Lidingös Upplevelsekvaliteter - Lidingö stad
Lidingös Upplevelsekvaliteter - Lidingö stad
Lidingös Upplevelsekvaliteter - Lidingö stad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Inledning<br />
<strong>Lidingö</strong> är känd som ”den gröna ön” och som en del av Stockholms inre<br />
skärgård är öppet vatten är aldrig långt borta. Den vackra naturen är<br />
omskriven redan på 1700-talet av Carl Michael Bellman som författade<br />
den så kallade <strong><strong>Lidingö</strong>s</strong>ången. Idag finns här stora grönområden och<br />
naturreservaten Långängen-Elfvik och Kappsta. Elfviks gård är det enda<br />
resterande jordbruket på ön. Gården har djurhållning som hjälper till att<br />
hålla kulturlandskapet öppet. I den här rapporten är det dock framförallt<br />
den bo<strong>stad</strong>snära naturen som står i fokus.<br />
Rapportens syfte och mål<br />
Rapports syfte är att ge en översiktlig bild av <strong><strong>Lidingö</strong>s</strong> tätortsnära<br />
grönområden. Genom en inventering går det att konstatera vilka<br />
kvaliteter som finns och vilka kvaliteter som behöver förstärkas eller<br />
utvecklas. Målet med rapporten är att få fram ett underlag till vidare<br />
utveckling av grönområdena så att dessa får fler av de uppskattade<br />
upplevelsekvaliteterna. Resultaten kommer också att användas i<br />
framtagandet av en skötselplan och ett parkprogram.<br />
Utmaningar<br />
Som en del av regionen Storstockholm finns det ett exploateringstryck<br />
på <strong>Lidingö</strong>. Det kan leda till att grönområden blir attraktiva områden att<br />
bygga på. Därför finns det ett behov av att se över dessa områden och<br />
göra en bedömning av deras kvaliteter och utvecklingsmöjligheter. Det<br />
är också viktigt att se till grönstrukturens helhet så att grönområden<br />
inte fragmenteras, spridningskorridorer skärs av eller att betydelsefulla<br />
habitat förstörs. Grönområden är också essentiella när det gäller<br />
dagvattenhanteringen på ön. På andra sidan Värtan bygger Stockholms<br />
Stad en helt ny <strong>stad</strong>sdel, Norra Djurgårds<strong>stad</strong>en. De cirka 30 000 invånare<br />
som förväntas flytta dit kan i framtiden ha en betydande inverkan på<br />
utvecklingen av <strong><strong>Lidingö</strong>s</strong> grönområden. Att försöka förutse behov och<br />
möjligheter är således en utmaning för <strong>Lidingö</strong>.<br />
<strong>Lidingö</strong> – Hälsans ö<br />
På <strong>Lidingö</strong> ska människor ges förutsättningar för en god hälsa. Det är en del<br />
av <strong>Lidingö</strong> Stads framtidsvision. I <strong>stad</strong>ens hälsoprofil ingår också att skapa<br />
attraktiva och tillgängliga utemiljöer. Här ska även finnas kontemplativa<br />
platser som erbjuder lugn och ro. Gc-vägnätet ska prioriteras och<br />
möjligheten till spontan fysisk aktivitet ska öka. Stadens fysiska planering<br />
har stor inverkan på olika gruppers tillgång till, och möjlighet att använda<br />
grönområden för fysisk aktivitet och rekreation. Naturen är en plats för<br />
aktivitet men också en plats för att hämta kraft. Forskning visar på positiva<br />
samband mellan människors hälsa och natur. Kärnan i folkhälsopolitiken är<br />
att ge människor goda förutsättningar för en ökad livskvalitet, vilket också<br />
påverkar hälsan.<br />
Attraktiva egenskaper<br />
I början av 2009 kom folkhälsoinstitutet ut med en rapporten Grönområden<br />
för fler – en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre<br />
hälsa. Där står det att det är viktigt för hälsan och välbefinnandet att<br />
människor har tillgång till grönområden. Forskning visar att stressnivån<br />
sjunker, kroppen återhämtar sig lättare och att den fysiska aktivitetsnivån<br />
ökar. Socialt deltagande och interaktion mellan människor gynnas<br />
också. Barn som tillbringar mycket tid i grönområden får en bättre<br />
koncentrationsförmåga, de rör på sig i större grad och de är friskare.<br />
För äldre och människor med funktionsnedsättning innebär tillgängliga<br />
grönområden en möjlighet att genom fysisk aktivitet vidmakthålla och<br />
stärka det som fortfarande fungerar. Ju närmare ett grönområde ligger<br />
desto troligare är ett regelbundet användande och avståndet ska helst<br />
inte vara längre bort än 300 meter. Dessutom bör det vara möjligt att ta<br />
sig dit på ett självständigt och säkert sätt. Städernas gröna områden är<br />
också viktiga för den biologiska mångfalden, för <strong>stad</strong>ens gestaltning och<br />
dess kulturella identitet. En god tillgång räcker dock inte, områdena måste<br />
<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil<br />
<strong>Lidingö</strong> Stad ska enligt mål 9 i<br />
hälsoprofildokumentet verka för att<br />
övervikt bland vuxna ska minska och<br />
möjligheten till spontan fysisk aktivitet<br />
öka. Detta ska bland annat å<strong>stad</strong>kommas<br />
genom att utveckla tillgänglighet för<br />
promenader och anlägga Hälsospår samt<br />
andra lokala motionsslingor. Enligt mål<br />
11 ska den yttre miljön förbättras. Här<br />
står det att:<br />
”En attraktiv och tilltalande yttre miljö<br />
är förenad med livskvalitet och en grund<br />
för bättre hälsa. Den goda utemiljön<br />
bjuder in till lek, vistelse och rörelse<br />
utomhus och till att människor möts på<br />
torg, i parker och grönområden. Välskötta<br />
områden och platser lockar fler att vara<br />
ute och detta i sin tur skapar trygghet och<br />
hemkänsla. Den yttre miljön är också en<br />
värdemätare på hur <strong>stad</strong>en mår och visar<br />
ett engagemang om invånarnas hälsa.”<br />
<strong>Lidingö</strong> Stad ska därför starta projekt<br />
för att göra ön mer välkomnande och<br />
göra <strong>stad</strong>en tillgänglig för alla oavsett<br />
funktionshinder.<br />
(<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil - strategi, mål<br />
och inriktning)<br />
Folkhälsoinstitutets rapport<br />
25-06-2012<br />
3
Change language