Årsrapport 2006 | RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ...
Årsrapport 2006 | RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ...
Årsrapport 2006 | RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Leka<br />
<strong>för</strong> livet<br />
<strong>Årsrapport</strong> <strong>2006</strong> | <strong>RBU</strong>, <strong>Riks<strong>för</strong>bundet</strong> <strong>för</strong> <strong>rörelsehindrade</strong> <strong>barn</strong> <strong>och</strong> ungdomar.
Utgivare <strong>RBU</strong>, <strong>Riks<strong>för</strong>bundet</strong> <strong>för</strong> <strong>rörelsehindrade</strong> <strong>barn</strong> <strong>och</strong> ungdomar.<br />
ProjektLedare: Eva Janson<br />
FotograFer: Mikael Lindström <strong>och</strong> Marie Swartz.<br />
graFisk Form: Carlsöö & Co, Stockholm<br />
tryck: Norra Skånes Offset, Hässleholm <strong>2006</strong><br />
ISBN 91-8592-33-5
I dag är enbart 1,4 procent av landets lekparker tillgängliga <strong>för</strong> <strong>barn</strong> som<br />
har funktionshinder. Samtidigt står det helt klart att det är en rättighet<br />
som alla har, att få leka.<br />
Leka <strong>för</strong> livet, <strong>Årsrapport</strong> <strong>2006</strong>, ges ut av<br />
<strong>RBU</strong>, <strong>Riks<strong>för</strong>bundet</strong> <strong>för</strong> <strong>rörelsehindrade</strong> <strong>barn</strong> <strong>och</strong> ungdomar.<br />
Förhoppningen är att rapporten ska sprida kunskap om vikten av till-<br />
gängliga lekplatser <strong>för</strong> <strong>barn</strong> med rörelsehinder.<br />
För att få en bild av lekplatserna runt om i landet har vi gjort enkätun-<br />
dersökningar med <strong>för</strong>äldrar <strong>och</strong> <strong>RBU</strong>-<strong>för</strong>eningar. Vi har också fått viktig<br />
kunskap genom de intervjuer vi gjort med <strong>barn</strong>, experter <strong>och</strong> kommunala<br />
tjänstemän. Vi tackar alla som medverkat.<br />
Vår önskan är att rapporten, Leka <strong>för</strong> livet, ska bidra till fler tillgängliga<br />
lekplatser <strong>och</strong> mer lek <strong>för</strong> alla <strong>barn</strong>.
Innehåll:<br />
Lekens glädje åt alla!<br />
Inledning om hur viktigt det är <strong>för</strong><br />
<strong>barn</strong> att få vara med i leken <strong>och</strong> om<br />
<strong>RBU</strong>:s arbete <strong>för</strong> rätten att få leka.<br />
sidan 9<br />
Leve leken!<br />
Landets lekplatser behöver rustas<br />
upp. Många år har gått sedan de<br />
anlades <strong>och</strong> nu gäller det att ta fram<br />
viljan, kunskapen <strong>och</strong> leklusten <strong>för</strong><br />
att göra dem tillgängliga <strong>för</strong> alla.<br />
sidan 10<br />
Hur var det <strong>för</strong>r?<br />
För inte allt <strong>för</strong> länge sedan var<br />
fysisk aktivitet <strong>för</strong> <strong>barn</strong> med<br />
rörelsehinder något som i <strong>för</strong>sta<br />
hand skedde hos sjukgymnasten.<br />
Numera har vi kunskap om att leken<br />
är viktig <strong>för</strong> alla <strong>barn</strong>s utveckling<br />
<strong>och</strong> glädje.<br />
sidan 12<br />
Vad är en<br />
tillgänglig lekplats?<br />
Vi behandlar de minimikrav som<br />
gälla <strong>för</strong> att en ny eller gammal<br />
lekplats ska vara tillgänglig <strong>för</strong><br />
<strong>rörelsehindrade</strong> <strong>barn</strong>.<br />
sidan 14<br />
Var<strong>för</strong> tillgänglighet?<br />
Alla <strong>barn</strong> har laglig rätt att leka. Det<br />
slår både Barnkonventionen, den<br />
nationella handlingsplanen <strong>och</strong><br />
Plan- <strong>och</strong> Bygglagen fast.<br />
sidan 16<br />
Hur tillgänglig är leken<br />
idag?<br />
För att få svar på hur det ser ut <strong>för</strong><br />
lekfulla <strong>barn</strong> med rörelsehinder runt<br />
om i landet har <strong>RBU</strong> genom<strong>för</strong>t en<br />
enkätundersökning. Den visar att 8<br />
av 10 väljer att inte gå till en lekplats<br />
i närheten på grund av att den inte<br />
är tillgänglig.<br />
sidan 19<br />
Fem viktiga steg<br />
De viktigaste punkterna <strong>för</strong> att <strong>barn</strong><br />
med rörelsehinder ska kunna leka<br />
på samma villkor som andra.<br />
sidan 22<br />
Så vill vi leka!<br />
Barn från Råsundaskolan berättar<br />
om hur de vill leka.<br />
sidan 24<br />
Goda exempel<br />
Vi har besökt Gävle <strong>och</strong> Uppsala,<br />
där man satsar på lekplatser <strong>för</strong> alla.<br />
sidan 28<br />
<strong>RBU</strong>:s verksamhetsberättelse<br />
<strong>och</strong> ekonomirapport<br />
i korthet<br />
sidan 36<br />
Lästips<br />
sidan 50
| LEKA FÖR LIVET
”Barn som inte leker vissnar. De går miste om<br />
en viktig ingrediens i sin sociala utveckling.<br />
Den ingrediens som bidrar till att vi blir trygga,<br />
glada, öppna, livsbejakande vuxna. Leken<br />
bidrar till att vi blir människor som törs lita<br />
på andra <strong>och</strong> oss själva.”<br />
LEKA FÖR LIVET |
| LEKA FÖR LIVET
Lekens glädje åt alla!<br />
Finns det något som fyller oss med<br />
sådan värme som att se glädjen i <strong>barn</strong>s<br />
ögon när de leker? Att få vara med <strong>och</strong><br />
leka sprider lyckokänslor hos både <strong>barn</strong><br />
<strong>och</strong> vuxna. Lyckan i att leka är något<br />
som alla behöver. Leken <strong>och</strong> skratten<br />
ger oss kraft.<br />
Men <strong>för</strong> den som inte får vara med byts<br />
glädjen snabbt till sorg. Jag bär med<br />
mig ett minne av en händelse som<br />
jag hoppas att ingen annan ska behöva<br />
uppleva.<br />
Vi var på väg till lekparken. Fredrik<br />
<strong>och</strong> Oskar skulle dit <strong>och</strong> leka. Fredrik<br />
satt i sin rullstol <strong>och</strong> berättade om allt<br />
han skulle göra när han kom fram. Han<br />
riktigt bubblade av glädje <strong>och</strong> <strong>för</strong>väntan.<br />
Men när vi kom fram till lekparken<br />
behövde han bara kasta en enda blick<br />
på platsen <strong>för</strong> att <strong>för</strong>stå att han varken<br />
skulle kunna komma in eller än mindre<br />
ta sig runt eller leka där. Jag såg hur<br />
han bara sjönk ihop <strong>och</strong> så sa han: ”Jag<br />
vill gå hem, jag ville nog egentligen<br />
inte leka.”<br />
Det som hände Fredrik, att han inte<br />
kunde komma in <strong>och</strong> leka, är något<br />
som händer <strong>barn</strong> med rörelsehinder<br />
ständigt. De blir lekens åskådare.<br />
Agnetha Mbuyamba FörBUndsordFörande, rBU<br />
Förväntningar som skruvats upp infrias<br />
inte. Glädjen över att få leka kommer<br />
av sig innan den ens hunnit bryta fram.<br />
Gång på gång blir de besvikna, tills det<br />
inte längre finns vare sig lust att leka<br />
eller nyfikenhet kvar.<br />
Utan<strong>för</strong>skapet börjar redan i sandlådan.<br />
Så ska det inte vara. Inom <strong>RBU</strong> arbetar<br />
vi <strong>för</strong> att alla <strong>barn</strong> ska få vara med <strong>och</strong><br />
leka, få känna glädje <strong>och</strong> gemenskap.<br />
Leken lockar fram skrattet <strong>och</strong> skrattet<br />
smittar. Den glädje vi kan se i <strong>barn</strong>s<br />
ögon när de får delta i lekens gemenskap<br />
är en glädje vi alla kan känna<br />
igen. Det väcker minnen till liv som får<br />
oss att känna lycka.<br />
rBU:s vision är: ”Ett rättvist samhälle <strong>och</strong><br />
ett utvecklande liv <strong>för</strong> <strong>barn</strong> <strong>och</strong> unga med<br />
rörelsehinder”.<br />
Den visionen ska bli verklighet. Där<strong>för</strong><br />
har vi gjort den här årsrapporten. Vår<br />
önskan är att den ska stimulera till mer<br />
tillgängliga lekparker <strong>för</strong> alla <strong>barn</strong>.<br />
Leken är grundläggande, i leken tränar<br />
<strong>barn</strong>et sitt sociala samspel <strong>och</strong> lägger<br />
grunden <strong>för</strong> hur hela livet ska gestalta<br />
sig. Vi leker <strong>för</strong> livet!<br />
LEKA FÖR LIVET |
Leve leken!<br />
Länge har vi människor vetat att leken är viktig. Kanske har vi<br />
ändå inte <strong>för</strong>stått exakt hur viktig den är <strong>för</strong> alla <strong>barn</strong>. I leken<br />
prövar <strong>barn</strong>en varandra, lär sig att ge <strong>och</strong> ta, tränar sig i att<br />
närma sig <strong>och</strong> hålla avstånd <strong>och</strong> <strong>för</strong>stå gemenskapens glädje<br />
med både kropp <strong>och</strong> hjärta.<br />
Det lilla, lilla <strong>barn</strong>et leker med sina fingrar eller fötter <strong>och</strong><br />
vi utropar lyckligt, ”titta, hon leker!”, <strong>och</strong> ser det som en milstolpe<br />
i <strong>barn</strong>ets utveckling. Vi hurrar på <strong>och</strong> uppmuntrar till<br />
mer lek <strong>och</strong> nya upptäckter.<br />
Men det finns <strong>barn</strong> som inte varit lika självklart påhejade<br />
i leken. Många <strong>barn</strong> med funktionshinder har inte fått den<br />
uppmuntran till lekfullhet som andra. Livet <strong>och</strong> vardagen har<br />
handlat mer om träning <strong>och</strong> anpassning än om lek <strong>och</strong> skratt.<br />
10 | LEKA FÖR LIVET<br />
För några decennier sedan växte det upp lekplatser runt om<br />
landet som svampar ur jorden. Varje område skulle ha sina<br />
egna lekplatser. Man byggde sandlåda, satte upp några gungor<br />
<strong>och</strong> i vissa fall även ett lekhus med rutschbana. Runt om<br />
lekplatsen planterades taggiga buskar som stängde ute en del<br />
<strong>barn</strong> <strong>och</strong> höll andra inne. Så såg det ut då. Sedan kom larmrapporter<br />
om farliga lekredskap <strong>och</strong> då såg man över speciellt<br />
lekhus <strong>och</strong> linbanor.<br />
Men alla de här lekplatserna var planerade <strong>för</strong> <strong>barn</strong> som<br />
kunde gå, springa <strong>och</strong> klättra. Att <strong>barn</strong> med rörelsehinder eller<br />
andra funktionshinder också vill leka tänkte man helt enkelt<br />
inte på.<br />
Nu har det gått cirka 30 år sedan alla dessa lekplatser blev<br />
till. Det är dags att se över, renovera <strong>och</strong> byta ut. I vissa områden<br />
har <strong>barn</strong>en vuxit upp <strong>och</strong> <strong>för</strong>svunnit, i andra har <strong>barn</strong>familjer<br />
flyttat in. Leken <strong>för</strong>siggår inte längre lika spridd över-
”Barn utvecklas genom ett aktivt samspel med sin omgivning.<br />
Detta samspel sker främst genom lek i olika miljöer.”<br />
allt utan har blivit mer samlad. Samhället <strong>för</strong>ändras <strong>och</strong> den<br />
fysiska miljön måste följa med i <strong>för</strong>ändringen.<br />
Den renovering av lekplatser som nu pågår runt om i kommunerna<br />
sker i en ungefärlig skala av en renoverad <strong>och</strong> en<br />
nybyggd lekplats om året. I vissa kommuner är siffran högre<br />
i andra lägre, men i snitt handlar det om två per år <strong>och</strong> kommun.<br />
Det som nu gäller är att se till att dessa lekplatser blir tillgängliga<br />
<strong>för</strong> alla <strong>barn</strong>. Bort med höga hinder <strong>och</strong> onödiga barriärer,<br />
