Vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar - Lycksele kommun

Vägledning för sociala 

konsekvensbeskrivningar 

Förslag på innehåll och process inriktad 

mot exploateringskonsekvenser 

för samebyar 

Södra Lapplands Forskningsenhet 

på uppdrag av Lycksele Kommun 

Vilhelmina februari 2009

Innehållsförteckning 

FÖRORD..............................................................................................................................................3 

SAMMANFATTNING ......................................................................................................................4 

BAKGRUND .......................................................................................................................................6 

SKB-PROCESSEN .............................................................................................................................8 

FAKTORER SOM BÖR UPPMÄRKSAMMAS UNDER PLANERINGEN AV SKB:N ....................................9 

Tidig information och dialog .....................................................................................................9 

Företag eller konsult som genomför SKB:n..............................................................................9 

Integrering av MKB:n och SKB:n .............................................................................................9 

Samebyns medverkan i SKB-processen .................................................................................. 10 

Samrådsmöten med samebyn i planeringen av SKB:n .......................................................... 11 

OMRÅDEN, KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER SOM BÖR UTREDAS I SKB:N ................................ 12 

Nulägesbeskrivning av rennäringen och samebyn ................................................................ 12 

Kulturhistorisk beskrivning av det aktuella markområdet.................................................... 12 

Möjliga konsekvenser av en exploatering .............................................................................. 13 

Relevanta kompensationer och åtgärder................................................................................ 14 

SKB-PROCESSENS GENOMFÖRANDE............................................................................................. 15 

Integrering av MKB:n och SKB:n .......................................................................................... 15 

Faktainsamling ........................................................................................................................ 15 

Analys av konsekvenser ........................................................................................................... 15 

Kompensations- och åtgärdsdiskussioner.............................................................................. 16 

SKB-rapporten ......................................................................................................................... 16 

RENNÄRING, DESS VILLKOR OCH SAMISK KULTUR................................................... 17 

HÄLSOSITUATION OCH ARBETSMILJÖRISKER I RENNÄRINGEN .................................................... 19 

Hälsosituationen ...................................................................................................................... 19 

Arbetsmiljörisker ..................................................................................................................... 20 

KONSEKVENSER AV MARKEXPLOATERING................................................................... 23 

EKONOMI ....................................................................................................................................... 24 

KULTUR.......................................................................................................................................... 26 

Renskötsel................................................................................................................................. 27 

Språk......................................................................................................................................... 27 

Slöjd (duodji)............................................................................................................................ 28 

HÄLSA OCH SOCIALA KONTAKTER................................................................................................ 28 

ANVÄNDBARA LÄNKAR............................................................................................................ 31 

REFERENSER................................................................................................................................. 32 

INTERNETKÄLLOR.......................................................................................................................... 34 

2

Förord 

På uppdrag av Lycksele kommun har Södra Lapplands Forskningsenhet (SLF) utarbetat en 

vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) för rennäringen vid 

vindkraftetablering. Vi har identifierat ett antal psykosociala, ekonomiska och kulturella 

faktorer och problemområden som kan påverkas vid en markexploatering, samt 

utredningar och analyser som bör genomföras i en SKB. Syftet är att skapa ett ramverk 

med rekommendationer för vad en SKB för renskötande samer bör innehålla och hur SKBprocessen 

kan genomföras. I stället för att göra en ”lathund” för hur ett SKB-arbete bör 

genomföras har vi försökt att förklara på vilka sätt, och genom vilka processer en 

markexploatering kan påverka samebyarna och de renskötande samerna ekonomiskt, 

kulturellt, socialt och hälsomässigt. Även om SKB:er vid planerade vindkraftutbyggnader 

är rapportens fokus kan ramverket också tjäna som vägledning vid andra typer av 

exploateringar, som t.ex. skogsbruk, gruvdrift och turism. 

Ursprungligen var utredningen tänkt att utföras i samarbete med Vapstens sameby. 

Intervjuer med 7 samebymedlemmar har genomförts och är transkriberade, och de 

utskrivna intervjuerna har återförts till respektive respondent för korrigering. Vi har även 

gjort en preliminär innehållsanalys av intervjumaterialet. Tyvärr valde emellertid samebyn 

att inte offentliggöra intervjuresultaten då man var orolig för att specifik information från 

Vapsten skulle kunna utnyttjas på ett för sameby negativt sätt av myndigheter och 

exploatörer. SLF har därför genomfört uppdraget utan att inkludera intervjuresultaten från 

Vapstens sameby. 

Materialet som presenteras i rapporten är till viss del inhämtad genom litteraturstudier, 

men framför allt från de erfarenheter vi har efter ca 10 års hälso- och arbetsmiljöforskning 

i den renskötande samiska befolkningen. Genom våra forsknings- och utvecklingsprojekt 

har vi samarbetat med ett stort antal samebyar från olika delar av svenska Sapmi, från 

Härjedalen i söder till Norrbotten i norr. 

Vilhelmina, februari 2009 

Anette Edin-Liljegren, Laila Daerga och Per Sjölander 

3

Sammanfattning 

Vindkraftsexploateringarna har de sista decennierna ökat i norra Sverige vilket inneburit 

att rennäringen på vissa håll påverkats negativt genom minskade betesarealer och ökad 

mänsklig aktivitet (1, 2, 3). I samband med större exploateringar inom renbeteslandet har 

det blivit allt vanligare att sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) utförs i syfte att utreda 

ekonomiska, kulturella, hälsomässiga och sociala konsekvenser för de renskötande 

samerna. En SKB:s syfte är också att utarbeta förslag på åtgärder som kan minska 

oönskade negativa konsekvenser och maximera eventuella positiva effekter. 

Ur rennäringens perspektiv är flera faktorer av betydelse vid etablering av vindkraft, 

liksom vid andra exploateringar på marker där man bedriver renskötsel. Placeringen av, 

och storleken på etableringen, tillsammans med de kumulativa exploateringseffekterna 

inom samebyn, är avgörande för vilka konsekvenser etableringen kommer att få. 

Föreliggande rapport tar upp ett antal principiellt viktiga frågor och faktorer som bör 

utredas eller beaktas i en SKB-process. Vi har även försökt förklara på vilka sätt, och 

genom vilka processer en markexploatering kan påverka samebyarna och de renskötande 

samerna ekonomiskt, kulturellt, socialt och hälsomässigt. I rapporten lämnas också förslag 

på hur man kan gå till väga i ett SKB-arbete. 

Nedan ges en sammanfattning av faktorer som bör uppmärksammas inför en SKB-process, 

konsekvenser och åtgärder som bör utredas, samt analyser och datainsamling som bör 

genomföras. 

Faktorer som bör uppmärksammas under planeringen av SKB:n 

• Tidig information till, och dialog med samebyn 

• Företaget eller konsulten som genomför SKB:n 

• Integrering av MKB:n och SKB:n 

• Samebyns medverkan i SKB-processen 

• Samrådsmöten med samebyn i planeringen av SKB-processen 

Områden, konsekvenser och åtgärder som bör utredas i SKB:n 

• Nulägesbeskrivning av rennäringen, samebyn och dess medlemmar ur ett 

ekonomiskt, hälsomässigt och socialt perspektiv 

• Kulturhistorisk beskrivning av det aktuella markområdet 

• Möjliga ekonomiska, kulturella, hälsomässiga och sociala konsekvenser av 

exploateringen 

• Relevanta kompensationer och åtgärder 

4

SKB-processens genomförande 

• Integrering av MKB- och SKB-processerna 

• Faktainsamling av samebyns ekonomiska, hälsomässiga och sociala förutsättningar, 

samt undersökning av eventuell kulturhistorisk dokumentation över området. Kan 

göras genom litteraturstudier, myndighetskontakter och intervjuer med 

samebymedlemmar 

• Analys av konsekvenser, såväl direkta som indirekta och kumulativa 

• Åtgärdsdiskussioner och förslag på kompensationer 

• Författande av en SKB-rapport 

5

Bakgrund 

I länder som USA, Kanada och Australien är det sedan länge lagstiftat att sociala 

konsekvensbeskrivningar (SKB:er) ska utföras i samband med exploateringar som 

genomförs där urfolk lever och/eller har sin utkomst. För att ge ekonomiskt stöd till vissa 

exploateringar kräver det internationella finansieringsinstitutet, IFC, att exploatören 

genomför en SKB som särskilt uppmärksammar konsekvenser för urfolks rättigheter till 

sina traditionella marker, sin kultur och sitt uppehälle [4]. Anledningen till IFC:s krav på 

SKB är att en ekonomiskt och långsiktigt hållbar etablering förutsätter att man tar hänsyn 

till sociala, kulturella och ekonomiska konsekvenser för lokalbefolkningen och andra 

intressenter [4]. Riktlinjer har utarbetats av International Association for Impact 

Assessment för vilka principer som bör gälla vid genomförande av SKB-utredningar [5]. I 

föreliggande rapport har dessa principer anpassats till svenska förhållanden och inkluderats 

i vägledningen. 

I Sverige finns ännu ingen lag på att en SKB ska utföras i samband med exploateringar. 

Däremot måste enligt miljöbalken en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) genomföras 

innan en större exploatering kan komma till stånd. Syftet med en MKB är att identifiera 

och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet kan medföra på 

människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö. En MKB ska 

också innehålla en bedömning av exploateringseffekter på människors hälsa och miljö. I 

praktiken har emellertid de flesta MKB:er kommit att fokuseras på effekter på natur och 

djurliv medan effekterna på människornas kultur, ekonomi och hälsa fått litet, eller inget 

utrymme. Detta har skapat ett behov av att komplettera MKB med en SKB vid vissa 

exploateringar, bl.a. vid exploateringar som kan förväntas påverka de renskötande 

samernas förutsättningar att bedriva rennäring och utöva den samiska kulturen. 

