Vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar - Lycksele kommun
Vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar - Lycksele kommun
Vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar - Lycksele kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Vägledning</strong> <strong>för</strong> <strong>sociala</strong><br />
<strong>konsekvensbeskrivningar</strong><br />
Förslag på innehåll och process inriktad<br />
mot exploateringskonsekvenser<br />
<strong>för</strong> samebyar<br />
Södra Lapplands Forskningsenhet<br />
på uppdrag av <strong>Lycksele</strong> Kommun<br />
Vilhelmina februari 2009
Innehålls<strong>för</strong>teckning<br />
FÖRORD..............................................................................................................................................3<br />
SAMMANFATTNING ......................................................................................................................4<br />
BAKGRUND .......................................................................................................................................6<br />
SKB-PROCESSEN .............................................................................................................................8<br />
FAKTORER SOM BÖR UPPMÄRKSAMMAS UNDER PLANERINGEN AV SKB:N ....................................9<br />
Tidig information och dialog .....................................................................................................9<br />
Företag eller konsult som genom<strong>för</strong> SKB:n..............................................................................9<br />
Integrering av MKB:n och SKB:n .............................................................................................9<br />
Samebyns medverkan i SKB-processen .................................................................................. 10<br />
Samrådsmöten med samebyn i planeringen av SKB:n .......................................................... 11<br />
OMRÅDEN, KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER SOM BÖR UTREDAS I SKB:N ................................ 12<br />
Nulägesbeskrivning av rennäringen och samebyn ................................................................ 12<br />
Kulturhistorisk beskrivning av det aktuella markområdet.................................................... 12<br />
Möjliga konsekvenser av en exploatering .............................................................................. 13<br />
Relevanta kompensationer och åtgärder................................................................................ 14<br />
SKB-PROCESSENS GENOMFÖRANDE............................................................................................. 15<br />
Integrering av MKB:n och SKB:n .......................................................................................... 15<br />
Faktainsamling ........................................................................................................................ 15<br />
Analys av konsekvenser ........................................................................................................... 15<br />
Kompensations- och åtgärdsdiskussioner.............................................................................. 16<br />
SKB-rapporten ......................................................................................................................... 16<br />
RENNÄRING, DESS VILLKOR OCH SAMISK KULTUR................................................... 17<br />
HÄLSOSITUATION OCH ARBETSMILJÖRISKER I RENNÄRINGEN .................................................... 19<br />
Hälsosituationen ...................................................................................................................... 19<br />
Arbetsmiljörisker ..................................................................................................................... 20<br />
KONSEKVENSER AV MARKEXPLOATERING................................................................... 23<br />
EKONOMI ....................................................................................................................................... 24<br />
KULTUR.......................................................................................................................................... 26<br />
Renskötsel................................................................................................................................. 27<br />
Språk......................................................................................................................................... 27<br />
Slöjd (duodji)............................................................................................................................ 28<br />
HÄLSA OCH SOCIALA KONTAKTER................................................................................................ 28<br />
ANVÄNDBARA LÄNKAR............................................................................................................ 31<br />
REFERENSER................................................................................................................................. 32<br />
INTERNETKÄLLOR.......................................................................................................................... 34<br />
2
Förord<br />
På uppdrag av <strong>Lycksele</strong> <strong>kommun</strong> har Södra Lapplands Forskningsenhet (SLF) utarbetat en<br />
vägledning <strong>för</strong> <strong>sociala</strong> <strong>konsekvensbeskrivningar</strong> (SKB) <strong>för</strong> rennäringen vid<br />
vindkraftetablering. Vi har identifierat ett antal psyko<strong>sociala</strong>, ekonomiska och kulturella<br />
faktorer och problemområden som kan påverkas vid en markexploatering, samt<br />
utredningar och analyser som bör genom<strong>för</strong>as i en SKB. Syftet är att skapa ett ramverk<br />
med rekommendationer <strong>för</strong> vad en SKB <strong>för</strong> renskötande samer bör innehålla och hur SKBprocessen<br />
kan genom<strong>för</strong>as. I stället <strong>för</strong> att göra en ”lathund” <strong>för</strong> hur ett SKB-arbete bör<br />
genom<strong>för</strong>as har vi <strong>för</strong>sökt att <strong>för</strong>klara på vilka sätt, och genom vilka processer en<br />
markexploatering kan påverka samebyarna och de renskötande samerna ekonomiskt,<br />
kulturellt, socialt och hälsomässigt. Även om SKB:er vid planerade vindkraftutbyggnader<br />
är rapportens fokus kan ramverket också tjäna som vägledning vid andra typer av<br />
exploateringar, som t.ex. skogsbruk, gruvdrift och turism.<br />
Ursprungligen var utredningen tänkt att ut<strong>för</strong>as i samarbete med Vapstens sameby.<br />
Intervjuer med 7 samebymedlemmar har genom<strong>för</strong>ts och är transkriberade, och de<br />
utskrivna intervjuerna har åter<strong>för</strong>ts till respektive respondent <strong>för</strong> korrigering. Vi har även<br />
gjort en preliminär innehållsanalys av intervjumaterialet. Tyvärr valde emellertid samebyn<br />
att inte offentliggöra intervjuresultaten då man var orolig <strong>för</strong> att specifik information från<br />
Vapsten skulle kunna utnyttjas på ett <strong>för</strong> sameby negativt sätt av myndigheter och<br />
exploatörer. SLF har där<strong>för</strong> genom<strong>för</strong>t uppdraget utan att inkludera intervjuresultaten från<br />
Vapstens sameby.<br />
Materialet som presenteras i rapporten är till viss del inhämtad genom litteraturstudier,<br />
men fram<strong>för</strong> allt från de erfarenheter vi har efter ca 10 års hälso- och arbetsmiljöforskning<br />
i den renskötande samiska befolkningen. Genom våra forsknings- och utvecklingsprojekt<br />
har vi samarbetat med ett stort antal samebyar från olika delar av svenska Sapmi, från<br />
Härjedalen i söder till Norrbotten i norr.<br />
Vilhelmina, februari 2009<br />
Anette Edin-Liljegren, Laila Daerga och Per Sjölander<br />
3
Sammanfattning<br />
Vindkraftsexploateringarna har de sista decennierna ökat i norra Sverige vilket inneburit<br />
att rennäringen på vissa håll påverkats negativt genom minskade betesarealer och ökad<br />
mänsklig aktivitet (1, 2, 3). I samband med större exploateringar inom renbeteslandet har<br />
det blivit allt vanligare att <strong>sociala</strong> <strong>konsekvensbeskrivningar</strong> (SKB) ut<strong>för</strong>s i syfte att utreda<br />
ekonomiska, kulturella, hälsomässiga och <strong>sociala</strong> konsekvenser <strong>för</strong> de renskötande<br />
samerna. En SKB:s syfte är också att utarbeta <strong>för</strong>slag på åtgärder som kan minska<br />
oönskade negativa konsekvenser och maximera eventuella positiva effekter.<br />
Ur rennäringens perspektiv är flera faktorer av betydelse vid etablering av vindkraft,<br />
liksom vid andra exploateringar på marker där man bedriver renskötsel. Placeringen av,<br />
och storleken på etableringen, tillsammans med de kumulativa exploateringseffekterna<br />
inom samebyn, är avgörande <strong>för</strong> vilka konsekvenser etableringen kommer att få.<br />
Föreliggande rapport tar upp ett antal principiellt viktiga frågor och faktorer som bör<br />
utredas eller beaktas i en SKB-process. Vi har även <strong>för</strong>sökt <strong>för</strong>klara på vilka sätt, och<br />
genom vilka processer en markexploatering kan påverka samebyarna och de renskötande<br />
samerna ekonomiskt, kulturellt, socialt och hälsomässigt. I rapporten lämnas också <strong>för</strong>slag<br />
på hur man kan gå till väga i ett SKB-arbete.<br />
Nedan ges en sammanfattning av faktorer som bör uppmärksammas in<strong>för</strong> en SKB-process,<br />
konsekvenser och åtgärder som bör utredas, samt analyser och datainsamling som bör<br />
genom<strong>för</strong>as.<br />
Faktorer som bör uppmärksammas under planeringen av SKB:n<br />
• Tidig information till, och dialog med samebyn<br />
• Företaget eller konsulten som genom<strong>för</strong> SKB:n<br />
• Integrering av MKB:n och SKB:n<br />
• Samebyns medverkan i SKB-processen<br />
• Samrådsmöten med samebyn i planeringen av SKB-processen<br />
Områden, konsekvenser och åtgärder som bör utredas i SKB:n<br />
• Nulägesbeskrivning av rennäringen, samebyn och dess medlemmar ur ett<br />
ekonomiskt, hälsomässigt och socialt perspektiv<br />
• Kulturhistorisk beskrivning av det aktuella markområdet<br />
• Möjliga ekonomiska, kulturella, hälsomässiga och <strong>sociala</strong> konsekvenser av<br />
exploateringen<br />
• Relevanta kompensationer och åtgärder<br />
4
SKB-processens genom<strong>för</strong>ande<br />
• Integrering av MKB- och SKB-processerna<br />
• Faktainsamling av samebyns ekonomiska, hälsomässiga och <strong>sociala</strong> <strong>för</strong>utsättningar,<br />
samt undersökning av eventuell kulturhistorisk dokumentation över området. Kan<br />
göras genom litteraturstudier, myndighetskontakter och intervjuer med<br />
samebymedlemmar<br />
• Analys av konsekvenser, såväl direkta som indirekta och kumulativa<br />
• Åtgärdsdiskussioner och <strong>för</strong>slag på kompensationer<br />
• Författande av en SKB-rapport<br />
5
Bakgrund<br />
I länder som USA, Kanada och Australien är det sedan länge lagstiftat att <strong>sociala</strong><br />
<strong>konsekvensbeskrivningar</strong> (SKB:er) ska ut<strong>för</strong>as i samband med exploateringar som<br />
genom<strong>för</strong>s där urfolk lever och/eller har sin utkomst. För att ge ekonomiskt stöd till vissa<br />
exploateringar kräver det internationella finansieringsinstitutet, IFC, att exploatören<br />
genom<strong>för</strong> en SKB som särskilt uppmärksammar konsekvenser <strong>för</strong> urfolks rättigheter till<br />
