Forum Sveaskog nr 3 2010 (pdf)

Tema RepoRTage 

100 våtmarker 

Sveaskogs satsning på att återskapa 

svenska våtmarker har fått 

fåglar och insekter att återvända. 

sidorna 16–19 

3 • 2010 

i skogens tjänst 

Möt Werner von Seydlitz, en 

doldis och nestor bland 

skogsnäringens stora aktörer. 

sidorna 21–23 

Fler träd åt gången 

Gallra och slutavverka mer 

effektivt genom att uttrusta 

skördaren för flerträdshantering. 

Läs mer på www.sveaskog.se 

saTsning med flyT 

daniel Hellström är fiskeentreprenör med 

en framgångsrik turistverksamhet. För ett år 

sedan tog han steget och arrenderade sex 

sjöar i Malingsbo-Kloten av sveaskog. 

Teknik 

sidan 32 

sidan 12

Nr 3•2010 

En tydligare 

roll för Sveaskog 

när denna tidning når dig som läsare 

har riksdagen sannolikt alldeles nyligen 

behandlat propositionen ”Förändrat uppdrag 

för Sveaskog AB (publ)”. Den inriktning 

som föreslås i propositionen innebär 

en tydligare roll för Sveaskog som affärsdrivande 

företag. All vår verksamhet ska baseras på affärsmässig 

grund och generera marknadsmässig avkastning. 

Det finns de som undrar om Sveaskog med en sådan 

inriktning kan hålla samma höga ambition i miljöarbetet. 

Jag anser att målen kring ekonomi, miljö och socialt 

ansvar stödjer varandra. En förutsättning för att skogsprodukter 

ska nå framgång på marknaden är att de kommer 

från ett långsiktigt 

hållbart skogsbruk med 

höga miljöambitioner. 

Sveaskog ska även fortsatt 

driva utvecklingen av 

effektivare metoder och 

tekniker som ökar produktiviteten 

i skogsbruket 

och ger nya sortiment 

från skogen. 

gunnar olofSSon, vd för Sveaskog 

2 forum sveaskog 3 • 2010 

Jag anser att målen 

kring ekonomi, miljö 

och socialt ansvar 

stödjer varandra. 

Sveaskog ska vara en oberoende aktör med kärnverksamhet 

inom skogsbruk utan egna stora intressen som 

slutanvändare av skogsråvara. Vi bidrar till ökad konkurrens 

på virkesmarknaden. Att vi levererar virke från 

både egen skog och externa källor innebär att vi kan 

minska kundernas kostnader och erbjuda dem en långsiktig 

och trygg virkesanskaffning, samtidigt som vi ökar 

vårt eget resultat. Det gynnar även enskilda skogsägare 

som får fler alternativa köpare av sitt virke. 

Sveaskog är oberoende gentemot industrin. Vi styr 

våra volymer och sortiment samt till vilka kunder och 

priser vi säljer, utifrån marknadsläget och målet att öka 

avkastningen på vår skog. 

Vårt delägande i Setra Group har vi för avsikt att 

avyttra. När skogsbranschen nu successivt kommer ur 

lågkonjunkturen och Setra återfår lönsamhet i sin verksamhet, 

genom internt effektiviseringsarbete, förbättras 

möjligheterna att kunna ta till vara värdet i Setra vid 

en försäljning. 

Sveaskog har skogen som kärnverksamhet och ska 

inte bli ett industriföretag. Men vi har ett ansvar att investera 

i den framtida användningen av skogsråvaran 

och i tekniker som breddar marknaden för vår skogsråvara 

och därmed ökar vår avkastning. Ett exempel 

är vårt delägande i bolaget SunPine, som i Piteå byggt 

världens första fabrik för produktion av 

andra generationens biodiesel baserat 

på restprodukter från skogsindustrin. 

Ett annat är anläggningar för komprimering 

eller förgasning av skogsbränsle, 

som ger mer kostnadseffektiva 

transporter eller helt nya sortiment. 

Samma skäl ligger till grund för 

vår strävan att skapa mångbruk 

av skogsmarken genom samarbete 

med turistentreprenörer, vindkraftsbolag 

med flera företag. 