En SKB kan alltså anses som en komplettering till en MKB och bör innehålla en utredning 

och beskrivning av förväntade ekonomiska, kulturella, sociala och hälsomässiga effekter 

av en exploatering, samt föreslå sätt att undanröja, minska eller kompensera för negativa 

och förstärka positiva effekter. I samband med större exploateringar av markområden där 

samebyar bedriver renskötsel har det blivit allt vanligare att SKB:er genomförs. Det finns 

dock ännu inga nationella riktlinjer för vad en SKB ska innehålla och hur den ska 


Denna rapport har som huvudsyfte att identifiera ett antal väsentliga kulturella, 

ekonomiska, sociala, hälsomässiga och psykologiska konsekvenser för de renskötande 

samerna vid exploateringar, särskilt vindkraftsexploateringar i en sameby, och att redogöra 

för ett antal förutsättningar för att skapa en framgångsrik SKB-process. Varje specifik 

exploatering kommer att skapa ett antal unika konsekvenser som kan (eller inte kan) 

åtgärdas eller kompenseras på olika sätt framför allt beroende på typ av, storlek på och 

6

geografisk placering av exploateringen, och på den aktuella samebyns geografiska, 

ekonomiska, kulturella, sociala och hälsomässiga förutsättningar. Konsekvenser och 

åtgärder/kompensationer blir således unika i varje enskilt fall, varför vi i denna rapport inte 

har någon ambition att presentera en komplett ”manual” utan snarare en sammanställning 

och beskrivning av ett antal principiellt viktiga faktorer som bör utredas och ingå i en 

SKB-process. Vi har även försökt förklara på vilka sätt, och genom vilka processer en 

markexploatering kan påverka samebyarna och de renskötande samerna ekonomiskt, 

kulturellt, socialt och hälsomässigt. 

7

SKB-processen 

En förutsättning för att minimera negativa konsekvenser och att förstärka positiva effekter 

vid en vindkraftsexploatering är att det tidigt skapas ett gott samverkansklimat mellan 

exploatören, dennes eventuella konsulter och samebyn. Ett självklart villkor för en 

fungerade samverkan är att man respekterar varandras rättigheter och att man bemöter 

varandra på ett respektfullt och hänsynsfullt sätt. 

Figur 1 sammanfattar faktorer som bör uppmärksammas inför en SKB-process, 

konsekvenser och åtgärder som bör utredas samt analyser och datainsamling som bör 


FAKTORER SOM BÖR UPPMÄRKSAMMAS UNDER PLANERINGEN AV SKB:n 

Tidig information till, och dialog med samebyn 

Företaget eller konsulten som genomför SKB:n 

Integrering av MKB:n och SKB:n 

Samebyns medverkan i SKB-processen 

Samrådsmöten med samebyn i planeringen av SKB-processen 

OMRÅDEN, KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER SOM BÖR UTREDAS I SKB:n 

Nulägesbeskrivning av rennäringen, samebyn och dess medlemmar ur ett ekonomiskt, 

hälsomässigt och socialt perspektiv 

Kulturhistorisk beskrivning av det aktuella markområdet 

Möjliga ekonomiska, kulturella, hälsomässiga och sociala konsekvenser av exploateringen 

Relevanta kompensationer och åtgärder 

SKB-PROCESSENS GENOMFÖRANDE 

1. Integrering av MKB- och SKB-processerna 

2. Faktainsamling av samebyns ekonomiska, hälsomässiga och sociala förutsättningar, samt 

undersökning av eventuell kulturhistorisk dokumentation över området. Genomförs genom: 

• Sameby- och myndighetskontakter 

• Litteraturstudier 

• Intervjuer och/eller enkäter 

3. Analys av konsekvenser 

• Direkta 

• Indirekta 

• Kumulativa 

4. Åtgärdsdiskussioner och förslag på kompensationer 

5. Författande av en SKB-rapport 

Figur 1. Sammanfattning av SKB-processens planering, innehåll och genomförande. 

8

Faktorer som bör uppmärksammas under planeringen av SKB:n 

Tidig information och dialog 

Exploatören bör så snart man identifierat ett specifikt geografiskt område för en 

vindkraftsanläggning ta kontakt med berörda samebyar och ge information om den 

planerade placeringen och den tänkta verksamheten. Det kan här vara värdefullt att utgå 

från den kommunala översiktsplanen som ett första planeringsunderlag. Tidig information 

ger samebyn möjlighet att vara delaktig redan under planeringsfasen, och samebyns 

medlemmar får då tillfälle att göra en bedömning om den tänkta placeringen av 

vindkraftsanläggningen är möjlig ur ett rennäringsperspektiv. Samebymedlemmarna kan 

eventuellt också bistå med förslag till alternativa placeringar av vindkraftsanläggningen, 

placeringar som skulle skapa mindre skada, eller rentav positiva effekter, för renskötseln. 

När det gäller områden för t. ex. vindkraftsetableringar inom Lycksele kommun kan det 

handla om att exploatör och sameby tillsammans ser över de alternativ för etablering som 

identifierats i den kommunala översiktsplanen. 

En tidig delgivning till, och dialog med berörda samebyar skapar bättre förutsättningar för 

ett långsiktigt och hållbart samarbete mellan exploatören och samebyn, vilket också 

förordas i miljöbalken. 

Företaget eller konsulten som genomför SKB:n 

För att en SKB ska kunna genomföras på ett konstruktivt sätt och få en bred acceptans är 

det av stor vikt att både samebyn och exploateringsföretaget är eniga i val av den eller de 

som får uppdraget att utföra SKB-arbetet. Det är viktigt att den eller de som ansvarar för 

SKB-processen har en oberoende roll i förhållande till både exploatören och samebyn. 

Integrering av MKB:n och SKB:n 

Arbetet med MKB:n och SKB:n bör integreras. Skälet till detta är att effekterna på bl.a. 

natur, djur och infrastruktur, vilket utreds i en MKB, har avgörande betydelse för hur 

exploateringen kommer att påverka människornas kultur, hälsa, ekonomi och psykosociala 

villkor, vilka utreds i en SKB. Som förklaras senare i rapporten är placeringen av, och 

storleken på en vindkraftsexploatering av avgörande betydelse för vilka följderna blir för 

rennäringen, renskötarfamiljerna och för den samiska kulturen (se Konsekvenser av 

markexploatering). Konsekvenserna för de renskötande samerna bestäms även av vilka 

infrastrukturella förändringar t. ex. nya vägar och kraftledningar som planeras i anslutning 

till exploateringen. MKB:n och SKB:n rekommenderas därför att integreras och göras i 

nära samverkan med de samebyar som berörs av exploateringen. Samebymedlemmarna har 

kunskapen om hur marken nyttjas av rennäringen idag, hur den nyttjades tidigare och hur 

man planerar att använda marken i framtiden, samt hur en exploatering skulle kunna 

påverka dem ekonomiskt, kulturellt, socialt och hälsomässigt. Ytterligare en fördel med att 

integrera MKB- och SKB-arbetet är att samordningsvinster kan göras beträffande 

9

samrådsmöten, intervjuer och utredningar av markutnyttjande, kulturlandskap etc. Ett 

integrerat förfarande sparar därmed både tid och pengar för såväl exploatören som 

samebyn. 

Samebyns medverkan i SKB-processen 

Det finns flera fördelar med att samebyn aktivt medverkar i SKB-processen. Detta är 

väsentligt då samebymedlemmarna har kunskapen om hur renskötseln bedrivs i området, 

om områdets kulturlandskap och om hur de själva och den samiska kulturen kan komma att 

påverkas av exploateringen, samt om vilka åtgärder och kompensationer som effektivast 

skulle kunna mildra eventuella negativa effekter. En nackdel för samebyn är att ett aktivt 

deltagande i ett SKB-arbete tar tid från rennäringsarbete och andra sysslor. Om 

samebymedlemmarna inte anser sig ha tidsmässiga möjligheter att delta fullt ut i SKB:n 

kan man möjligen utse en extern representant som i nära dialog med samebyn deltar vid 

samrådsmöten och sköter kontakterna med exploatören och den som skall utföra SKB:n. 

Under alla omständigheter är det viktigt att så mycket fakta som möjligt tas fram i en SKB, 

inte minst för att ge miljödomstolen de bästa förutsättningarna för att göra en sakkunnig 

bedömning. Utan samebyns medverkan kommer exploatörens perspektiv och motiv att 

dominera de handlingar som miljödomstolen och myndigheterna ska ta hänsyn till vid 

beslut om exploateringstillstånd. I de fall då samebyar ändå väljer att inte delta i SKBarbetet 

är det viktigt att samebyn skriver ett yttrande till miljödomstolen där man motiverar 

varför man väljer att inte delta i SKB-processen. I en situation där en planerad exploatering 

omöjliggör rennäringsaktiviteter i en stor del av samebyn kan man inte förvänta sig att 

samebyn ska vara intresserad av att diskutera några former av kompensationer. För att 

miljödomstolen ändå ska kunna besluta om rimliga kompensationer för rennäringen är det i 

en sådan situation viktigt att det i SKB:n eller i samebyns skrivelse till miljödomstolen 

tydligt framgår varför samebyn inte accepterar den planerade exploateringen, samt vilka 

orsakerna är till detta ställningstagande, t. ex. att exploateringen omöjliggör fortsatt 

rennäring för stora delar av samebyns medlemmar, eller att den placeras på bästa 

kalvningslandet. 

Det kan vara svårt att upptäcka samiska kulturella och heliga platser i renbetesområdet. En 

orsak till detta är att man i den samiska kulturen vill överlämna naturen så orörd som 

möjligt till kommande generationer. Traditionell kunskap om kultutlämningar är ofta 

bristfällig eller ännu inte dokumenterad. Kunskapen om kulturellt viktiga platser och om 

hur olika markområden användes finns ofta hos de nu levande renskötarna. Kunskapen 

finns sällan nedtecknad utan sprids från generation till generation genom muntlig tradition. 

Utan de renskötande samernas medverkan i SKB-processen kommer denna kunskap inte 

att beaktas i beredningar och beslut som rör exploateringen. 

10

Samrådsmöten med samebyn i planeringen av SKB:n 

Vid det första samrådsmötet bör man diskutera den geografiska placeringen av den 

föreslagna vindkraftsanläggningen, samt hur man tänker lägga upp SKB-arbetet. Ett 

samverkansavtal för SKB-processen bör upprättas. Innehållet i avtalet kommer att vara 

unikt i varje enskilt exploateringsfall. Nedan ges några förslag på vad samverkansavtalet 

kan innehålla: 

• Tid- och aktivitetsplan d.v.s. när, var och hur arbetet ska utföras 

• Samebyns, exploatörens och SKB-utförarens roller bör tydligt definieras 

• Arbetsgrupper och kontaktpersoner 

• Tidsramar för samråd och diskussioner (det är viktigt att känna till och dokumentera 

att väder och vind till stor del styr renskötselarbetet och att SKB-arbetet måste ta 

hänsyn till detta) 

• Att kontinuerliga avstämningar görs under processens gång 

• Ekonomiska ersättningar för samebyns medverkan 

• Sekretessfrågor och ägandefrågor (bl. a. vem som har rätt att ta del av eventuellt 

intervjumaterial, kartläggningar av kulturlandskapet, protokoll och slutrapport) 

Samverkansavtalet bör således innehålla överenskommelser om bl. a. tid- och 

aktivitetsplan, ansvarsfördelning, kostnader och ersättningar, och sekretess och 

ägandefrågor. Uppföljningar bör göras kontinuerligt under SKB-processens gång för att 

stämma av hur arbetet fortskrider. Eventuellt behöver planeringen justeras, olika 

problemområden utredas och ytterligare avstämningar göras. Det är också viktigt att det 

som sägs under dessa samrådsmöten dokumenteras i protokollform som godkänns och 

justeras av båda parter. Minnesanteckningar rekommenderas inte. I viss mån kan samråden 

ske genom telefonmöten i stället för genom fysiska möten vilket både sparar tid och 

pengar. Samverkansavtalet för SKB-processen bör vara klart innan själva SKB-arbetet 

påbörjas. 

