotboll. Två år i sträck, 1986 och 1987,
utsågs Pia, av tidningen Ljusnan, till årets fotbollstjej i Hälsingland.
Pia Lööw spelade i allsvenska Norrala IF och fortsatte som allsvensk i Strömsbro IF.
Den första fotbollmatchen i Bollnäs lär ha
spelats 1887.
23