Produktiviteten ökar med flerträdsmetoden. 

Grilla med miljömärkt kol. 

Nöjd fiskeentreprenör. 

12 

entreprenörer inom fiske och virke 

Sommaren är en tid för grillning. Skandinaviens 

största tillverkare av grillkol och 

briketter, Skogens Kol, satsar numera på 

FSC-märkta varor. På sidan 8 kan du läsa 

om hur de tillverkar grillkolen och hur de 

bedömer marknadens utveckling. 

Daniel Hellström i Malingsbo-Kloten 

bestämde sig förra året för att satsa helhjärtat 

på sitt stora intresse sportfiske. 

Han arrenderar sex sjöar av Sveaskog för 

turistverksamhet. Trots lågkonjunkturen 

har han redan överträffat sina mål. Läs om 

hans framgång som fiskeentreprenör på 

sidan 12. 

På sidorna 21–23 möter du en annan entreprenör, 

Werner von Seydlitz, som i 60 

år har arbetat med att utveckla den internationella 

handeln med skogsråvara i nor- 

redaktionen 

Forum sveaskog ges ut av sveaskog fem gånger per år. 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Linda andersson, 

linda.andersson@sveaskog.se. 

Produktion: oTW Publishing, www.otw.se, 

tel: 08 – 50 55 62 00. 

Har du synpunkter eller vill prenumerera 

på Forum sveaskog, mejla till redaktionen, 

forum@sveaskog.se, eller ring sveaskogs 

kundcenter på tel: 0771-787 100. 

16 

15 

8 

Projekt 100 våtmarker. 

prenumeration annonSering 

ra Europa. Verkligen en eldsjäl att inspireras 

av. 

Med sommaren kommer myggen. De flesta 

av oss skulle gärna vara utan dem, men 

många fågelarter är beroende av de insekter 

som kläcks i mindre vattendrag. Under 

en lång tid har våtmarker dikats ur för 

att skapa odlingsmark och öka produktiviteten 

i skogen, på bekostnad av den biologiska 

mångfalden. Genom 

projekt 100 våtmarker har 

Sveaskog identifierat värdefulla 

vattendrag och arbetar 

nu aktivt med att restaurera 

dem. Läs om det unika pro- 

jektet på sidorna 16–19. 

Trevlig sommarläsning! Vi 

ses igen i september. 

Vill du annonsera i Forum sveaskog, 

kontakta adviser aB, tel: 08–55 15 14 80, 

info@adviser.se, www.adviser.se 

Hitta i skogen. 

Möt Werner von Seydlitz. 

Linda Andersson 

informationschef, 

sveaskog. 

* fSC är en oberoende internationell organisation för certifiering av ansvarsfullt skogsbruk. 

Målet är att skogen brukas på ett ansvarsfullt sätt, såväl miljömässigt och socialt som ekonomiskt. 

FsC:s logo på produkter står för oberoende certifiering av skogsbruk och produkttill- 

verkning enligt FsC:s regler. 

* ©1996 Forest stewardship Council, www.fsc.org 

sveaskogs certifieringsnummer: Bv-FM/CoC-950815. 

21 

30 

redaktör: Åsa Bexell Hoffmann, asa.bexellhoffmann@otw.se. 

Grafisk form: sanna Norlin, sanna.norlin@otw.se. 

omslagsbild: Patrik Lindström. 

repro: Done. Tryck: edita, västerås. 

ISSN: 1653–9192. fSC-nummer: Bv-FM/CoC-950815.

Vinnare av SRF:s årliga användarenkät för 

leverantör av bästa redovisningsprogram 

 



Bästa bokföringsprogrammet 

 

– för tredje året i rad! 

Vårt bokföringsprogram BLA Bokföring har för tredje året i rad 

utsetts till vinnare i Sveriges Redovisningskonsulters Förbunds (SRF) RF) F) 

stora undersökning ”Nöjd kund”. Programmet har de mest nöjda a 

användarna på samtliga punkter – funktion, användarvänlighet 

och programsupport. 

BLA Bokföring ingår i ekonomisystemet BL Administration och 

kan byggas ut med fakturering, leverantörshantering, lön, mm. 