Om samebyn är positiv till exploateringsförslaget bör ett nytt samarbetsavtal upprättas där 

man gemensamt kommer överens om hur etablerings-, drifts- och avvecklingsfasen ska 

genomföras, och som reglerar ersättningsnivåer, eventuellt delägarskap eller andra 

kompensationer. En väl genomförd SKB utgör ett bra faktaunderlag för detta 

samarbetsavtal. Vi rekommenderar att båda parter konsulterar juridiska ombud för att 

säkerställa att parterna får sina krav tillgodosedda och att avtalet blir juridiskt korrekt. 

11

Områden, konsekvenser och åtgärder som bör utredas i SKB:n 

Nulägesbeskrivning av rennäringen och samebyn 

För att kunna göra en rimlig bedömning av hur en vindkraftsexploatering kommer att 

påverka människorna i samebyn, och den verksamheten som de bedriver i området, är det 

viktigt att skapa en detaljerad bild av de aktuella ekonomiska, hälsomässiga och sociala 

förutsättningarna. Demografiska uppgifter om samebyn samt aktuella ekonomiska 

förutsättningar för samebymedlemmarna och dess hushåll bör beskrivas. Allmän 

information om rennäring och renskötsel kan fås från bl.a. Sametinget, Svenska Samers 

Riksförbund (SSR) samt länsstyrelsen. Information om antal rennäringsföretag och 

demografin i den aktuella samebyn kan i viss mån inhämtas från länsstyrelsen och SSR. 

Den mest aktuella informationen fås dock från den berörda samebyn. Forskningsresultat 

om t.ex. renens beteende, hälsoläge och arbetsmiljörisker i rennäringen kan hämtas från 

olika vetenskapliga litteraturdatabaser som Medline och Libris. Vetenskaplig information 

kan även fås från bl. a. Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, Sveriges 

Lantbruksuniversitet (SLU), enheten för rennäring vid Uppsala universitet samt Södra 

Lapplands Forskningsenhet i Vilhelmina. De regionala rovdjursråden och länsstyrelserna 

kan bistå med information om rovdjursförekomsten i det aktuella området. Ekonomiska 

frågeställningar angående ersättningar för t. ex. rovdjursdödade renar arbetar man med vid 

SLU i Uppsala. Information finns också på Sametingets hemsida om ersättningsnivåer för 

rovdjursdödade renar. 

Kunskapsunderlaget till SKB:n tas således fram genom litteraturstudier, arkeologiska 

undersökningar, enkäter, intervjuer och diskussioner. Genom att i möjligaste mån använda 

vetenskapliga resultat och metoder förbättrar man möjligheterna till vederhäftiga slutsatser 

om t. ex. olika konsekvenser. Sannolikheten blir också större att t. ex. intervjufrågor blir 

formulerade på ett sätt som gör att man får den information man efterfrågar och att innehåll 

i intervjumaterialet tolkas på rätt sätt. Det finns väl beprövade vetenskapliga metoder både 

vad gäller intervjuteknik, analys av textmaterial och framställande av enkäter [6, 7, 8, 9]. 

Det är också mycket viktigt att ta hänsyn till det kumulativa exploateringstrycket på 

samebyns totala betesområde. Här bör man i SKB-arbetet ta hjälp av samebyarnas 

markanvändningsplaner eller renbruksplaner, samt inhämta information från 

samebymedlemmar, länsstyrelsen, kommunens översiktsplan och från eventuellt från andra 

exploatörer [se t.ex. www.Ren2000.se]. 

Kulturhistorisk beskrivning av det aktuella markområdet 

För att få en bakgrund till hur det aktuella området tidigare har använts av de renskötande 

samerna, och vilken betydelse det har för samebymedlemmarna idag, bör en historisk och 

kulturell beskrivning av området göras. En kulturhistorisk beskrivning skapar en bättre 

förståelse för hur människorna kan påverkas av en exploatering, och kan också identifiera 

12

mer eller mindre lämpliga lokaliseringar av exploateringen ur ett kulturhistoriskt 

perspektiv. Den kulturhistoriska beskrivningen bör innehålla uppgifter om kulturhistoriska 

betydelsefulla platser som bör bevaras, samt om hur samebyn använde marken tidigare, hur 

den utnyttjas idag och hur man planerar att använda marken i framtiden. 

Om en kulturhistorisk utredning inte redan finns bör en sådan göras i anslutning till SKB:n. 

Samebyn bör vara delaktig i valet av de arkeologer, eller motsvarande, som engageras i 

utredningen eftersom detaljerad kännedom om den samiska kulturen är kritisk för 

kvaliteten på en sådan utredning. 

Möjliga konsekvenser av en exploatering 

För att få en så fullständig bild som möjligt av tänkbara konsekvenser är det viktigt att 

utreda både direkta, indirekta och kumulativa effekter med fokus på ekonomiska, 

kulturella, hälsomässiga och sociala faktorer [10]. Finns olika alternativa 

etableringsscenarier bör dessa utredas separat för att om möjligt kunna välja det som 

skapar minst negativa konsekvenser och som ger mest positiva effekter (se nedan, 

Relevanta kompensationer och åtgärder). Konsekvensanalysen kommer att ligga till grund 

för den efterföljande kompensations- och åtgärdsutredning varför det är viktigt att så 

många konsekvenser som möjligt undersöks. 

Nedan ges några förslag, utan inbördes prioriteringsordning, på konsekvenser som kan 

utredas. 

– Hur används marken där etableringen är tänkt att ske? T. ex. om platsen som valts ut 

för vindkraftexploatering används som ett viktigt kalvningsland påverkas renhjorden 

både beträffande antal och åldersstruktur. 

– Finns alternativa platser för exploateringen? T. ex. om det finns andra markområden 

som innebär mindre störningar för rennäringen och som är möjliga alternativ ur 

exploatörens perspektiv. 

– Hur många andra exploateringar finns och planeras på samebyns marker, d.v.s. inom 

hela samebyns betesområde? T. ex. andra exploateringar som gruvor, skogsbruk och 

turistanläggningar. 

– Hur omfattande är rovdjurstrycket i det aktuella området (se figur 2). 

– Hur påverkas mäns, kvinnors och barns situation ur ett fysiskt, socialt och 

psykosocialt perspektiv? Leder exploateringen till ökad arbetsbelastning, ökad 

stress, ökad risk för olyckor och belastningsbesvär, mindre socialt stöd från familj, 

arbetskamrater, vänner och grannar etc. (se figur 4). 

– Hur påverkas möjligheterna att tala det samiska språket? T. ex. genom att färre 

renskötare arbetar i renskötseln eller att färre tillfällen ges för att tala samiska (se 

figur 3). 

13

– Hur påverkas möjligheterna till att utöva duodji (samisk slöjd)? T. ex. genom att fler 

möten och mer administration minskar de tidsmässiga förutsättningarna för att utöva 

duodji (se figur 3). 

– Hur påverkas de samiska turistföretagen? T. ex. genom att tillgången till orörd natur 

och traditionell renskötselmiljö minskar. 

– Hur påverkas fiske- och jaktmöjligheter? T. ex. genom att tillgången på jaktbart vilt 

och fisk minskar. 

– Hur påverkas samebyns utvecklingsmöjligheter (se figur 2)? T. ex. genom att man 

måste arbeta mer och därigenom får sämre förutsättningar att t. ex. utveckla och 

införa nya köttförädlingsmetoder. Här kan man naturligtvis också tänka sig att 

exploateringen, genom t. ex. ny infrastruktur och ekonomiska kompensationer, kan 

förbättra samebyns utvecklingsmöjligheter. 

Relevanta kompensationer och åtgärder 

En beskrivning av möjliga kompensationer och åtgärder bör göras för att kunna 

kompensera samebymedlemmarna för negativa konsekvenser som kan uppkomma, men 

också för att optimera eventuella positiva effekter av exploateringen. Finns olika alternativ 

till lokalisering av exploateringen bör en kompensationsutredning göras för var och en av 

dessa. 

Kompensationerna eller åtgärderna bör baseras på den konsekvensanalys som genomförts. 

För att få en helhetsbild av effekterna, inklusive kumulativa effekter, är det nödvändigt att 

hela konsekvensanalysen är klar innan man påbörjar åtgärdsdiskussionerna. Om samebyn 

redan har många exploateringar på sina marker kan den enda rimliga kompensationen 

utgöras av ny betesmark som ersätter den förlorade, vilket ofta inte låter sig göras då det 

inte finns något överskott på renbetesmark. 

Nedan ges några exempel på kompensationer och åtgärder som kan vara relevanta. 

• Att ge ekonomisk kompensation för ökade kostnader i samband med t. ex. ökad 

arbetsinsats, ökade bränslekostnader, ökade antal helikopterinsatser, ökade 

transportkostnader och anställning av arbetskraft (se figur 2). 

• Att bekosta infrastrukturella åtgärder som t. ex. stängsel, vägövergångar och broar 

om nya flyttvägar måste tas i anspråk (figur 2). 

• Att stänga av nybyggda vägar som genererats i samband med en exploatering, för att 

minska den mänskliga aktiviteten i området under särskilt känsliga 

renskötselperioder. 

• Att erbjuda möjligheter till delägarskap. 

• Att bekosta utbildning för att ge samiska barn och ungdomar möjligheter att lära sig 

samiskt hantverk i hemmet eller genom särskilda utbildningar (se figur 3). 

14

• Att bekosta utbildning till t. ex. personal inom socialtjänsten och hälso- och 

sjukvården för att öka kunskap om den samiska kulturen och om renskötarnas 

livsstil och arbetsmiljö. Detta ökar möjligheterna till en bättre förståelse för 

samebymedlemmarnas hälso- och livssituation, och bör resultera i ett bättre 

bemötande (se figur 3 och 4). 

