Nr5 oktober 2006 - Tillbaka till start

More documents

Recommendations

Info

Förutom gemensam middag på vardagarna, försöker man också hitta på något tillsammans som alla kan delta i. Kortspel, pingis, biljard eller film. Här är det Iwan och Malin som spelar biljard. jourhemspoolen söker e Hur ska en familj vara för att kunna bli familje- eller jourhem? Är det bara tomtebolyckade familjer som kan bli det? Absolut inte, menar Elisabeth Melin, enhetschef på Jourhemspoolen & familjepoolen nordväst i Sollentuna. – Det vi helst vill ha är vanliga familjer som har tid, utrymme, och ork över för ett extra barn. Av Ulrika Lokrantz 12 På jouroch familjehemspoolen i Sollentuna samarbetar Sigtuna, Solna, Sollentuna, Järfälla och Sundbybergs kommuner om familjehemsverksamheten. Också inom jourhemsverksamheten samarbetar dessa kommuner plus Upplands-Väsby och Ekerö kommun. Här arbetar sammanlagt sex personer med att rekrytera, utbilda och handleda familjehem, jourhem och kontaktfamiljer. Uppdragsgivare är respektive kommuners socialtjänster som ansvarar för jouroch familjehemsplaceringar.
På vardagarna ska det vara tyst vid elva på kvällen. Förutom gemensam middag på vardagarna, försöker man också hitta på något tillsammans som alla kan delta i. Kortspel, pingis, biljard eller film. – Vi ser mycket film tillsammans. Då hjälps vi åt att välja film, och det kan vara en utmaning, ler Elisabeth. Vad är det svåraste med att vara jourhemsfamilj? – Om en person har bott länge hos oss har det skapats starka relationer och när de ska flytta kan det vara svårt. Om det då blir ett boende som inte ”Kanske kan personen blicka tillbaka senare i livet och minnas att det var en bra period.” känns bra är det inte så roligt. En del kanske inte ens vill flytta, vi önskar att det fanns fler familjehem (för långvarigt boende), säger Stefan. Elisabeth fortsätter: – När det inte känns tryggt med hur det blir, då kan det ibland kännas lite meningslöst. Kan ni bli besvikna när det inte går bra för en tonåring som bott hos er? – Ja, det kan vi. Men vi får bra hjälp och handledning för att hantera det. Vet jag om att den tiden vi hade ihop här var bra och att vi gjort något gott, då bär jag med mig det. Stefan: – Kanske kan personen blicka tillbaka senare i livet och minnas att det var en bra period. Fakta JOURHEM Ett jourhem är en familj där minst en vuxen är hemma på heltid och finns tillgänglig för den placerade. Om man är gift, sammanboende eller ensamstående är inte avgörande. Jourhemmen som ingår i jourhemspoolen träffas regelbundet för extern handledning och regelbundna träffar för att stärka gruppkänsla och att man ingår i ett arbetslag. Man erbjuds en grundutbildning och kontinuerlig fortbildning. Ersättning utgår för de omkostnader man har för barnet, samt arvode som baseras på att man avstår från annat förvärvsarbete. En jourhemsplacering ska normalt vara max fyra månader. I ett familjehem stannar barnet ofta flera år, och blir en del av familjen. Som familjehem får man en grundutbildning och därefter kontinuerligt stöd av socialtjänsten och handledning i grupp. Båda föräldrarna kan arbeta och ersättning utgår för omkostnaderna för barnet samt ett arvode som är skattefritt. fter VANLIGA familjer Hur gör man för att bli familje- eller jourhem? – Då ska man vända sig till någon av våra familje- eller jourhemskonsulenter, beroende på vad man vill bli. Vi ger då information om vad det innebär och vilket stöd och ersättning man kan få. Sedan följer en telefonintervju för en första bedömning och därefter ett första möte i familjens hem. När det gäller familjehem föreslår familjeoch jourhemspoolen den familj som de tror skulle passa bäst för ett visst barn. Alltid > med barnets bästa i centrum. Därefter tar kommunen över och gör en mer omfattande familjehemsutredning. – Vi letar efter vanliga familjer som har plats för ytterligare ett barn, och som känner att de vill ställa upp för ett barn som under en period inte kan bo hemma. Man behöver ha viss barnerfarenhet, vara i balans med sig själv och sin tillvaro, kunna samarbeta med många (biologiska föräldrarna, socialtjänsten, skola och ofta barnpsykiatrin) och ha känslomässigt utrymme för barnet. Många familjer har detta, men man tror att det är mycket svårare än det är. Vilka barn kommer till familje- eller jourhem? – Det kan vara problem i familjen med en sviktande omsorgsförmåga från föräldrarna som kan bero på psykisk sjukdom, missbruk och relationsproblem. Man kommer till ett jourhem när det är omöjligt att bo kvar hemma, och familjen inte har ett eget nätverk som kan hjälpa till. Många barn som varit på jourhem, går vidare till familjehem. 13
Page 1 and 2: jordnära stefan gustavsson lär os
Page 3 and 4: ”Om en person har bott länge hos
Page 5 and 6: Stefan Gustavsson är lärare vid b
Page 7 and 8: - När vi människor anar att det f
Page 9 and 10: Att vara jouroch familjehem är e
Page 11: Pappa Stefan vid den gemensamma fam
Page 16 and 17: SORG - Alla drabbas vi av förluste
Page 18 and 19: ALPHA 10 ÅR Till Alphas jubileumsf
Page 20 and 21: På gång... oktober & november Mus
Page 22 and 23: PÅ GÅNG Dagledig forts. > 12.00 S
Page 24: KYRKTORGET Ljuständning på ungdom

Nr5 oktober 2006 - Tillbaka till start

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?