bort med taggbuskar <strong>och</strong> svårtillgängliga lekredskap.<br />
Öppna <strong>för</strong> leken när den är som bäst <strong>och</strong> omfattar alla oavsett<br />
<strong>för</strong>utsättningar <strong>och</strong> egna fysiska hinder. De går att överbrygga<br />
om viljan, kunskapen <strong>och</strong> leklusten finns.<br />
<strong>RBU</strong> bestämde sig <strong>för</strong> att göra 200 års årsrapport till en<br />
skrift om lekplatser. Vi vet att lekfullheten måste finnas. Vi<br />
vet hur <strong>barn</strong>ens behov ser ut. För att få ännu mer kunskap<br />
har vi frågat såväl experter <strong>och</strong> kommunfolk, som <strong>barn</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>för</strong>äldrar inom <strong>RBU</strong>, om deras erfarenheter. De svar vi fått<br />
visar att det finns en hel del ytterligare att göra när det gäller<br />
lekplatserna runtom i landet.<br />
Glädjande nog har vi också sett att det här <strong>och</strong> var finns en<br />
sann strävan att göra lekplatser tillgängliga <strong>för</strong> alla <strong>barn</strong>. Projekt<br />
<strong>och</strong> inventeringar är genom<strong>för</strong>da <strong>och</strong> på vissa håll i landet<br />
UR MARIA PRELLwITz LIcENTIATUPPsATs LULEÅ TEKNIsKA UNIVERsITET.<br />
”OLIKA MILjÖERs TILLGäNGLIGhET FÖR BARN MED RÖRELsEhINDER<br />
– hEMMET, sKOLAN LEKPLATsER”<br />
har man låtit fantasin flöda, eller vad sägs om ett pågående<br />
projekt där Gävles senaste lekplats i färdigt skick kommer att<br />
ha formen av en Ahlgrensbil?<br />
Vår <strong>för</strong>hoppning med årets rapport tänker vi kunna sprida<br />
kunskapsfrön, tala om hur önskemålen ser ut <strong>och</strong> vari svårigheterna<br />
ligger. När ”snubbeltrådarna” är kapade, då är det fritt<br />
fram <strong>för</strong> leken.<br />
Endast 1,4 procent av<br />
lekplatserna i 5 av<br />
landets kommuner är<br />
tillgängliga <strong>för</strong> <strong>barn</strong> med<br />
funktionshinder.<br />
LEKA FÖR LIVET | 11
hur var det <strong>för</strong>r?<br />
På 1960 <strong>och</strong> -70 taLen Började man inse att alla <strong>barn</strong> mår bäst av<br />
att bo <strong>och</strong> leva i sina familjer. Tidigare hade <strong>för</strong>äldrarna, åtminstone<br />
när det gällde <strong>barn</strong> med omfattande funktionshinder,<br />
redan på BB uppmanats att lämna bort <strong>barn</strong>et, skaffa nya<br />
<strong>och</strong> glömma det som hänt. De fick veta att <strong>barn</strong>en hade det<br />
bättre på institution <strong>och</strong> <strong>för</strong>äldrarna hade inget att sätta emot.<br />
Man visste inte vad som krävdes av en som <strong>för</strong>älder. Det fanns<br />
ingen vana vid möten med människor med funktionshinder<br />
eftersom de inte vistades ute i samhället.<br />
Numera är det inte längre någon som ifrågasätter ett <strong>barn</strong>s<br />
rätt till sin familj, skola eller nödvändig träning. Men då, när<br />
<strong>för</strong>äldrar <strong>och</strong> <strong>barn</strong> fick rätt till varandra <strong>och</strong> ett gemensamt<br />
familjeliv, hade ännu inte erfarenheterna lagts till varandra.<br />
Man såg inte heller till helheten i livet. Mycket handlade om<br />
att träna <strong>för</strong> att åstadkomma ben som gick att gå på <strong>och</strong> fingrar<br />
som kunde gripa. Det mesta av aktiviteterna kring <strong>barn</strong>et<br />
handlade om detta <strong>och</strong> inte om just rätten att få vara <strong>barn</strong>.<br />
Funktionshindret var det primära, inte <strong>barn</strong>et.<br />
Tiden var ofta så uppbokad att leken inte fick plats i vardagen<br />
på det sätt den borde <strong>för</strong> att främja fantasin, öka glädjen<br />
<strong>och</strong> skapa gemenskap. Mammor <strong>och</strong> pappor fick andra uppgifter<br />
än att enbart vara <strong>för</strong>äldrar. Barnet behov av lek fanns inte<br />
med i bilden.<br />
Idag är inställningen <strong>för</strong>ändrad, <strong>för</strong>äldrar är säkrare i sina<br />
roller <strong>och</strong> bestämmer själva över sina <strong>barn</strong>. Man vet att <strong>barn</strong><br />
med funktionshinder, lindriga eller omfattande, har samma<br />
behov som andra <strong>barn</strong>. Hindren är inte längre de samma, men<br />
de finns ändå kvar. De sitter i miljön <strong>och</strong> dess utformning.<br />
Samhället är ännu inte tillgängligt. Det är inte självklart <strong>för</strong><br />
ett <strong>barn</strong> – eller en vuxen <strong>för</strong> den delen – att gå dit han el-<br />
12 | LEKA FÖR LIVET<br />
”Alla <strong>barn</strong> har samma rättigheter<br />
<strong>och</strong> samma värde.<br />
Ingen får diskrimineras.”<br />
UR BARNKONVENTIONEN, ARTIKEL 2.<br />
ler hon vill. Och den som är hindrad att delta på lekplatsen<br />
på grund av att miljön inte håller måttet, den kan heller inte<br />
delta i lekens gemenskap.<br />
–Om den fysiska miljön upplevs som otillgänglig <strong>och</strong> otrygg<br />
med<strong>för</strong> det att <strong>barn</strong>et inte kommer att undersöka eller<br />
leka i den miljön, vilket i sin tur kan hämma <strong>barn</strong>ets utveckling.<br />
fysiskt, kognitivt <strong>och</strong> socialt.<br />
Det skriver Maria Prellwitz i sin licentiatuppsats ”Olika<br />
miljöers tillgänglighet <strong>för</strong> <strong>barn</strong> med rörelsehinder – hemmet,<br />
skolan lekplatser” vid Luleå tekniska universitet.<br />
Till 2010 ska samhället vara tillgängligt <strong>för</strong> alla. Ingen ska<br />
diskrimineras <strong>för</strong> sitt funktionshinder. Att göra lekplatserna<br />
anpassade så att alla <strong>barn</strong> kan leka där är en tillgänglighetsfråga<br />
av rang. Barnen är viktiga, de är framtidens vuxna.
LEKA FÖR LIVET | 13
Vad är en tillgänglig<br />
lekplats?<br />
de krav man kan stäLLa på en bra lekplats är många. Den ska<br />
vara rolig <strong>och</strong> spännande, locka till lek <strong>och</strong> stoj. Det ska finnas<br />
sand, gungor, rutschbana <strong>och</strong> helst lite vatten att plaska i. Den<br />
ska ha lekredskap som är roliga <strong>och</strong> säkra <strong>och</strong> en skön plats där<br />
man kan sitta <strong>och</strong> äta sin medhavda matsäck.<br />
Så är det också oftast på våra lekplatser runt om i landet.<br />
Men det räcker inte. En aldrig så fin lekplats som inte är tillgänglig<br />
<strong>för</strong> alla bidrar till diskriminering. Det stänger ute <strong>barn</strong><br />
från gemenskapen istället <strong>för</strong> att välkomna dem. En tillgänglig<br />
lekplats däremot är till <strong>för</strong> alla <strong>barn</strong>. Där är alla välkomna.<br />
minimikrav<br />
Det finns vissa krav som bör vara uppfyllda i en tillgänglig<br />
lekplats. Entrén ska vara rymlig nog att komma in med rullstol<br />
genom. Markbeläggningen ska fungera <strong>för</strong> ett <strong>barn</strong> eller<br />
vuxen som sitter i rullstol. Det ska finnas släta vägar att rulla<br />
fram eller gå säkert på <strong>och</strong> det ska gå att nå alla lekredskapen.<br />
Det ska vara kanter mot slänter så att inte någon i lekens iver<br />
rullar ut<strong>för</strong> <strong>och</strong> slår sig. Gungorna får inte sitta <strong>för</strong> lågt, då kan<br />
man slå i benen om det är svårt att böja dem. Dessutom ska<br />
det finnas gungor anpassade till den som har svårt att sitta<br />
stadigt.<br />
Finns det ett lekhus så ska det vara möjligt att rulla in i<br />
det med rullstol eller rollator. Det måste dessutom ha så breda<br />
gångar att en vuxen kan vara med <strong>barn</strong>et <strong>och</strong> hjälpa till.<br />
Rutschbanor ska inte enbart ha trappor utan kan med <strong>för</strong>del<br />
läggas på en kulle eller i en slänt så <strong>barn</strong> med rullstol kan rulla<br />
fram själva.<br />
14 | LEKA FÖR LIVET<br />
Sand är ett måste på alla lekplatser. Men det finns <strong>barn</strong> som<br />
har svårt att ta sig i <strong>och</strong> ur en sandlåda. Sandbord eller en<br />
sandlåda som är upphöjd i ena kanten så att en rullstol kommer<br />
intill kan vara en lösning.<br />
måste man Bygga nytt?<br />
Arbetsterapeuten Pia Winnberg på Handinnova har många års<br />
erfarenhet av att arbeta med frågor kring <strong>barn</strong>s lek. Vi frågade<br />
henne om vad som är viktigt att tänka på från början när det<br />
gäller att göra lekplatser tillgängliga.<br />
–Jag tycker det är viktigt att börja med att analysera vad<br />
som är fel på de lekplatser man har. Det är inte alltid så att<br />
nytt är bättre. Kanske kan man rusta upp <strong>och</strong> byta ut lekredskap<br />
<strong>och</strong> på så sätt tillgänglighetsanpassa en lekplats som redan<br />
finns. Sedan ska man inte underskatta de naturliga <strong>för</strong>utsättningarna,<br />
stenar <strong>och</strong> stammar <strong>och</strong> roliga kojor av träd som<br />
redan finns på en plats kan vara jättebra lekredskap. Alla <strong>barn</strong><br />
vill pröva sina kroppar <strong>och</strong> genom att röra sig över hela lekplatsen<br />
kan man också göra det, vare sig man går, springer eller<br />
sitter i rullstol. Där<strong>för</strong> är det viktigt att utnyttja hela ytan.<br />
Pia Winnberg anser att sandlådan ska vara i centrum, alla<br />
<strong>barn</strong> vill leka med sand. Finns det möjlighet till att bygga in<br />
vatten så har man också skapat den perfekta <strong>för</strong>utsättningen<br />
<strong>för</strong> att tillverka geggamoja.<br />
–Det viktiga är att skapa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> leken. Barn<br />
med funktionshinder väljer gärna att stå bredvid <strong>och</strong> titta på i<br />
stället <strong>för</strong> att ingå. De har dåligt med kamrater <strong>och</strong> är ofta beroende<br />
av hjälp från vuxna, vilket också kan hindra kontakten<br />
med andra <strong>barn</strong>. Men om man skapar lekplatser där alla kan<br />
leka så ökar man på ett naturligt sätt kontakten mellan alla<br />
<strong>barn</strong>. Då kan de vuxna kanske kliva åt sidan <strong>och</strong> låta leken<br />
pågå av sig självt.<br />
Pia Winnberg menar att de tre viktigaste elementen på
lekplatsen är sand, vatten <strong>och</strong> snö. Lekparken ska inte bara<br />
fungera sommartid. Egentligen så behövs det bara en liten<br />
kulle som kan användas som pulkabacke <strong>för</strong> att göra lekplatsen<br />
rolig även på vintern.<br />
–En annan sak är att man ska vara rätt klädd. Både <strong>barn</strong><br />
<strong>och</strong> vuxna behöver kläder som tål utelek. Det går inget bra att<br />
leka i sandlådan med högklackade skor. Men det viktigaste av<br />
allt är nog ändå att låta <strong>barn</strong>en vara med. Vi måste ta hjälp av<br />
<strong>barn</strong>en, de vet själva vad de vill leka med.<br />
Låt Leken grönska!<br />
Det är något väldigt speciellt med utelek. Att få känna hur<br />
gräset kittlar, hur mjuk sanden är <strong>och</strong> höra hur surrande hum-<br />
lor låter är något som alla <strong>barn</strong>, stora som små vill. Vi minns<br />
vår <strong>barn</strong>doms lekställen långt upp i åldrarna <strong>och</strong> kan beskriva<br />