• Att bekosta översättning av informationsmaterial till samiska från berörda 

hälsovårdande myndigheter vilket skulle kunna minska samernas underutnyttjande 

av sjukvården (se figur 3 och 4). 

• Att bekosta kunskapsspridning om den samiska kulturen och renskötseln till 

lokalbefolkningen för att öka förståelsen för rennäringens behov och den 

renskötande livsstilen (se figur 3). 

• Att bekosta olika sociala aktiviteter för att förbättra de sociala relationerna mellan 

samerna och lokalbefolkningen inom samebyns renbetesområde (se figur 4). 

SKB-processens genomförande 

Integrering av MKB- och SKB-processerna 

När företaget informerat samebymedlemmarna om den tänkta vindkraftsexploateringen, 

och man kommit överens om att göra en SKB, och gemensamt valt konsult eller företag 

som ska utföra SKB-arbetet, bör parterna påbörja planeringen av MKB- och SKBprocesserna. 

Under utredningsprocessen är det viktigt att MKB- och SKB-processerna 

integreras (se ovan, Faktorer som bör uppmärksammas under planeringen av SKB:n. 

Integrering av MKB:n och SKB:n). 

Faktainsamling 

Faktainsamlingen genomförs bl.a. med hjälp av litteraturstudier, myndighetskontakter och 

genom intervjuer och/eller enkäter (se ovan, Områden, konsekvenser och åtgärder som bör 

utredas i SKB:n. Nulägesbeskrivning av rennäringen och samebyn). 

Analys av konsekvenser 

Baserad på det faktamaterial man insamlat görs en analys av vilka möjliga direkta, 

indirekta och kumulativa konsekvenser en vindkraftsetablering kan komma att få för 

rennäringen och samebymedlemmarna i det aktuella området (se ovan, Områden, 

konsekvenser och åtgärder som bör utredas i SKB:n. Möjliga konsekvenser av en 

exploatering). Man bör utreda: 

direkta effekter, som förlust av betesmark och flyttvägar, ökad olycksrisk etc. (figur 

2–4) 

15

indirekta effekter, som t. ex. dåliga relationer mellan samebyar och mellan 

samebyar och lokalbefolkningen 

kumulativa effekter, d.v.s. summan av samtliga markexploateringar och andra 

störningar inom samebyns renbetesmark 

Kompensations- och åtgärdsdiskussioner 

När konsekvensanalyserna är genomförd följer en diskussion med samebymedlemmarna 

om vilka åtgärder som är möjliga för att minimera negativa effekter och för att maximera 

de positiva konsekvenserna (se ovan Områden, konsekvenser och åtgärder som bör 

utredas i SKB:n. Relevanta kompensationer och åtgärder). 

SKB-rapporten 

Faktamaterialet, analysresultaten och resultaten av kompensationsresonemangen 

sammanställs slutligen i en rapport. Rapporten bör också innehålla en beskrivning av hur 

SKB-processen genomförts och vilka metoder som använts. Det är angeläget att man ger 

tid till samebymedlemmarna, eller samebyns arbetsgrupp, att läsa igenom och kommentera 

rapporten innan slutversionen färdigställs. Både exploatören och samebyn bör känna sig 

nöjda med slutversionen av SKB-rapporten. Om parterna har meningsskiljaktigheter 

beträffande rapportens innehåll eller tolkningar bör detta tydligt framgå av rapporten. 

16

Rennäring, dess villkor och den samiska kulturen 

Kunskapen om rennäringen och dess villkor är av central betydelse om man ska kunna 

förstå hur en vindkraftsexploatering påverkar en sameby och dess medlemmar. Vår 

erfarenhet är att sådan kunskap i stor utsträckning saknas såväl inom myndigheter och 

bland beslutsfattare som i näringslivet. Vi vill därför här ge en kortfattad beskrivning av 

rennäringen och den samiska kulturen. 

Renskötseln är en central näring i den samiska kulturen och en viktig traditions- och 

kulturbärare. Den utgör också basen för det samiska språket. Rennäringen är således både 

ett levebröd och en väsentlig samisk kulturbärande faktor. Man kan därför inte enbart 

analysera eventuella exploateringskonsekvenser utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv, 

utan man måste också ta hänsyn till effekterna på den samiska kulturen och den 

renskötande livsstilen [11]. 

Renskötsel är en extensiv näring som styrs av renarnas naturliga anpassning till klimatet 

och årstiderna. Den moderna rennäringen behöver stora arealer för sin verksamhet. I 

Sverige finns ca 2 500 samer som i mer eller mindre utsträckning lever på renskötsel. 

Rennäringen skapar dessutom arbetstillfällen för ortsbefolkningen genom anställningar i 

renskötselföretagen och genom arbete åt åkerier, entreprenörer för plogning av vägar och 

ensilageproducenter. 

Köttproduktion utgör den ekonomiska basen i rennäringen, men inkomster från binäringar 

som jakt och fiske är också ekonomiskt betydelsefulla. Det enda driftsbidrag som utgår till 

renskötseln är prisstöd vid försäljning av renkött. Vid skador av skilda slag utgår 

ersättningar, vilket inte ska förväxlas med bidrag, bl. a. för rovdjurs- och trafikdödade 

renar, för merkostnader till följd av Tjernobylolyckan och vattenregleringar. 

Renkött är ett högkvalitativt livsmedel vilket börjat uppmärksammas allt mer. Renkött, 

liksom kött från andra hjortdjur som livnär sig på naturbete, innehåller bl. a. mer omega-3fettsyror, 

omega-6-fettsyror och antioxidanter, och är därmed nyttigare och mer hållbart 

jämfört med kött från djur som utfodrats konventionellt med sädesbaserade pellets och 

kraftfoder [12]. 

En sameby är både en ekonomisk, administrativ sammanslutning och ett geografiskt 

område. Samebyn består av flera renskötselföretag som i sin tur består av en eller flera 

renägare. Renägare som bedriver kommersiell renskötsel, och dessas familjemedlemmar, 

är medlemmar i samebyn. En sameby får i dagsläget inte bedriva annan ekonomisk 

verksamhet än renskötsel. Länsstyrelsen fastställer det högsta antal renar som samebyn får 

inneha på sitt betesområde. Enligt renskötselrätten får den som är same använda mark och 

vatten för sig och sina renar. Renskötselrätten grundar sig på urminneshävd och är liksom 

äganderätten skyddad av Sveriges grundlag [13]. 

17

Renskötarna i fjällsamebyar flyttar renarna i öst-västlig riktning mellan betesmarker i 

skogslandet och i fjällen. Väster om odlingsgränsen, på de s.k. åretruntmarkerna, bedriver 

fjällsamerna renskötsel under hela året. Detsamma gäller för skogssamebyarna väster om 

lappmarksgränsen. Öster om odlings- respektive lappmarksgränsen har samebyarna 

betesrätt från 1 oktober till och med 30 april. 

I Västerbottens län livnär sig 300–400 personer på renskötsel genom sammanlagt ca 120 

renskötselföretag. Rennäringen är organiserad i sju samebyar varav sex är fjällsamebyar, 

d.v.s. har vinterbetslanden i skogsområdet öster om fjällkedjan och sommarbeteslanden i 

fjällen. En av länets samebyar är en skogssameby, vilka bedriver renskötsel året om i 

skogslandet [www.ac.lst.se]. 

Inom Lycksele kommun har det förmodligen funnits samer i flera tusen år. År 1607 utsåg 

Karl IX den gamla samiska samlingsplatsen Lycksele till en av fem knutpunkter i 

Lappland [www.samerna.com]. Fyra av Västerbottens samebyar har vinterbete inom 

Lycksele kommun och en sameby har delar av sina åretruntmarker i kommunen. Malå 

sameby består av ca 11 rennäringsföretag, Grans sameby ca 10 rennäringsföretag, Rans 

sameby ca 25 rennäringsföretag, Ubmeje tjeälddie ca 13 rennäringsföretag och Vapstens 

sameby ca 8 rennäringsföretag [www.ac.lst.se]. 

Varje sameby förfogar över ett bestämt betesområde och renarna vandrar eller drivs mellan 

de olika betesområdena beroende på betesförhållanden och årstid. Varje betesområde har 

olika egenskaper och vegetation och kan därför inte ersätta varandra eftersom renarnas 

resursutnyttjande varierar mellan olika årstider. För att bibehålla en långsiktig tillgång på 

renbete används ett växelbruksystem där vissa betesområden läggs i träda för att betet ska 

kunna återhämta sig, eller för att nyttjas vid extremt dåliga betesförhållanden. 

Renskötarna kallas ofta ”de åtta årstidernas folk” beroende på renskötselaktiviteternas 

specifika årstidsprägel. Eftersom denna rapport handlar om rennäringen inom Lycksele 

kommun, där samebyarna i huvudsak har sina renar vintertid, ska vi göra en kortfattad 

beskrivning av vad som präglar renskötselarbetet under vinterperioden. 

Under hösten (oktober – december) samlar man ihop renarna för slakt och skiljning till 

mindre vintergrupper. Det senare för att utnyttja vinterbetet på ett effektivt sätt. När 

marken har frusit övergår renarna till lavbete, men betar fortfarande också växter på 

myrarna som alltjämt är gröna (kruståtel, dyfräken och fårsvingel). Flyttningen ner till 

vinterbeteslandet sker till fots eller genom transport med lastbil. När renarna flyttas till fots 

används tekniska hjälpmedel (skoter och eventuellt helikopter), och flyttningen sker 

huvudsakligen efter traditionella flyttleder. Tillgång till naturligt rastbete efter flyttlederna 

är viktig för att hålla renhjorden samlad och för att ge energi till den ansträngande 

vandringen. Ofta krävs även utfodring med pellets och/eller ensilage som komplement. En 

del samebyar är i stor utsträckning hänvisade till lastbiltransporter på grund av 

exploateringar, som t.ex. vattenregleringar, gruvbrytning och skogsavverkningar, som 

omöjliggjort eller avsevärt försvårat framkomligheten eller skapat betesbrist. 

18

Det huvudsakliga renskötselarbetet vintertid är allmän bevakning med skoter eller skidor 

för att kontrollera att renarna mår bra och har tillgång på föda. Man bevakar också renarna 

så att de håller sig inom samebyns marker och för att hålla rovdjur borta från renarna. 