sina traditionella marker, sin kultur och sitt uppehälle [4]. Anledningen till IFC:s krav på<br />
SKB är att en ekonomiskt och långsiktigt hållbar etablering <strong>för</strong>utsätter att man tar hänsyn<br />
till <strong>sociala</strong>, kulturella och ekonomiska konsekvenser <strong>för</strong> lokalbefolkningen och andra<br />
intressenter [4]. Riktlinjer har utarbetats av International Association for Impact<br />
Assessment <strong>för</strong> vilka principer som bör gälla vid genom<strong>för</strong>ande av SKB-utredningar [5]. I<br />
<strong>för</strong>eliggande rapport har dessa principer anpassats till svenska <strong>för</strong>hållanden och inkluderats<br />
i vägledningen.<br />
I Sverige finns ännu ingen lag på att en SKB ska ut<strong>för</strong>as i samband med exploateringar.<br />
Däremot måste enligt miljöbalken en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) genom<strong>för</strong>as<br />
innan en större exploatering kan komma till stånd. Syftet med en MKB är att identifiera<br />
och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet kan med<strong>för</strong>a på<br />
människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö. En MKB ska<br />
också innehålla en bedömning av exploateringseffekter på människors hälsa och miljö. I<br />
praktiken har emellertid de flesta MKB:er kommit att fokuseras på effekter på natur och<br />
djurliv medan effekterna på människornas kultur, ekonomi och hälsa fått litet, eller inget<br />
utrymme. Detta har skapat ett behov av att komplettera MKB med en SKB vid vissa<br />
exploateringar, bl.a. vid exploateringar som kan <strong>för</strong>väntas påverka de renskötande<br />
samernas <strong>för</strong>utsättningar att bedriva rennäring och utöva den samiska kulturen.<br />
En SKB kan alltså anses som en komplettering till en MKB och bör innehålla en utredning<br />
och beskrivning av <strong>för</strong>väntade ekonomiska, kulturella, <strong>sociala</strong> och hälsomässiga effekter<br />
av en exploatering, samt <strong>för</strong>eslå sätt att undanröja, minska eller kompensera <strong>för</strong> negativa<br />
och <strong>för</strong>stärka positiva effekter. I samband med större exploateringar av markområden där<br />
samebyar bedriver renskötsel har det blivit allt vanligare att SKB:er genom<strong>för</strong>s. Det finns<br />
dock ännu inga nationella riktlinjer <strong>för</strong> vad en SKB ska innehålla och hur den ska<br />
genom<strong>för</strong>as.<br />
Denna rapport har som huvudsyfte att identifiera ett antal väsentliga kulturella,<br />
ekonomiska, <strong>sociala</strong>, hälsomässiga och psykologiska konsekvenser <strong>för</strong> de renskötande<br />
samerna vid exploateringar, särskilt vindkraftsexploateringar i en sameby, och att redogöra<br />
<strong>för</strong> ett antal <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> att skapa en framgångsrik SKB-process. Varje specifik<br />
exploatering kommer att skapa ett antal unika konsekvenser som kan (eller inte kan)<br />
åtgärdas eller kompenseras på olika sätt fram<strong>för</strong> allt beroende på typ av, storlek på och<br />
6
geografisk placering av exploateringen, och på den aktuella samebyns geografiska,<br />
ekonomiska, kulturella, <strong>sociala</strong> och hälsomässiga <strong>för</strong>utsättningar. Konsekvenser och<br />
åtgärder/kompensationer blir således unika i varje enskilt fall, var<strong>för</strong> vi i denna rapport inte<br />
har någon ambition att presentera en komplett ”manual” utan snarare en sammanställning<br />
och beskrivning av ett antal principiellt viktiga faktorer som bör utredas och ingå i en<br />
SKB-process. Vi har även <strong>för</strong>sökt <strong>för</strong>klara på vilka sätt, och genom vilka processer en<br />
markexploatering kan påverka samebyarna och de renskötande samerna ekonomiskt,<br />
kulturellt, socialt och hälsomässigt.<br />
7
SKB-processen<br />
En <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att minimera negativa konsekvenser och att <strong>för</strong>stärka positiva effekter<br />
vid en vindkraftsexploatering är att det tidigt skapas ett gott samverkansklimat mellan<br />
exploatören, dennes eventuella konsulter och samebyn. Ett självklart villkor <strong>för</strong> en<br />
fungerade samverkan är att man respekterar varandras rättigheter och att man bemöter<br />
varandra på ett respektfullt och hänsynsfullt sätt.<br />
Figur 1 sammanfattar faktorer som bör uppmärksammas in<strong>för</strong> en SKB-process,<br />
konsekvenser och åtgärder som bör utredas samt analyser och datainsamling som bör<br />
genom<strong>för</strong>as.<br />
FAKTORER SOM BÖR UPPMÄRKSAMMAS UNDER PLANERINGEN AV SKB:n<br />
Tidig information till, och dialog med samebyn<br />
Företaget eller konsulten som genom<strong>för</strong> SKB:n<br />
Integrering av MKB:n och SKB:n<br />
Samebyns medverkan i SKB-processen<br />
Samrådsmöten med samebyn i planeringen av SKB-processen<br />
OMRÅDEN, KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER SOM BÖR UTREDAS I SKB:n<br />
Nulägesbeskrivning av rennäringen, samebyn och dess medlemmar ur ett ekonomiskt,<br />
hälsomässigt och socialt perspektiv<br />
Kulturhistorisk beskrivning av det aktuella markområdet<br />
Möjliga ekonomiska, kulturella, hälsomässiga och <strong>sociala</strong> konsekvenser av exploateringen<br />
Relevanta kompensationer och åtgärder<br />
SKB-PROCESSENS GENOMFÖRANDE<br />
1. Integrering av MKB- och SKB-processerna<br />
2. Faktainsamling av samebyns ekonomiska, hälsomässiga och <strong>sociala</strong> <strong>för</strong>utsättningar, samt<br />
undersökning av eventuell kulturhistorisk dokumentation över området. Genom<strong>för</strong>s genom:<br />
• Sameby- och myndighetskontakter<br />
• Litteraturstudier<br />
• Intervjuer och/eller enkäter<br />
3. Analys av konsekvenser<br />
• Direkta<br />
• Indirekta<br />
• Kumulativa<br />
4. Åtgärdsdiskussioner och <strong>för</strong>slag på kompensationer<br />
5. Författande av en SKB-rapport<br />
Figur 1. Sammanfattning av SKB-processens planering, innehåll och genom<strong>för</strong>ande.<br />
8
Faktorer som bör uppmärksammas under planeringen av SKB:n<br />
Tidig information och dialog<br />
Exploatören bör så snart man identifierat ett specifikt geografiskt område <strong>för</strong> en<br />
vindkraftsanläggning ta kontakt med berörda samebyar och ge information om den<br />
planerade placeringen och den tänkta verksamheten. Det kan här vara värdefullt att utgå<br />
från den <strong>kommun</strong>ala översiktsplanen som ett <strong>för</strong>sta planeringsunderlag. Tidig information<br />
ger samebyn möjlighet att vara delaktig redan under planeringsfasen, och samebyns<br />
medlemmar får då tillfälle att göra en bedömning om den tänkta placeringen av<br />
vindkraftsanläggningen är möjlig ur ett rennäringsperspektiv. Samebymedlemmarna kan<br />
eventuellt också bistå med <strong>för</strong>slag till alternativa placeringar av vindkraftsanläggningen,<br />
placeringar som skulle skapa mindre skada, eller rentav positiva effekter, <strong>för</strong> renskötseln.<br />
När det gäller områden <strong>för</strong> t. ex. vindkraftsetableringar inom <strong>Lycksele</strong> <strong>kommun</strong> kan det<br />
handla om att exploatör och sameby tillsammans ser över de alternativ <strong>för</strong> etablering som<br />
identifierats i den <strong>kommun</strong>ala översiktsplanen.<br />
En tidig delgivning till, och dialog med berörda samebyar skapar bättre <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong><br />
ett långsiktigt och hållbart samarbete mellan exploatören och samebyn, vilket också<br />
<strong>för</strong>ordas i miljöbalken.<br />
Företaget eller konsulten som genom<strong>för</strong> SKB:n<br />
För att en SKB ska kunna genom<strong>för</strong>as på ett konstruktivt sätt och få en bred acceptans är<br />
det av stor vikt att både samebyn och exploaterings<strong>för</strong>etaget är eniga i val av den eller de<br />
som får uppdraget att ut<strong>för</strong>a SKB-arbetet. Det är viktigt att den eller de som ansvarar <strong>för</strong><br />
SKB-processen har en oberoende roll i <strong>för</strong>hållande till både exploatören och samebyn.<br />
Integrering av MKB:n och SKB:n<br />
Arbetet med MKB:n och SKB:n bör integreras. Skälet till detta är att effekterna på bl.a.<br />
natur, djur och infrastruktur, vilket utreds i en MKB, har avgörande betydelse <strong>för</strong> hur<br />
exploateringen kommer att påverka människornas kultur, hälsa, ekonomi och psyko<strong>sociala</strong><br />
villkor, vilka utreds i en SKB. Som <strong>för</strong>klaras senare i rapporten är placeringen av, och<br />
storleken på en vindkraftsexploatering av avgörande betydelse <strong>för</strong> vilka följderna blir <strong>för</strong><br />
rennäringen, renskötarfamiljerna och <strong>för</strong> den samiska kulturen (se Konsekvenser av<br />
markexploatering). Konsekvenserna <strong>för</strong> de renskötande samerna bestäms även av vilka<br />
infrastrukturella <strong>för</strong>ändringar t. ex. nya vägar och kraftledningar som planeras i anslutning<br />
till exploateringen. MKB:n och SKB:n rekommenderas där<strong>för</strong> att integreras och göras i<br />
nära samverkan med de samebyar som berörs av exploateringen. Samebymedlemmarna har<br />
kunskapen om hur marken nyttjas av rennäringen idag, hur den nyttjades tidigare och hur<br />
man planerar att använda marken i framtiden, samt hur en exploatering skulle kunna<br />
påverka dem ekonomiskt, kulturellt, socialt och hälsomässigt. Ytterligare en <strong>för</strong>del med att<br />
integrera MKB- och SKB-arbetet är att samordningsvinster kan göras beträffande<br />
9
samrådsmöten, intervjuer och utredningar av markutnyttjande, kulturlandskap etc. Ett<br />
integrerat <strong>för</strong>farande sparar därmed både tid och pengar <strong>för</strong> såväl exploatören som<br />
samebyn.<br />
Samebyns medverkan i SKB-processen<br />
Det finns flera <strong>för</strong>delar med att samebyn aktivt medverkar i SKB-processen. Detta är<br />
väsentligt då samebymedlemmarna har kunskapen om hur renskötseln bedrivs i området,<br />
om områdets kulturlandskap och om hur de själva och den samiska kulturen kan komma att<br />
påverkas av exploateringen, samt om vilka åtgärder och kompensationer som effektivast<br />
skulle kunna mildra eventuella negativa effekter. En nackdel <strong>för</strong> samebyn är att ett aktivt<br />
deltagande i ett SKB-arbete tar tid från rennäringsarbete och andra sysslor. Om<br />
samebymedlemmarna inte anser sig ha tidsmässiga möjligheter att delta fullt ut i SKB:n<br />
kan man möjligen utse en extern representant som i nära dialog med samebyn deltar vid<br />
samrådsmöten och sköter kontakterna med exploatören och den som skall ut<strong>för</strong>a SKB:n.<br />
Under alla omständigheter är det viktigt att så mycket fakta som möjligt tas fram i en SKB,<br />
inte minst <strong>för</strong> att ge miljödomstolen de bästa <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> att göra en sakkunnig<br />
bedömning. Utan samebyns medverkan kommer exploatörens perspektiv och motiv att<br />
dominera de handlingar som miljödomstolen och myndigheterna ska ta hänsyn till vid<br />
beslut om exploateringstillstånd. I de fall då samebyar ändå väljer att inte delta i SKBarbetet<br />
är det viktigt att samebyn skriver ett yttrande till miljödomstolen där man motiverar<br />
var<strong>för</strong> man väljer att inte delta i SKB-processen. I en situation där en planerad exploatering<br />