stenar <strong>och</strong> klätterträd i detalj. Vi minns dofterna, vinden <strong>och</strong><br />
ljuden. Där<strong>för</strong> bör vi ta vara på naturen <strong>och</strong> vad den kan ge.<br />
Att sitta i skuggan under ett träd <strong>och</strong> äta sin matsäck är härligt.<br />
Det finns ofta också naturliga kojor bland buskar <strong>och</strong> träd.<br />
Det går också lätt att skapa kojor av pilkvistar som sticks ned<br />
i jorden. Då kan man också ”bygga” dem så det får plats flera<br />
rullstolar inne i kojan. En labyrint av stora stenar eller planterade<br />
buskar blir också spännande.<br />
LEKA FÖR LIVET | 15
Var<strong>för</strong> tillgänglighet?<br />
Barnkonventionen – aLLa Barns rätt tiLL Lek<br />
Om man tänker på det är det egentligen självklart att alla <strong>barn</strong><br />
ska kunna leka med andra <strong>barn</strong>. Barns lek är en naturlig del av<br />
uppväxten <strong>och</strong> som vi påvisar i denna rapport är leken avgörande<br />
<strong>för</strong> <strong>barn</strong> <strong>och</strong> deras utveckling. För alla <strong>barn</strong> är det också<br />
en rättighet att få leka.<br />
Sedan 1 0 är Sverige anslutet till FN:s <strong>barn</strong>konvention.<br />
Riksdagen har antagit en strategi <strong>för</strong> att <strong>för</strong>verkliga konventionen<br />
i Sverige. Av strategin framgår att konventionen ska<br />
vara ett verktyg i arbetet med att gradvis <strong>för</strong>bättra <strong>barn</strong>s villkor.<br />
Det handlar om att ändra attityder, <strong>för</strong>hållningssätt <strong>och</strong><br />
arbetssätt i olika verksamheter <strong>och</strong> på olika nivåer i samhället.<br />
Målsättningen är att konventionen <strong>och</strong> dess intentioner<br />
ska finnas med i allt beslutsfattande som rör <strong>barn</strong>. Genom<br />
konventionen ska också ett <strong>barn</strong>perspektiv finnas med i alla<br />
beslut som rör <strong>barn</strong>.<br />
Artiklarna , 23 <strong>och</strong> 31 i Barnkonventionen är särskilt viktiga<br />
<strong>för</strong> <strong>barn</strong> med funktionshinder. Av artikel framgår att<br />
varje <strong>barn</strong> har rätt att utvecklas. Av artikel 23, som specifikt<br />
gäller <strong>barn</strong> med funktionshinder, framgår att insatser <strong>för</strong> <strong>barn</strong>et<br />
ska syfta till att <strong>barn</strong>et ”ges möjligheter till rekreation på<br />
ett sätt som bidrar till <strong>barn</strong>ets största möjliga integrering i<br />
samhället <strong>och</strong> individuella utveckling, innefattande dess kulturella<br />
<strong>och</strong> andliga utveckling”. Enligt artikel 31 har <strong>barn</strong>et<br />
rätt till lek, vila <strong>och</strong> fritid.<br />
En av de grundläggande principerna i Barnkonventionen<br />
framgår av artikel 2. Principen innebär att alla <strong>barn</strong> har<br />
samma rättigheter enligt konventionen utan diskriminering<br />
eller åtskillnad. Någon åtskillnad får inte göras på grund av<br />
exempelvis funktionshinder <strong>och</strong> <strong>barn</strong> får inte diskrimineras<br />
1 | LEKA FÖR LIVET<br />
i <strong>för</strong>hållande till andra grupper av <strong>barn</strong>. Artikel 2 innebär att<br />
samhället aktivt ska verka mot all sorts diskriminering.<br />
Enligt Barnkonventionen har således alla <strong>barn</strong> en rättighet<br />
att få leka. Denna rättighet gäller på samma sätt <strong>för</strong> <strong>barn</strong> med<br />
funktionshinder. Att inte möjliggöra <strong>för</strong> <strong>barn</strong> med funktionshinder<br />
att leka på våra lekplatser med<strong>för</strong> där<strong>för</strong> att Barnkonventionen<br />
inte <strong>för</strong>verkligas fullt ut i Sverige.<br />
den nationeLLa handLingsPLanen<br />
– vägen mot ett tiLLgängLigare samhäLLe<br />
I maj 2000 antog riksdagen den nationella handlingsplanen<br />
<strong>för</strong> handikappolitiken (prop. 1 /2000: ). Handlingsplanen<br />
utgör ett måldokument <strong>för</strong> den svenska handikappolitiken.<br />
En av de centrala delarna i planen är att tillgängligheten <strong>för</strong><br />
personer med funktionshinder ska <strong>för</strong>bättras.<br />
Enligt den nationella handlingsplanen ska ett av målen<br />
<strong>för</strong> handikappolitiken vara att samhället utformas så att människor<br />
med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i<br />
samhällslivet. Att skapa ett tillgängligt samhälle bör enligt<br />
handlingsplanen prioriteras <strong>och</strong> detta gäller även <strong>för</strong> <strong>barn</strong> med<br />
funktionshinder. I arbetet med handlingsplanen ska <strong>barn</strong>perspektivet<br />
enligt FN:s Barnkonvention finnas med i alla prioriterade<br />
arbetsområden.<br />
I sin senaste uppföljning av handlingsplanen (skr.<br />
2005/0 :110) konstaterar regeringen att <strong>barn</strong> med funktionshinder<br />
ofta löper större risk att bli begränsade i sin självständighetsprocess.<br />
Att få leka <strong>och</strong> pröva sig fram är en del av utvecklingsprocessen<br />
mot att bli självständig. Enligt regeringen<br />
är det där<strong>för</strong> viktigt att <strong>barn</strong>s miljöer, till exempel lekplatser,<br />
är tillgängliga <strong>för</strong> alla.<br />
Inom ramen <strong>för</strong> den nationella handlingsplanen finns således<br />
en målsättning att <strong>för</strong>bättrad tillgänglighet ska gälla även<br />
<strong>för</strong> våra lekplatser. För kommuner, bygg<strong>för</strong>etag <strong>och</strong> andra som
”Konventionsstaterna erkänner att ett <strong>barn</strong> med fysiskt eller psykiskt handikapp<br />
bör åtnjuta ett fullvärdigt <strong>och</strong> anständigt liv under <strong>för</strong>hållanden som<br />
säkerställer värdighet, främjar själv<strong>för</strong>troende <strong>och</strong> möjliggör <strong>barn</strong>ets aktiva<br />
deltagande i samhället.”<br />
ansvarar <strong>för</strong> lekplatser innebär det att tillgänglighet bör vara<br />
en naturlig del i arbetet med dessa. Tillgängligheten ska finnas<br />
med redan vid planeringen <strong>och</strong> den ska utgöra ett självklart<br />
inslag i plan- <strong>och</strong> byggprocessen.<br />
PLan- <strong>och</strong> ByggProcessen<br />
– tiLLgängLighet i Praktiken<br />
Lekplatser utgör en del av den bebyggda miljön. Liksom<br />
annan bebyggelse skapas <strong>och</strong> utformas lekplatser inom den<br />
plan- <strong>och</strong> byggprocess som gäller <strong>för</strong> samhällsplaneringen i<br />
stort. Bygglagstiftningens krav på att i princip allt som byggs<br />
nytt eller ändras ska vara tillgängligt gäller där<strong>för</strong> även <strong>för</strong> lekplatser.<br />
Att lekplatser riktar sig till <strong>barn</strong> med<strong>för</strong> inte att dessa<br />
tillgänglighetskrav får eftersättas.<br />
Inom bygglagstiftningen har Plan- <strong>och</strong> Bygglagen (PBL)<br />
en central roll. Av de övergripande bestämmelserna i 2 kap.<br />
PBL följer att planläggning ska främja en från social synpunkt<br />
god livsmiljö. Härmed avses bland annat att offentliga platser<br />
ska vara så utformade att de blir tillgängliga <strong>för</strong> alla. Av<br />
bestämmelserna i 3 kap. PBL följer mer specifika krav på tillgänglighet<br />
i fråga om bland annat allmänna platser <strong>och</strong> tomtmark.<br />
UR BARNKONVENTIONEN, ARTIKEL 23<br />
Många lekplatser är placerade på allmänna platser eller på<br />
fritidsområden, friluftsbad, campingplatser <strong>och</strong> liknande. För<br />
nyanläggning av sådana platser är kravet på användbarhet <strong>för</strong><br />
personer med funktionshinder särskilt reglerat. Av 3 kap. 1<br />
§ PBL följer att platserna alltid ska kunna användas av personer<br />
med nedsatt rörelse- eller orienterings<strong>för</strong>måga i den<br />
utsträckning som följer av Boverkets <strong>för</strong>eskrifter. Av 1 <strong>och</strong><br />
§§ Boverkets <strong>för</strong>eskrifter (BFS 2004:15) framgår att lekplatser<br />
ska kunna användas av både <strong>barn</strong> <strong>och</strong> vuxna med nedsatt rörelse-<br />
eller orienterings<strong>för</strong>måga, om det inte är obefogat med<br />
hänsyn till terrängen <strong>och</strong> <strong>för</strong>hållandena i övrigt.<br />
I den befintliga bygglagstiftningen finns alltså krav på att<br />
lekplatser ska vara tillgängliga <strong>för</strong> <strong>barn</strong> med funktionshinder.<br />
För att fler lekplatser ska bli tillgängliga krävs att kommuner,<br />
bygg<strong>för</strong>etag <strong>och</strong> andra inom plan- <strong>och</strong> byggprocessen bidrar<br />
till att dessa krav efterlevs. Tillgänglighet behöver bli en självklar<br />
del vid planering <strong>och</strong> renovering av lekplatser på samma<br />
sätt som vid andra byggprojekt. Med gemensamma insatser<br />
kan fler lekplatser bli tillgängliga <strong>för</strong> <strong>barn</strong> med funktionshinder<br />
<strong>och</strong> det arbetet behöver påbörjas nu.<br />
Mattias Fredricson, Förbundsjurist<br />
LEKA FÖR LIVET | 1
1 | LEKA FÖR LIVET
hur tillgänglig<br />
är leken i dag?<br />
För att Få svar På hUr det står till med tillgängligheten <strong>för</strong> <strong>barn</strong><br />
med rörelsehinder på landets lekplatser har vi via enkäter intervjuat<br />
såväl <strong>RBU</strong>:s distrikts<strong>för</strong>eningar som ett antal <strong>för</strong>äldrar<br />
till <strong>barn</strong> i lekåldern över hela landet. Dessutom har vi talat<br />
med en rad experter på området.<br />
Vi frågade <strong>RBU</strong>-<strong>för</strong>eningarna om de diskuterat frågan om<br />
tillgängliga lekplatser i sin <strong>för</strong>ening. 3 procent svarade att de<br />
diskuterat tillgängliga lekplatser. 43 procent hade också haft<br />
samråd med kommunen i frågan.<br />
Av de <strong>för</strong>äldrar vi frågat, som har en lekplats i närheten<br />
av hemmet är det bara 2 av 10 som använder lekplatsen. 0<br />
procent av <strong>för</strong>äldrarna anser att deras <strong>barn</strong> inte kan utnyttja<br />
lekplatsen på grund av bristande tillgänglighet.<br />
Svaren i våra <strong>för</strong>äldraenkäter visar att det är särskilt svårt<br />
<strong>för</strong> familjer med <strong>barn</strong> som använder rullstol att använda lekplatser.<br />
Av den lilla grupp <strong>barn</strong> i <strong>RBU</strong>:s <strong>för</strong>äldraenkät som ändå<br />
använde lekplatsen var de allra flesta, 0 procent, <strong>barn</strong> som<br />
kunde gå själva eller med stöd.<br />
Föräldrar till <strong>barn</strong> som använder rullstol väljer ofta att avstå<br />
från besök på lekplatsen av flera orsaker. I våra svar uppger<br />
de som skäl att det inte går att komma fram till lekredskapen.<br />
Många påpekade även att det var <strong>för</strong> tungt att hela tiden lyfta<br />
<strong>barn</strong>et upp i klätterställningar <strong>och</strong> gungor.<br />
En mamma i Skåne får gestalta många <strong>för</strong>äldrars våndor.<br />
Hon berättar om sina <strong>och</strong> den -åriga dotterns besök på en<br />