Vintertid består betet huvudsakligen av olika sorters marklavar. Renlaven innehåller 

mycket lite proteiner vilket gör att renarna bara ökar marginellt i vikt under 

vintermånaderna. Det är under barmarksperioden som renarna bygger upp en fettreserv för 

att klara vintern. Det magra betet gör att vintersäsongen är en av de känsligaste perioderna 

i renskötselåret. Flera faktorer styr tillgången på bete, bl. a. väderlek och snöns konsistens, 

tjocklek och bottenskiktets beskaffenhet [14]. Exploateringarna har de sista decennierna 

ökat markant, framför allt i form av skogsbruk, gruvetableringar och turism, vilket har 

inneburit att samebyarnas totala betesareal har krympt. Samtidigt har betesmarkerna 

fraktionerats så att det krävs stora områden för att finna lämpligt betet som räcker hela 

vintern. Vid sämre betesförhållanden livnär sig renarna av hänglav på granar och tallar, 

samt på skorp- och bladlavar på trädstammar och stenar. 

Hälsosituation och arbetsmiljörisker i rennäringen 

För att kunna bedöma vilka sociala, psykologiska och hälsorelaterade konsekvenser en 

eventuell markexploatering kan komma att få är det nödvändigt att ha kunskap om 

hälsosituationen och arbetsmiljöriskerna i rennäringen. Nedan har vi kortfattat redogjort 

för några av de faktauppgifter och aspekter som vi anser vara viktiga för att kunna göra 

seriösa sociala och hälsorelaterade konsekvensanalyser. 

Hälsosituationen 

Genom de studier som genomförts vid Södra Lapplands Forskningsenhet, tillsammans med 

resultat som presenterats från norska och finska samer, finns övertygande belägg för att 

sjukdomsförekomst och riskfaktorexponering i vissa avseenden är speciella inom 

rennäringen (se nedan, Arbetsmiljörisker). Vi vet också att samiska män har en låg risk för 

cancer, medan samiska kvinnor har en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdomar [15, 16, 17, 18]. 

Bland de svenska renskötande samerna har vi kunnat observera en kraftig överdödlighet i 

arbetsrelaterade dödsolyckor [15, 19]. Den relativa risken att förolyckas i arbetet har ökat 

under de senaste 40 åren. Renskötande män är också drabbade av muskuloskeletala besvär, 

s.k. belastningsskador, i högre utsträckning än andra kroppsarbetande män i fjällregionen 

[20, 21, 22]. Även kvinnorna i renskötarfamiljer har visat sig vara drabbad av 

belastningsskador i hög utsträckning [20, 21]. 

Självmordsförekomsten är ca 50% högre bland renskötande män än vad den är bland män i 

den icke-samiska befolkningen i Sverige [15, 19]. Liknande resultat har också rapporterats 

från samer i Norge [23]. 

Förtroendet för den svenska primärvården, psykiatrin och socialtjänsten är betydligt lägre 

bland renskötande samer än i den övriga norrlandsbefolkningen [24]. En trolig orsak till 

19

detta är att man upplever vård- och omsorgspersonal som okunniga beträffande renskötseln 

och den samiska kulturen. En följd av detta är att renskötande samer ofta möts av fördomar 

och erbjuds orealistiska behandlingsalternativ (t. ex. att sluta köra snöskoter eller att 

sjukskriva sig inför kalvmärkning eller renflyttning), vilket gör att man undviker att söka 

hjälp trots att man har medicinska behov. 

Även om det alltså finns dokumenterade skillnader mellan samernas och 

majoritetsbefolkningens hälsosituation och vårdutnyttjande bör det understrykas att många 

medicinska aspekter och livsstilsfaktorer ännu inte har studerats bland samerna. Det är 

därmed i vissa avseenden omöjligt att förutse vilka hälsokonsekvenser en exploatering kan 

komma att få på renskötarna, vilket innebär att man noga bör följa upp eventuella 

hälsokonsekvenser under och efter en markexploatering. 

Arbetsmiljörisker 

Rennäringen har under senare delen av 1900-talet genomgått stora förändringar, från att ha 

varit en livsstil baserad på själv- och naturahushåll till dagens detaljreglerade och 

vinstkrävande företagsamhet. Idag behöver rennäringsföretagen fler renar per företag, låg 

personaltäthet och stor fordonspark för att skapa lönsamhet. Tidigare bedrevs rennäringen 

som en kollektiv aktivitet i huvudsak inom samefamiljerna. Idag samarbetar renskötare 

från olika familjer samtidigt som man är konkurrenter genom sina respektive 

rennäringsföretag. 

Rennäringens krav på renbetesmarker är ifrågasatt av stora delar av det svenska samhället, 

inte bara av andra markintressenter utan också av samegrupper som inte bedriver 

renskötsel. Juridiska tvister om samebyarnas rättighet att nyttja mark och vatten, extensivt 

skogsbruk, turistnäring och etablering av nya gruvor i renskötselområdet har också 

försämrat den psykosociala situationen för renskötarfamiljerna [25]. Trots alla dessa 

svårigheter finns det också många positiva sidor med att vara renskötare där själva arbetet 

med renarna skänker stor tillfredsställelse. Renskötsel är inte bara en näring utan en samisk 

livsstil som de flesta fått med sig från barndomen. Renskötarna beskriver det ofta som att 

man hämtar kraft från renarna, och man menar att det är svårt att tänka sig ett liv utan dem 

[11]. 

Genom forskning världen över är det idag mycket välbelagt att en arbetssituation som 

präglas av höga krav, liten kontroll och låg grad av socialt stöd innebär en ökad risk för 

psykosocial ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar, mag-tarmsjukdomar och muskuloskeletala 

problem [t. ex. 26, 27, 28]. Det finns också en rad vetenskapliga bevis för att en 

livssituation som karaktäriseras av hög ansträngning i kombination med otillräcklig 

belöning, kan leda såväl till psykisk ohälsa, i form av depression och ångest, som till 

somatiska sjukdomar [t.ex. 27, 28]. En känsla av sammanhang, där livet känns 

meningsfullt, begripligt och hanterbart, har också visat sig ha stor betydelse för människors 

hälsa [29]. Det vill säga, om man upplever sin livssituation som meningslös, obegriplig och 

icke-hanterbar löper man större risk för att drabbas av både psykisk och somatisk ohälsa. 

20

De renskötande samernas psykosociala och socioekonomiska situation är på många sätt 

ogynnsam då den karakteriseras av höga krav, liten kontroll och låg grad av socialt stöd 

[20, 21, 30]. Dessutom rapporterar många att den ansträngning man gör i sitt arbete inte 

matchas av den belöning man anser sig få genom arbetet [25]. Jämfört med svenskar i 

allmänhet anser både män och kvinnor i renskötarfamiljer att deras livskvalitet är lägre, 

särskilt beträffande den känslomässigt och socialt relaterade livskvaliteten d.v.s. att 

nedstämdhet eller ängslan påverkat arbetet och att fysiska och mentala problem påverkat 

ens vanliga umgänge med vänner och anhöriga [25]. 

Det finns tydliga samband mellan den ökade motoriseringen och tidspressen inom 

rennäringen och den höga förekomsten av belastningsskador, arbetsolyckor och 

vibrationsskador bland renskötarna [20, 21, 22]. Vi har också observerat att det finns 

signifikanta samband mellan belastningsbesvär i nacke och rygg och upplevelse av höga 

arbetskrav [21]. Exploateringar som innebär ytterligare arbetsbörda och tidspress för 

renskötarna kommer sannolikt att yttra sig i bl. a. fler arbetsolyckor och belastningsskador 

(se figur 4). 

Det finns anledning att särskilt uppmärksamma kvinnornas psykosociala och 

socioekonomiska roll i renskötarfamiljerna. Tidigare deltog kvinnor mer aktivt i det 

dagliga renskötselarbetet. Trots att det fanns specifika manliga och kvinnliga 

ansvarsområden, utfördes många sysslor gemensamt av män och kvinnor [11]. I och med 

motoriseringen av rennäringen har renskötselarbetet maskuliniserats, vilket har medfört att 

kvinnorna inte längre är delaktiga i det dagliga renskötselarbetet på samma sätt som 

tidigare. I dagens rennäring bidrar kvinnorna på ett annat sätt än tidigare, t. ex. genom att 

finnas till hands vid behov och genom administrativa sysslor. Detta har påverkat 

kvinnornas möjligheter till inflytande i vissa av samebyns gemensamma aktiviteter och 

beslut. Många kvinnor i renskötarfamiljer har numera ett ”vanligt” arbete (d.v.s. 

anställningar utanför samebyn) vid sidan om sina uppgifter i renskötselarbetet och det 

traditionella ansvaret för hushåll och familjens sociala kontaktnät [19, 21, 25]. Detta 

’dubbelarbete’, eller ’trippelarbete’, har förmodligen tvingats fram bl. a. för att 

renskötarfamiljerna ska kunna försäkra sig om kontinuerliga intäkter, vilket blivit 

nödvändigt då dagens rennäring kräver ständig tillgång på drivmedel och förnyelse av 

maskinparken (bilar, skotrar, motorcyklar etc.). Intäkterna från rennäringen har alltid 

varierat från år till år beroende på fluktuerande renköttpriser, variationer i väder, kalvning 

och rovdjurstäthet. Det ökade ekonomiska ansvaret i kombination med den splittrade 

ansvarssituationen utgör en påtaglig risk för psykosocial ohälsa [20, 21, 25]. 

I de undersökningar som vi gjort med inriktning på kvinnornas psykosociala situation har 

vi funnit att dessa, i jämförelse med männen i renskötarfamiljerna, anser sig ha mindre 

socialt stöd i sitt arbete [25, 30]. Kvinnorna upplever även låg grad av meningsfullhet och 

hanterbarhet i sin livssituation, samt rapporterar lägre grad av livskvalitet jämfört med 

männen i renskötarfamiljerna [25, resultat under bearbetning]. 

21

Sammantaget betyder detta att exploateringar som innebär att män och kvinnor i 

renskötarfamiljer upplever sin livssituation som mindre kontrollerbar och/eller mer 

krävande, mer ansträngande och/eller mindre belönande, och/eller mindre hanterbar, 

begriplig och meningsfull löper en ökad risk att drabbas av psykosocial och somatisk 

ohälsa (se figur 4). Det är därför väsentligt att exploatören under planerings-, etablerings- 

och driftsfasen noga överväger på vilka sätt man kan undanröja eller minimera effekterna 

av sådana riskfaktorer. 