omöjliggör rennäringsaktiviteter i en stor del av samebyn kan man inte <strong>för</strong>vänta sig att<br />
samebyn ska vara intresserad av att diskutera några former av kompensationer. För att<br />
miljödomstolen ändå ska kunna besluta om rimliga kompensationer <strong>för</strong> rennäringen är det i<br />
en sådan situation viktigt att det i SKB:n eller i samebyns skrivelse till miljödomstolen<br />
tydligt framgår var<strong>för</strong> samebyn inte accepterar den planerade exploateringen, samt vilka<br />
orsakerna är till detta ställningstagande, t. ex. att exploateringen omöjliggör fortsatt<br />
rennäring <strong>för</strong> stora delar av samebyns medlemmar, eller att den placeras på bästa<br />
kalvningslandet.<br />
Det kan vara svårt att upptäcka samiska kulturella och heliga platser i renbetesområdet. En<br />
orsak till detta är att man i den samiska kulturen vill överlämna naturen så orörd som<br />
möjligt till kommande generationer. Traditionell kunskap om kultutlämningar är ofta<br />
bristfällig eller ännu inte dokumenterad. Kunskapen om kulturellt viktiga platser och om<br />
hur olika markområden användes finns ofta hos de nu levande renskötarna. Kunskapen<br />
finns sällan nedtecknad utan sprids från generation till generation genom muntlig tradition.<br />
Utan de renskötande samernas medverkan i SKB-processen kommer denna kunskap inte<br />
att beaktas i beredningar och beslut som rör exploateringen.<br />
10
Samrådsmöten med samebyn i planeringen av SKB:n<br />
Vid det <strong>för</strong>sta samrådsmötet bör man diskutera den geografiska placeringen av den<br />
<strong>för</strong>eslagna vindkraftsanläggningen, samt hur man tänker lägga upp SKB-arbetet. Ett<br />
samverkansavtal <strong>för</strong> SKB-processen bör upprättas. Innehållet i avtalet kommer att vara<br />
unikt i varje enskilt exploateringsfall. Nedan ges några <strong>för</strong>slag på vad samverkansavtalet<br />
kan innehålla:<br />
• Tid- och aktivitetsplan d.v.s. när, var och hur arbetet ska ut<strong>för</strong>as<br />
• Samebyns, exploatörens och SKB-ut<strong>för</strong>arens roller bör tydligt definieras<br />
• Arbetsgrupper och kontaktpersoner<br />
• Tidsramar <strong>för</strong> samråd och diskussioner (det är viktigt att känna till och dokumentera<br />
att väder och vind till stor del styr renskötselarbetet och att SKB-arbetet måste ta<br />
hänsyn till detta)<br />
• Att kontinuerliga avstämningar görs under processens gång<br />
• Ekonomiska ersättningar <strong>för</strong> samebyns medverkan<br />
• Sekretessfrågor och ägandefrågor (bl. a. vem som har rätt att ta del av eventuellt<br />
intervjumaterial, kartläggningar av kulturlandskapet, protokoll och slutrapport)<br />
Samverkansavtalet bör således innehålla överenskommelser om bl. a. tid- och<br />
aktivitetsplan, ansvars<strong>för</strong>delning, kostnader och ersättningar, och sekretess och<br />
ägandefrågor. Uppföljningar bör göras kontinuerligt under SKB-processens gång <strong>för</strong> att<br />
stämma av hur arbetet fortskrider. Eventuellt behöver planeringen justeras, olika<br />
problemområden utredas och ytterligare avstämningar göras. Det är också viktigt att det<br />
som sägs under dessa samrådsmöten dokumenteras i protokollform som godkänns och<br />
justeras av båda parter. Minnesanteckningar rekommenderas inte. I viss mån kan samråden<br />
ske genom telefonmöten i stället <strong>för</strong> genom fysiska möten vilket både sparar tid och<br />
pengar. Samverkansavtalet <strong>för</strong> SKB-processen bör vara klart innan själva SKB-arbetet<br />
påbörjas.<br />
Om samebyn är positiv till exploaterings<strong>för</strong>slaget bör ett nytt samarbetsavtal upprättas där<br />
man gemensamt kommer överens om hur etablerings-, drifts- och avvecklingsfasen ska<br />
genom<strong>för</strong>as, och som reglerar ersättningsnivåer, eventuellt delägarskap eller andra<br />
kompensationer. En väl genom<strong>för</strong>d SKB utgör ett bra faktaunderlag <strong>för</strong> detta<br />
samarbetsavtal. Vi rekommenderar att båda parter konsulterar juridiska ombud <strong>för</strong> att<br />
säkerställa att parterna får sina krav tillgodosedda och att avtalet blir juridiskt korrekt.<br />
11
Områden, konsekvenser och åtgärder som bör utredas i SKB:n<br />
Nulägesbeskrivning av rennäringen och samebyn<br />
För att kunna göra en rimlig bedömning av hur en vindkraftsexploatering kommer att<br />
påverka människorna i samebyn, och den verksamheten som de bedriver i området, är det<br />
viktigt att skapa en detaljerad bild av de aktuella ekonomiska, hälsomässiga och <strong>sociala</strong><br />
<strong>för</strong>utsättningarna. Demografiska uppgifter om samebyn samt aktuella ekonomiska<br />
<strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> samebymedlemmarna och dess hushåll bör beskrivas. Allmän<br />
information om rennäring och renskötsel kan fås från bl.a. Sametinget, Svenska Samers<br />
Riks<strong>för</strong>bund (SSR) samt länsstyrelsen. Information om antal rennärings<strong>för</strong>etag och<br />
demografin i den aktuella samebyn kan i viss mån inhämtas från länsstyrelsen och SSR.<br />
Den mest aktuella informationen fås dock från den berörda samebyn. Forskningsresultat<br />
om t.ex. renens beteende, hälsoläge och arbetsmiljörisker i rennäringen kan hämtas från<br />
olika vetenskapliga litteraturdatabaser som Medline och Libris. Vetenskaplig information<br />
kan även fås från bl. a. Centrum <strong>för</strong> samisk forskning vid Umeå universitet, Sveriges<br />
Lantbruksuniversitet (SLU), enheten <strong>för</strong> rennäring vid Uppsala universitet samt Södra<br />
Lapplands Forskningsenhet i Vilhelmina. De regionala rovdjursråden och länsstyrelserna<br />
kan bistå med information om rovdjurs<strong>för</strong>ekomsten i det aktuella området. Ekonomiska<br />
frågeställningar angående ersättningar <strong>för</strong> t. ex. rovdjursdödade renar arbetar man med vid<br />
SLU i Uppsala. Information finns också på Sametingets hemsida om ersättningsnivåer <strong>för</strong><br />
rovdjursdödade renar.<br />
Kunskapsunderlaget till SKB:n tas således fram genom litteraturstudier, arkeologiska<br />
undersökningar, enkäter, intervjuer och diskussioner. Genom att i möjligaste mån använda<br />
vetenskapliga resultat och metoder <strong>för</strong>bättrar man möjligheterna till vederhäftiga slutsatser<br />
om t. ex. olika konsekvenser. Sannolikheten blir också större att t. ex. intervjufrågor blir<br />
formulerade på ett sätt som gör att man får den information man efterfrågar och att innehåll<br />
i intervjumaterialet tolkas på rätt sätt. Det finns väl beprövade vetenskapliga metoder både<br />
vad gäller intervjuteknik, analys av textmaterial och framställande av enkäter [6, 7, 8, 9].<br />
Det är också mycket viktigt att ta hänsyn till det kumulativa exploateringstrycket på<br />
samebyns totala betesområde. Här bör man i SKB-arbetet ta hjälp av samebyarnas<br />
markanvändningsplaner eller renbruksplaner, samt inhämta information från<br />
samebymedlemmar, länsstyrelsen, <strong>kommun</strong>ens översiktsplan och från eventuellt från andra<br />
exploatörer [se t.ex. www.Ren2000.se].<br />
Kulturhistorisk beskrivning av det aktuella markområdet<br />
För att få en bakgrund till hur det aktuella området tidigare har använts av de renskötande<br />
samerna, och vilken betydelse det har <strong>för</strong> samebymedlemmarna idag, bör en historisk och<br />
kulturell beskrivning av området göras. En kulturhistorisk beskrivning skapar en bättre<br />
<strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> hur människorna kan påverkas av en exploatering, och kan också identifiera<br />
12
mer eller mindre lämpliga lokaliseringar av exploateringen ur ett kulturhistoriskt<br />
perspektiv. Den kulturhistoriska beskrivningen bör innehålla uppgifter om kulturhistoriska<br />
betydelsefulla platser som bör bevaras, samt om hur samebyn använde marken tidigare, hur<br />
den utnyttjas idag och hur man planerar att använda marken i framtiden.<br />
Om en kulturhistorisk utredning inte redan finns bör en sådan göras i anslutning till SKB:n.<br />
Samebyn bör vara delaktig i valet av de arkeologer, eller motsvarande, som engageras i<br />
utredningen eftersom detaljerad kännedom om den samiska kulturen är kritisk <strong>för</strong><br />
kvaliteten på en sådan utredning.<br />
Möjliga konsekvenser av en exploatering<br />
För att få en så fullständig bild som möjligt av tänkbara konsekvenser är det viktigt att<br />
utreda både direkta, indirekta och kumulativa effekter med fokus på ekonomiska,<br />
kulturella, hälsomässiga och <strong>sociala</strong> faktorer [10]. Finns olika alternativa<br />
etableringsscenarier bör dessa utredas separat <strong>för</strong> att om möjligt kunna välja det som<br />
skapar minst negativa konsekvenser och som ger mest positiva effekter (se nedan,<br />
Relevanta kompensationer och åtgärder). Konsekvensanalysen kommer att ligga till grund<br />
<strong>för</strong> den efterföljande kompensations- och åtgärdsutredning var<strong>för</strong> det är viktigt att så<br />
många konsekvenser som möjligt undersöks.<br />
Nedan ges några <strong>för</strong>slag, utan inbördes prioriteringsordning, på konsekvenser som kan<br />
utredas.<br />
– Hur används marken där etableringen är tänkt att ske? T. ex. om platsen som valts ut<br />
<strong>för</strong> vindkraftexploatering används som ett viktigt kalvningsland påverkas renhjorden<br />
både beträffande antal och åldersstruktur.<br />
– Finns alternativa platser <strong>för</strong> exploateringen? T. ex. om det finns andra markområden<br />
som innebär mindre störningar <strong>för</strong> rennäringen och som är möjliga alternativ ur<br />
exploatörens perspektiv.<br />
– Hur många andra exploateringar finns och planeras på samebyns marker, d.v.s. inom<br />
hela samebyns betesområde? T. ex. andra exploateringar som gruvor, skogsbruk och<br />
turistanläggningar.<br />
– Hur omfattande är rovdjurstrycket i det aktuella området (se figur 2).<br />
– Hur påverkas mäns, kvinnors och barns situation ur ett fysiskt, socialt och<br />
psykosocialt perspektiv? Leder exploateringen till ökad arbetsbelastning, ökad<br />
stress, ökad risk <strong>för</strong> olyckor och belastningsbesvär, mindre socialt stöd från familj,<br />
arbetskamrater, vänner och grannar etc. (se figur 4).<br />
– Hur påverkas möjligheterna att tala det samiska språket? T. ex. genom att färre<br />
renskötare arbetar i renskötseln eller att färre tillfällen ges <strong>för</strong> att tala samiska (se<br />
figur 3).<br />
13
– Hur påverkas möjligheterna till att utöva duodji (samisk slöjd)? T. ex. genom att fler<br />
möten och mer administration minskar de tidsmässiga <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> att utöva<br />
duodji (se figur 3).<br />
– Hur påverkas de samiska turist<strong>för</strong>etagen? T. ex. genom att tillgången till orörd natur<br />
och traditionell renskötselmiljö minskar.<br />
– Hur påverkas fiske- och jaktmöjligheter? T. ex. genom att tillgången på jaktbart vilt<br />
och fisk minskar.<br />
– Hur påverkas samebyns utvecklingsmöjligheter (se figur 2)? T. ex. genom att man<br />
måste arbeta mer och därigenom får sämre <strong>för</strong>utsättningar att t. ex. utveckla och<br />
in<strong>för</strong>a nya kött<strong>för</strong>ädlingsmetoder. Här kan man naturligtvis också tänka sig att<br />
exploateringen, genom t. ex. ny infrastruktur och ekonomiska kompensationer, kan<br />
<strong>för</strong>bättra samebyns utvecklingsmöjligheter.<br />
Relevanta kompensationer och åtgärder<br />
En beskrivning av möjliga kompensationer och åtgärder bör göras <strong>för</strong> att kunna<br />
