Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Strömming i fiskaffären<br />
Under 1960-talet fanns fortfarande gott om specialbutiker såsom fiskaffärer<br />
och köttaffärer. Då liksom nu var ett typiskt kvinnoyrke att stå<br />
bakom disken.<br />
Ulla Carlsson i fiskbutiken håller upp en ”äkta” strömming. I en kungörelse<br />
från 1948 får endast sill från Östersjön och Bottniska viken kallas strömming.<br />
Domen i det s.k. sillmålet mot en köpman som säljer sill som ”Vingaströmming”<br />
kommer att bli fällande. (ur <strong>Örebro</strong>kuriren 2 april 1965).<br />
ad jobbar tant med?<br />
Tanter rullar köttbullar<br />
När industrierna och befolkningen i <strong>Örebro</strong> växte behövde fler arbetare<br />
äta lunch…<br />
Fru Lisa Lantz, kokerskan Astrid Nilsson och Kent Elvinsson på Järntorgsbaren<br />
lagar mat som levereras till 500 anställda vid stora <strong>Örebro</strong>industrier.<br />
Igår rullade de köttbullar till dagens lunch. (ur <strong>Örebro</strong>kuriren<br />
9 mars 1966)<br />
Högre matematik<br />
1960-talet var en expansiv tid i <strong>Örebro</strong>, bland annat öppnades en<br />
filial till universitetet i Uppsala, vilket skulle visa sig betydelsefullt<br />
för stadens framtida utveckling. Med tiden skulle den växa och bli<br />
Högskolan i <strong>Örebro</strong> och senare utvecklas till <strong>Örebro</strong> universitet.<br />
Fil lic Ingrid Assarsson leder ettbetygskursen i matematik som är ett<br />
samarbete mellan skolstyrelsen i <strong>Örebro</strong> och Uppsala universitet. Eleverna<br />
är ingenjörer, lärare och studenter. På bilden med Urban Allard<br />
och Barbro Gustafsson. (ur <strong>Örebro</strong>kuriren 3 september 1965)<br />
Industriarbeterskor med fina frisyrer<br />
Nya och växande industrier och företag skapade många arbetstillfällen,<br />
även för unga kvinnor i <strong>Örebro</strong> med omnejd. Bilden visar att<br />
även på jobbet gick det att vara elegant. Kvinnor hade ytterst sällan<br />
långbyxor på arbetet, det var ovanligt ända in på 1970-talet på<br />
många arbetsplatser.<br />
Margareta Stark på bilden monterar radiokomponenter. Svenska radioaktiebolaget<br />
i Kumla nyanställer personal för storordern från civilförsvaret.<br />
Arbetet är mycket rationaliserat och det behövs ingen utbildning<br />
och lite instruktioner för att utföras. (ur <strong>Örebro</strong>kuriren 21 augusti<br />
1965).<br />
Hos damfrisörskan<br />
Ofta gick man till frisören för att få håret tvättat och lagt, en gång<br />
i veckan var inte ovanligt. 1960-talets frisyrer krävde mycket skötsel.<br />
Man använde torrschampo mellan varven om det behövdes.<br />
På arbetet med bystproteser<br />
Antalet hemmafruar sjönk stadigt under 1960-talet och allt fler kvinnor<br />
sökte sig ut i arbetslivet. Detta var en konsekvens av både jämställdhetssträvanden<br />
och efterfrågan på arbetskraft. Möjligheterna var större än för tidigare<br />
generationers kvinnor både inom yrkeslivet och på utbildningssidan.<br />
I <strong>Örebro</strong> skapades många nya arbetstillfällen under 1960-talet även inom<br />
den offentliga sektorn. Nya skolor, distriktsläkarmottagningar och sjukhus<br />
öppnade.<br />
Landstinget erbjuder alla bröstopererade kvinnor en ny typ av bystprotes, ”True<br />
Life”, från USA. Den består av vätskefylld skumgummimassa. Vätskans innehåll<br />
är en företagshemlighet. Protesen inger en naturlig och äkta känsla. De byts ut<br />
varje år och kvinnorna uppmanas vara försiktiga med nålar och broscher. (ur<br />
<strong>Örebro</strong>kuriren 23 februari 1966)