22

Konsekvenser av markexploatering 

I vissa fall kan det vara lätt att förutse konsekvenser för människorna i en sameby då 

renbetesmarken tas i anspråk för andra syften. Sådana konsekvenser kan vara direkta 

fördyringar på grund av merarbete och landsvägstransporter vid renflyttning. Man kan 

också se tydliga ekonomiska konsekvenser av markexploateringar som innebär att 

samebyn måste minska antalet renar på grund av minskad renbetesareal. Exploateringar 

som ödelägger kända samiska kulturmiljöer (t. ex. offerlavar och heliga samiska platser) 

kommer att ha negativa effekter på det samiska kulturlandskapet. Man kan även förutse en 

ökad risk för arbetsolyckor och belastningsskador bland renskötarna vid exploateringar 

som innebär att renskötarna tvingas arbeta mer intensivt och under större tidspress, samt att 

oenighet och konflikter kan uppstå vid ökad konkurrens om tillgång till bete. 

Många gånger är det emellertid ingen trivial uppgift att i förväg bedöma vilka 

konsekvenser en given exploatering kommer att få. Särskilt gäller detta då sambanden 

mellan exploateringen och de mänskliga konsekvenserna är mer komplexa t. ex. där 

exploateringen har relativt begränsade eller obetydliga effekter på enskilda faktorer, men 

där effekterna tillsammans kan skapa påtagligt negativa konsekvenser. För att möjliggöra 

en vederhäftig konsekvensanalys där sambanden är komplex är det nödvändigt att ha insikt 

om de faktorer som direkt och indirekt påverkar människor ekonomiskt, kulturellt, 

hälsomässigt och socialt samt om hur dessa faktorer påverkar varandra. 

En vindkraftsexploatering inom en sameby leder oundvikligen till förlust av renbetesmark 

och kan också resultera i att nya eller andra flyttleder måste tas i anspråk. Det är viktigt att 

poängtera att markförlusten inte bara orsakas av den fysiska exploateringen, d.v.s. av 

vindkraftverkets och vägars markanspråk, utan också i hög grad av den mänskliga aktivitet 

som är nödvändigt under och efter en etablering. Placeringen av en vindkraftsanläggning i 

förhållande till rennäringens markutnyttjande är därför den mest betydelsefulla enskilda 

faktorn för vilka konsekvenser exploateringen kommer att få (figur 2-4). En ur samebyns 

perspektiv ”felaktig” placering, kan få stora negativa följder för renskötseln i området, 

medan en ”rätt” placerad vindkraftsetablering kan innebära obetydliga effekter på 

renskötseln. 

Det sammanlagda exploateringstrycket d.v.s. hur mycket av samebyns totala mark som har 

exploaterats tidigare samt vilka, var och hur många exploatörer som för tillfället verkar 

inom samebyns betesområde, är viktigt att kartlägga. Hela samebyns nyttjandeområdet 

måste beaktas, och inte enbart området i den aktuella kommunen där 

vindkraftsexploateringen är tänkt att förläggas. Ett till synes oanvänt område inom t. ex. 

Lycksele kommun kan vara mycket värdefullt om exploateringar i andra delar av samebyns 

område resulterat i förlust av betydelsefull betesmark. Även exploateringar inom 

angränsande samebyar kan påverka samebyns markutnyttjande t. ex. genom vägbyggen 

23

som skär igenom delar av samebyns marker eller genom att renar från angränsande sameby 

kommer in på en annan samebys marker. Det bör påpekas att den kumulativa 

exploateringssituationen förändras från dag till dag, med nya kalhyggen, 

turistanläggningar, vindkraftsetableringar etc., vilket gör att kommunernas översiktsplaner 

snabbt blir inaktuella vad beträffar områden utpekade som särskilt viktiga för rennäringen. 

Det finns en tydlig risk att samebyar som härbärgerar redan ”brutna fjällområden”, d.v.s. 

områden som redan exploaterats för t. ex. mineralutvinning eller vattenkraftsproduktion, är 

speciellt drabbade av exploateringar. Enligt miljöbalken anses dessa områden inte ha 

samma naturvärden som de obrutna fjällområdena, vilket gör det lättare att få 

exploateringstillstånd i de redan brutna fjällområdena. Områdena är emellertid ofta 

nyckelmarker för rennäringen. Ytterligare exploateringar i det aktuella området ökar den 

mänskliga aktiviteten och minskar betesarealen, och kan leda till att renarna 

överhuvudtaget inte kan vistas i området eller ta sig förbi på traditionellt vis. Ökad 

mänsklig aktivitet, t. ex. vid uppförande och drift av en vindkraftsetablering, kan i värsta 

fall innebära att renarna helt undviker området som därmed går förlorat för rennäringen 

[10, 31, 32]. 

Vindkraftsanläggningarnas placering och det kumulativa exploateringstrycket kan på olika 

sätt skapa ekonomiska, kulturella, hälsomässiga och sociala konsekvenser, vilket förklaras 

i nedanstående text. 

Ekonomi 

Som tidigare beskrivits kommer rennäringens intäkter framförallt från försäljning av 

renkött, men också till viss del från ersättningar för rovdjurs- och trafikdödade renar [33]. 

Det är därmed lätt att förstå att vindkraftsexploateringar som minskar renbetesarealen 

resulterar i att samebyarnas renantal måste reduceras eller att man periodvis, helt eller 

delvis, måste stödutfodra renhjorden (figur 2). Båda dessa konsekvenser påverkar 

renskötselföretagens ekonomi negativt, dels genom ökade kostnader för foder och dels 

genom minskade intäkter från slakt. 

Många samebyar har idag ett renantal som tangerar det maximala antal renar som varje 

sameby har rätt att inneha. Det maximala renantalet är i princip beräknat utifrån samebyns 

(markens) kapacitet att på ett långsiktigt, hållbart sätt kunna brukas för rennäring. Ett 

resultat av detta är att det inte finns någon reservkapacitet, d.v.s. renbetesmark som är 

outnyttjad, i de flesta samebyar. 

En ogynnsam placering av en vindkraftsexploatering kan leda till att renarna sprids över ett 

större område. Studier på vildren i södra Norge visar att renarna undviker områden på upp 

till 5 km från vägar, kraftledningar och turistanläggningar [34]. Vajor och kalvar är mer 

känsliga för störningar än sarvar och fjolårskalvar [32, 35, 36]. Ökad spridning av renar 

genererar en större kostnad för renskötselföretagen genom att det krävs en större 

arbetsinsats för att hålla ihop och bevaka renarna (figur 2). Följden blir att man arbetar mer 

och under större tidspress, eller att man måste anställa arbetskraft för att klara av arbetet. 

24

Exploatering 

Förlust 

av mark 

Stor 

spridning 

av renar 

Minskat 

antal renar 

Merarbete 

Ny flyttväg 

Mindre intäkter 

Fördyringar 

Mindre tid för 

utvecklingsarbete 

etc. 

Fler 

fordonstransporter 

Sämre bete 

Högre rovdjurstäthet 

Fler trafikdöda renar 


Fördyringar 

Stödutfodring 

Rovdjursdödade 

renar 


Figur 2. Exempel på ekonomiska konsekvenser för rennäringen vid markexploateringar. 

Fördyringar 

Mindre 

intäkter 

I områden med otillgänglig terräng används ibland helikopter för att bevaka, samla ihop 

och driva renarna, vilket omöjliggörs i närheten av en vindkraftpark. En sämre bevakning 

och nya flyttvägar kan innebära att renarna blir mer utsatta för rovdjur (figur 2). Enligt 

beräkningar från Sveriges Lantbruksuniversitet, uppgår den årliga predationen på ren till 

mellan 40 000–45 000 rovdjursdödade djur. Detta innebär en årlig förlust för svenska 

renägare motsvarande minst 55 miljoner kronor. Om man dessutom skulle inräkna 

avelsvärde och köttförädlingsvärde så dubblas förlusten [37]. De statliga ersättningar som 

idag utbetalas för rovdjursdöda renar täcker inte de reella skador som drabbar rennäringen. 

Eftersom dagens renantal ligger under eller runt halva bärkraften för renköttsproduktionen 

blir läget labilt och mycket känsligt för predation och andra störningar, såsom fluktuationer 

i betesförhållanden och väderlek. Ytterligare en störning, vilken i sig själv kan tyckas 

obetydlig, kan därför få katastrofala följder för en sameby [37]. 

I samband med en vindkraftsexploatering byggs även vägar och eventuellt kraftledningar 

vilka splittrar upp landskapet och betesmarken. Flyttningen mellan sommar- och 

vinterbetesland kan då försvåras eller omöjliggöras (figur 2). Detta kan medföra att renarna 

måste transporteras med lastbil förbi hela, eller delar av det exploaterade området. Ett 

annat alternativ kan vara att renarna måste ändra sin naturliga vandringsväg, eller att man 

får tvinga renarna in på områden som är mindre gynnsamma ur t.ex. betessynpunkt, vilket 

resulterar i ökade kostnader för utfodring (figur 2). Flyttning kan också innebära att 

flyttvägen blir avsevärt längre än tidigare vilket tär på renens energikapital. Eftersom 

25

vintern är den känsligaste perioden, med ibland dålig tillgång till bete, kan konsekvenserna 

i värsta fall bli en sämre överlevnad av renhjorden. 

En ogynnsam placering av en vindkraftspark kan också leda till att man måste tvinga 

renarna över trafikerade vägar eller järnvägar för att komma till samebyns betesområden 

(figur 2). Därmed ökar risken för trafikdöda renar. Visserligen får renskötaren en viss 

ersättning för varje djur som dödas i trafiken men den ersättningen motsvarar inte renens 

faktiska ekonomiska värde [37]. 

Andra omständigheter som kan förorsaka större spridning av renarna är om eventuella 

nybyggda vägar kommer att vara plogade vintertid, eftersom renarna sannolikt kommer att 

nyttja dessa vägar. Följderna blir då ökade kostnader för att hålla ihop renhjorden. Fler 

vägar genererar också ökad mänsklig aktivitet i området vilket troligen gör att renarna, 

framförallt under uppbyggnadsfasen, undviker området. Risken finns också att fler renar 

blir trafikdödade på grund av det nya vägnätet. En positiv effekt av ett nytt vägnät, om 

vägen är rätt dragen, kan vara att den underlättar renskötarnas transporter av personer, 

renar, utrustning, foder etc. 

En exploatering kan även påverka renskötselföretagens biinkomster från jakt- och fiske om 

exploateringen innebär att bytesdjuren flyr området, eller genom att fisket försämras i sjöar 

och vattendrag. En vindkraftsetablering kan även få negativa konsekvenser på 

möjligheterna för samebyarnas medlemmar att bedriva turistverksamhet. Ungefär hälften 

av turistföretagen kombinerar turistverksamhet med renskötsel eller annan samisk 

näringsutövning, som t. ex. duodji (samisk slöjd). De flesta företagen är inriktade på 

turistverksamhet där information om samer och samisk kultur och miljö ges i någon form, 

oftast i kombination med besök i kåtor och visten. De samiska företagen erbjuder olika 

aktiviteter såsom t. ex. deltagande vid renskiljning och kalvning, lassokastning, vandring 

med tamrenar, besök i sameviste, deltagande i samiskt vardagsliv, jojkuppträdanden, 

guidade turer med mera. Vid en vindkraftsexploatering kan sådana turistföretag förlora 

hela eller delar av sina intäkter. 