Du kan också bli en av våra nöjda kunder. Börja med 

att beställa en demo på www.blinfo.se. 

Box 84 • 820 64 Näsviken • Tel: 0650-54 14 00 • Fax: 0650-54 14 01 • info@blinfo.se 

BL Administration är utvecklat av Björn Lundén Information AB, som i tjugo år 

genom bl a handböcker och program försett företag och deras rådgivare med 

information inom skatt, redovisning, personal och juridik. 



Prova programmet gratis! 

www.blinfo.se

nyheter 

drar mindre bränsle än en vanlig skotare. 

Bränslesnål skogsmaskin 

med elhybriddrift 

Ännu en el-forest rullar snart i skogarna. 

Under sommaren tas den andra skogsmaskinen 

i bruk, i Ljusdalsområdet i Hälsingland. 

svenska el-forest är världens första serietillverkade 

skogsmaskin med elhybriddrift 

och har uppemot 30-35 procent lägre bränsleförbrukning 

än en vanlig skotare. 

sveaskog äger den första kommersiella 

maskinen, F14. smärre justeringar har gjorts 

till tvåan, F15. Bland annat har armarna som 

håller framhjulen flyttats, vilket ska ge en 

bättre arbetsmiljö. 

Internationellt 

på bioenergimässan 

Över 4 000 besökare från 50 länder. Det 

blev facit för bioenergimässan World Bioenergy, 

som hölls på elmia i Jönköping i slutet 

av maj. sveaskog var med som utställare, 

för att marknadsföra sig som biobränsleleverantör 

mot svenska och utländska kunder. 

– Min uppfattning är att det var fler internationella 

än svenska besökare. vi har träffat 

folk från bland annat kanada, Turkiet, spanien 

och Tyskland, berättar Roger Johansson, biobränslekoordinator 

på sveaskog. 

Barnen fiskar gratis 

sedan 2006 deltar sveaskog i projektet 

”Upp till 13”, som erbjuder barn under 13 år 

att kostnadsfritt prova på sportfiske. Över 

25 000 barn har varit med 

sedan starten, varav nästan 

8 000 bara i fjol. 

– sveaskog vill att 

så många som möjligt 

ska få chansen att 

uppleva glädjen med 

fiske. vi erbjuder även 

gratis fiske för ungdomar 

under 20 år på 

sverigefiskekortets vatten, 

säger anna Åkerblom, koordinator för 

sverigefiskekortet på sveaskog. 

Deltagarna i ”Upp till 13” får bland annat 

låna utrustning gratis. en lista på alla butiker 

som tillhandahåller fiskeset finns här: 

www.sveaskog.se/Upptill13 

Läs och lär om skogen 

skogsskötselserien är en stor kunskapskälla 

om skogsskötsel som är tillgänglig för 

alla och helt gratis på nätet. av de 19 delarna 

är 18 färdiga och finns publicerade på 

www.svo.se. 

Texterna är skrivna av forskare och specialister 

och behandlar ämnen som gallring, skador 

på skog, naturhänsyn och skogsbränsle. 

skogsskötselserien riktar sig främst till 

skogliga tjänstemän och högskolestudenter, 

men innehållet är även intressant för skogsägare. 

Bakom projektet står bland andra skogsstyrelsen, 

skogsindustrierna, sLU och LRF 

skogsägarna. 


SamarbetSpartnerS. Från vänster: Jerry Johansson, vd Hedlunda Industri, Bo T Holm, styrelseordförande Hedlunda Industri, Roger 

Johansson, marknadsansvarig Sveaskog och Patric Selin, marknadschef Sveaskog. 

Stororder från 

Ikea ger jobb i norr 

teknik. Ikea satsar på möbelproduktion 

i norra Sverige. Sammanlagt ger det 

cirka 100 nya arbetstillfällen i Västerbottens 

inland vid Norrfog och Hedlunda 

Industri. Sveaskog är samarbetspartner 

på råvarusidan. 

Sveaskog ska i och med den nya affären 

leverera drygt 100 000 kubikmeter talltimmer 

per år till Norrfog, som tillverkar 

lamellimmade skivor i furu för möbeltillverkning. 