tillgänglig lekplats i en grannstad:<br />
80 procent av <strong>för</strong>äldrarna<br />
anser att deras <strong>barn</strong> inte kan<br />
utnyttja lekplatsen på grund av<br />
bristande tillgänglighet.<br />
”För några år sedan lade man mattor under gungorna <strong>och</strong> gjorde<br />
en bred ramp upp till lekhuset. Men vad hjälper det oss när<br />
vår flicka, som har långa ben <strong>och</strong> dålig balans, inte kan sitta i<br />
gungorna? Rampen upp till lekhuset är jättebra, men vad ska<br />
hon göra när hon kommit upp? Det finns en grävanordning,<br />
men den når man inte från rullstol. Det finns också ett hörn<br />
med en bil, men där är ett plank bakom <strong>och</strong> en bänk fram<strong>för</strong><br />
så det går inte att komma fram med rullstol till bilen heller. Så<br />
tyvärr har inte våra besök där blivit så många…”<br />
Den här berättelsen är vanlig bland våra svar. Många <strong>för</strong>äldrar<br />
berättar om hur de drar sig <strong>för</strong> att gå till lekplatsen eftersom<br />
de vet att leken inte kommer att fungera utan stora<br />
ansträngningar.<br />
ForskningstUdier<br />
En forskningsstudie, gjord <strong>för</strong> några år sedan i Norrland av<br />
Maria Prellwitz vid Umeå universitet, visade att av 2 2 lekplatser<br />
var bara 2 helt tillgängliga <strong>för</strong> funktionshindrade <strong>barn</strong>.<br />
En enkätundersökning, ställd till landets kommuner av<br />
Österåkers kommun 2004/2005, visar att av 5 33 lekplatser<br />
var bara tillgängliga <strong>för</strong> <strong>barn</strong> med funktionshinder. ,<br />
procent av de svenska lekplatserna är inte anpassade <strong>för</strong> att<br />
<strong>barn</strong> med funktionshinder ska kunna leka där!<br />
Några exempel att peka på i enkäten är Göteborg, som<br />
med 450 lekplatser uppgett sig ha en enda tillgänglig lekplats.<br />
En annan är Umeå som på 114 lekplatser uppges ha sex tillgängliga<br />
lekplatser. Tilläggas bör att just i Umeå pågår forskning<br />
inom området lek <strong>och</strong> funktionshinder.<br />
LEKA FÖR LIVET | 1
Vi frågade <strong>för</strong>äldrarna i<br />
<strong>RBU</strong>:s enkätundersökning om<br />
vad som skulle behövas på<br />
deras lekplats <strong>för</strong> att <strong>barn</strong>en<br />
skulle kunna leka där.<br />
Här är deras önskelista:<br />
20 | LEKA FÖR LIVET<br />
• Markbeläggning som inte hindrar rullstolar<br />
eller ostadiga gångare<br />
• Tillgängliga gungor som inte sitter <strong>för</strong> lågt<br />
• Lekhus <strong>och</strong> klätterställningar med plats <strong>för</strong><br />
rullstol <strong>och</strong>/eller vuxen medhjälpare<br />
• Rutschbana utan trappa<br />
• Gräs istället <strong>för</strong> grus<br />
• sandlåda på ben som man når från rullstol<br />
• större sandlåda<br />
• Ryggstöd på gunghästar <strong>och</strong> andra<br />
lekredskap<br />
• stöd <strong>och</strong> handtag<br />
• Roliga saker att titta <strong>och</strong> lyssna på<br />
• Bänkar<br />
• Toalett
LEKA FÖR LIVET | 21
Fem steg till en bättre<br />
lekplats <strong>för</strong> alla <strong>barn</strong><br />
kom in <strong>och</strong> Lek!<br />
Entrén till en lekplats ska vara välkomnande <strong>och</strong> inbjudande.<br />
Ofta är den <strong>för</strong> smal eller helt enkelt <strong>för</strong>sedd med hinder <strong>för</strong><br />
att allt <strong>för</strong> snabba <strong>barn</strong> inte ska kunna cykla eller springa in.<br />
Men det innebär samtidigt att ett <strong>barn</strong> i rullstol helt stängs<br />
ute. Att inte ens kunna komma in på lekplatsen utesluter alla<br />
möjligheter till att delta i både lek <strong>och</strong> gemenskap med andra<br />
<strong>barn</strong>.<br />
Dessutom ska markbeläggningen vara av sådant slag att det<br />
inte blir tvärstopp <strong>för</strong> rullstolen så fort grinden är passerad.<br />
rBU anser att: Varje <strong>barn</strong> ska ha en tillgänglig lekplats nära sin<br />
bostad. Lekplatser ska ha välkomnande <strong>och</strong> tydlig entré, tillräckligt<br />
bred öppning <strong>för</strong> att en rullstol ska kunna passera. Bra belysning<br />
<strong>för</strong> kvällslek.<br />
sLätt <strong>och</strong> rULLBart!<br />
Markbeläggningen på våra lekplatser är ofta ett stort problem.<br />
Marken måste vara anpassad så att en rullstol inte kör fast.<br />
Löst grus <strong>och</strong> sand är riktiga rullstolsfällor. Även <strong>barn</strong> med<br />
22 | LEKA FÖR LIVET<br />
rörelsehinder som går behöver en slät beläggning <strong>för</strong> att kunna<br />
röra sig säkert. Det finns flera olika lösningar på passande<br />
markunderlag.<br />
En slinga runt lekplatsen som är asfalterad eller hårdgjord<br />
är en lösning <strong>för</strong> att alla ska kunna ta sig fram. Det gör även<br />
att man får överblick över platsen, slingan kan läggas så att<br />
den leder till ”hemliga ställen”, som genom en pilkoja eller en<br />
urklippt grankoja eller något annat gömställe som känns hemligt.<br />
Självklart ska man också med rullstol kunna komma fram<br />
till alla lekredskap. Har man en ramp som går ned i sandlådan<br />
så måste den gå in under markytan, annars kan det bildas en<br />
grop fram<strong>för</strong> rampen. På ställen där det finns uppenbar ”trillrisk”<br />
ska underlaget inte vara allt<strong>för</strong> hårt.<br />
rBU anser att: Markbeläggningen ska vara slät <strong>och</strong> rullbar. Det ska<br />
gå att komma fram till alla lekredskap med rullstol.<br />
sand, vatten <strong>och</strong> gUngor i toPP!<br />
Kul redskap, med sandlådan i centrum är något som alla <strong>barn</strong><br />
vill ha. Alla älskar sand <strong>och</strong> vatten, även den som inte själv kan<br />
bygga tjusiga sandslott. Att bara låta sanden sila mellan fingrarna<br />
är en ren njutning. Men <strong>för</strong> den som har ett rörelsehinder<br />
gäller det också att nå dit. Där<strong>för</strong> måste sandlådan vara nåbar<br />
även <strong>för</strong> den som sitter i rullstol. Det finns olika lösningar på<br />
detta, sandbord <strong>och</strong> varianter där ena kanten på sandlådan är i
sitthöjd. Det finns flera olika lösningar på hur man som rörelsehindrad<br />
kan leka i sanden. Särskilda sandstolar som <strong>för</strong>ankras<br />
i sanden kan vara bra <strong>för</strong> små <strong>barn</strong>. En vattenpöl att plaska<br />
i brukar också utlösa glädjetjut <strong>och</strong> utan vatten blir det inga<br />
tjusiga sandslott. Vatten bör dock behandlas med <strong>för</strong>siktighet,<br />
även en grund pöl innebär en drunkningsrisk om olyckan är<br />
framme <strong>och</strong> stillastående vatten kan bli hälsovådligt. .<br />
En lekplats gör knappas skäl <strong>för</strong> namnet utan en gungställning.<br />
Vare sig man är stor eller liten är det härligt att<br />
gunga. Det finns flera varianter, allt från bilsitsmodellen till<br />
kompisgungor, där flera kan gunga samtidigt.<br />
Att leka i ett klätterhus är extra roligt. Men <strong>för</strong> <strong>barn</strong> i rullstol<br />
eller <strong>barn</strong> som behöver hjälp behöver klätterhuset vara<br />
byggt med ramp till ingången <strong>och</strong> så breda gångar att man kan<br />
mötas även om det är en vuxen med. Rutschbanor kan läggas i<br />
slänter eller efter en kulle med ramp till startplatsen. Placerar<br />
man rutschbanan så fungerar den dessutom som pulkabacke<br />
på vintern.<br />
Det finns många andra redskap som också är kul, som roprör,<br />
vindflöjlar, kryprör, kojor <strong>och</strong> saker som visslar eller låter<br />
i vinden.<br />
rBU anser att: Lekplatser som anläggs eller byggs om ska utrustas<br />
med tanke på alla <strong>barn</strong>, även <strong>barn</strong> med funktionshinder, i samråd<br />
med berörda handikapporganisationer.<br />
roLigt <strong>och</strong> säkert!<br />
Att leka är en allvarlig sysselsättning. Under leken utvecklas<br />
man <strong>och</strong> växer inombords. Det är bra. Men leken är också <strong>för</strong>knippad<br />
med faror. Ju högre man gungar, desto hårdare slår<br />
man sig om man ramlar av. Linbanor <strong>och</strong> karuseller är roliga,<br />
de kan orsaka härliga kittlingar i magen, men också skrapsår<br />
<strong>och</strong> gråt. Enligt Konsumentverket sker 12 000 lekplatsolyckor<br />
per år.<br />
Barn med rörelsehinder behöver hjälpmedel som ledstänger,<br />
drag- <strong>och</strong> klätterhjälpmedel, stödräcken, tydliga kantmarkeringar,<br />
ramper <strong>och</strong> tillgängliga gungor. Det är också viktigt<br />
att det finns staket mot trafikerade vägar <strong>och</strong> cykelstråk.<br />
För att en lekplats ska vara säker är det viktigt att följa de<br />
regler som finns. I EU har man kommit fram till gemensamma<br />
riktlinjer när det gäller säkerhet. De kallas <strong>för</strong> europastandarder<br />
<strong>och</strong> uppdateras kontinuerligt. Dessa standarder handlar<br />
om redskap, beläggningar <strong>och</strong> säkerhetsmått.<br />
För att uppfylla säkerhetskraven <strong>för</strong> <strong>barn</strong> med rörelsehinder<br />
måste även andra säkerhetsaspekter tas med i bilden. De<br />
europastandarder som hittills tagits fram har inte särskilt tagit<br />
hänsyn till <strong>barn</strong> med funktionshinder <strong>och</strong> gäller bara nybyggda<br />
anläggningar.<br />
rBU anser att: Lekplatser ska vara säkra <strong>för</strong> alla <strong>barn</strong>. Dessutom<br />
ska det finnas kanter mot slänter, skyddsräcken, handtag <strong>och</strong> ledstänger<br />
där det behövs så att <strong>barn</strong> med rörelsehinder ska kunna<br />
leka <strong>och</strong> ta sig fram säkert.<br />
rent <strong>och</strong> väLordnat!<br />
En lekplats sköter inte sig själv. Den ska underhållas <strong>och</strong><br />
det måste finnas ansvarig personal att tillgå när det behövs.<br />
Det måste finnas ansvariga som kan utvärdera hur lekplatsen<br />
fungerar <strong>och</strong> vad som kan göras bättre. På en lekplats som är<br />
tillgänglig <strong>för</strong> <strong>barn</strong> med funktionshinder är skötseln extra viktig.<br />
Sand som rasat ur sandlådor behöver sopas upp <strong>och</strong> läggas<br />
tillbaka, speciella anordningar <strong>för</strong> hjälp att ta sig upp <strong>och</strong> fram<br />
behöver ses över kontinuerligt.<br />
Finns det en handikapptoalett, vilket det bör göra, så måste<br />
den hållas ren – <strong>och</strong> öppen, liksom värmestugor <strong>och</strong> liknande.<br />
Buskar måste klippas så att ingen gör sig illa på vassa<br />
grenar. Men det är ett arbete som lönar sig, en lekplats som är<br />
välskött vandaliseras inte lika lätt.<br />
rBU anser att: En väl utarbetad skötselplan ska upprättas <strong>och</strong> följas.<br />
Illustrationerna är från den planerade Lek <strong>för</strong> alla i<br />
Gävle som Tema – Arkitektur <strong>och</strong> Projektledning<br />
tagit fram.<br />
LEKA FÖR LIVET | 23
24 | LEKA FÖR LIVET<br />
– Jag skulle vilja åka i en<br />
rutschbana i en tunnel.<br />
PAULINE, sOM OcKsÅ BERäTTAR ATT<br />
hON GILLAR ATT LEKA REsTAURANG.