kompensera samebymedlemmarna <strong>för</strong> negativa konsekvenser som kan uppkomma, men<br />
också <strong>för</strong> att optimera eventuella positiva effekter av exploateringen. Finns olika alternativ<br />
till lokalisering av exploateringen bör en kompensationsutredning göras <strong>för</strong> var och en av<br />
dessa.<br />
Kompensationerna eller åtgärderna bör baseras på den konsekvensanalys som genom<strong>för</strong>ts.<br />
För att få en helhetsbild av effekterna, inklusive kumulativa effekter, är det nödvändigt att<br />
hela konsekvensanalysen är klar innan man påbörjar åtgärdsdiskussionerna. Om samebyn<br />
redan har många exploateringar på sina marker kan den enda rimliga kompensationen<br />
utgöras av ny betesmark som ersätter den <strong>för</strong>lorade, vilket ofta inte låter sig göras då det<br />
inte finns något överskott på renbetesmark.<br />
Nedan ges några exempel på kompensationer och åtgärder som kan vara relevanta.<br />
• Att ge ekonomisk kompensation <strong>för</strong> ökade kostnader i samband med t. ex. ökad<br />
arbetsinsats, ökade bränslekostnader, ökade antal helikopterinsatser, ökade<br />
transportkostnader och anställning av arbetskraft (se figur 2).<br />
• Att bekosta infrastrukturella åtgärder som t. ex. stängsel, vägövergångar och broar<br />
om nya flyttvägar måste tas i anspråk (figur 2).<br />
• Att stänga av nybyggda vägar som genererats i samband med en exploatering, <strong>för</strong> att<br />
minska den mänskliga aktiviteten i området under särskilt känsliga<br />
renskötselperioder.<br />
• Att erbjuda möjligheter till delägarskap.<br />
• Att bekosta utbildning <strong>för</strong> att ge samiska barn och ungdomar möjligheter att lära sig<br />
samiskt hantverk i hemmet eller genom särskilda utbildningar (se figur 3).<br />
14
• Att bekosta utbildning till t. ex. personal inom socialtjänsten och hälso- och<br />
sjukvården <strong>för</strong> att öka kunskap om den samiska kulturen och om renskötarnas<br />
livsstil och arbetsmiljö. Detta ökar möjligheterna till en bättre <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong><br />
samebymedlemmarnas hälso- och livssituation, och bör resultera i ett bättre<br />
bemötande (se figur 3 och 4).<br />
• Att bekosta översättning av informationsmaterial till samiska från berörda<br />
hälsovårdande myndigheter vilket skulle kunna minska samernas underutnyttjande<br />
av sjukvården (se figur 3 och 4).<br />
• Att bekosta kunskapsspridning om den samiska kulturen och renskötseln till<br />
lokalbefolkningen <strong>för</strong> att öka <strong>för</strong>ståelsen <strong>för</strong> rennäringens behov och den<br />
renskötande livsstilen (se figur 3).<br />
• Att bekosta olika <strong>sociala</strong> aktiviteter <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra de <strong>sociala</strong> relationerna mellan<br />
samerna och lokalbefolkningen inom samebyns renbetesområde (se figur 4).<br />
SKB-processens genom<strong>för</strong>ande<br />
Integrering av MKB- och SKB-processerna<br />
När <strong>för</strong>etaget informerat samebymedlemmarna om den tänkta vindkraftsexploateringen,<br />
och man kommit överens om att göra en SKB, och gemensamt valt konsult eller <strong>för</strong>etag<br />
som ska ut<strong>för</strong>a SKB-arbetet, bör parterna påbörja planeringen av MKB- och SKBprocesserna.<br />
Under utredningsprocessen är det viktigt att MKB- och SKB-processerna<br />
integreras (se ovan, Faktorer som bör uppmärksammas under planeringen av SKB:n.<br />
Integrering av MKB:n och SKB:n).<br />
Faktainsamling<br />
Faktainsamlingen genom<strong>för</strong>s bl.a. med hjälp av litteraturstudier, myndighetskontakter och<br />
genom intervjuer och/eller enkäter (se ovan, Områden, konsekvenser och åtgärder som bör<br />
utredas i SKB:n. Nulägesbeskrivning av rennäringen och samebyn).<br />
Analys av konsekvenser<br />
Baserad på det faktamaterial man insamlat görs en analys av vilka möjliga direkta,<br />
indirekta och kumulativa konsekvenser en vindkraftsetablering kan komma att få <strong>för</strong><br />
rennäringen och samebymedlemmarna i det aktuella området (se ovan, Områden,<br />
konsekvenser och åtgärder som bör utredas i SKB:n. Möjliga konsekvenser av en<br />
exploatering). Man bör utreda:<br />
direkta effekter, som <strong>för</strong>lust av betesmark och flyttvägar, ökad olycksrisk etc. (figur<br />
2–4)<br />
15
indirekta effekter, som t. ex. dåliga relationer mellan samebyar och mellan<br />
samebyar och lokalbefolkningen<br />
kumulativa effekter, d.v.s. summan av samtliga markexploateringar och andra<br />
störningar inom samebyns renbetesmark<br />
Kompensations- och åtgärdsdiskussioner<br />
När konsekvensanalyserna är genom<strong>för</strong>d följer en diskussion med samebymedlemmarna<br />
om vilka åtgärder som är möjliga <strong>för</strong> att minimera negativa effekter och <strong>för</strong> att maximera<br />
de positiva konsekvenserna (se ovan Områden, konsekvenser och åtgärder som bör<br />
utredas i SKB:n. Relevanta kompensationer och åtgärder).<br />
SKB-rapporten<br />
Faktamaterialet, analysresultaten och resultaten av kompensationsresonemangen<br />
sammanställs slutligen i en rapport. Rapporten bör också innehålla en beskrivning av hur<br />
SKB-processen genom<strong>för</strong>ts och vilka metoder som använts. Det är angeläget att man ger<br />
tid till samebymedlemmarna, eller samebyns arbetsgrupp, att läsa igenom och kommentera<br />
rapporten innan slutversionen färdigställs. Både exploatören och samebyn bör känna sig<br />
nöjda med slutversionen av SKB-rapporten. Om parterna har meningsskiljaktigheter<br />
beträffande rapportens innehåll eller tolkningar bör detta tydligt framgå av rapporten.<br />
16
Rennäring, dess villkor och den samiska kulturen<br />
Kunskapen om rennäringen och dess villkor är av central betydelse om man ska kunna<br />
<strong>för</strong>stå hur en vindkraftsexploatering påverkar en sameby och dess medlemmar. Vår<br />
erfarenhet är att sådan kunskap i stor utsträckning saknas såväl inom myndigheter och<br />
bland beslutsfattare som i näringslivet. Vi vill där<strong>för</strong> här ge en kortfattad beskrivning av<br />
rennäringen och den samiska kulturen.<br />
Renskötseln är en central näring i den samiska kulturen och en viktig traditions- och<br />
kulturbärare. Den utgör också basen <strong>för</strong> det samiska språket. Rennäringen är således både<br />
ett levebröd och en väsentlig samisk kulturbärande faktor. Man kan där<strong>för</strong> inte enbart<br />
analysera eventuella exploateringskonsekvenser utifrån ett <strong>för</strong>etagsekonomiskt perspektiv,<br />
utan man måste också ta hänsyn till effekterna på den samiska kulturen och den<br />
renskötande livsstilen [11].<br />
Renskötsel är en extensiv näring som styrs av renarnas naturliga anpassning till klimatet<br />
och årstiderna. Den moderna rennäringen behöver stora arealer <strong>för</strong> sin verksamhet. I<br />
Sverige finns ca 2 500 samer som i mer eller mindre utsträckning lever på renskötsel.<br />
Rennäringen skapar dessutom arbetstillfällen <strong>för</strong> ortsbefolkningen genom anställningar i<br />
renskötsel<strong>för</strong>etagen och genom arbete åt åkerier, entreprenörer <strong>för</strong> plogning av vägar och<br />
ensilageproducenter.<br />
Köttproduktion utgör den ekonomiska basen i rennäringen, men inkomster från binäringar<br />
som jakt och fiske är också ekonomiskt betydelsefulla. Det enda driftsbidrag som utgår till<br />
renskötseln är prisstöd vid <strong>för</strong>säljning av renkött. Vid skador av skilda slag utgår<br />
ersättningar, vilket inte ska <strong>för</strong>växlas med bidrag, bl. a. <strong>för</strong> rovdjurs- och trafikdödade<br />
renar, <strong>för</strong> merkostnader till följd av Tjernobylolyckan och vattenregleringar.<br />
Renkött är ett högkvalitativt livsmedel vilket börjat uppmärksammas allt mer. Renkött,<br />
liksom kött från andra hjortdjur som livnär sig på naturbete, innehåller bl. a. mer omega-3fettsyror,<br />
omega-6-fettsyror och antioxidanter, och är därmed nyttigare och mer hållbart<br />
jäm<strong>för</strong>t med kött från djur som utfodrats konventionellt med sädesbaserade pellets och<br />
kraftfoder [12].<br />
En sameby är både en ekonomisk, administrativ sammanslutning och ett geografiskt<br />
område. Samebyn består av flera renskötsel<strong>för</strong>etag som i sin tur består av en eller flera<br />
renägare. Renägare som bedriver kommersiell renskötsel, och dessas familjemedlemmar,<br />
är medlemmar i samebyn. En sameby får i dagsläget inte bedriva annan ekonomisk<br />
verksamhet än renskötsel. Länsstyrelsen fastställer det högsta antal renar som samebyn får<br />
inneha på sitt betesområde. Enligt renskötselrätten får den som är same använda mark och<br />
vatten <strong>för</strong> sig och sina renar. Renskötselrätten grundar sig på urminneshävd och är liksom<br />
äganderätten skyddad av Sveriges grundlag [13].<br />
17
Renskötarna i fjällsamebyar flyttar renarna i öst-västlig riktning mellan betesmarker i<br />
skogslandet och i fjällen. Väster om odlingsgränsen, på de s.k. åretruntmarkerna, bedriver<br />
fjällsamerna renskötsel under hela året. Detsamma gäller <strong>för</strong> skogssamebyarna väster om<br />
lappmarksgränsen. Öster om odlings- respektive lappmarksgränsen har samebyarna<br />
betesrätt från 1 oktober till och med 30 april.<br />
I Västerbottens län livnär sig 300–400 personer på renskötsel genom sammanlagt ca 120<br />
renskötsel<strong>för</strong>etag. Rennäringen är organiserad i sju samebyar varav sex är fjällsamebyar,<br />
d.v.s. har vinterbetslanden i skogsområdet öster om fjällkedjan och sommarbeteslanden i<br />
fjällen. En av länets samebyar är en skogssameby, vilka bedriver renskötsel året om i<br />
skogslandet [www.ac.lst.se].<br />
Inom <strong>Lycksele</strong> <strong>kommun</strong> har det <strong>för</strong>modligen funnits samer i flera tusen år. År 1607 utsåg<br />
Karl IX den gamla samiska samlingsplatsen <strong>Lycksele</strong> till en av fem knutpunkter i<br />
Lappland [www.samerna.com]. Fyra av Västerbottens samebyar har vinterbete inom<br />
<strong>Lycksele</strong> <strong>kommun</strong> och en sameby har delar av sina åretruntmarker i <strong>kommun</strong>en. Malå<br />
sameby består av ca 11 rennärings<strong>för</strong>etag, Grans sameby ca 10 rennärings<strong>för</strong>etag, Rans<br />
sameby ca 25 rennärings<strong>för</strong>etag, Ubmeje tjeälddie ca 13 rennärings<strong>för</strong>etag och Vapstens<br />
sameby ca 8 rennärings<strong>för</strong>etag [www.ac.lst.se].<br />
Varje sameby <strong>för</strong>fogar över ett bestämt betesområde och renarna vandrar eller drivs mellan<br />
de olika betesområdena beroende på betes<strong>för</strong>hållanden och årstid. Varje betesområde har<br />
olika egenskaper och vegetation och kan där<strong>för</strong> inte ersätta varandra eftersom renarnas<br />
resursutnyttjande varierar mellan olika årstider. För att bibehålla en långsiktig tillgång på<br />
renbete används ett växelbruksystem där vissa betesområden läggs i träda <strong>för</strong> att betet ska<br />
kunna återhämta sig, eller <strong>för</strong> att nyttjas vid extremt dåliga betes<strong>för</strong>hållanden.<br />
Renskötarna kallas ofta ”de åtta årstidernas folk” beroende på renskötselaktiviteternas<br />
specifika årstidsprägel. Eftersom denna rapport handlar om rennäringen inom <strong>Lycksele</strong><br />
<strong>kommun</strong>, där samebyarna i huvudsak har sina renar vintertid, ska vi göra en kortfattad<br />
beskrivning av vad som präglar renskötselarbetet under vinterperioden.<br />