Det innebär en femdubbling av 

Sveaskogs leveranser till Norrfogs sågverk 

i Glommersträsk. 

– Sveaskog har varit en av våra leverantörer 

sedan vi köpte sågen 1999 och vi har 

haft ett väldigt bra samarbete genom åren, 

säger Lars Eriksson, vd på Norrfog. 

Norrfog och Ikeas riskkapitalbolag satsar 

100 miljoner kronor på att bygga om 

sågverket i Glommersträsk och limfogstillverkningen 

i Malå. Det kan vid full produktion 

nästa år ge 25 nya arbetstillfällen. 

I dag arbetar 50 personer vid Norrfog. 

Satsning ger arbetstillfällen 

Lamellskivorna levereras till Hedlunda Industri 

i Lycksele, som tillverkar några av 

Ikeas storsäljande produkter i massivt trä. 

Möbelfabriken i Lycksele byggs om för 135 

miljoner kronor och den nya satsningen 

innebär där cirka 75 nya arbetstillfällen. 

– Det här är en väldigt glädjande nyhet 

för oss och hela bygden, kommenterar Jerry 

Johansson, vd för Hedlunda Industri. 

Det lyckade samarbetet sedan flera år mellan 

Sveaskog, Norrfog och Hedlunda Industri är en 

av framgångsfaktorerna bakom det nya avtalet. 

”Vi har varit 

duktiga på 

att hitta 

bättre och 

billigare 

lösningar.” 

Fakta 

Mervärde 

för alla 

avtalet med Norrfog 

är ett exempel på hur 

sveaskog arbetar med 

både den egna skogen 

och skog från privata 

skogsägare för att 

leverera en specialiserad 

produkt. kombinationen 

skapar en volym 

för att generera mervärden 

för alla inblandade 

parter – den privata 

skogsägaren, sveaskog 

och inte minst 

Norrfog och deras kunder. 

Norrfog behöver 

tack vare samarbetet 

med sveaskog ingen 

egen organisation för 

råvaruanskaffning. 

– Vi har tagit ett helhetsgrepp om hela kedjan 

tillsammans och diskuterat oss fram till 

lösningar. Det ger oss alla en bra utvecklingspotential, 

säger Roger Johansson, marknadsansvarig 

för Sveaskog i Västerbotten. 

Kvaliteten på råvaran spelar en avgörande 

roll, framhåller Lars Eriksson på 

Norrfog. 

– Vi har också varit duktiga på innovationer 

och på att hitta bättre och billigare 

lösningar i produktionen tillsammans med 

Ikea, med allt från råvarutnyttjande till 

teknikfrågor, säger Lars Eriksson. 

Stocktyp av speciell kvalitet 

Sveaskog ska i affären leverera korta och 

klena kubbstockar, som är 2,6 meter långa. 

Stocktypen ska vara av en speciell kvalitet 

med färska kvistar, som sedan sågas i lameller 

och limmas ihop till massiva skivor 

för möbeltillverkning. 

– Det här är en stockkvalitet som vi 

plockar fram i gallringar och i toppstockar 

i gamla träd vid slutavverkning, säger Roger 

Johansson. 

Råvaran tas huvudsakligen inom en 10- 

15 mils radie från Glommersträsk. Det 

är ett av Sveaskogs kärnområden där det 

finns stora arealer med yngre och medelålders 

skog som kommer att vara gallringsmogen 

de närmaste 20 åren. 

– Det här avtalet ger en betydligt bättre avkastning 

för vårt gallringsvirke, som kommer 

att öka framöver. Det ger också goda möjligheter 

att öka betalningsförmågan för lämpligt 

virke som kommer från de privata skogsägarna 

i området, säger Roger Johansson. 

NILS SuNDSTrÖm

BYGGD FÖR ATT HÅLLA LÄNGRE* 

* Isuzu är den enda pickup som är tillverkad av en renodlad lastbilstillverkare vilket innebär att den tål tuffa tag och har längre livslängd. 

KLASSENS STÖRSTA MOTOR 3.0 LITER 

Isuzu D-Max är en kraftfull, oöm och slitstark pickup som fi nns 

med två motoralternativ: Dieselmotor på 3,0 liter och urstarka 

163 hk, 4-stegs automat eller 5-växl. manuell låda. Dieselmotor 

på 2,5 liter och 136 hk, 5-växl. manuell låda. 