hur vill <strong>barn</strong>en leka?<br />
arian, aydin, joacim, FeLix, jULia, PaULine <strong>och</strong> daBan går alla i Råsundaskolan<br />
i Solna. Vi stämde träff med dem <strong>för</strong> att få höra<br />
deras inställning till lek. Vad är det som är kul? Hur ska en bra<br />
lekplats vara? Men vi talar också om hur det är med kamrater<br />
när man har ett rörelsehinder.<br />
–Jag leker inte så mycket längre, säger Arian, som nu går i<br />
sjätte klass. Men <strong>för</strong>r tyckte jag det var jätteroligt att gunga<br />
Felix berättar att han sitter mycket vid datorn <strong>och</strong> spelar<br />
spel. Men han tycker också om att gunga.<br />
–Jag tycker att en lekplats ska vara så där mellanläskig.<br />
Det ska finnas spel <strong>och</strong> leksaker <strong>och</strong> pingisbord. Men jag älskar<br />
att bygga bilar. Ibland går jag ensam till lekplatsen. Jag<br />
skulle vilja leka med de andra <strong>barn</strong>en <strong>och</strong> jag brukar fråga<br />
om jag får vara med. Men andra <strong>barn</strong> tänker på ett speciellt<br />
sätt <strong>och</strong> det är jättedumt. Jag skulle verkligen vilja ha mycket<br />
kompisar som jag kunde prata med <strong>och</strong> vara med.<br />
De andra håller med. Kompisar är en bristvara. Oftast är<br />
det syskon <strong>och</strong> kusiner de leker med. Joacim berättar att han<br />
går till lekplatsen ibland när hans bror är där <strong>och</strong> leker.<br />
–Jag brukar gå till gungorna som ligger lite längre bort, jag<br />
tycker om att stå där <strong>och</strong> titta. Men det finns några där som är<br />
riktiga retstickor.<br />
När vi talar om vad som är kul att göra så säger killarna att<br />
vattenlekar är kul. Skjuta vattenpistol på varandra är till <strong>och</strong><br />
med riktigt roligt.<br />
Att spela bandy är också roligt. Det tycker Daban, som är<br />
åtta år. Han brukar ofta leka ute på skolgården på rasterna.<br />
Det gör också Julia <strong>och</strong> Pauline.<br />
–Vi brukar leka kurragömma <strong>och</strong> jag brukar gömma mig<br />
vid en vägg, berättar Julia.<br />
LEKA FÖR LIVET | 25
joacim <strong>och</strong> Felix<br />
När hon talar om vad hon vill göra på lekplatsen så är det<br />
gungorna som nämns <strong>för</strong>st.<br />
–Det är bättre att leka på skolgården än i lekparken, säger<br />
Daban. Där finns det sand <strong>och</strong> det är svårt att komma fram<br />
med rullstolen. Jag kan inte heller komma upp i klätterhus<br />
eller rutschbana <strong>och</strong> det bli <strong>för</strong> tungt <strong>för</strong> mamma att lyfta upp<br />
mig varje gång. Och egentligen tycker jag att det är roligast att<br />
vara med kompisar.<br />
Julia berättar att hon leker mycket ensam hemma med<br />
sina gosedjur, som hon har mängder av. Men också hon gillar<br />
att gunga om någon är med <strong>och</strong> hjälper till.<br />
Julia <strong>och</strong> Pauline är kompisar <strong>och</strong> leker ibland också på<br />
fritiden. Det blir inte så ofta eftersom de bor långt ifrån varandra.<br />
På frågan vad de skulle vilja göra om de fick önska fritt<br />
dröjer de inte med svaren.<br />
2 | LEKA FÖR LIVET<br />
”Vi säger att <strong>barn</strong> inte har några<br />
<strong>för</strong>domar, men genom att bygga lekplatser<br />
där alla <strong>barn</strong> inte kan vara skapar<br />
vi <strong>för</strong>domarna åt dem.”<br />
–Jag skulle vilja klättra i berg, säger Daban.<br />
–Och jag skulle vilja åka i en rutschbana i en tunnel, säger<br />
Pauline, som också berättar att hon gillar att leka restaurang.<br />
–Jag skulle vilja snurra i en karusell, säger Julia. Tänk om<br />
vi kunde ha en sådan på vår skolgård.<br />
När vi talat en stund om karusellen på skolgården har<br />
den blivit till ett helt tivoli. Barnens ögon lyser <strong>och</strong> de pratar<br />
i munnen på varandra om denna härliga tanke. Ett tivoli på<br />
skolgården!
Daban<br />
julia Arian Aydin<br />
LEKA FÖR LIVET | 2
De goda exemplen<br />
Projekt För tiLLgängLiga LekPLatser har kommit igång<br />
på flera håll i landet. Det är bra, det stimulerar vår<br />
idé- <strong>och</strong> uppfinningsrikedom att se vad grannen gör.<br />
Men <strong>för</strong> <strong>barn</strong> med rörelsehinder är inte livet indelat<br />
i projekt. Livet pågår här <strong>och</strong> nu. En sjuåring<br />
vill leka som sjuåringar gör i dag <strong>och</strong> i morgon, inte<br />
vänta tills det nya projektet tillåter det.<br />
Vi är medvetna om att man ibland behöver göra<br />
kraftansträngningar <strong>för</strong> att se hur behoven ser ut. Vi<br />
välkomnar det nya <strong>och</strong> de spännande tankarna som<br />
kommer fram. Men det är också viktigt att snabbt<br />
finna enklare lösningar som öppnar de lekplatser<br />
som redan finns i dag <strong>och</strong> gör dem mer tillgängliga.<br />
2 | LEKA FÖR LIVET<br />
”En lekpark som inte tillåter<br />
<strong>barn</strong> med rörelsehinder att leka<br />
där kunde lika gärna vara<br />
<strong>för</strong>sedd med skylten ”Icke <strong>för</strong><br />
<strong>rörelsehindrade</strong>!” Miljön bidrar<br />
till att diskriminera, att tydligt<br />
visa att här är du annorlunda.”<br />
Våra lekplatsbilder är alla tagna i stadsträdgården i<br />
Uppsala. Till vår hjälp att skapa lekkänsla har vi haft<br />
My, julia, justus <strong>och</strong> lille Gustaf <strong>och</strong> deras syskon.<br />
Vi tackar <strong>för</strong> hjälpen!
LEKA FÖR LIVET | 2
samarbete gav<br />
lekplats av klass<br />
i stadsträdgården i UPPsaLa finns en tillgänglig lekplats. Den<br />
invigdes 2002 med pompa <strong>och</strong> ståt <strong>och</strong> klippta band. Lekparken<br />
kom till genom ett samarbete mellan <strong>RBU</strong> i Uppsala <strong>och</strong><br />
kommunen.<br />
–Det här är den <strong>för</strong>sta lekplats i sitt slag vi gjort i länet,<br />
säger parkplanerare Rita Engberg. Det som också är speciellt<br />
är att vi på kommunen redan diskuterat möjligheten att bygga<br />
en lekplats som var tillgänglig <strong>för</strong> funktionshindrade <strong>barn</strong> när<br />
vi blev uppvaktade av <strong>RBU</strong>-<strong>för</strong>eningen. Förmodligen var det<br />
så att frågan låg i tiden. Men på så sätt startade också från<br />
början en samverkan mellan oss.<br />
Lekplatsen ligger mitt i Stadsträdgården, Uppsalas mest<br />
centrala park. Och lekplatsen är stor, här finns massor av olika<br />
lekredskap <strong>och</strong> roliga saker att upptäcka <strong>och</strong> göra. Marken är<br />
delvis belagd med gummiasfalt, en blandning av asfalt <strong>och</strong><br />
gummit som man kan ramla på utan att slå sig. Det finns ramper<br />
till allt som inte ligger i marknivå. Man kan ta sig med<br />
rullstol både in i lekhuset <strong>och</strong> upp till rutschbanan.<br />
–Just när vi skulle bygga lekplatsen så fanns det kommunala<br />
tillgänglighetsmedel vi kunde använda, berättar Rita<br />
Engberg. Men när vi rev den gamla lekplatsen så lät vi heller<br />
inte lekredskapen gå på tippen utan återanvände dem.<br />
Att anlägga en tillgänglig lekplats av det här slaget är en<br />
omfattande historia. Det handlar om att hitta rätt leverantörer<br />
<strong>och</strong> entreprenörer som följer EU:s regler vilket inte är okomplicerat.<br />
Man måste också se till att det finns pengar till driften.<br />
Läget är också viktigt, en tillgänglighetsanpassad park<br />
som ingen använder är dålig ekonomi.<br />
30 | LEKA FÖR LIVET<br />
”Vi brukar säga att <strong>barn</strong> inte har<br />
några <strong>för</strong>domar, men genom att bygga<br />
lekplatser där alla <strong>barn</strong> inte kan<br />
vara skapar vi <strong>för</strong>domarna åt dem.”
LEKA FÖR LIVET | 31
-Men även om man måste följa alla regler så är det viktigt<br />
att också se till lekvärdet, säger Mikael Wångmar, ord<strong>för</strong>ande<br />
i <strong>RBU</strong> Uppsala. Och lekplatsen är både kul <strong>och</strong> bra.<br />
En av de mer uppskattade lekredskapen är den stora kompisgungan.<br />
Vi får berättat <strong>för</strong> oss att den inte bara används på<br />
dagen av små <strong>barn</strong> utan även kvällstid då en klase ungdomar<br />
ofta kan skådas i den.<br />
Alla inblandade är överens. Lekplatsen i Stadsträdgården<br />
är en lyckad satsning. Men hur gör man <strong>för</strong> att dra nytta av det<br />
man lärt sig. Blir nu alla lekplatser i Uppsala lika tillgängliga<br />
efter det här?<br />
–Nej, säger Helena Espmark, kommunens landskapsarkitekt.<br />
Men vi använder oss av den kunskapen vi fått. När vi<br />
byter ut ett lekredskap så tänker vi på tillgängligheten. Men<br />
att bygga lekplatser av den här standarden går inte. Det finns<br />
det inte pengar till. Däremot <strong>för</strong>söker vi alltid att göra några<br />
redskap tillgängliga.<br />
Hon tror att det behövs mycket mer kunskap om hur man<br />
bygger tillgängliga lekplatser. I dag finns den mesta kunskapen<br />
hos anläggare <strong>och</strong> lekredskapsfabrikanter <strong>och</strong> det kan<br />
32 | LEKA FÖR LIVET<br />
vara svårt att välja rätt.<br />
–Där<strong>för</strong> är det bra att ha ett samarbete med <strong>RBU</strong>. Då får<br />
man om inte annat lära sig var problemen finns.<br />
Hon berättar att det ofta görs misstag. Även om allt annat<br />
fungerar så kan det sticka upp en planka eller en kant någonstans<br />
som gör att en rullstol inte kommer fram. Men när det<br />
gäller lekplatsen i Stadsträdgården så har man sluppit sådant.<br />
Vad är då det bästa med lekplatsen?<br />
–Det är att hela lekplatsen är tillgänglig. Man kan röra sig<br />
fritt över hela ytan <strong>och</strong> inget hindrar. Den ligger så centralt att<br />
alla har möjlighet att ta sig dit.<br />
Har hon några goda råd till kommuner som ska bygga tillgängliga<br />
lekplatser?<br />
–Ja, man ska inte bara tänka på <strong>barn</strong> som har funktionshinder.<br />
Det finns också <strong>för</strong>äldrar i rullstol. De måste kunna<br />
komma fram överallt <strong>och</strong> hjälpa sina <strong>barn</strong>. Man ska tänka på<br />
att inte bygga in farliga ställen som <strong>för</strong>äldrar inte kan ta sig till.<br />
Sedan tycker jag att man ska samråda med <strong>RBU</strong>, det vinner<br />
man mycket på.
