Jubileumsåret 2010 - Solstaskäret Långfärdsskridskoklubb

Värmlandsnäs
Hammarö
Kinnekulle
Otterbäcken
Vänern en vinterdag. Foto: Nasa
Enastående istur på Vänern
l l l Ett ovanligt isläge hade utvecklat sig
på Vänern. I stort sett hela Vänern var isbelagd.
Stora delar var dock snötäckta och oåkbara. På
norra Vänern krävdes en skidtur eller promenad
på några kilometer för att nå åkbara områden.
En sådan tur var utlyst av gul pool och den lockade.
Men det fanns också en möjlighet att hitta
åkbara områden på östra sidan.
Eftersom jag några år närt en dröm att åka
skridskor till min stuga på Storön utanför Otterbäcken
verkade det vara dags för detta nu.
Satellitspaning via en Nasa-länk visade att isen
låg men åkbarheten okänd. Torbjörn Lindqvist,
Bråvallaskrinnarna, hade upptäckt denna värdefulla
länk och förmedlat till Skridskosverige. Jag
ringde Roy Bredberg och frågade om han var intresserad
att testa och han är aldrig nödbedd när
det gäller utmaningar av detta slag.
l Sagt och gjort, på morgonen åkte vi till Baggerud.
Strålande sol, 5-10 minusgrader och svag
vind. Perfekt. Vid trollingfiskarnas ramp hade
isen tornat upp sig i en hög vall och fler fanns att
skåda. Isen var mycket varierande och huvudsakligen
dåligt stöpt och tungåkt. Vi styrde söderut
och vid Medhamn började vallarna bli svårforcerade
så vi styrde ut från land.
Det visade sig efter ett par kilometer att det minskade
med vallar. Vi började svänga mot syd igen
men träffade på en trevlig råk med slät kärnis.
Bredd mellan 1 decimeter och några meter. Där
den var som smalast fick man stå på en skridsko
och sparka sig fram. Råken slingrade sig kanske
ett par kilometer men ledde oss nordväst, åt fel
håll.
Men en sådan här dag är det lätt att släppa
målet. ”Det är vägen som är mödan värd” för
att citera Karin Boye. Islandskapet, vädret, vidderna
räckte. När råken upphörde hittade vi
några stora bassänger med fin is så vi fortsatte
norrut. Nu började vi skönja Hammarölandet
och skärgården i norr. Härön som låg närmast
utmärkte sig. Vi kanske ska åka till Härön i stället?
Kastade jag fram och Roy skrattade och instämde
lite skeptisk.
Isen var mycket varierande. Mestadels tre till fyra
Naturen skapar sin egen konst med lite vind.
Foto: Roland Hedén
decimeter tjock med stöpis på toppen men här
och där råkar och bassänger med sju till åtta centimeter
kärnis. Viss uppmärksamhet krävdes då
det blandades med ickebärig kärnis och öppna
partier som fick rundas. Blandad kompott men
väl definierade ytor inramade av isvallar och isformationer
av sällan skådat slag. Vi tog en liten
pratstund om vad vi hade för risker nu när vi var
ganska långt från land och var överens om att
det var viktigt att inte ramla och bryta sig.
Första fikat tog vi vid en isvall som gav fint lä för
den svaga vinden. Marssolen stekte på ordentligt.
l När vi närmade oss nyisområdet som omgav
Härön och skärgården i norr steg pulsen, skulle vi
nå Härön eller hindras av en opasserbar råk? Det
hade ju varit så att vinden pressat den stora iskakan
lite fram och tillbaka så breda och milslånga
råkar bildats beroende på vindriktning.
En råk låg i vår väg men passande nog hade ett
flak lagt sig på tvären just där vi kom så det problemet
var löst innan vi började fundera på det.
Ett några km långt öppet område låg öster om
Härön men vi kunde glida in till ön rakt från
söder. En härlig känsla! När vi närmade oss såg vi
några skridskoåkare på andra sidan vattnet och
vi mötte Björn och gruppen på Häröns sydspets.
Fika nummer två satt fint och våra vänner drog
iväg. Snart gjorde vi detsamma.
22 23