KNAPPSTYRD FYRHJULSDRIFT 

Knappstyrd 4WD, i- och urkopplingbar med hög- och lågväxel. 

Isuzu har klassledande dragförmåga och lastkapacitet: 3000 

kg på dragkroken och 1035 kg på fl aket. 

1.035 KG PÅ FLAKET, 3.000 KG PÅ DRAGKROKEN 

2,5 / 3,0 TURBODIESEL KNAPPSTYRD 4-HJULSDRIFT 

www.isuzu.se 

CREW CAB ELLER EXTENDED CAB 

Isuzu D-Max fi nns som Crew Cab med fyra dörrar och 

bekvämt utrymme för fem personer. 

För den som behöver längre lastutrymme fi nns 

Extended Cab med två dörrar och fällbara säten bak. 

DRIFTSÄKER OCH BRÄNSLESNÅL 

Garantin är på 3 år/10000 mil. Låg bränsleförbrukning gör valet 

lätt. Isuzuhandlare fi nns på 61 platser med både försäljning 

och service, du hittar dom på www.isuzu.se. 

LÅGA SERVICE- & DRIFTSKOSTNADER 

3,0 FINNS MED AUTOMATLÅDA

marknad 

nya tJänSter: Patric Selin och Per Matses. 

På nya poster 

Patric selin är ny marknadschef på 

sveaskog med ansvar för försäljning av skogsråvara, 

virkesinköp och logistik. Han har över 

15 års erfarenhet av arbete med virkesfrågor, 

försäljning och skog, och kommer närmast 

från Ikea, där han har arbetat med affärsutveckling, 

råvaruinköp och skogspolicyfrågor i 

Nord- och sydamerika. 

Per Matses, tidigare på apoteket, har tagit 

över som sveaskogs CFo med ansvar för ekonomi 

och Finans. Han har 15 års erfarenhet av 

företagsledande arbete och har bland annat 

haft verksamhetsansvar för inköp, IT, juridik, 

säkerhet, logistik och affärscontrolling. 

reviderad standard 

Den 1 juni trädde den nya svenska FsCstandarden 

i kraft. alla revisioner och nya certifieringar 

ska nu genomföras utifrån den. 

– Den är mer detaljerad än den förra, säger 

Martin Lindgren, sveaskogs FsC-samordnare. 

kraven på social hänsyn som skogsägaren 

ska visa gentemot lokalbefolkningen och rennäringen 

har stärkts. FsC-standarden är tydligare 

med vilka restriktioner som gäller vid användning 

av främmande träslag och innehåller 

också förändringar vad gäller bränning. 

Läs mer om den reviderade skogsbruksstandarden 

på www.fsc-sverige.org. 

Entreprenörer utbyter idéer 

I Bergslagen har sveaskog under våren anordnat 

träffar för entreprenörer för att ge dem 

möjlighet att utbyta information och erfarenheter. 

Den 10 september planeras den tredje träffen, 

där entreprenörer från olika verksamheter 

och medarbetare från sveaskog under en 

dag diskuterar ämnen som smartare metoder 

för gallring och avverkning, hur ny teknik används 

på bästa sätt samt vad som efterfrågas 

av servicelämnare och maskintillverkare. 

krönika | marknad 

Stora skillnader i den globala konjunkturen 

Jag har under en längre tid känt 

mig optimistisk vad gäller utvecklingen 

av den allmänna konjunkturen. Flera 

länder, som till exempel Australien och 

Brasilien, visar starkare tillväxtsiffror. 

Även USA visar tecken på en återhämtning. 

Det talar för en ökad efterfrågan på 

skogsrelaterade produkter och därmed 

på skogsråvara. 

I Europa är bilden splittrad. Tyskland 

och Sverige, exempelvis, visar ekonomisk 

stabilitet och tillväxt, om än i begränsat 

tempo. Storbritannien däremot har problem 

med stora underskott i ekonomin, 

för att inte tala om Irland, Spanien, Portugal, 

Italien och Grekland. Ett värsta 

scenario vore en ny finanskris med länder 

som inte kan återbetala sina lån. 