Kultur 

Kunskapen om det samiska kulturlandskapet är bristfällig. En väsentlig orsak till detta är 

att samiska miljöer sällan har prioriterats inom den traditionella kulturmiljövården i 

Sverige. Det är till exempel bara ungefär 30 år sedan man betraktade samiska 

”vardagslämningar”, som kåtatomter och förvaringsgropar, som för moderna för att räknas 

som lagskyddade fornlämningar. Den samiska traditionen att låta övergivna platser vila i 

frid [38], samt omflyttningen av samer mellan olika samebyar, innebär att många 

renskötande samer saknar historisk och kulturell kunskap om de marker man brukar. Det 

finns ofta någon i samebyn som känner till dessa platser, men ofta undviker man att prata 

om dem då man inte vill utlämna platserna till allmänhetens kännedom. En annan svårighet 

är att samiskan är ung som skriftspråk och att ”egna” skriftliga källor därför är sällsynta. 

Den traditionella kunskapen har istället överförts muntligen från äldre generationer till 

26

yngre. Sammantaget innebär detta att risken är stor för att man vid en markexploatering 

förstör samiska fornlämningar och kulturminnen om inte en kulturhistorisk kartläggning av 

det aktuella området genomförs (figur 3). 

Renskötsel 

Renskötsel är en viktig del i den samiska kulturen med anor långt tillbaka i tiden. Om 

renbetesmarken minskar finns dels en risk för att renskötarna blir färre, och dels en risk för 

att merarbete inom rennäringen gör att tiden blir mindre för andra samiska kulturyttringar 

(figur 3). Den samiska kulturen kan också påverkas negativt om renarna på grund av en 

vindkraftsexploatering måste transporteras med lastbil förbi ett område som man tidigare 

brukat för renbete. Kommande generationers renskötare kan på grund av det förlora 

kunskapen om hur marken i det exploaterade området användes, och om vilket bete som 

fanns i området (figur 3) Den samiska kulturen utarmas därmed när renen och renskötaren 

inte längre vistas i området. 

Språk 

I Sverige finns flera olika varieteter av det samiska språket [39]. De samiska språken är 

starkt präglade av samernas traditionella levnadssätt. De är mycket rika på ord och nyanser 

som rör naturen och renskötseln. I renskötseln är de samiska språken särskilt användbara 

eftersom det finns flera hundra ord som beskriver t. ex. renens ålder, färg, kroppsbyggnad 

och hornformation, och mer än 300 ord för snö med olika beskaffenhet [40]. 

Om en vindkraftsexploatering leder till att samebyn måste reducera sin renhjord minskar 

också antalet renskötare som kan livnära sig på renskötsel. Därmed minskar antalet 

individer som använder det samiska språket, särskilt den del av språket som är kopplat till 

renskötseln (figur 3). Färre kontakter med andra renskötare, i ens egen och i andra 

samebyar, minskar möjligheterna att kommunicera på samiska (figur 3). Färre tillfällen att 

tala samiska bidrar därmed till att utarma den samiska kulturen. 

Exploatering 

Förlust av 

kulturminnen 

Förlust av 

mark 

Samrådsmöten, 

förhandlingar, 

skrivelser etc. 

Förlust av kunskap 

om hur, och till 

vad, marken 

nyttjats 

Minskat antal 

renar 

Merarbete 

Minskat antal 

renskötare 

Mindre tid och färre 

tillfällen till samiska 

kulturyttringar 

(samiska, slöjd, 

hantverk) 

Färre som talar 

samiska, bedriver 

renskötsel och 

deltar i andra 

samiska 

kulturyttringar 

(slöjd, hantverk) 

Figur 3. Exempel på kulturella konsekvenser en exploatering kan få på rennäringen och den 

samiska kulturen. 

27

Slöjd (duodji) 

Samerna har en stark tradition av att tillverka sina redskap och sy sina egna kläder. Detta 

sker till viss del fortfarande. Många tillverkar bruksföremål som knivar, förvaringskärl och 

kläder. Materialen hämtas från naturen och renen, bl. a. från rötter, björknäver, skinn och 

renhorn. 

I samband med exploateringar av olika slag är det nödvändigt för renskötarna att delta vid 

förhandlingar och samråd, samt att skriva skrivelser och yttranden. Omfattning av sådant 

arbete har ökat markant under senare år, vilket naturligtvis inkräktar på renskötarnas 

möjligheter att bedriva aktivt renskötselarbete och att delta i andra samiska kulturyttringar 

(figur 3). Många barn i renskötarfamiljer har i dag inte möjlighet att lära sig samiskt 

hantverk och det samiska språket i hemmet på grund av föräldrarnas tidsbrist. En 

konsekvens kan också bli att tiden inte räcker till för nödvändigt utvecklingsarbete inom 

samebyn (figur 2). 

Hälsa och sociala relationer 

God hälsa innebär inte bara att man är befriad från sjukdomar. Enligt 

Världshälsoorganisationen, WHO, definieras god hälsa som ett tillstånd där individen 

hyser välbefinnande i såväl fysiskt, psykiskt, andligt som socialt hänseende. 

Vid en vindkraftsexploatering riskerar arbetsbelastningen att öka för renskötarna, vilket 

gör att normalt sett långa, stressiga och arbetsintensiva perioder blir ännu mer påfrestande. 

En pressad arbetssituation ökar risken för olyckor (figur 3). Under sådana omständigheter 

är risken också stor för att renskötarna under en längre tid än tidigare exponeras för fysiska 

riskfaktorer som t. ex. buller, vibrationer och arbete i ergonomiskt ogynnsamma 

kroppspositioner [20, 21]. Därmed ökar även risken för bl. a. belastnings- och 

vibrationsskador (figur 4). 

Ju fler exploateringar som förläggs på marker där en sameby har bruksrätt, desto mindre 

betesmark blir kvar att dela på för renskötarna. Det finns då en ökad risk för att renarna 

kommer över på kollegors och på andra samebyars betesområden (figur 4). Om renarna 

störs, som de framförallt gör av mänsklig aktivitet, kan det generera mer trampskador som 

ytterligare minskar betesarealen [10, 31, 32]. Den ökade konkurrens om betesmarken 

mellan renskötare ökar risken för osämja och konflikter inom den egna samebyn, så väl 

som med angränsande samebyar (figur 4). 

Spridning av renarna över ett större område kan också uppkomma om placeringen av en 

vindkraftsetablering blir ogynnsam ur rennäringens perspektiv. Spridningen innebär en 

större arbetsbörda för att hålla ihop och bevaka renarna, och de nuvarande intensiva och 

arbetskrävande perioderna i renskötseln kan därmed komma att förlängas. Den stress som 

härmed skapas kan resultera i att kommunikationen mellan renskötarna hårdnar, med ökad 

risk för konflikter och dåliga relationer som följd (figur 4). En dålig psykosocial 

28

arbetsmiljö med högre krav, mindre kontroll och mindre socialt stöd ökar risken för ohälsa 

(figur 4). 

Exploatering 

Ökad olycksrisk 

Förlust av mark 

Merarbete och 

tidspress 

Oro över 

ekonomiska och 

kulturella 

konsekvenser 

Otillräcklig 

information och 

delaktighet under 

exploateringsprocessen 

Ökad 

konkurrens om 

betesmark inom 

samebyn 

Ny flyttväg eller 

ökad spridning 

av renarna 

Ökad olycksrisk 

Högre krav och 

mindre kontroll 

Mer ansträngning 

och mindre belöning 

Sämre framtidstro 

Upplevelse av 

obegriplighet, 

meningslöshet och 

bristande 

hanterbarhet 

Konflikter och 

sämre relationer 

inom samebyn 

Intrång på 

andra 

samebyars 

renbetesmark 

er 

Renar i 

tätbebyggda 

områden 



med andra 

samebyar 



med ortsbefolkningen 

Sämre socialt stöd, 

hanterbarhet och 

trakasserier etc. 

Ökad risk för bl.a. : 

• Olyckor 

• Belastningsskador 

• Vibrationsskador 

• Ångest/depression 

• Försämrad livskvalitet 

• Hjärt- kärlsjukdomar 

Figur 4. Exempel på sociala, hälsomässiga och psykologiska konsekvenser vid markexploateringar 

i samebyar. 

Ett ökat antal exploateringar gör, förutom att arbetstiden förlängs, att tid går åt till 

samrådsmöten, pappersarbete och annat administrativt arbete, vilket resulterar i att mindre 

tid blir kvar till umgänge med familj och vänner. Det blir en ökad belastning på familjen 

vilket kan skapa spänningar och dåliga relationer inom familjen. Det sociala livet kan på så 

sätt bli lidande då man har mindre tid för att umgås med vänner och bekanta. Socialt stöd, 

både nära relationer och storleken på det socialt nätverket, är viktigt för en god psykosocial 

hälsosituation (se ovan, Hälsosituation och arbetsmiljörisker i rennäringen. 

Hälsosituationen). Eftersom mer tid går åt till renskötselarbete och vanligt lönearbetet blir 

det mindre tid kvar för återhämtning och rekreation, vilket har negativa effekter på 

hanterbarheten i livssituationen (figur 4)[29, 41]. 

29

Den hälsomässiga ”symbiosen” mellan renskötare och ren uttrycks av många renskötare på 

ungefär följande sätt: ”mår renen bra så mår också renskötaren bra”. Om renskötaren 

t. ex. måste tvinga renarna in på områden där det finns mycket rovdjur, eller på områden 

där betet är dåligt, så mår renskötaren mentalt dåligt. Speciellt vanligt är detta vintertid då 

det inte sällan råder brist på bra bete. 

Om renarna måste ändra sin naturliga vandringsväg, på grund av t. ex. en 

vindkraftsanläggning, kan det innebär att renarna kommer in i mer tätbebyggda områden, 

vilket ökar risken för konflikter mellan renskötare och befolkningen som bor i området 

(figur 4). Flera renskötare har uttryckt att man ständigt måste försvara sig mot 

omgivningen, vilket inte bara försämrar den sociala situationen för de renskötande samerna 

utan kan även leda till att man upplever sin situation som meningslös och mindre hanterbar 

(figur 4)[29, 41]. 