Under hösten (oktober – december) samlar man ihop renarna <strong>för</strong> slakt och skiljning till<br />
mindre vintergrupper. Det senare <strong>för</strong> att utnyttja vinterbetet på ett effektivt sätt. När<br />
marken har frusit övergår renarna till lavbete, men betar fortfarande också växter på<br />
myrarna som alltjämt är gröna (kruståtel, dyfräken och fårsvingel). Flyttningen ner till<br />
vinterbeteslandet sker till fots eller genom transport med lastbil. När renarna flyttas till fots<br />
används tekniska hjälpmedel (skoter och eventuellt helikopter), och flyttningen sker<br />
huvudsakligen efter traditionella flyttleder. Tillgång till naturligt rastbete efter flyttlederna<br />
är viktig <strong>för</strong> att hålla renhjorden samlad och <strong>för</strong> att ge energi till den ansträngande<br />
vandringen. Ofta krävs även utfodring med pellets och/eller ensilage som komplement. En<br />
del samebyar är i stor utsträckning hänvisade till lastbiltransporter på grund av<br />
exploateringar, som t.ex. vattenregleringar, gruvbrytning och skogsavverkningar, som<br />
omöjliggjort eller avsevärt <strong>för</strong>svårat framkomligheten eller skapat betesbrist.<br />
18
Det huvudsakliga renskötselarbetet vintertid är allmän bevakning med skoter eller skidor<br />
<strong>för</strong> att kontrollera att renarna mår bra och har tillgång på föda. Man bevakar också renarna<br />
så att de håller sig inom samebyns marker och <strong>för</strong> att hålla rovdjur borta från renarna.<br />
Vintertid består betet huvudsakligen av olika sorters marklavar. Renlaven innehåller<br />
mycket lite proteiner vilket gör att renarna bara ökar marginellt i vikt under<br />
vintermånaderna. Det är under barmarksperioden som renarna bygger upp en fettreserv <strong>för</strong><br />
att klara vintern. Det magra betet gör att vintersäsongen är en av de känsligaste perioderna<br />
i renskötselåret. Flera faktorer styr tillgången på bete, bl. a. väderlek och snöns konsistens,<br />
tjocklek och bottenskiktets beskaffenhet [14]. Exploateringarna har de sista decennierna<br />
ökat markant, fram<strong>för</strong> allt i form av skogsbruk, gruvetableringar och turism, vilket har<br />
inneburit att samebyarnas totala betesareal har krympt. Samtidigt har betesmarkerna<br />
fraktionerats så att det krävs stora områden <strong>för</strong> att finna lämpligt betet som räcker hela<br />
vintern. Vid sämre betes<strong>för</strong>hållanden livnär sig renarna av hänglav på granar och tallar,<br />
samt på skorp- och bladlavar på trädstammar och stenar.<br />
Hälsosituation och arbetsmiljörisker i rennäringen<br />
För att kunna bedöma vilka <strong>sociala</strong>, psykologiska och hälsorelaterade konsekvenser en<br />
eventuell markexploatering kan komma att få är det nödvändigt att ha kunskap om<br />
hälsosituationen och arbetsmiljöriskerna i rennäringen. Nedan har vi kortfattat redogjort<br />
<strong>för</strong> några av de faktauppgifter och aspekter som vi anser vara viktiga <strong>för</strong> att kunna göra<br />
seriösa <strong>sociala</strong> och hälsorelaterade konsekvensanalyser.<br />
Hälsosituationen<br />
Genom de studier som genom<strong>för</strong>ts vid Södra Lapplands Forskningsenhet, tillsammans med<br />
resultat som presenterats från norska och finska samer, finns övertygande belägg <strong>för</strong> att<br />
sjukdoms<strong>för</strong>ekomst och riskfaktorexponering i vissa avseenden är speciella inom<br />
rennäringen (se nedan, Arbetsmiljörisker). Vi vet också att samiska män har en låg risk <strong>för</strong><br />
cancer, medan samiska kvinnor har en <strong>för</strong>höjd risk <strong>för</strong> hjärt-kärlsjukdomar [15, 16, 17, 18].<br />
Bland de svenska renskötande samerna har vi kunnat observera en kraftig överdödlighet i<br />
arbetsrelaterade dödsolyckor [15, 19]. Den relativa risken att <strong>för</strong>olyckas i arbetet har ökat<br />
under de senaste 40 åren. Renskötande män är också drabbade av muskuloskeletala besvär,<br />
s.k. belastningsskador, i högre utsträckning än andra kroppsarbetande män i fjällregionen<br />
[20, 21, 22]. Även kvinnorna i renskötarfamiljer har visat sig vara drabbad av<br />
belastningsskador i hög utsträckning [20, 21].<br />
Självmords<strong>för</strong>ekomsten är ca 50% högre bland renskötande män än vad den är bland män i<br />
den icke-samiska befolkningen i Sverige [15, 19]. Liknande resultat har också rapporterats<br />
från samer i Norge [23].<br />
Förtroendet <strong>för</strong> den svenska primärvården, psykiatrin och socialtjänsten är betydligt lägre<br />
bland renskötande samer än i den övriga norrlandsbefolkningen [24]. En trolig orsak till<br />
19
detta är att man upplever vård- och omsorgspersonal som okunniga beträffande renskötseln<br />
och den samiska kulturen. En följd av detta är att renskötande samer ofta möts av <strong>för</strong>domar<br />
och erbjuds orealistiska behandlingsalternativ (t. ex. att sluta köra snöskoter eller att<br />
sjukskriva sig in<strong>för</strong> kalvmärkning eller renflyttning), vilket gör att man undviker att söka<br />
hjälp trots att man har medicinska behov.<br />
Även om det alltså finns dokumenterade skillnader mellan samernas och<br />
majoritetsbefolkningens hälsosituation och vårdutnyttjande bör det understrykas att många<br />
medicinska aspekter och livsstilsfaktorer ännu inte har studerats bland samerna. Det är<br />
därmed i vissa avseenden omöjligt att <strong>för</strong>utse vilka hälsokonsekvenser en exploatering kan<br />
komma att få på renskötarna, vilket innebär att man noga bör följa upp eventuella<br />
hälsokonsekvenser under och efter en markexploatering.<br />
Arbetsmiljörisker<br />
Rennäringen har under senare delen av 1900-talet genomgått stora <strong>för</strong>ändringar, från att ha<br />
varit en livsstil baserad på själv- och naturahushåll till dagens detaljreglerade och<br />
vinstkrävande <strong>för</strong>etagsamhet. Idag behöver rennärings<strong>för</strong>etagen fler renar per <strong>för</strong>etag, låg<br />
personaltäthet och stor fordonspark <strong>för</strong> att skapa lönsamhet. Tidigare bedrevs rennäringen<br />
som en kollektiv aktivitet i huvudsak inom samefamiljerna. Idag samarbetar renskötare<br />
från olika familjer samtidigt som man är konkurrenter genom sina respektive<br />
rennärings<strong>för</strong>etag.<br />
Rennäringens krav på renbetesmarker är ifrågasatt av stora delar av det svenska samhället,<br />
inte bara av andra markintressenter utan också av samegrupper som inte bedriver<br />
renskötsel. Juridiska tvister om samebyarnas rättighet att nyttja mark och vatten, extensivt<br />
skogsbruk, turistnäring och etablering av nya gruvor i renskötselområdet har också<br />
<strong>för</strong>sämrat den psyko<strong>sociala</strong> situationen <strong>för</strong> renskötarfamiljerna [25]. Trots alla dessa<br />
svårigheter finns det också många positiva sidor med att vara renskötare där själva arbetet<br />
med renarna skänker stor tillfredsställelse. Renskötsel är inte bara en näring utan en samisk<br />
livsstil som de flesta fått med sig från barndomen. Renskötarna beskriver det ofta som att<br />
man hämtar kraft från renarna, och man menar att det är svårt att tänka sig ett liv utan dem<br />
[11].<br />
Genom forskning världen över är det idag mycket välbelagt att en arbetssituation som<br />
präglas av höga krav, liten kontroll och låg grad av socialt stöd innebär en ökad risk <strong>för</strong><br />
psykosocial ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar, mag-tarmsjukdomar och muskuloskeletala<br />
problem [t. ex. 26, 27, 28]. Det finns också en rad vetenskapliga bevis <strong>för</strong> att en<br />
livssituation som karaktäriseras av hög ansträngning i kombination med otillräcklig<br />
belöning, kan leda såväl till psykisk ohälsa, i form av depression och ångest, som till<br />
somatiska sjukdomar [t.ex. 27, 28]. En känsla av sammanhang, där livet känns<br />
meningsfullt, begripligt och hanterbart, har också visat sig ha stor betydelse <strong>för</strong> människors<br />
hälsa [29]. Det vill säga, om man upplever sin livssituation som meningslös, obegriplig och<br />
icke-hanterbar löper man större risk <strong>för</strong> att drabbas av både psykisk och somatisk ohälsa.<br />
20
De renskötande samernas psyko<strong>sociala</strong> och socioekonomiska situation är på många sätt<br />
ogynnsam då den karakteriseras av höga krav, liten kontroll och låg grad av socialt stöd<br />
[20, 21, 30]. Dessutom rapporterar många att den ansträngning man gör i sitt arbete inte<br />
matchas av den belöning man anser sig få genom arbetet [25]. Jäm<strong>för</strong>t med svenskar i<br />
allmänhet anser både män och kvinnor i renskötarfamiljer att deras livskvalitet är lägre,<br />
särskilt beträffande den känslomässigt och socialt relaterade livskvaliteten d.v.s. att<br />
nedstämdhet eller ängslan påverkat arbetet och att fysiska och mentala problem påverkat<br />
ens vanliga umgänge med vänner och anhöriga [25].<br />
Det finns tydliga samband mellan den ökade motoriseringen och tidspressen inom<br />
rennäringen och den höga <strong>för</strong>ekomsten av belastningsskador, arbetsolyckor och<br />
vibrationsskador bland renskötarna [20, 21, 22]. Vi har också observerat att det finns<br />
signifikanta samband mellan belastningsbesvär i nacke och rygg och upplevelse av höga<br />
arbetskrav [21]. Exploateringar som innebär ytterligare arbetsbörda och tidspress <strong>för</strong><br />
renskötarna kommer sannolikt att yttra sig i bl. a. fler arbetsolyckor och belastningsskador<br />
(se figur 4).<br />
Det finns anledning att särskilt uppmärksamma kvinnornas psyko<strong>sociala</strong> och<br />
socioekonomiska roll i renskötarfamiljerna. Tidigare deltog kvinnor mer aktivt i det<br />
dagliga renskötselarbetet. Trots att det fanns specifika manliga och kvinnliga<br />
ansvarsområden, ut<strong>för</strong>des många sysslor gemensamt av män och kvinnor [11]. I och med<br />
motoriseringen av rennäringen har renskötselarbetet maskuliniserats, vilket har med<strong>för</strong>t att<br />
kvinnorna inte längre är delaktiga i det dagliga renskötselarbetet på samma sätt som<br />
tidigare. I dagens rennäring bidrar kvinnorna på ett annat sätt än tidigare, t. ex. genom att<br />
finnas till hands vid behov och genom administrativa sysslor. Detta har påverkat<br />
kvinnornas möjligheter till inflytande i vissa av samebyns gemensamma aktiviteter och<br />
beslut. Många kvinnor i renskötarfamiljer har numera ett ”vanligt” arbete (d.v.s.<br />
anställningar utan<strong>för</strong> samebyn) vid sidan om sina uppgifter i renskötselarbetet och det<br />
traditionella ansvaret <strong>för</strong> hushåll och familjens <strong>sociala</strong> kontaktnät [19, 21, 25]. Detta<br />
’dubbelarbete’, eller ’trippelarbete’, har <strong>för</strong>modligen tvingats fram bl. a. <strong>för</strong> att<br />
renskötarfamiljerna ska kunna <strong>för</strong>säkra sig om kontinuerliga intäkter, vilket blivit<br />
nödvändigt då dagens rennäring kräver ständig tillgång på drivmedel och <strong>för</strong>nyelse av<br />
maskinparken (bilar, skotrar, motorcyklar etc.). Intäkterna från rennäringen har alltid<br />
varierat från år till år beroende på fluktuerande renköttpriser, variationer i väder, kalvning<br />
och rovdjurstäthet. Det ökade ekonomiska ansvaret i kombination med den splittrade<br />
ansvarssituationen utgör en påtaglig risk <strong>för</strong> psykosocial ohälsa [20, 21, 25].<br />
I de undersökningar som vi gjort med inriktning på kvinnornas psyko<strong>sociala</strong> situation har<br />