LEKA FÖR LIVET | 33
skumbil ska<br />
locka till lek<br />
i gävLe genomFör man ett speciellt lekplatsprojekt. Där kommer<br />
under 200 en helt tillgänglig lekplats att tas i bruk. Lekplatsen<br />
är resultatet av en designtävling där elever från Gävle högskola<br />
deltog. För att <strong>för</strong>stå innebörden av uppdraget gav sig<br />
eleverna bland annat ut på stan i rullstol <strong>för</strong> att själva pröva<br />
tillgängligheten.<br />
Vinsten kammades hem av ett <strong>för</strong>slag där lekplatsen har<br />
formen av den klassiska godisbilen från Ahlgrens.<br />
Emma Nordebo på tekniska kontoret i Gävle ser fram<br />
emot att få se lekplatsen i färdigt skick.<br />
–Jag tänker mig in i att leka där, säger hon. Det känns<br />
så spännande. Vi har låtit en arkitektbyrå bearbeta <strong>för</strong>slaget.<br />
En del justeringar har gjorts, men studenternas grundidéer<br />
är kvar.<br />
34 | LEKA FÖR LIVET<br />
Lekplatsen ligger i Sätra ängar, ett populärt grönområde <strong>och</strong><br />
utflyktsmål <strong>för</strong> många gävlebor. Den nya lekplatsen innehåller<br />
mängder av roliga lekredskap, både att vara i <strong>och</strong> titta på,<br />
som gungdjur <strong>och</strong> gungor, bland annat en stor kompisgunga<br />
<strong>för</strong> upp till tio personer. Det kommer att finnas roprör, i vilka<br />
man kan ropa till kamraten i ett rör <strong>och</strong> han eller hon lyssnar<br />
i ett annat en bit bort, gong-gong <strong>och</strong> vattenlek med pump,<br />
men också platser att sitta <strong>och</strong> vila sig på. Entrén är välkomnande<br />
<strong>och</strong> upplyst, det finns belysning även på andra ställen,<br />
bland annat i klätterställningen. Under klätterställningen är<br />
markbeläggningen gummimatta <strong>för</strong> att ingen ska slå sig om<br />
de ramlar. Sandlådan är en egen konstruktion, byggd som en<br />
snäcka där ena sidan går att nå sittande i rullstol <strong>och</strong> den andra<br />
har en mjukt avfasad kant, där man kan ligga på mage <strong>och</strong> leka<br />
med sanden. Lekplatsen är omgärdad av ett plankstaket.<br />
–Runt hela lekplatsen går en rallybana, säger Emma<br />
Nordebo. Den består av lite varierande material, som gummiplattor,<br />
trätrall <strong>och</strong> oljegrus. Det gör att det blir lite mer<br />
spännande. Kurvorna är dessutom doserade <strong>och</strong> så finns det
några smitvägar ut från lekparken efter slingan. På ett ställe<br />
går också slingan genom en piltunnel, det kommer att kännas<br />
som att man är i en grotta. Det blir även träd på lekplatsen.<br />
Sätra ängar ligger cirka två kilometer från Gävle centrum.<br />
Här fanns redan en lekplats som behövde rustas upp.<br />
–Platsen passar bra <strong>för</strong> att genom<strong>för</strong>a ett pilotprojekt som<br />
det här. Det finns också <strong>för</strong>skolor i närheten, vilket är bra.<br />
Den här lekplatsen är speciell, vi kommer att rusta upp fler<br />
lekplatser <strong>och</strong> göra dem mer tillgängliga, men de kommer inte<br />
att bli som den här. Tanken är ändå att varje stadsdel ska ha<br />
en tillgänglig lekplats.<br />
Emma Nordebo berättar att lekplatsen i Sätra ängar kommer<br />
att kosta runt 2 miljoner kronor. En vanlig lekplats kostar<br />
cirka 00 000 kronor. Skötseln blir också dyrare, trädäcken<br />
<strong>och</strong> buskarna kräver sitt.<br />
<strong>RBU</strong>-<strong>för</strong>eningen i Gävle har inte varit med i planeringen<br />
av lekplatsen. Emma Nordebo har dock informerat det kommunala<br />
handikapprådet.<br />
Nära 99% av landets lekparker<br />
är inte tillgängliga<br />
<strong>för</strong> <strong>barn</strong> med rörelsehinder.<br />
8 av 10 <strong>för</strong>äldrar avstår<br />
att gå in på gå till lekparken<br />
med sina <strong>barn</strong> på grund<br />
av att de inte kan leka där.<br />
Där<strong>för</strong> kräver <strong>RBU</strong> att<br />
alla <strong>barn</strong> ska ha en<br />
tillgänglig lekplats i sin<br />
närmiljö.<br />
LEKA FÖR LIVET | 35
3 | LEKA FÖR LIVET<br />
Verksamhetsberättelse 2005 i korthet<br />
Detta <strong>och</strong> mycket mer ut<strong>för</strong>de vi 2005!<br />
1955 BiLdades rBU som FörBUnd. 2005 har där<strong>för</strong> varit ett jubileumsår, då <strong>RBU</strong> fyllt 50 år. Firandet<br />
har skett på många olika sätt, inte minst genom Barn- <strong>och</strong> familjekalaset <strong>och</strong> Jubileumskon-<br />
gressen med bankett.<br />
Parallellt med firandet har den organisationsutvecklande verksamheten fortsatt <strong>och</strong> inten-<br />
sifierats, med målgång i samband med höstens kongress. I stor utsträckning har <strong>RBU</strong> påver-<br />
kats av det <strong>för</strong>ändrings- <strong>och</strong> <strong>för</strong>nyelsearbete som pågått under de senaste åren, <strong>och</strong> den nya<br />
organisationen kommer att träda ikraft från <strong>och</strong> med <strong>2006</strong>, samtidigt med en ekonomi i balans.<br />
De organisatoriska <strong>och</strong> ekonomiska frågorna har alltså varit i blickfånget under 2005, men den<br />
alltid lika viktiga påverkans- <strong>och</strong> informationsverksamheten har fortsatt på det sätt som varit<br />
möjligt under <strong>för</strong>ändringsprocessen.<br />
Dessutom har det funnits flera möjligheter till berikande gemenskap <strong>och</strong> glädje vid <strong>RBU</strong>-<br />
sammankomster, <strong>och</strong> verksamhetens viktigaste händelser under 2005 hittar du här ett axplock<br />
av.<br />
Jubileumsaktiviteter<br />
I slutet av augusti hölls ett stort <strong>barn</strong>- <strong>och</strong> familjekalas på Östermalms Idrottsplats i Stockholm<br />
<strong>och</strong> mer än 700 <strong>RBU</strong>-medlemmar hittade dit. Jubileumskalaset bjöd på mannekänguppvisning,<br />
artister, musik, dansuppvisning, prova-på-aktiviteter, fläskboll, ridning, mat <strong>och</strong> dryck – samt en<br />
hel del överraskningar med clowner <strong>och</strong> gycklare <strong>och</strong> massor av godis.<br />
För de vuxna fanns chansen senare på hösten då en jubileumsbankett hölls i Gyllene salen på<br />
Stockholms stadshus. Tal <strong>och</strong> underhållning varvades med utsökt mat, följt av dans <strong>och</strong> mingel<br />
– det blev en festkväll att minnas.<br />
Kronprinsessan Victoria blev <strong>RBU</strong>:s beskyddare <strong>och</strong> Gunilla Bergström, Elin Ek <strong>och</strong> Jonas<br />
Karlsson bidrog under året som <strong>RBU</strong>-ambassadörer. Jubiléet har också uppmärksammats i<br />
flera historiskt tillbakablickande artiklar i Rörelse.
Seminarier <strong>och</strong> konferenser<br />
”Från vanmakt till livskraft” arrangerades tillsammans med Svenska Kommittén <strong>för</strong> Rehabili-<br />
tation International (SVERI) i januari <strong>och</strong> handlade om habiliteringens möjligheter <strong>och</strong> problem,<br />
<strong>och</strong> hur den uppfattas ur ett <strong>för</strong>äldraperspektiv.<br />
”Transition – processen i övergången från tonår till vuxenliv” hette den konferens som<br />
behandlade det viktiga ämnet hur man lyckas med att över<strong>för</strong>a de unga vuxna från ett tonårsliv<br />
till ett tryggt <strong>och</strong> på samma gång självständigt vuxenliv.<br />
”Läggdax – en undersökning om sömnsvårigheter hos <strong>barn</strong> <strong>och</strong> ungdomar med rörel-<br />
sehinder” hette årets sista seminarium, <strong>och</strong> i samband med det gavs de två <strong>RBU</strong>-rapporterna<br />
”När andra sover” <strong>och</strong> ”sov gott” ut. Sömnrapporterna gav eko i Dagens Nyheter som den 3<br />
september hade en debattartikel i detta ämne.<br />
Information/kommunikation<br />
Det omfattande organisationsarbetet ställde stora krav på kommunikation <strong>och</strong> information <strong>och</strong><br />
där<strong>för</strong> arrangerades två ord<strong>för</strong>andekonferenser, en i januari <strong>och</strong> en i september, <strong>och</strong> ett flertal<br />
<strong>för</strong>eningsbesök gjordes.<br />
Information har också gått ut via Rörelse, som fått nytt format, bredare repertoar samt en<br />
allmän uppfräschning. Arbete har också påbörjats <strong>för</strong> att ytterligare <strong>för</strong>bättra rbu.se, samtidigt<br />
som hemsidan görs tillgänglig <strong>för</strong> personer med perceptionsproblem.<br />
Vision <strong>och</strong> mål<br />
Under ett drygt år har flitigt diskuterats hur <strong>RBU</strong> som organisation ska se ut i framtiden. Vid<br />
kongressen fastställdes slutligen <strong>RBU</strong>:s vision <strong>och</strong> ett Måldokument <strong>för</strong> <strong>2006</strong>-2011 antogs.<br />
Måldokumentet <strong>och</strong> dess innehåll bygger på samverkan mellan <strong>för</strong>bund <strong>och</strong> <strong>för</strong>eningar <strong>för</strong> att<br />
kunna uppnå målen, det vill säga att göra <strong>RBU</strong> <strong>och</strong> våra frågor synliga <strong>och</strong> nå framgång med<br />
dem <strong>och</strong> samtidigt bli en trovärdig organisation <strong>för</strong> intäktsökning genom sponsring <strong>och</strong> insam-<br />
ling. En ekonomi i balans ska upprättas från <strong>och</strong> med <strong>2006</strong>.<br />
Medlemskap <strong>och</strong> centralt medlemsregister<br />
Formerna <strong>för</strong> medlemskap i <strong>RBU</strong> har setts över <strong>och</strong> från att tidigare ha varit olika mellan <strong>för</strong>-<br />
eningarna, beslutades vid kongressen att en medlemskategori (Medlemskap familj) ska in<strong>för</strong>as<br />
i hela organisationen. Dessutom blev medlemsavgifterna på samma sätt enhetliga, <strong>och</strong> beslut<br />
fattades att in<strong>för</strong>a en minimiavgift <strong>för</strong> medlemskap.<br />
Det centrala medlemsregistret gick in på sitt tredje år <strong>och</strong> ytterligare några <strong>för</strong>eningar anslöt<br />
LEKA FÖR LIVET | 3
3 | LEKA FÖR LIVET<br />
sig under året. Vid kongressen beslutades dessutom att samtliga <strong>för</strong>eningar ska ingå i det cen-<br />
trala medlemsregistret från <strong>och</strong> med <strong>2006</strong>. Ett omfattande manuellt registreringsarbete vidtog,<br />
<strong>och</strong> vid årets slut var 28 av 29 distrikts<strong>för</strong>eningar inlagda i registret.<br />
Kansli <strong>och</strong> kansliorganisation<br />
Genomgripande <strong>för</strong>ändringar har skett på <strong>för</strong>bundskansliet. En flytt av kansliet genom<strong>för</strong>des<br />
i juni till nya <strong>och</strong> mindre - <strong>och</strong> avsevärt billigare - lokaler på Kungsholmen. <strong>RBU</strong> hyr där fem<br />
rum hos Neurologiskt Handikappades Riks<strong>för</strong>bund (NHR). Under våren genom<strong>för</strong>des perso-<br />
nalneddragningar, vilka följdes av frivilliga uppsägningar under sommaren. Från att ha varit<br />
elva anställda vid årets början, arbetade från den 12 september till årets slut två personer vid<br />
<strong>för</strong>bundskansliet, en <strong>för</strong>bundssekreterare <strong>och</strong> en <strong>för</strong>bundsekonom. Rekrytering av en <strong>för</strong>bund-<br />
sjurist påbörjades under tidig vinter.<br />
FOOG:en<br />
2005 var det avslutande året <strong>för</strong> <strong>för</strong>bundsstyrelsens arbete enligt den arbetsplan, FOOG,<br />
som styrelsen antog redan 2001. FOOG står <strong>för</strong>:<br />
Fler <strong>och</strong> nöjdare medlemmar<br />
Offensiv Intressepolitik<br />
Organisationsutveckling<br />
God ekonomi<br />
Verksamhetsberättelsen <strong>för</strong> 2005 summerar där<strong>för</strong> på många sätt all den verksamhet som<br />