Träindustrin 

gynnas av roT 

ROT-avdraget har haft stor betydelse för träindustrin. 

– Efterfrågan på sågade trävaror har varit överras- 

kande stark. ROT-avdraget har hållit lågkonjunkturen 

stången, säger Bertil Stener på Skogsindustrierna. 

I slutet av 2008 införde regeringen en 

skattesubvention för att stimulera ROTmarknaden 

– det vill säga reparation, om- 

och tillbyggnad – men också för att komma 

åt svartjobbandet i byggbranschen. 

ROT-avdraget innebär att den som anlitar 

bygghjälp kan göra skatteavdrag på halva 

arbetskostnaden upp till 50 000 kronor. 

Sällan har en statlig åtgärd hyllats så 

unisont. Några sektorer har haft extra stor 

fördel av ROT-avdraget. Mindre hantverksföretag 

som sysslar med bostadsrenovering 

har varit mer gynnade än större 

byggföretag som ofta är mer inriktade på 

nyproduktion, vilket alltså inte omfattas av 

ROT-avdraget. 

– Även gör-det-själv-marknaden (GDS) 

har varit stark, vilket har gynnat träindustrin, 

säger Bertil Stener som är direktör 

på den trämekaniska sektionen på Skogsindustrierna. 

Gör det själv 

GDS består till 80 procent av olika typer av 

byggarbeten i småhus. Under de senaste 

åren har en renoveringstrend stärkt GDSmarknaden. 

– Marknaden drivs förutom av ROT- 

avdraget också av ett ökat intresse för hem 

och boende, kombinerat med låga räntor 

Det känns som om de ekonomiska åtstramningar 

som många länder i Europa 

måste genomföra borde begränsa både 

konjunkturutveckling och efterfrågan. 

Europa är ju ett viktigt marknadsområde 

för den svenska skogsnäringen. 

Så här långt Ser det ljust ut för 

större delen av den svenska pappers- 

och massaindustrin, möjligen med undantag 

för grafiskt papper. Efterfrågan 

och prisutvecklingen på pappersmassa 

har varit särskilt god. Den cirka tio dagar 

långa strejken på sex bruk har sannolikt 

inte påverkat utvecklingen nämnvärt. 

Den svenska träindustrin har nu upplevt 

mer än ett år av återhämtning från 

den stora svackan under 2008 och början 

”Marknaden 

drivs förutom 

av ROTavdraget 

också 

av ett ökat 

intresse för 

hem och 

boende, 

kombinerat 

med låga 

räntor och 

stigande 

bostadspriser.” 

av 2009. Många sågverk tror på större 

efterfrågan och högre produktion. Möjligen 

står prisutvecklingen och väger mot 

mer stabila priser. Här kan den fortsatta 

konjunkturutvecklingen i Europa få stor 

betydelse. ROT-avdraget i Sverige, närmare 

beskrivet i artikeln ovan, har däremot 

en positiv inverkan på den inhemska 

efterfrågan. 

Min bild av virkeSMarknaden är 

att den i stort är balanserad, men att det 

finns områden med underskott. Priserna 

på skogsråvara har ökat i stort sett hela 

våren. 

och stigande bostadspriser. Det finns även 

ett uppdämt behov av att rusta upp ett åldrande 

bostadsbestånd som en följd av låg 

nybyggnation, säger Bertil Stener. 

Nybyggnationen förra året var den 

lägsta på ett decennium till följd av lågkonjunkturen. 

Ett exempel på en sektor 

som har haft det tufft är småhustillverkare, 

som i vanliga fall förbrukar mycket 

trä. Det berättar Leif G Gustafsson, vd på 

TMF, branschorganisationen för den träförädlande 

industrin och möbelindustrin: 

– Också tillverkarna av förädlade träprodukter, 

till exempel fönster och kök, 

har minskat med fem respektive tio procent 

i omsättning. Det är dock mindre än 

tidigare befarat, bland annat beroende 

på ROT-avdraget. Dörrtillverkare och 

golvfabrikanter har däremot haft en rejäl 

känning av lågkonjunkturen och minskat 

nästan 20 procent. Trolig orsak är att 

de är mer beroende av marknaden för nyproduktion 

av fastigheter, säger Leif G 

Gustafsson. 

