Yngve Lundh, Bollnäs CK, svensk Mästare och ... - Alfta Hockey

Recommendations

Info

Specialdistriktsförbunden ser olika ut. Det går inte att fånga specialdistriktsförbundens historia i någon enhetlig struktur. De har växt fram på olika sätt och rent geografiskt skiljer sig förbundens upptagningsområde. En del förbund har dessutom en gemensam tidig historia. Det gäller t.ex. bandy och fotboll Hela bilden kompliceras ytterligare av att förhållandena ändrats under tidens gång. För de stora idrotterna är landskapet Hälsingland upptagningsområde och gränserna sammanfaller alltså med distriktsförbundets. Andra samlar upp föreningar i sin specialidrott från granndistrikten och några från ännu större områden. Några notiser ur Hälsinglands Gymnastikförbunds historia, som lämnas nedan, exemplifierar det sagda. Representationsbestämmelserna ändras. År 1958 förändras representationsbestämmelserna vid distriktsförbundets årsmöte. Tidigare hade varje förening haft rätt att vara representerad. I början av seklet med så många som med en representant för varje tiotal medlemmar man rapporterat in. På initiativ från RF tar man nu konsekvenserna av att vi fått SDF i många idrotter, och dessa får nu röster vid årsmötet i förhållande till det antal föreningar, som man organiserar. Klubbarna får alltså indi- rekt representation via sina specialdistriktsförbund. De klubbar som ännu inte har specialdistriktsförbund representeras av sin ombudsman. I vårt distrikt bestämmer man dock att föreningar har rätt att närvara, och man kan också väcka fråga vid årsmötet, om den är av allmän karaktär. Arrangörer blir administratörer. Sekreterarjobbet blir krävande. I början byggde naturligtvis allt arbete i förbundet på idealitet. Ganska snart blev i synnerhet sekreter- arens arbete betungande. Det förstår man när man ser med vilken noggrannhet varje resultat noteras i re- dogörelser efter alla distriktsarrangemang. Sekreteraren skulle också ombesörja att lottningsschema för t.ex. DM-turneringen i fotboll spreds och publicerades. År 1915 kommer frågan om ersättning till sekreteraren upp, och det bestäms att han ska få 5 kronor per månad. Det blir den första tjänst som utförs mot arvode. Nu börjar också en förändring vad gäller förbundets arbete som under en följd av årtionden skulle bli alltmera påtaglig – en förskjutning från ett direkt engagemang i de årliga distriksarrangemangen till mera av övergripande administration. Att stödja, förvalta och driva på. Mer och mer har förbundets ledare och tjänstemän, när sådana senare kommer in i bilden, kommit att se sig som ett stödjande och förvaltande organ, med uppgift att jämna vägen och skaffa resurser åt distrik- tets föreningar och specialdistriktsförbund. Man har också agerat pådrivare, när det gällt att introducera nya projekt inom idrotten, kring vilka hela distriktet kunnat samarbeta. Här ska vi ta upp några aspekter av detta arbete. ”Med idrottsplatser var det klent beställt . . ” Ett av förbundets tidigaste uppgifter var att stödja och driva på byggandet av idrottsplatser i landet. Alexander Hedman, ur vilkens rimkrönika till 50-årsjubileet vi redan citerat, sammanfattar på ett mäster- ligt sätt situationen vad gäller idrottsanläggningar i landskapet när förra seklet var ungt. Med idrottsplatser var det klent beställt I Myskje hade Svalan Moheds gamla fält,. Och oppi Bollnäs hade man Långnäs börjat bygga Att därmed ortens idrottsframtid trygga. I Alfta ålarna ur strömmen gick på land, I Ljusdal nya idrottsparken ännu var i prästens hand I Delsbo gick man bara bakom knuten När det var dags att ge varann på truten 14