vi funnit att dessa, i jäm<strong>för</strong>else med männen i renskötarfamiljerna, anser sig ha mindre<br />
socialt stöd i sitt arbete [25, 30]. Kvinnorna upplever även låg grad av meningsfullhet och<br />
hanterbarhet i sin livssituation, samt rapporterar lägre grad av livskvalitet jäm<strong>för</strong>t med<br />
männen i renskötarfamiljerna [25, resultat under bearbetning].<br />
21
Sammantaget betyder detta att exploateringar som innebär att män och kvinnor i<br />
renskötarfamiljer upplever sin livssituation som mindre kontrollerbar och/eller mer<br />
krävande, mer ansträngande och/eller mindre belönande, och/eller mindre hanterbar,<br />
begriplig och meningsfull löper en ökad risk att drabbas av psykosocial och somatisk<br />
ohälsa (se figur 4). Det är där<strong>för</strong> väsentligt att exploatören under planerings-, etablerings-<br />
och driftsfasen noga överväger på vilka sätt man kan undanröja eller minimera effekterna<br />
av sådana riskfaktorer.<br />
22
Konsekvenser av markexploatering<br />
I vissa fall kan det vara lätt att <strong>för</strong>utse konsekvenser <strong>för</strong> människorna i en sameby då<br />
renbetesmarken tas i anspråk <strong>för</strong> andra syften. Sådana konsekvenser kan vara direkta<br />
<strong>för</strong>dyringar på grund av merarbete och landsvägstransporter vid renflyttning. Man kan<br />
också se tydliga ekonomiska konsekvenser av markexploateringar som innebär att<br />
samebyn måste minska antalet renar på grund av minskad renbetesareal. Exploateringar<br />
som ödelägger kända samiska kulturmiljöer (t. ex. offerlavar och heliga samiska platser)<br />
kommer att ha negativa effekter på det samiska kulturlandskapet. Man kan även <strong>för</strong>utse en<br />
ökad risk <strong>för</strong> arbetsolyckor och belastningsskador bland renskötarna vid exploateringar<br />
som innebär att renskötarna tvingas arbeta mer intensivt och under större tidspress, samt att<br />
oenighet och konflikter kan uppstå vid ökad konkurrens om tillgång till bete.<br />
Många gånger är det emellertid ingen trivial uppgift att i <strong>för</strong>väg bedöma vilka<br />
konsekvenser en given exploatering kommer att få. Särskilt gäller detta då sambanden<br />
mellan exploateringen och de mänskliga konsekvenserna är mer komplexa t. ex. där<br />
exploateringen har relativt begränsade eller obetydliga effekter på enskilda faktorer, men<br />
där effekterna tillsammans kan skapa påtagligt negativa konsekvenser. För att möjliggöra<br />
en vederhäftig konsekvensanalys där sambanden är komplex är det nödvändigt att ha insikt<br />
om de faktorer som direkt och indirekt påverkar människor ekonomiskt, kulturellt,<br />
hälsomässigt och socialt samt om hur dessa faktorer påverkar varandra.<br />
En vindkraftsexploatering inom en sameby leder oundvikligen till <strong>för</strong>lust av renbetesmark<br />
och kan också resultera i att nya eller andra flyttleder måste tas i anspråk. Det är viktigt att<br />
poängtera att mark<strong>för</strong>lusten inte bara orsakas av den fysiska exploateringen, d.v.s. av<br />
vindkraftverkets och vägars markanspråk, utan också i hög grad av den mänskliga aktivitet<br />
som är nödvändigt under och efter en etablering. Placeringen av en vindkraftsanläggning i<br />
<strong>för</strong>hållande till rennäringens markutnyttjande är där<strong>för</strong> den mest betydelsefulla enskilda<br />
faktorn <strong>för</strong> vilka konsekvenser exploateringen kommer att få (figur 2-4). En ur samebyns<br />
perspektiv ”felaktig” placering, kan få stora negativa följder <strong>för</strong> renskötseln i området,<br />
medan en ”rätt” placerad vindkraftsetablering kan innebära obetydliga effekter på<br />
renskötseln.<br />
Det sammanlagda exploateringstrycket d.v.s. hur mycket av samebyns totala mark som har<br />
exploaterats tidigare samt vilka, var och hur många exploatörer som <strong>för</strong> tillfället verkar<br />
inom samebyns betesområde, är viktigt att kartlägga. Hela samebyns nyttjandeområdet<br />
måste beaktas, och inte enbart området i den aktuella <strong>kommun</strong>en där<br />
vindkraftsexploateringen är tänkt att <strong>för</strong>läggas. Ett till synes oanvänt område inom t. ex.<br />
<strong>Lycksele</strong> <strong>kommun</strong> kan vara mycket värdefullt om exploateringar i andra delar av samebyns<br />
område resulterat i <strong>för</strong>lust av betydelsefull betesmark. Även exploateringar inom<br />
angränsande samebyar kan påverka samebyns markutnyttjande t. ex. genom vägbyggen<br />
23
som skär igenom delar av samebyns marker eller genom att renar från angränsande sameby<br />
kommer in på en annan samebys marker. Det bör påpekas att den kumulativa<br />
exploateringssituationen <strong>för</strong>ändras från dag till dag, med nya kalhyggen,<br />
turistanläggningar, vindkraftsetableringar etc., vilket gör att <strong>kommun</strong>ernas översiktsplaner<br />
snabbt blir inaktuella vad beträffar områden utpekade som särskilt viktiga <strong>för</strong> rennäringen.<br />
Det finns en tydlig risk att samebyar som härbärgerar redan ”brutna fjällområden”, d.v.s.<br />
områden som redan exploaterats <strong>för</strong> t. ex. mineralutvinning eller vattenkraftsproduktion, är<br />
speciellt drabbade av exploateringar. Enligt miljöbalken anses dessa områden inte ha<br />
samma naturvärden som de obrutna fjällområdena, vilket gör det lättare att få<br />
exploateringstillstånd i de redan brutna fjällområdena. Områdena är emellertid ofta<br />
nyckelmarker <strong>för</strong> rennäringen. Ytterligare exploateringar i det aktuella området ökar den<br />
mänskliga aktiviteten och minskar betesarealen, och kan leda till att renarna<br />
överhuvudtaget inte kan vistas i området eller ta sig <strong>för</strong>bi på traditionellt vis. Ökad<br />
mänsklig aktivitet, t. ex. vid upp<strong>för</strong>ande och drift av en vindkraftsetablering, kan i värsta<br />
fall innebära att renarna helt undviker området som därmed går <strong>för</strong>lorat <strong>för</strong> rennäringen<br />
[10, 31, 32].<br />
Vindkraftsanläggningarnas placering och det kumulativa exploateringstrycket kan på olika<br />
sätt skapa ekonomiska, kulturella, hälsomässiga och <strong>sociala</strong> konsekvenser, vilket <strong>för</strong>klaras<br />
i nedanstående text.<br />
Ekonomi<br />
Som tidigare beskrivits kommer rennäringens intäkter fram<strong>för</strong>allt från <strong>för</strong>säljning av<br />
renkött, men också till viss del från ersättningar <strong>för</strong> rovdjurs- och trafikdödade renar [33].<br />
Det är därmed lätt att <strong>för</strong>stå att vindkraftsexploateringar som minskar renbetesarealen<br />
resulterar i att samebyarnas renantal måste reduceras eller att man periodvis, helt eller<br />
delvis, måste stödutfodra renhjorden (figur 2). Båda dessa konsekvenser påverkar<br />
renskötsel<strong>för</strong>etagens ekonomi negativt, dels genom ökade kostnader <strong>för</strong> foder och dels<br />
genom minskade intäkter från slakt.<br />
Många samebyar har idag ett renantal som tangerar det maximala antal renar som varje<br />
sameby har rätt att inneha. Det maximala renantalet är i princip beräknat utifrån samebyns<br />
(markens) kapacitet att på ett långsiktigt, hållbart sätt kunna brukas <strong>för</strong> rennäring. Ett<br />
resultat av detta är att det inte finns någon reservkapacitet, d.v.s. renbetesmark som är<br />
outnyttjad, i de flesta samebyar.<br />
En ogynnsam placering av en vindkraftsexploatering kan leda till att renarna sprids över ett<br />
större område. Studier på vildren i södra Norge visar att renarna undviker områden på upp<br />
till 5 km från vägar, kraftledningar och turistanläggningar [34]. Vajor och kalvar är mer<br />
känsliga <strong>för</strong> störningar än sarvar och fjolårskalvar [32, 35, 36]. Ökad spridning av renar<br />
genererar en större kostnad <strong>för</strong> renskötsel<strong>för</strong>etagen genom att det krävs en större<br />
arbetsinsats <strong>för</strong> att hålla ihop och bevaka renarna (figur 2). Följden blir att man arbetar mer<br />
och under större tidspress, eller att man måste anställa arbetskraft <strong>för</strong> att klara av arbetet.<br />
24
Exploatering<br />
Förlust<br />
av mark<br />
Stor<br />
spridning<br />
av renar<br />
Minskat<br />
antal renar<br />
Merarbete<br />
Ny flyttväg<br />
Mindre intäkter<br />
Fördyringar<br />
Mindre tid <strong>för</strong><br />
utvecklingsarbete<br />
etc.<br />
Fler<br />
fordonstransporter<br />
Sämre bete<br />
Högre rovdjurstäthet<br />
Fler trafikdöda renar<br />
Mindre intäkter<br />
Fördyringar<br />
Stödutfodring<br />
Rovdjursdödade<br />
renar<br />
Mindre intäkter<br />
Figur 2. Exempel på ekonomiska konsekvenser <strong>för</strong> rennäringen vid markexploateringar.<br />
Fördyringar<br />
Mindre<br />
intäkter<br />
I områden med otillgänglig terräng används ibland helikopter <strong>för</strong> att bevaka, samla ihop<br />
och driva renarna, vilket omöjliggörs i närheten av en vindkraftpark. En sämre bevakning<br />
och nya flyttvägar kan innebära att renarna blir mer utsatta <strong>för</strong> rovdjur (figur 2). Enligt<br />
beräkningar från Sveriges Lantbruksuniversitet, uppgår den årliga predationen på ren till<br />
mellan 40 000–45 000 rovdjursdödade djur. Detta innebär en årlig <strong>för</strong>lust <strong>för</strong> svenska<br />
renägare motsvarande minst 55 miljoner kronor. Om man dessutom skulle inräkna<br />
avelsvärde och kött<strong>för</strong>ädlingsvärde så dubblas <strong>för</strong>lusten [37]. De statliga ersättningar som<br />
idag utbetalas <strong>för</strong> rovdjursdöda renar täcker inte de reella skador som drabbar rennäringen.<br />
Eftersom dagens renantal ligger under eller runt halva bärkraften <strong>för</strong> renköttsproduktionen<br />
blir läget labilt och mycket känsligt <strong>för</strong> predation och andra störningar, såsom fluktuationer<br />
i betes<strong>för</strong>hållanden och väderlek. Ytterligare en störning, vilken i sig själv kan tyckas<br />
obetydlig, kan där<strong>för</strong> få katastrofala följder <strong>för</strong> en sameby [37].<br />
I samband med en vindkraftsexploatering byggs även vägar och eventuellt kraftledningar<br />
vilka splittrar upp landskapet och betesmarken. Flyttningen mellan sommar- och<br />
vinterbetesland kan då <strong>för</strong>svåras eller omöjliggöras (figur 2). Detta kan med<strong>för</strong>a att renarna<br />
måste transporteras med lastbil <strong>för</strong>bi hela, eller delar av det exploaterade området. Ett<br />
annat alternativ kan vara att renarna måste ändra sin naturliga vandringsväg, eller att man<br />
får tvinga renarna in på områden som är mindre gynnsamma ur t.ex. betessynpunkt, vilket<br />
resulterar i ökade kostnader <strong>för</strong> utfodring (figur 2). Flyttning kan också innebära att<br />
flyttvägen blir avsevärt längre än tidigare vilket tär på renens energikapital. Eftersom<br />
25
vintern är den känsligaste perioden, med ibland dålig tillgång till bete, kan konsekvenserna<br />
i värsta fall bli en sämre överlevnad av renhjorden.<br />
En ogynnsam placering av en vindkraftspark kan också leda till att man måste tvinga<br />
renarna över trafikerade vägar eller järnvägar <strong>för</strong> att komma till samebyns betesområden<br />
(figur 2). Därmed ökar risken <strong>för</strong> trafikdöda renar. Visserligen får renskötaren en viss<br />
ersättning <strong>för</strong> varje djur som dödas i trafiken men den ersättningen motsvarar inte renens<br />
faktiska ekonomiska värde [37].<br />
Andra omständigheter som kan <strong>för</strong>orsaka större spridning av renarna är om eventuella<br />