skett inom FOOG:en under de senaste åren, särskilt inom områdena organisationsutveckling<br />
<strong>och</strong> god ekonomi, där tyngdpunkten i åtgärder genom<strong>för</strong>ts under 2005.<br />
<strong>RBU</strong>:s vision:<br />
”Ett rättvist samhälle <strong>och</strong> ett utvecklande liv <strong>för</strong> <strong>barn</strong> <strong>och</strong> unga med rörelsehinder”<br />
<strong>Riks<strong>för</strong>bundet</strong> <strong>för</strong> Rörelsehindrade Barn <strong>och</strong> Ungdomar (<strong>RBU</strong>) är en handikapporganisation<br />
grundad 1955 med omkring 14 000 medlemmar i distrikts- <strong>och</strong> lokal<strong>för</strong>eningar över hela Sve-<br />
rige. Medlemmar är främst <strong>barn</strong> <strong>och</strong> unga med olika rörelsehinder <strong>och</strong> deras familjer. Vanliga<br />
diagnoser i <strong>för</strong>bundet är cerebral pares (CP), ADHD/Damp, muskelsjukdomar <strong>och</strong> ryggmärgs-<br />
bråck. Mindre diagnoser inom <strong>RBU</strong> är Osteogenesis Imperfecta (OI), Prader Willi- syndrom<br />
(PWS), kortväxthet <strong>och</strong> Plexus Brachialis. En del medlemmar har flerfunktionshinder.<br />
<strong>RBU</strong> arbetar <strong>för</strong> visionen ”ett rättvist samhälle <strong>och</strong> ett utvecklande liv <strong>för</strong> <strong>barn</strong> <strong>och</strong> unga med
örelsehinder”. Visionen berättar alltså att <strong>RBU</strong> vill ha ett samhälle där var <strong>och</strong> en ges möjlighe-<br />
ter till ett fullvärdigt liv efter sina <strong>för</strong>utsättningar, ett samhälle där alla har möjlighet att delta <strong>och</strong><br />
påverka beslut som rör den egna vardagen liksom samhället i stort. För att uppnå detta arbetar<br />
<strong>RBU</strong> i enlighet med ett Måldokument.<br />
Måldokumentet tar upp tre områden där <strong>RBU</strong> ska vara verksam; Påverkans- <strong>och</strong> <strong>för</strong>eningsverk-<br />
samhet, Diagnosspecifik verksamhet <strong>och</strong> Stabil ekonomi. Det senare är snarare ett medel <strong>för</strong><br />
de <strong>för</strong>ra två, men betydelsen av en stabil ekonomi, <strong>och</strong> på sikt också intäktsökning, kan inte<br />
nog betonas <strong>för</strong> genom<strong>för</strong>andet av en bred, framgångsrik <strong>och</strong> profilerande verksamhet. Efter<br />
beslut av kongressen 2005 tar Måldokumentet vid <strong>2006</strong>, samtidigt som en strategi <strong>för</strong> det fulla<br />
genom<strong>för</strong>andet av Måldokumentet tas fram.<br />
Påverkansarbetet i <strong>för</strong>bundets regi sker dels genom ett årligt tema <strong>och</strong> en årsrapport i samma<br />
ämne, dels genom nationell påverkan av myndigheter <strong>och</strong> beslutsfattare inom fram<strong>för</strong> allt so-<br />
cialrätt <strong>och</strong> social<strong>för</strong>säkringar. Föreningsarbetet, i princip ett informerande <strong>och</strong> kommunikativt<br />
<strong>för</strong>hållningssätt gentemot <strong>RBU</strong>-<strong>för</strong>eningarna, avser att dels stötta <strong>för</strong>eningarna i sig i bland<br />
annat medlemsvärvning, dels att skapa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> genom<strong>för</strong>ande av nationella teman<br />
<strong>och</strong> kampanjer i samarbete mellan <strong>för</strong>bundet <strong>och</strong> <strong>för</strong>eningarna. Genomgående <strong>för</strong> påverkans-<br />
<strong>och</strong> <strong>för</strong>eningsverksamheten gäller att <strong>RBU</strong>, det vill säga <strong>för</strong>bundets resurser tillsammans med<br />
<strong>för</strong>eningarna, ska agera med kraft <strong>och</strong> tydlighet i utvalda frågor, med en gemensam plan <strong>och</strong><br />
ett gemensamt ut<strong>för</strong>ande.<br />
Diagnosspecifik verksamhet sker, även det på beslut av kongressen 2005, framöver i pro-<br />
jektform. Den stabila ekonomin ska råda, dvs intäkter ska vara i paritet med kostnaderna, <strong>och</strong><br />
ledordet <strong>för</strong> all verksamhet på <strong>för</strong>bundsnivå är medlemsnytta.<br />
Intäkter <strong>och</strong> kostnader<br />
2005 har varit det sista i en rad av omställningsår, då avgörande beslut <strong>för</strong> att få en ekonomi i<br />
balans har verkställts (personalminskning <strong>och</strong> flytt till nya lokaler). Därmed visar året på fortsatt<br />
underskott i verksamheten, men lämnar också över <strong>för</strong>utsättningar att redovisa ett resultat i<br />
balans <strong>2006</strong>. Underskottet kan anses vara i paritet med fjolårets om hänsyn tas till omstruk-<br />
tureringskostnaderna.<br />
I stort som smått har en översyn av kostnader <strong>och</strong> resurser kontra medlemsnytta gjorts. För-<br />
LEKA FÖR LIVET | 3
40 | LEKA FÖR LIVET<br />
utom tidigare nämnda stora poster som personalminskning <strong>och</strong> kansliflytt, har detta gällt även<br />
till exempel engagemang <strong>och</strong> representation i organisationer <strong>och</strong> nätverk.<br />
Centrala resurser har inte funnits under året att öka <strong>för</strong>bundets intäkter i betydelsen insamling.<br />
Där har Barnkassen stått <strong>för</strong> den enda men också begränsade aktiviteten under året.<br />
Fastigheten Idre har avyttrats, <strong>och</strong> statsbidraget fortsätter som väntat att minska. I övrigt är<br />
det inte några stora <strong>för</strong>ändringar av intäkter till verksamheten.<br />
Den av kongressen beslutade budgeten <strong>för</strong> verksamhetsåret <strong>2006</strong> ger de ramar som fort-<br />
sättningsvis ska hållas. Det är två delar som ska vara i balans, dels de <strong>för</strong>troendevaldas kost-<br />
nader som tillsammans med tidningen Rörelse <strong>och</strong> det centrala medlemsregistret bör täckas<br />
av <strong>för</strong>bundsavgiften från distrikts<strong>för</strong>eningarna, dels övrig verksamhet, kansli, påverkansarbetet,<br />
medlemsrådgivning med mera där statsbidraget ska täcka kostnaderna. Övrigt såsom läger,<br />
internationellt engagemang <strong>och</strong> projekt ska vara finansierade av externa bidrag <strong>och</strong> av <strong>för</strong>bun-<br />
dets ändamålsbestämda medel.<br />
Kansli <strong>och</strong> personal<br />
Förbundet hyrde till mitten av juni kanslilokaler av Ljungberggruppen AB på Hälsingegatan 47 i<br />
Stockholm. Hyreskontraktet sades upp i <strong>för</strong>tid <strong>och</strong> kansliet flyttade i juni till S:t Eriksgatan 44 i<br />
Stockholm. Det nya kansliet hyrs in hos Neurologiskt Handikappades Riks<strong>för</strong>bund, NHR.<br />
Under våren varslades sex av elva kanslianställda tjänstemän, <strong>och</strong> efter MBL-<strong>för</strong>handlingar<br />
överenskom arbetsgivaren om avsteg från turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd.<br />
Under sommaren sade <strong>för</strong>bundschefen <strong>och</strong> ombudsmannen <strong>för</strong> socialrätt <strong>och</strong> social<strong>för</strong>säk-<br />
ringar upp sig, <strong>och</strong> från den 12 september till årets slut har <strong>för</strong>bundskansliets arbete ut<strong>för</strong>ts<br />
av de två tjänstemännen <strong>för</strong>bundssekreteraren Johan Alex Lindman <strong>och</strong> <strong>för</strong>bundsekonomen<br />
Tomas Marklund.<br />
Kansli- <strong>och</strong> personalansvar med mera överflyttades till organisationssekreterarens tjänst,<br />
från <strong>och</strong> med september benämnd <strong>för</strong>bundssekreterare, <strong>och</strong> ekonomiansvaret över<strong>för</strong>des sam-<br />
tidigt till dittillsvarande ekonomiassistenten, i den nya kansliorganisationen titulerad <strong>för</strong>bunds-<br />
ekonom.<br />
I enlighet med att <strong>för</strong>bundsstyrelsen beslutat att prioritera området socialrätt <strong>och</strong> social<strong>för</strong>-<br />
säkringar, beslutades om rekrytering av en <strong>för</strong>bundsjurist under senhösten.<br />
<strong>2006</strong>.<br />
Den nye <strong>för</strong>bundsjuristen, Mattias Fredricson, kom sedan att tillträda sin tjänst i februari
I samband med flytten av kansliet har <strong>RBU</strong>:s arkiv ytterligare en gång genomgått en rens-<br />
ningsprocess <strong>och</strong> avsevärda mängder icke-arkivalier har avyttrats. Därefter har arkivarien Bodil<br />
Ulate-Segura gjort genomgång av samtliga efterlämnade arkivalier <strong>och</strong> därmed avslutat det ar-<br />
kivarbete som pågått under två år, delvis med stöd från Riksarkivets nämnd <strong>för</strong> enskilda arkiv.<br />
Projekt<br />
<strong>RBU</strong>:s egna projekt:<br />
• Läggdags<br />
Projektet slut<strong>för</strong>des 2005 <strong>och</strong> i samband med det utkom de två rapporterna ”Läggdags” <strong>och</strong><br />
”Sov gott”. Projektledare har varit Helena Hemmingsson.<br />
• Föräldrar ni kan!<br />
Projektet, som startade 2005 <strong>och</strong> avser att pågå i tre år, syftar främst till att stärka <strong>för</strong>äldrarna<br />
till <strong>barn</strong> <strong>och</strong> unga med funktionshinder. Projektledare är Agneta Sjöbeck.<br />
• Demokratiprojektet<br />
Projektet är treårigt <strong>och</strong> ska slutrapporteras i april <strong>2006</strong>. Under året har fram<strong>för</strong> allt initiativ<br />
tagits att göra rbu.se mer tillgängligt. Projektledare har varit Pamela Werner (till juni), därefter<br />
Johan Alex Lindman.<br />
Projekt i vilka <strong>RBU</strong> finns med som samarbetspart:<br />
• Skoldatatek<br />
• Mobilitetsservice<br />
• Utbildning <strong>för</strong> assistenter till elever med neuropsykiatriska funktionshinder<br />
• Samspel i Spelhålan<br />
• Jämspelt i leken – tillgängliga lekplatser <strong>för</strong> <strong>barn</strong><br />
• Bostadsanpassningsprojektet<br />
• Ett eget liv?<br />
• HUR – bemötandeprojekt om samverkan<br />
LEKA FÖR LIVET | 41
42 | LEKA FÖR LIVET<br />
Resultat- <strong>och</strong> balansräkning 2005<br />
<strong>Riks<strong>för</strong>bundet</strong> <strong>för</strong> <strong>rörelsehindrade</strong> <strong>barn</strong> <strong>och</strong> ungdomar, <strong>RBU</strong><br />
Organisationsnummer 802002-8125<br />
<strong>RBU</strong> har totalt 39 medlems<strong>för</strong>eningar, varav 29 är distrikts<strong>för</strong>eningar<br />
<strong>och</strong> 10 lokal<strong>för</strong>eningar. Antalet medlemmar i <strong>för</strong>bundet uppgick den 31<br />
december 2005 till 13 968 (2004: 15 429).
REsULTATRäKNING, <strong>Riks<strong>för</strong>bundet</strong><br />
2005 2004<br />
Verksamhetens intäkter<br />
Medlemsavgifter 40 105 431 352<br />
Insamlade medel <strong>och</strong> gåvor 5 402 1 0 2 4 2 4<br />
Försäljning m.m. 1 0 4 3 5 4<br />
Bidrag 20 102 0 0<br />
Övriga intäkter 25 25 2<br />
summa 14 535 834 13 689 320<br />
Verksamhetens kostnader Not 3<br />
Externa kostnader - 4 113 - 0<br />
Personalkostnader Not 2 - 354 441 - 0 3 30<br />
Lämnade bidrag - 1 52 2 - 1 4 0<br />
Av- <strong>och</strong> nedskrivningar - 252 2 - 3 0 5<br />
Jäm<strong>för</strong>elsestörande poster 114 431 2 5 1 213<br />
summa - 17 966 026 - 16 431 852<br />
Verksamhetens resultat - 3 430 192 - 2 742 532<br />
Resultat från finansiella investeringar<br />
Resultat från värdepapper som är anläggnings-<br />
tillgångar<br />
1 4 4 002 1 105<br />
Övriga ränteintäkter 24 5 2 23 2<br />
Räntekostnader <strong>och</strong> liknande resultatposter - 4 5 - 43 23<br />
summa 1 483 609 1 677 695<br />
Resultat efter finansiella poster - 1 946 583 - 1 064 837<br />
Bokslutsdispositioner - 2 5 - 4 534<br />
Skatt på årets resultat - 50 1 - 5 40<br />
Årets resultat - 2 069 425 - 1 197 779<br />
Fördelning av årets resultat<br />
Årets resultat enligt resultaträkningen ovan - 2 0 425 - 1 1<br />
Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från<br />
tidigare år<br />
Reservering av ändamålsbestämda medel som<br />
inte utnyttjats under året<br />
542 23<br />
- 3 12 5<br />
31 13<br />
- 2 0 4 0<br />
Kvarstående belopp <strong>för</strong> året/balanserat kapital - 4 653 381 - 1 456 356<br />
LEKA FÖR LIVET | 43
44 | LEKA FÖR LIVET<br />
BALANsRäKNING, <strong>Riks<strong>för</strong>bundet</strong><br />
TILLGÅNGAR<br />
2005-12-31 2004-12-31<br />
Anläggningstillgångar<br />
Immateriella anläggningstillgångar<br />
Balanserade utgifter <strong>för</strong> dataprogram - 111 334<br />
summa - 111 334<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Byggnader <strong>och</strong> mark 25 4 1 53 03<br />
Inventarier 10 2 0<br />
summa 932 645 1 829 612<br />
Finansiella anläggningstillgångar<br />
Andelar i koncern<strong>för</strong>etag 1 1<br />
Andra långfristiga värdepappersinnehav 2 2 1 2 3 0 24<br />
Summa 2 2 1 2 3 0 25<br />
summa anläggningstillgångar 27 695 263 28 301 871<br />
Omsättningstillgångar<br />
Kortfristiga fordringar<br />
Kundfordringar 4 0 05 3 1 5<br />
Skattefordran 214 330 5 031<br />
Övriga fordringar 44 250 4 0 4<br />
Förutbetalda kostnader <strong>och</strong> upplupna intäkter 35 11 1 215 3<br />
summa 1 107 754 2 298 521<br />
Kassa <strong>och</strong> bank 3 384 997 1 658 477<br />
summa omsättningstillgångar 4 492 751 3 956 998<br />
sUMMA TILLGÅNGAR 32 188 014 32 258 869
BALANsRäKNING, <strong>Riks<strong>för</strong>bundet</strong><br />
EGET KAPITAL OCH SKULDER<br />
Not 2005-12-31 2004-12-31<br />
Eget kapital 1<br />
Ändamålsbestämda medel 10 0 0 5 1 5 0<br />
Balanserat kapital 15 00 345 - 2 3 5 030<br />
summa 26 207 115 28 276 540<br />
Obeskattade reserver<br />
Periodiseringsfond 2 2 22 20 4<br />
summa 282 622 209 947<br />
Långfristiga skulder<br />
Förlikningsavtal, Håkanssons testamente 110 000 120 000<br />
summa 110 000 120 000<br />
Kortfristiga skulder<br />
Leverantörsskulder 1 1 3 1 4<br />
Skulder hos koncern<strong>för</strong>etag 4 4 4 5 153<br />
Skuld till Allmänna arvsfonden m.fl. –<br />
pågående projekt<br />
1 2 3 1 2<br />
Övriga skulder 122 0 1 4 1<br />
Upplupna kostnader <strong>och</strong> <strong>för</strong>utbetalda intäkter 2 13 1 0 2 4 4 055<br />
summa 5 588 277 3 652 382<br />
sUMMA EGET KAPITAL Och sKULDER 32 188 014 32 258 869<br />
LEKA FÖR LIVET | 45
4 | LEKA FÖR LIVET<br />
NOT 1 EGET KAPITAL, DONATIONER Och TEsTAMENTEN<br />
Förbundet<br />
ÄNDAMÅLSBESTÄMT<br />
KAPITAL<br />
Fond <strong>för</strong><br />
särskilda<br />
<strong>för</strong>bundsändamål<br />
Donationer<br />
<strong>och</strong><br />
testamenten<br />
FRITT EGET<br />
KAPITAL<br />
Balanserat<br />
kapital<br />
TOTALT<br />
Totalt eget<br />
kapital<br />
Balans vid årets ingång 49 638 756 8 022 814 - 29 385 030 28 276 540<br />
Om<strong>för</strong>ing från<br />
ändamålsbestämt kapital<br />
till fritt kapital<br />
Utnyttjande av ändamålsbestämda<br />
medel från<br />
tidigare år<br />
Reservering av<br />
ändamålsbestämda<br />
medel som inte<br />
utnyttjats under året<br />
- 4 3 5 4 3 5<br />
- 542 23 542 23<br />
3 12 5 - 3 12 5<br />
Årets resultat - 2 0 425 - 2 0 425<br />
Balans vid årets<br />
utgång<br />
- 10 606 770 15 600 345 26 207 115
NOT 1 EGET KAPITAL, DONATIONER Och TEsTAMENTEN<br />
Donationer <strong>och</strong> testamenten <strong>för</strong>delar sig enligt följande<br />
Förbundet Utnyttjande/Reservering -/ Förbundet<br />
2004-12-31 Under 2005 2005-12-31<br />
Håkanssons testamente 45 54 Barnkalas 2 / , mm - 45 54 -<br />
Gabrielssons gåva<br />
<strong>och</strong> testamente<br />
2 520 4 Underhåll Mättinge - 53 0 2 4 401<br />
Liljeblads donation 4 52 300 - 4 52 300<br />
Sture Franssons Minnesfond 1 1 40 Erhållet testamente 1 4 042 1 0 2<br />
Carlenruds Testamente - Erhållet testamente 3 3<br />
Margit Johanssons<br />
Testamente<br />
- Erhållet testamente 1 4 1 1 4 1<br />
Andréns Minne 12 50 Bidrag resor - 30 000 50<br />
summa 8 022 814 2 583 956 10 606 770<br />
LEKA FÖR LIVET | 4
4 | LEKA FÖR LIVET<br />
NOT 2 LÖNER, ANDRA ERsäTTNINGAR Och sOcIALA KOsTNADER<br />
Förbundet Förbundet<br />
2005 2004<br />
Styrelse <strong>och</strong> <strong>för</strong>bundschef 1 03 1 1 0<br />
Arvoden till övriga <strong>för</strong>troendevalda 13 00 52 2<br />
Övriga anställda 2 41 03 3 2 3<br />
Totala löner <strong>och</strong> ersättningar 3 919 172 5 058 905<br />
Sociala kostnader 2 3 3 4 2 3 0 0 1 1<br />
varav pensionskostnader 30 20 1 050 041<br />
Av <strong>för</strong>bundets pensionskostnader avser 48 935 (94 339) kronor styrelse <strong>och</strong> <strong>för</strong>bundschef. För <strong>för</strong>bundschefen<br />
är uppsägningstiden 12 månader från <strong>för</strong>bundets sida <strong>och</strong> 6 månader <strong>för</strong> <strong>för</strong>bundschefen. Förbundschefen<br />
frånträdde tjänsten 2005-09-02, <strong>och</strong> idag finns ingen på motsvarande post.<br />
NOT 3 VERKsAMhETsKOsTNADER FÖRDELADE PÅ FUNKTIONER<br />
Verksamhetens kostnader <strong>för</strong>delade på nedanstående funktioner avser dels direkta kostnader<br />
<strong>för</strong> respektive funktion, dels <strong>för</strong>delade gemensamma kostnader. De gemensamma kostnaderna<br />
har <strong>för</strong>delats efter en uppskattning av lönekostnadernas <strong>för</strong>delning mellan ändamål, insamling<br />
<strong>och</strong> administration.<br />
Förbundet Förbundet<br />
2005 2004<br />
Ändamålskostnader - 11 145 043 - 1 3 0<br />
Insamlingskostnader - 5 341 - 143 40<br />
Administrationskostnader - 14 - 2 054 33<br />
Varav direkta omstruktureringskostnader ( - 3 32 124) -<br />
summa -18 207 298 -18 981 684<br />
Förbundets administrations- <strong>och</strong> insamlingskostnader uppgick totalt till 7,1 (2,2) miljoner kronor. Detta motsvarar 48,67 %<br />
(16,17 %) av de totala intäkterna, exkl. finansiella poster. Med beaktande av de direkta omstruktureringskostnaderna är andelen<br />
administrations samt insamlingskostnader 25,7% av <strong>för</strong>bundets intäkter. Den ändå relativt höga nivån beror på att 2005 har<br />
varit ett omställningsår <strong>för</strong> <strong>RBU</strong> då både organisationen <strong>och</strong> <strong>för</strong>bundskansliet tvingats genomgå stora <strong>för</strong>ändringar, därmed är<br />
<strong>för</strong>utom de direkta omstruktureringskostnaderna också en större del av övriga kostnader av administrativ art.
Stockholm 200 -03-31<br />
Agnetha Mbuyamba<br />
Förbundsord<strong>för</strong>ande<br />
Birgitta Brink<br />
Vice ord<strong>för</strong>ande<br />
Renée Höglin<br />
Anne-Lie Jordansson Hans Olsson Matz Wahlkvist<br />
Bengt Wallin<br />
Revisionsberättelse lämnas av<br />
Ulrika Granholm Dahl<br />
Auktoriserad revisor<br />
Rolf Johannesson<br />
Förtroendevald revisor<br />
LEKA FÖR LIVET | 4
Lästips:<br />
Mer åt fler på lekplatsen, Bra lekplats med <strong>barn</strong> <strong>för</strong> funktionshinder<br />
blir bättre lekplats <strong>för</strong> alla, Sveriges kommuner <strong>och</strong><br />
landsting 200 . Beställning: 020 – 31 32 30 eller www.skl.se<br />
- välj publikationer.<br />
Lek äger rum, Lenninger & Olsson, Formas 200<br />
Visst kan vi vara med, Paulsson &Winnberg-Lindqvist,<br />
Handinnova, (Beställning: tel. 0 - 511 0 4 0)<br />
Legeplats <strong>för</strong> alle, Videncenter for Bevaegelsehandicap,<br />
Grenå, Danmark, 1 ( epost: scaarhus.vb.vfb@aaa.dk<br />
säkra lekplatsen! Olycks<strong>för</strong>ebyggande utformning av lekplatser<br />
<strong>och</strong> lekredskap, Svenska kommun<strong>för</strong>bundet 2003<br />
(Beställning: 020-31 32 30)<br />
Möjligheternas trädgård, Hjälpmedelsinstitutet & Utbildningsradion<br />
1 (Beställning: 0 – 20 1 3)<br />
att BestäLLa Från rBU via www.rBU.se:<br />
<strong>RBU</strong>-presentation på svenska eller engelska. Gratis.<br />
Barn <strong>och</strong> ungdomar med ADhD. Kortfattad gratisfolder.<br />
Barn <strong>och</strong> ungdomar med DAMP i <strong>för</strong>skola/skola,<br />
12 sidor. 20 kronor.<br />
Barn <strong>och</strong> ungdomar med cP, 20 sidor. 20 kronor.<br />
Barn <strong>och</strong> ungdomar med muskelsjukdomar.<br />
A5-broschyr, 20 sid, 20:-.<br />
50 | LEKA FÖR LIVET<br />
Barn <strong>och</strong> ungdomar med ryggmärgsbråck.<br />
A5-broschyr, 2 sid, 20:-.<br />
Barn <strong>och</strong> ungdomar med medfödd benskörhet.<br />
A5-broschyr, 20 sid, 20:-.<br />
Barn <strong>och</strong> ungdomar med Prader-willi syndrom,<br />
A5- broschyr, 1 sidor, 20 kronor<br />
Barn <strong>och</strong> ungdomar med kortväxthet,<br />
A5- broschyr, 20 sidor, 20 kronor<br />
Barn <strong>och</strong> ungdomar med flerhandikapp,<br />
A5- broschyr, 20 sidor, 20 kronor<br />
Barn <strong>och</strong> ungdomar med Plexus Brachialis.<br />
Kortfattad folder. Gratis.<br />
Rättigheter & möjligheter. En guide till samhällsstöd <strong>för</strong><br />
<strong>barn</strong> <strong>och</strong> ungdomar med funktionshinder <strong>och</strong> deras familjer.<br />
<strong>RBU</strong> 2003, 15 sidor. Gratis.<br />
När andra sover – hur sömnsvårigheter hos <strong>barn</strong> med rörelsehinder<br />
påverkar familjen liv.<br />
<strong>RBU</strong>:s projekt Läggdags 2005, 5 sidor, 0 kronor.<br />
sov gott! En bok om <strong>barn</strong>, sömn <strong>och</strong> funktionshinder,<br />
<strong>RBU</strong>:s projekt Läggdags 2005, 4 sidor, 50 kronor.<br />
Transition - om övergången från tonår till vuxenliv,<br />
<strong>RBU</strong> 2005, 30 sidor, 0 kronor.<br />
FiLmer:<br />
Färdtjänster. Rapporter från verkligheten,<br />
<strong>RBU</strong> 2003, CD-rom, 150 kronor.<br />
Den stora ensamheten – filmen om Pelle.<br />
<strong>RBU</strong> 2003, CD-rom, 150 kronor
LEKA FÖR LIVET | 51
Leka<br />
<strong>för</strong> livet<br />
Ett rättvist samhälle <strong>och</strong> ett utvecklande liv<br />
<strong>för</strong> <strong>barn</strong> <strong>och</strong> unga med rörelsehinder<br />
Det är visionen <strong>för</strong> <strong>Riks<strong>för</strong>bundet</strong> <strong>för</strong> Rörelsehindrade<br />
Barn <strong>och</strong> Ungdomar, <strong>RBU</strong>. Förbundet har omkring<br />
14 000 medlemmar i distrikts- <strong>och</strong> lokal<strong>för</strong>eningar<br />
över hela landet.<br />
<strong>RBU</strong> inriktar sig främst på <strong>barn</strong>- <strong>och</strong> familjefrågor.<br />
I <strong>RBU</strong> samlas <strong>barn</strong> <strong>och</strong> unga med rörelsehinder,<br />
deras familjer <strong>och</strong> alla andra som vill vara medlemmar.<br />
Förbundet, som grundades 1 55, <strong>för</strong>eträder familjer<br />
med <strong>barn</strong> <strong>och</strong> unga med ADHD/Damp, cerebral pares<br />
(CP), flerfunktionshinder, kortväxthet, medfödd<br />
benskörhet (osteogenesis imperfecta, OI), muskelsjukdomar,<br />
plexus brachialis, Prader Willi-syndrom<br />
<strong>och</strong> ryggmärgsbråck/hydrocephalus.<br />
Som medlem i <strong>RBU</strong> får du tidningen Rörelse,<br />
tillgång till <strong>för</strong>bundsjurist <strong>för</strong> rådgivning, kunskap<br />
<strong>och</strong> information, tillgång till läger på <strong>RBU</strong>:s fritidsanläggning<br />
Mättinge, möjlighet att påverka, medlemserbjudanden<br />
<strong>och</strong> rabatter på material <strong>och</strong> konferenser.<br />
Dessutom erbjuds medlemmar lokala aktiviteter<br />
i sin <strong>för</strong>ening <strong>och</strong> gemenskap <strong>och</strong> stöd genom att<br />
träffa andra i samma situation.<br />
Välkommen som medlem!<br />
<strong>RBU</strong><br />
Box 02<br />
104 20 Stockholm<br />
Besöksadress: S:t Eriksgatan 44, 4 tr<br />
Telefon 0 - 3 00 (växel), Fax 0 - 3 0<br />
Hemsida: www.rbu.se