Det är lätt att förstå att konflikter kan uppkomma mellan lokalbefolkningen, som ofta 

värderar nya arbetstillfällen vid exploateringar mycket högt, och renskötarna som vill 

bevara sin traditionella näring (figur 4). I sådana situationer finns en påtaglig risk för att 

renskötarna isolerar sig från det svenska samhället. Särskilt bekymmersam kan situationen 

bli för de samiska barnen som oftast går i vanliga skolor tillsammans med 

lokalbefolkningens barn. Inte sällan resulterar de vuxnas konflikter i att de samiska barnen 

blir mobbade och trakasserade i skolan (figur 4)[42]. 

Tidigare erfarenheter av att myndigheter har gett knapphändig information, eller 

överhuvudtaget inte informerat exploatörer om att rennäringen finns inom ett visst område, 

har skapat en känsla av maktlöshet bland renskötarna (figur 4). Man upplever det som att 

myndigheterna nedvärderar och ringaktar betydelsen av rennäringen. En aviserad 

exploatering upplevs därför som ett påtagligt hot mot rennäringen och den samiska 

kulturen, och skapar stor oro (figur 4). Länsstyrelserna, som har en nyckelroll vid 

planerade exploateringar, har delvis motstridiga uppdrag genom att både vara förvaltare av 

statens mark och att tillgodose rennäringens förutsättningar. Många renskötare upplever 

detta som obegripligt och frustrerande, vilket ökar risken för dålig livskvalitet, kroppslig 

och mental ohälsa (se ovan, Hälsosituation och arbetsmiljörisker i rennäringen. 

Hälsosituationen). 

Sammantaget finns det en betydande risk för att den kumulativa effekten av dessa 

psykosociala faktorer kan leda till en livssituation som präglas av högre krav och mindre 

kontroll, mindre socialt stöd, ökad ansträngning och mindre belöning samt en mindre 

meningsfull, begriplig och hanterbar livssituation för renskötaren och hans familj (se ovan, 

Hälsosituation och arbetsmiljörisker i rennäringen. Hälsosituationen). Det är därför 

mycket vikt att exploateringsprocessen genomförs på ett transparant sätt, och där samebyn 

är delaktig och får ett reellt inflytande (figur 4). 

30

Användbara länkar 

Svenska Samers Riksförbund: www.sapmi.se 

Samiskt informationscentrum, Östersund: www.samer.se 

Rennäringens markanvändning: www.Ren2000.se 

Sametinget: www.sametinget.se 

Lycksele kommun: www.lycksele.se 

Länsstyrelsen i Västerbotten: www.ac.lst.se 

Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se 

Energimyndigheten: www.energimyndigheten.se 

Rennäringslagen: www.lagen.nu/1971:437 

Kungliga bibliotekets webbsök (Libris): http://libris.kb.se/ 

Södra Lapplands Forskningsenhet: www.forskningsenheten.vilhelmina.com 

Medline: www.pubmed.se 

Centrum för samisk forskning, Umeå universitet: www.cesam.umu.se 

Sveriges Lantbruksuniversitet, Enheten för renskötsel: www.rene.slu.se/?sve=1 

31

Referenser 

1. Energimyndigheten (2008). Vindkraftsstatistik 2007. Energimyndighetens publikationsservice, 

ES 2008:02. 

2. Vindkraft i Markbygden – ett regionalt industriprojekt inom förnyelsebar energi. 

www.enetjärnnatur.se (090102). 

3. MKB för vindkraftsutbyggnad på Gabrielsberget i Nordmaling – del 2 www.enetjärnnatur.se 

(090102). 

4. International Finance Corporation (IFC) (2003). Addressing the Social Dimensions of private 

sector projects. IFC. World Bank Group. Environment and Social Development Department. 

Good Practice Note, December. 

5. International Association for Impact Assessment (IAIA) (2003). Social Impact Assessment. 

International principles. Special publication International Association for Impact Assessment, 

Series No. 2. 

6. Kvale S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund. 

7. Trost J. (2001). Enkätboken. Studentlitteratur, Lund. 

8. Wibeck V. (2000). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. 

Studentlitteratur, Lund. 

9. Svensson P-G, Starrin B. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund. 

10. Vistnes I and Nellemann C. (2007). Impact of human activity on reindeer and caribou: The matter 

of spatial and temporal scales. Rangifer report No.12: 47–56. 

11. Nordin Åsa (2007). Renskötseln är mitt liv. Analys av den samiska renskötselns ekonomiska 

anpassning. Umeå universitet. 

12. Samples S. (2005). Fatty acids and antioxidants in reindeer and red deer: Emphasis on animal 

nutrition and consequent meat quality. Avhandling SLU, Uppsala. universitet. 

13. SFS 1971:437. Rennäringslagen. 

14. Kuhmunen Nikolaus (2000). Renskötsel förr och nu. Utgiven av Sápmi 11/2000. Skriftserie 

utgiven av SámiidRiikasearve (SSR). 

15. Hassler S (2005). The health condition in the Sami population of Sweden, 1961–2002. Causes of 

death and incidences of cancer and cardiovascular diseases. Umeå Universitet. Medical 

Dissertations, New Series No. 962. 

16. Friborg J. Hassler S (2008). Chapter 17.Cancer In: Health Transitions in Arctic Populations. Eds.: 

Young TK, Bjerregaard P. University of Toronto Press, 308–333. 

17. Hassler S, Soininen L, Sjölander P, Pukkala E (2008). Cancer among the Sami. A review on the 

Norwegian, Swedish and Finnish Sami populations. International Journal of Circumpolar Health (i 

tryck). 

32

18. Sjölander P, Hassler S, Janlert U (2008). Stroke and acute myocardial infarction in the Swedish 

Sami population – Incidence and mortality in relation to income and level of education. 

Scandinavian Journal of Public Health; 36: 84–91. 

19. Hassler S, Sjölander P, Johansson R, Grönberg H, Damber L (2004). Fatal accidents and suicide 

among reindeer herding Sami in Sweden. International Journal of Circumpolar Health. 63 (Suppl. 

2):384–88. 

20. Daerga L, Edin-Liljegren A, Sjölander P (2004). Work-related musculoskeletal pain among 

reindeer herding Sami in Sweden – a pilot study on causes and prevention. International Journal 

of Circumpolar Health 63 (Suppl. 2):343–48. 

21. Sjölander P, Daerga L, Edin-Liljegren A. (2008). Musculoskeletal symptoms and perceived work 

strain among reindeer herders in Sweden. Occupational Medicine 58: 572–579. 

22. Näyhä S, Videman T, Laakso M, Hassi J. (1991). Prevalence of low back pain and other 

musculoskeletal symptoms and their association with work in Finnish reindeer herders. 

Scandinavian Journal of Rheumatology; 20: 406–410. 

23. Silviken A, Halsorsen T, Kvernmo S. (2006). Suicide among indigenous Sami in Arctic Norway, 

1970-1998. European Journal of Epidemiology 21: 707–13. 

24. Daerga L (2008). Förtroende för hälso- och sjukvården i norra Sverige – en jämförelse mellan 

samer i renskötarfamiljer och den norrländska befolkningen. D-uppsats, Umeå universitet, 

institutionen för omvårdnad, pp. 1–23. 

25. Daerga L, Edin-Liljegren A, Sjölander P (2008). Quality of life in relation to physical, psychosocial 

and socioeconomic conditions among reindeer herding Sami. International Journal of 

Circumpolar Health; 67: 10–28. 

26. Theorell T. (1997). Fighting for and losing or gaining control in life. Acta physiologica 

Scandinavica (Suppl.); 640: 107–11. 

27. Levi L, Bartley M, Marmot M, Karasek R, Theorell T, Siegrist J, Peter R, Belkić K, Savić C, 

Schnall P, Landsbergis P. (2000). Stressors at the workplace: theoretical models. Occupational 

Medicine.; 15: 69–106. 

28. Stansfeld S, Candy B (2006). Psychosocial work environment and mental health – a metaanalytic 

review. Scandinavian Journal of Work Environment and Health; 32: 443–62. 

29. Eriksson M, Lindström B (2006). Antonovsky's sense of coherence scale and the relation with 

health: a systematic review. Journal of Epidemiology and Community Health; 60: 376–81. 

30. Edin-Liljegren A, Hassler S, Sjölander P, Daerga L (2004). Risk factors for cardiovascular 

diseases among Swedish Sami – A controlled cohort study. International Journal of Circumpolar 

Health 63(Suppl. 2): 292–97. 

31. Larsen M. (2003). Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län. Pilotstudie. Bilaga 

till Vindkraft i översiktsplanering i fjällområden, Exemplet Härjedalen. 

32. Rapport fra Rein-prosjektet. (2002). Norges forskningsråd. 

33. Svenska samers riksförbund (1999). Svensk rennäring. Bulls tryckeriaktiebolag. Halmstad. 

34. Nellemann C, Vistnes I, Jordhøy P, Strand O. (2001). Winter distribution of wild reindeer in 

relation to power lines, roads and resorts. Biological Conservation 101: 351–360. 

33

35. Eftestøl S (1998). Fright behaviour in Norwegian wild reindeer (Rangifer tarandus tarandus) after 

disturbance by humans on foot or skis. Cand. Sc. thesis. Biologisk Institutt, UiO. 

36. Colman JE, Jacobsen BW & Reimers E (2001). Summer response distances of Svalbard 

reindeer Rangifer tarandus platyrhynchus to provocation by human on foot. Wildlife Biology 7: 

275–283. 

37. Danell Ö. (2008). Produktionskonsekvenser av rovdjur. Presentation på Rådslag om rovdjur 

augusti, Vilhelmina. 

38. Utsi PM. (2007). Traditionell kunskap och sedvänjor inom den samiska kulturen – relaterat till 

bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Sametinget, Kiruna, CBM:s skriftserie 

nr. 18, Uppsala. 

39. SOU 2006:19. Att återta mitt språk - åtgärder för att stärka det samiska språket Integrations- och 

jämställdhetsdepartementet, Utredning av finska och sydsamiska språken. 

40. Ryd Y. (2001). Snö – en renskötare berättar. Ordfront förlag, Stockholm. 

41. Antonovsky A. (1998). Hälsans mysterier. Natur och Kultur, Stockholm. 

42. Kvernmo S, Heyerdahl S (1998). Influence of ethnic factors on behavior problems in indigenous 

Sami and majority Norwegian adolescents. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 37: 743-51. 

Internetkällor 

www.ac.lst.se (2008-12-01) 

www.samerna.com (2008-12-01) 

34

Vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar - Lycksele kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?