nybyggda vägar kommer att vara plogade vintertid, eftersom renarna sannolikt kommer att<br />
nyttja dessa vägar. Följderna blir då ökade kostnader <strong>för</strong> att hålla ihop renhjorden. Fler<br />
vägar genererar också ökad mänsklig aktivitet i området vilket troligen gör att renarna,<br />
fram<strong>för</strong>allt under uppbyggnadsfasen, undviker området. Risken finns också att fler renar<br />
blir trafikdödade på grund av det nya vägnätet. En positiv effekt av ett nytt vägnät, om<br />
vägen är rätt dragen, kan vara att den underlättar renskötarnas transporter av personer,<br />
renar, utrustning, foder etc.<br />
En exploatering kan även påverka renskötsel<strong>för</strong>etagens biinkomster från jakt- och fiske om<br />
exploateringen innebär att bytesdjuren flyr området, eller genom att fisket <strong>för</strong>sämras i sjöar<br />
och vattendrag. En vindkraftsetablering kan även få negativa konsekvenser på<br />
möjligheterna <strong>för</strong> samebyarnas medlemmar att bedriva turistverksamhet. Ungefär hälften<br />
av turist<strong>för</strong>etagen kombinerar turistverksamhet med renskötsel eller annan samisk<br />
näringsutövning, som t. ex. duodji (samisk slöjd). De flesta <strong>för</strong>etagen är inriktade på<br />
turistverksamhet där information om samer och samisk kultur och miljö ges i någon form,<br />
oftast i kombination med besök i kåtor och visten. De samiska <strong>för</strong>etagen erbjuder olika<br />
aktiviteter såsom t. ex. deltagande vid renskiljning och kalvning, lassokastning, vandring<br />
med tamrenar, besök i sameviste, deltagande i samiskt vardagsliv, jojkuppträdanden,<br />
guidade turer med mera. Vid en vindkraftsexploatering kan sådana turist<strong>för</strong>etag <strong>för</strong>lora<br />
hela eller delar av sina intäkter.<br />
Kultur<br />
Kunskapen om det samiska kulturlandskapet är bristfällig. En väsentlig orsak till detta är<br />
att samiska miljöer sällan har prioriterats inom den traditionella kulturmiljövården i<br />
Sverige. Det är till exempel bara ungefär 30 år sedan man betraktade samiska<br />
”vardagslämningar”, som kåtatomter och <strong>för</strong>varingsgropar, som <strong>för</strong> moderna <strong>för</strong> att räknas<br />
som lagskyddade fornlämningar. Den samiska traditionen att låta övergivna platser vila i<br />
frid [38], samt omflyttningen av samer mellan olika samebyar, innebär att många<br />
renskötande samer saknar historisk och kulturell kunskap om de marker man brukar. Det<br />
finns ofta någon i samebyn som känner till dessa platser, men ofta undviker man att prata<br />
om dem då man inte vill utlämna platserna till allmänhetens kännedom. En annan svårighet<br />
är att samiskan är ung som skriftspråk och att ”egna” skriftliga källor där<strong>för</strong> är sällsynta.<br />
Den traditionella kunskapen har istället över<strong>för</strong>ts muntligen från äldre generationer till<br />
26
yngre. Sammantaget innebär detta att risken är stor <strong>för</strong> att man vid en markexploatering<br />
<strong>för</strong>stör samiska fornlämningar och kulturminnen om inte en kulturhistorisk kartläggning av<br />
det aktuella området genom<strong>för</strong>s (figur 3).<br />
Renskötsel<br />
Renskötsel är en viktig del i den samiska kulturen med anor långt tillbaka i tiden. Om<br />
renbetesmarken minskar finns dels en risk <strong>för</strong> att renskötarna blir färre, och dels en risk <strong>för</strong><br />
att merarbete inom rennäringen gör att tiden blir mindre <strong>för</strong> andra samiska kulturyttringar<br />
(figur 3). Den samiska kulturen kan också påverkas negativt om renarna på grund av en<br />
vindkraftsexploatering måste transporteras med lastbil <strong>för</strong>bi ett område som man tidigare<br />
brukat <strong>för</strong> renbete. Kommande generationers renskötare kan på grund av det <strong>för</strong>lora<br />
kunskapen om hur marken i det exploaterade området användes, och om vilket bete som<br />
fanns i området (figur 3) Den samiska kulturen utarmas därmed när renen och renskötaren<br />
inte längre vistas i området.<br />
Språk<br />
I Sverige finns flera olika varieteter av det samiska språket [39]. De samiska språken är<br />
starkt präglade av samernas traditionella levnadssätt. De är mycket rika på ord och nyanser<br />
som rör naturen och renskötseln. I renskötseln är de samiska språken särskilt användbara<br />
eftersom det finns flera hundra ord som beskriver t. ex. renens ålder, färg, kroppsbyggnad<br />
och hornformation, och mer än 300 ord <strong>för</strong> snö med olika beskaffenhet [40].<br />
Om en vindkraftsexploatering leder till att samebyn måste reducera sin renhjord minskar<br />
också antalet renskötare som kan livnära sig på renskötsel. Därmed minskar antalet<br />
individer som använder det samiska språket, särskilt den del av språket som är kopplat till<br />
renskötseln (figur 3). Färre kontakter med andra renskötare, i ens egen och i andra<br />
samebyar, minskar möjligheterna att <strong>kommun</strong>icera på samiska (figur 3). Färre tillfällen att<br />
tala samiska bidrar därmed till att utarma den samiska kulturen.<br />
Exploatering<br />
Förlust av<br />
kulturminnen<br />
Förlust av<br />
mark<br />
Samrådsmöten,<br />
<strong>för</strong>handlingar,<br />
skrivelser etc.<br />
Förlust av kunskap<br />
om hur, och till<br />
vad, marken<br />
nyttjats<br />
Minskat antal<br />
renar<br />
Merarbete<br />
Minskat antal<br />
renskötare<br />
Mindre tid och färre<br />
tillfällen till samiska<br />
kulturyttringar<br />
(samiska, slöjd,<br />
hantverk)<br />
Färre som talar<br />
samiska, bedriver<br />
renskötsel och<br />
deltar i andra<br />
samiska<br />
kulturyttringar<br />
(slöjd, hantverk)<br />
Figur 3. Exempel på kulturella konsekvenser en exploatering kan få på rennäringen och den<br />
samiska kulturen.<br />
27
Slöjd (duodji)<br />
Samerna har en stark tradition av att tillverka sina redskap och sy sina egna kläder. Detta<br />
sker till viss del fortfarande. Många tillverkar bruks<strong>för</strong>emål som knivar, <strong>för</strong>varingskärl och<br />
kläder. Materialen hämtas från naturen och renen, bl. a. från rötter, björknäver, skinn och<br />
renhorn.<br />
I samband med exploateringar av olika slag är det nödvändigt <strong>för</strong> renskötarna att delta vid<br />
<strong>för</strong>handlingar och samråd, samt att skriva skrivelser och yttranden. Omfattning av sådant<br />
arbete har ökat markant under senare år, vilket naturligtvis inkräktar på renskötarnas<br />
möjligheter att bedriva aktivt renskötselarbete och att delta i andra samiska kulturyttringar<br />
(figur 3). Många barn i renskötarfamiljer har i dag inte möjlighet att lära sig samiskt<br />
hantverk och det samiska språket i hemmet på grund av <strong>för</strong>äldrarnas tidsbrist. En<br />
konsekvens kan också bli att tiden inte räcker till <strong>för</strong> nödvändigt utvecklingsarbete inom<br />
samebyn (figur 2).<br />
Hälsa och <strong>sociala</strong> relationer<br />
God hälsa innebär inte bara att man är befriad från sjukdomar. Enligt<br />
Världshälsoorganisationen, WHO, definieras god hälsa som ett tillstånd där individen<br />
hyser välbefinnande i såväl fysiskt, psykiskt, andligt som socialt hänseende.<br />
Vid en vindkraftsexploatering riskerar arbetsbelastningen att öka <strong>för</strong> renskötarna, vilket<br />
gör att normalt sett långa, stressiga och arbetsintensiva perioder blir ännu mer påfrestande.<br />
En pressad arbetssituation ökar risken <strong>för</strong> olyckor (figur 3). Under sådana omständigheter<br />
är risken också stor <strong>för</strong> att renskötarna under en längre tid än tidigare exponeras <strong>för</strong> fysiska<br />
riskfaktorer som t. ex. buller, vibrationer och arbete i ergonomiskt ogynnsamma<br />
kroppspositioner [20, 21]. Därmed ökar även risken <strong>för</strong> bl. a. belastnings- och<br />
vibrationsskador (figur 4).<br />
Ju fler exploateringar som <strong>för</strong>läggs på marker där en sameby har bruksrätt, desto mindre<br />
betesmark blir kvar att dela på <strong>för</strong> renskötarna. Det finns då en ökad risk <strong>för</strong> att renarna<br />
kommer över på kollegors och på andra samebyars betesområden (figur 4). Om renarna<br />
störs, som de fram<strong>för</strong>allt gör av mänsklig aktivitet, kan det generera mer trampskador som<br />
ytterligare minskar betesarealen [10, 31, 32]. Den ökade konkurrens om betesmarken<br />
mellan renskötare ökar risken <strong>för</strong> osämja och konflikter inom den egna samebyn, så väl<br />
som med angränsande samebyar (figur 4).<br />
Spridning av renarna över ett större område kan också uppkomma om placeringen av en<br />
vindkraftsetablering blir ogynnsam ur rennäringens perspektiv. Spridningen innebär en<br />
större arbetsbörda <strong>för</strong> att hålla ihop och bevaka renarna, och de nuvarande intensiva och<br />
arbetskrävande perioderna i renskötseln kan därmed komma att <strong>för</strong>längas. Den stress som<br />
härmed skapas kan resultera i att <strong>kommun</strong>ikationen mellan renskötarna hårdnar, med ökad<br />
risk <strong>för</strong> konflikter och dåliga relationer som följd (figur 4). En dålig psykosocial<br />
28
arbetsmiljö med högre krav, mindre kontroll och mindre socialt stöd ökar risken <strong>för</strong> ohälsa<br />
(figur 4).<br />
Exploatering<br />
Ökad olycksrisk<br />
Förlust av mark<br />
Merarbete och<br />
tidspress<br />
Oro över<br />
ekonomiska och<br />
kulturella<br />
konsekvenser<br />
Otillräcklig<br />
information och<br />
delaktighet under<br />
exploateringsprocessen<br />
Ökad<br />
konkurrens om<br />
betesmark inom<br />
samebyn<br />
Ny flyttväg eller<br />
ökad spridning<br />
av renarna<br />
Ökad olycksrisk<br />
Högre krav och<br />
mindre kontroll<br />
Mer ansträngning<br />
och mindre belöning<br />
Sämre framtidstro<br />
Upplevelse av<br />
obegriplighet,<br />
meningslöshet och<br />
bristande<br />
hanterbarhet<br />
Konflikter och<br />
sämre relationer<br />
inom samebyn<br />
Intrång på<br />
andra<br />
samebyars<br />
renbetesmark<br />
er<br />
Renar i<br />
tätbebyggda<br />
områden<br />
Konflikter och<br />
sämre relationer<br />
med andra<br />
samebyar<br />
Konflikter och<br />
sämre relationer<br />
med ortsbefolkningen<br />
Sämre socialt stöd,<br />
hanterbarhet och<br />
trakasserier etc.<br />
Ökad risk <strong>för</strong> bl.a. :<br />
• Olyckor<br />
• Belastningsskador<br />
• Vibrationsskador<br />
• Ångest/depression<br />
• Försämrad livskvalitet<br />
• Hjärt- kärlsjukdomar<br />
Figur 4. Exempel på <strong>sociala</strong>, hälsomässiga och psykologiska konsekvenser vid markexploateringar<br />
i samebyar.<br />
Ett ökat antal exploateringar gör, <strong>för</strong>utom att arbetstiden <strong>för</strong>längs, att tid går åt till<br />
samrådsmöten, pappersarbete och annat administrativt arbete, vilket resulterar i att mindre<br />
tid blir kvar till umgänge med familj och vänner. Det blir en ökad belastning på familjen<br />
vilket kan skapa spänningar och dåliga relationer inom familjen. Det <strong>sociala</strong> livet kan på så<br />
sätt bli lidande då man har mindre tid <strong>för</strong> att umgås med vänner och bekanta. Socialt stöd,<br />
både nära relationer och storleken på det socialt nätverket, är viktigt <strong>för</strong> en god psykosocial<br />
hälsosituation (se ovan, Hälsosituation och arbetsmiljörisker i rennäringen.<br />
Hälsosituationen). Eftersom mer tid går åt till renskötselarbete och vanligt lönearbetet blir<br />
det mindre tid kvar <strong>för</strong> återhämtning och rekreation, vilket har negativa effekter på<br />