I Hudik hade man förstås sitt Kotorgs knölar, Men Glysisvallen var då bara några pölar I Söderhamn var planen svensk normalterräng Men ändå gav man främlingar där gärna däng, Och Arbrå Skyttegilles nya idrottsklubb Fick hålla till på sylvass havrestubb Runt om i landskapet växte idrottsplatser fram. Distriktsstyrelsen verkade intensivt på olika sätt för att främja byggandet av idrottsanläggningar.. År 1916 konstaterar man att Bollnäsplanen är undermålig efter översvämning. Planen i Ljusne ligger i lägervall, därför att föreningarna saknar ”fullgod ledning”, men det fanns en ljuspunkt – planen i Ljusdal förbättras I berättelsen för år 1919 är tonen ljusare.. Riksförbundets plankommitté har rest runt i landskapet, i Ljus- dal och Hudiksvall är arbetet i gång med nya idrottsplatser och i Bollnäs invigs en ny hoppbacke. Regeringsanslag År 1930 beviljade regeringen anslag för byggande av idrottsplatser. På Hälsinglands del föll 10000 kro- nor. Sakta men säkert växer de idrottsplatser som vi numera ser på som klassiska fram, Långnäs i Boll- näs, Älvvallen i Ljusdal, Strandvallen i Järvsö, Glysisvallen i Hudiksvall, Idrottsparken i Söderhamn. Uppdämt behov efter världskriget. Under andra världskriget blev det av naturliga skäl svårt att få fram medel för byggande av idrotts- anläggningar, och när kriget tog slut 1945 fanns ett stort uppdämt behov. I flera årsredogörelser i rad under senare delen av 40-talet beskrivs hur förbundets idrottsplatskommitté rest runt i landskapet och in- venterat behoven. År 1948 konstaterar man belåtet att man för första gången på sex år kunnat utdela större anslag för idrottsanläggningar. Enångers IK fick 7000 till fotbollsplan, Forsa IF 14000 för idrotts- anläggning, Hamra GIF 5000 för att bygga om idrottsplatsen, Kilafors IF 5000 för att färdigställa påbör- jat bygge, Söderhamn Skärgårds IF 4000 till löpar- hopp- och kastbanor, Tallåsens IF 10000 till fotbollsplan med omklädningspaviljong. Med en uppskattande klapp på axeln konstateras man också, att man i Bollnäs och Ljusdal byggt skid- backar ”genom ett helt och hållet på fritid utfört arbete utan bidrag från idrottsmyndigheterna”. De frivilliga insatserna i Bollnäs och Ljusdal var i själva verket inget unikt. Även i de fall medel bevil- jats krävdes ideella arbetsinsatser för att få anläggningarna till stånd. Runt om i bygderna röjs, dikas, 15
Page 1 and 2: Yngve Lundh, Bollnäs CK, svensk M
Page 3 and 4: Idrotten lika gammal som människan
Page 5 and 6: gällande var kanske lokalfrågan,
Page 7 and 8: Lingvall, i andra generationen ”L
Page 9 and 10: Och så jagades den stackars bollen
Page 11 and 12: Representerade vid mötet voro för
Page 13: Det var säkert inga överord, när
Page 17 and 18: stora förbund hoppade av. Även de
Page 19 and 20: impulser. Att finna medel till arvo
Page 21 and 22: Skidor. Skidåkning var ett naturli
Page 23 and 24: åren 1953 - 1955 var fotbollen som
Page 25 and 26: Orientering. Av Conny Forsell Häls
Page 27 and 28: dan dess hållit en hög nivå och
Page 29 and 30: Båtsport. Hälsinglands Båtförbu
Page 31 and 32: Hälsinglands Seglarförbund bildad
Page 33 and 34: OS-deltagare med hälsingeanknytnin
Page 35 and 36: Peters, Erich, gymnastik, Sandviken
Page 37 and 38: Förening Ort Stift RF-ansl Grenar
Page 39: Riksidrottsförbundets (RF) registr

Yngve Lundh, Bollnäs CK, svensk Mästare och ... - Alfta Hockey

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?