Jubileumsåret 2010 - Solstaskäret Långfärdsskridskoklubb

Visst kan
en gröngöling
bli flaggbärare
Att åka långfärdsskridskor betyder naturupplevelser utöver det vanliga. Foto: Jan Lundbäck
l l l Med kollegor som Björn Lagerbeck och
Bengt Jakobsson är det nästan oundvikligt att
man åtminstone provar skridskorna med långa
skenor. Bengt tog med ett par av SLKs låneskridskor
i november 2003 och det blev provåkning
på Tingvalla.
I början kände jag mig osäker på den hårda isen,
men det blev allt bättre. Så det var bara att anmäla
sig till Solstaskärets medlemsutbildning i
mitten av december.
I kallelsen till utbildningen gavs tipset att åkträna
på Tingvalla och jag hann åka några gånger innan
utbildningen startade.
Första dagen innehöll bland annat presentation,
utrustning, säkerhet, film om åkteknik och
vackra bilder.
Andra dagen började med skridskoåkning på
Tingvalla och fortsatte med iskunskap och åk-
ning i grupp. Vi fick ett häfte med mycket nyttigt
om det mesta kring långfärdsskridsko.
l På isen fick vi åkträning och tips. Det kändes
bra att lära sig åka rätt från början. Men jag
var ju avundsjuk på ledarna, som gled omkring
till synes utan ansträngning. Att ställa in skridskorna
rätt är inte lätt, och ledarna fick tålmodigt
skruva. Det behövdes tre till fyra ledare för
att hinna både skruva och instruera oss om åkteknik.
Några olika sorters is kände man ju till, men det
var en bråkdel av alla varianter som finns. Det
känns tryggt med så rutinerade ledare. Att åka
med dålig iskunskap, utan säkerhetsutrustning
och ibland utan sällskap gjorde jag i yngre år. Nu
såg jag fram emot att kunna åka säkrare. Ett tips
som jag minns särskilt är: känn efter hur isen är
och bilda dig en egen uppfattning.
l Tack vare telefonsvararen kunde jag hänga
med på en chanstur. Den 20 december kunde
jag ta mina första långfärdsskridskoskär på naturis.
Det skedde på Överudssjön, nordväst om
Grums i en liten grupp. Det föll ett lätt regn under
turen, men i trevligt sällskap och fin natur
blev jag sugen på mer. Hann hänga med på
några utlysta turer innan det blev avslutning på
medlemsutbildningen.
Denna vinter hade vi besvärliga isförhållanden
och den praktiska delen av kursen hölls 17
januari 2004. Vi åkte på Vänern vid Sållaren,
där flera kurser hade avslutning samtidigt. Efter
kontroll av utrustning och genomgång gled
gruppen ut på Vänern. Några med tveksamma
skär, men de flesta följde lätt efter ledaren i god
disciplin. Under färden tränade vi tandemåkning
och stakåkning. Vid en station fick vi prova att
kasta lina och dra oss fram med isdubbarna och
bli räddad med livlinan. Att kasta linan rätt var
inte så lätt. Situationer i samband med plurrning
behöver säkert övas flera gånger.
Dagen avslutades med korvgrillning och utdelning
av diplom. Stort tack Mikael Skog, Valter
18 19