hanterbarheten i livssituationen (figur 4)[29, 41].<br />
29
Den hälsomässiga ”symbiosen” mellan renskötare och ren uttrycks av många renskötare på<br />
ungefär följande sätt: ”mår renen bra så mår också renskötaren bra”. Om renskötaren<br />
t. ex. måste tvinga renarna in på områden där det finns mycket rovdjur, eller på områden<br />
där betet är dåligt, så mår renskötaren mentalt dåligt. Speciellt vanligt är detta vintertid då<br />
det inte sällan råder brist på bra bete.<br />
Om renarna måste ändra sin naturliga vandringsväg, på grund av t. ex. en<br />
vindkraftsanläggning, kan det innebär att renarna kommer in i mer tätbebyggda områden,<br />
vilket ökar risken <strong>för</strong> konflikter mellan renskötare och befolkningen som bor i området<br />
(figur 4). Flera renskötare har uttryckt att man ständigt måste <strong>för</strong>svara sig mot<br />
omgivningen, vilket inte bara <strong>för</strong>sämrar den <strong>sociala</strong> situationen <strong>för</strong> de renskötande samerna<br />
utan kan även leda till att man upplever sin situation som meningslös och mindre hanterbar<br />
(figur 4)[29, 41].<br />
Det är lätt att <strong>för</strong>stå att konflikter kan uppkomma mellan lokalbefolkningen, som ofta<br />
värderar nya arbetstillfällen vid exploateringar mycket högt, och renskötarna som vill<br />
bevara sin traditionella näring (figur 4). I sådana situationer finns en påtaglig risk <strong>för</strong> att<br />
renskötarna isolerar sig från det svenska samhället. Särskilt bekymmersam kan situationen<br />
bli <strong>för</strong> de samiska barnen som oftast går i vanliga skolor tillsammans med<br />
lokalbefolkningens barn. Inte sällan resulterar de vuxnas konflikter i att de samiska barnen<br />
blir mobbade och trakasserade i skolan (figur 4)[42].<br />
Tidigare erfarenheter av att myndigheter har gett knapphändig information, eller<br />
överhuvudtaget inte informerat exploatörer om att rennäringen finns inom ett visst område,<br />
har skapat en känsla av maktlöshet bland renskötarna (figur 4). Man upplever det som att<br />
myndigheterna nedvärderar och ringaktar betydelsen av rennäringen. En aviserad<br />
exploatering upplevs där<strong>för</strong> som ett påtagligt hot mot rennäringen och den samiska<br />
kulturen, och skapar stor oro (figur 4). Länsstyrelserna, som har en nyckelroll vid<br />
planerade exploateringar, har delvis motstridiga uppdrag genom att både vara <strong>för</strong>valtare av<br />
statens mark och att tillgodose rennäringens <strong>för</strong>utsättningar. Många renskötare upplever<br />
detta som obegripligt och frustrerande, vilket ökar risken <strong>för</strong> dålig livskvalitet, kroppslig<br />
och mental ohälsa (se ovan, Hälsosituation och arbetsmiljörisker i rennäringen.<br />
Hälsosituationen).<br />
Sammantaget finns det en betydande risk <strong>för</strong> att den kumulativa effekten av dessa<br />
psyko<strong>sociala</strong> faktorer kan leda till en livssituation som präglas av högre krav och mindre<br />
kontroll, mindre socialt stöd, ökad ansträngning och mindre belöning samt en mindre<br />
meningsfull, begriplig och hanterbar livssituation <strong>för</strong> renskötaren och hans familj (se ovan,<br />
Hälsosituation och arbetsmiljörisker i rennäringen. Hälsosituationen). Det är där<strong>för</strong><br />
mycket vikt att exploateringsprocessen genom<strong>för</strong>s på ett transparant sätt, och där samebyn<br />
är delaktig och får ett reellt inflytande (figur 4).<br />
30
Användbara länkar<br />
Svenska Samers Riks<strong>för</strong>bund: www.sapmi.se<br />
Samiskt informationscentrum, Östersund: www.samer.se<br />
Rennäringens markanvändning: www.Ren2000.se<br />
Sametinget: www.sametinget.se<br />
<strong>Lycksele</strong> <strong>kommun</strong>: www.lycksele.se<br />
Länsstyrelsen i Västerbotten: www.ac.lst.se<br />
Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se<br />
Energimyndigheten: www.energimyndigheten.se<br />
Rennäringslagen: www.lagen.nu/1971:437<br />
Kungliga bibliotekets webbsök (Libris): http://libris.kb.se/<br />
Södra Lapplands Forskningsenhet: www.forskningsenheten.vilhelmina.com<br />
Medline: www.pubmed.se<br />
Centrum <strong>för</strong> samisk forskning, Umeå universitet: www.cesam.umu.se<br />
Sveriges Lantbruksuniversitet, Enheten <strong>för</strong> renskötsel: www.rene.slu.se/?sve=1<br />
31
Referenser<br />
1. Energimyndigheten (2008). Vindkraftsstatistik 2007. Energimyndighetens publikationsservice,<br />
ES 2008:02.<br />
2. Vindkraft i Markbygden – ett regionalt industriprojekt inom <strong>för</strong>nyelsebar energi.<br />
www.enetjärnnatur.se (090102).<br />
3. MKB <strong>för</strong> vindkraftsutbyggnad på Gabrielsberget i Nordmaling – del 2 www.enetjärnnatur.se<br />
(090102).<br />
4. International Finance Corporation (IFC) (2003). Addressing the Social Dimensions of private<br />
sector projects. IFC. World Bank Group. Environment and Social Development Department.<br />
Good Practice Note, December.<br />
5. International Association for Impact Assessment (IAIA) (2003). Social Impact Assessment.<br />
International principles. Special publication International Association for Impact Assessment,<br />
Series No. 2.<br />
6. Kvale S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund.<br />
7. Trost J. (2001). Enkätboken. Studentlitteratur, Lund.<br />
8. Wibeck V. (2000). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.<br />
Studentlitteratur, Lund.<br />
9. Svensson P-G, Starrin B. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund.<br />
10. Vistnes I and Nellemann C. (2007). Impact of human activity on reindeer and caribou: The matter<br />
of spatial and temporal scales. Rangifer report No.12: 47–56.<br />
11. Nordin Åsa (2007). Renskötseln är mitt liv. Analys av den samiska renskötselns ekonomiska<br />
anpassning. Umeå universitet.<br />
12. Samples S. (2005). Fatty acids and antioxidants in reindeer and red deer: Emphasis on animal<br />
nutrition and consequent meat quality. Avhandling SLU, Uppsala. universitet.<br />
13. SFS 1971:437. Rennäringslagen.<br />
14. Kuhmunen Nikolaus (2000). Renskötsel <strong>för</strong>r och nu. Utgiven av Sápmi 11/2000. Skriftserie<br />
utgiven av SámiidRiikasearve (SSR).<br />
15. Hassler S (2005). The health condition in the Sami population of Sweden, 1961–2002. Causes of<br />
death and incidences of cancer and cardiovascular diseases. Umeå Universitet. Medical<br />
Dissertations, New Series No. 962.<br />
16. Friborg J. Hassler S (2008). Chapter 17.Cancer In: Health Transitions in Arctic Populations. Eds.:<br />
Young TK, Bjerregaard P. University of Toronto Press, 308–333.<br />
17. Hassler S, Soininen L, Sjölander P, Pukkala E (2008). Cancer among the Sami. A review on the<br />
Norwegian, Swedish and Finnish Sami populations. International Journal of Circumpolar Health (i<br />
tryck).<br />
32
18. Sjölander P, Hassler S, Janlert U (2008). Stroke and acute myocardial infarction in the Swedish<br />
Sami population – Incidence and mortality in relation to income and level of education.<br />
Scandinavian Journal of Public Health; 36: 84–91.<br />
19. Hassler S, Sjölander P, Johansson R, Grönberg H, Damber L (2004). Fatal accidents and suicide<br />
among reindeer herding Sami in Sweden. International Journal of Circumpolar Health. 63 (Suppl.<br />
2):384–88.<br />
20. Daerga L, Edin-Liljegren A, Sjölander P (2004). Work-related musculoskeletal pain among<br />
reindeer herding Sami in Sweden – a pilot study on causes and prevention. International Journal<br />
of Circumpolar Health 63 (Suppl. 2):343–48.<br />
21. Sjölander P, Daerga L, Edin-Liljegren A. (2008). Musculoskeletal symptoms and perceived work<br />
strain among reindeer herders in Sweden. Occupational Medicine 58: 572–579.<br />
22. Näyhä S, Videman T, Laakso M, Hassi J. (1991). Prevalence of low back pain and other<br />
musculoskeletal symptoms and their association with work in Finnish reindeer herders.<br />
Scandinavian Journal of Rheumatology; 20: 406–410.<br />
23. Silviken A, Halsorsen T, Kvernmo S. (2006). Suicide among indigenous Sami in Arctic Norway,<br />
1970-1998. European Journal of Epidemiology 21: 707–13.<br />
24. Daerga L (2008). Förtroende <strong>för</strong> hälso- och sjukvården i norra Sverige – en jäm<strong>för</strong>else mellan<br />
samer i renskötarfamiljer och den norrländska befolkningen. D-uppsats, Umeå universitet,<br />
institutionen <strong>för</strong> omvårdnad, pp. 1–23.<br />
25. Daerga L, Edin-Liljegren A, Sjölander P (2008). Quality of life in relation to physical, psychosocial<br />
and socioeconomic conditions among reindeer herding Sami. International Journal of<br />
Circumpolar Health; 67: 10–28.<br />
26. Theorell T. (1997). Fighting for and losing or gaining control in life. Acta physiologica<br />
Scandinavica (Suppl.); 640: 107–11.<br />
27. Levi L, Bartley M, Marmot M, Karasek R, Theorell T, Siegrist J, Peter R, Belkić K, Savić C,<br />
Schnall P, Landsbergis P. (2000). Stressors at the workplace: theoretical models. Occupational<br />
Medicine.; 15: 69–106.<br />
28. Stansfeld S, Candy B (2006). Psychosocial work environment and mental health – a metaanalytic<br />
review. Scandinavian Journal of Work Environment and Health; 32: 443–62.<br />
29. Eriksson M, Lindström B (2006). Antonovsky's sense of coherence scale and the relation with<br />
health: a systematic review. Journal of Epidemiology and Community Health; 60: 376–81.<br />
30. Edin-Liljegren A, Hassler S, Sjölander P, Daerga L (2004). Risk factors for cardiovascular<br />
diseases among Swedish Sami – A controlled cohort study. International Journal of Circumpolar<br />
Health 63(Suppl. 2): 292–97.<br />
31. Larsen M. (2003). Konsekvenser av vindkraft <strong>för</strong> rennäringen i Jämtlands län. Pilotstudie. Bilaga<br />
till Vindkraft i översiktsplanering i fjällområden, Exemplet Härjedalen.<br />
32. Rapport fra Rein-prosjektet. (2002). Norges forskningsråd.<br />
33. Svenska samers riks<strong>för</strong>bund (1999). Svensk rennäring. Bulls tryckeriaktiebolag. Halmstad.<br />
34. Nellemann C, Vistnes I, Jordhøy P, Strand O. (2001). Winter distribution of wild reindeer in<br />
relation to power lines, roads and resorts. Biological Conservation 101: 351–360.<br />
33
35. Eftestøl S (1998). Fright behaviour in Norwegian wild reindeer (Rangifer tarandus tarandus) after<br />
disturbance by humans on foot or skis. Cand. Sc. thesis. Biologisk Institutt, UiO.<br />
36. Colman JE, Jacobsen BW & Reimers E (2001). Summer response distances of Svalbard<br />
reindeer Rangifer tarandus platyrhynchus to provocation by human on foot. Wildlife Biology 7:<br />
275–283.<br />
37. Danell Ö. (2008). Produktionskonsekvenser av rovdjur. Presentation på Rådslag om rovdjur<br />
augusti, Vilhelmina.<br />
38. Utsi PM. (2007). Traditionell kunskap och sedvänjor inom den samiska kulturen – relaterat till<br />
bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Sametinget, Kiruna, CBM:s skriftserie<br />
nr. 18, Uppsala.<br />
39. SOU 2006:19. Att återta mitt språk - åtgärder <strong>för</strong> att stärka det samiska språket Integrations- och<br />
jämställdhetsdepartementet, Utredning av finska och sydsamiska språken.<br />
40. Ryd Y. (2001). Snö – en renskötare berättar. Ordfront <strong>för</strong>lag, Stockholm.<br />
41. Antonovsky A. (1998). Hälsans mysterier. Natur och Kultur, Stockholm.<br />
42. Kvernmo S, Heyerdahl S (1998). Influence of ethnic factors on behavior problems in indigenous<br />
Sami and majority Norwegian adolescents. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 37: 743-51.<br />
Internetkällor<br />
www.ac.lst.se (2008-12-01)<br />
www.samerna.com (2008-12-01)<br />
34
Change language