Lägre konsumtion av virke 

Den totala virkeskonsumtionen har gått 

ner under lågkonjunkturen och det beror 

i första hand på att luften har gått ur 

bostadsbyggandet. När nybyggnationen 

kommer i gång, vilket förväntas ske under 

2011 enligt en prognos beställd av Skogsindustrierna, 

kan virkesanvändningen åter 

komma upp till de nivåer som rådde åren 

före lågkonjunkturen. 

Att minskningen av virkeskonsumtionen 

inte blivit större beror på ROT-avdraget 

anderS 

dahlqviSt 

är försäljningschef 

på sveaskog. 

I hans jobb ingår 

bland annat virkes- 

försäljning och 

arbete med marknadsstrategier.

den SoM anlitar bygghJälp för att renovera, bygga om eller bygga till kan göra skatteavdrag på halva arbetskostnaden. 

och den starka GDS-marknaden: 

– ROT-avdraget och GDS har betytt 

mycket för oss och för bygghandeln. Vi har 

till exempel sålt trallvirke som aldrig förr, 

berättar Maria Vestergaard som är försäljningschef 

på Setra. Den samlade bilden är 

att vi trots dålig konjunktur sålde mer trä 

2009 än året innan. 

Ökat intresse för design 

Träcentrum i Nässjö, som bland annat 

sysslar med kvalificerade yrkesutbildningar, 

märker av ett ökat intresse för 

affärsutveckling och design. Det beror 

troligtvis på att det växande intresset 

för heminredning och boende har gjort 

fler medvetna om design och materialval, 

samtidigt som ROT-avdraget stimulerat 

den marknaden. 

– En allt populärare utbildning är designkoordinator, 

där man lär sig att koordinera 

produktutveckling med produktion. 

Det visar att intresset för att förädla 

träprodukter ökar, säger P-O Simonsson, 

vd på Träcentrum. maTs LundsTröm 

Fakta 

Återhämtning i trävarumarknaden 

• 2009 var ett bottenår för sågade trävaror. 

Tappet var nästan 30 procent på 

global nivå jämfört med toppåret 2007. 

Återhämtningen har börjat, men är 

långsam. Det förväntas ta fem år att 

nå de konsumtionsnivåer som gällde 

före lågkonjunkturen. 

• världsmarknaden för trävaror förändras. 

Den globala handeln ökar som ett 

resultat av växande skillnader mellan 

tillgång och efterfrågan på de stora 

trävarumarknaderna. kina och asien 

importerar allt mer trävaror. Även 

”Avdraget har betytt mycket för oss. Vi säljer 

trallvirke som aldrig förr.” 

Nya yrkesbyggnader 

7 procent 

ROT-bostäder 

59 procent 

ROT-yrkesbyggnader 

18 procent 

Fördelning av virke år 2009 

Sektorerna rot-boStäder och ROT-yrkesbyggnader dominerade konsumtionen 

av virke under 2009. Källa: Prognoscentret AB 

Nordamerika är på väg att bli en 

nettoimportör till följd av skadedjursangrepp 

i västra kanada och avverkningsrestriktioner 

i landets östra 

provinser. Begränsningar i timmertillgången 

gör att importbehovet växer 

även i västeuropa. 

• Priserna ökar på råvaran timmer. Det 

beror på växande efterfrågan i kombination 

med begränsningar i de inhemska 

utbuden. Priserna drivs även av en 

tilltagande efterfrågan på sågverkens 

biprodukter från såväl pappers- och 

Nya bostäder 

16 procent 

massaindustrin som från den starkt 

växande bioenergisektorn. 

• Fortsatt konsolidering, effektivisering 

och förädling inom sågverksindustrin. 

Fokus förväntas ligga på värde snarare 

än på volym för att möta utvecklingen 

på råvarumarknaden samt skapa 

den lönsamhet som industrin långsiktigt 

kräver. 

källa: Thorsten Leicht och Jan Wintzell, 

Pöyry Management Consulting. 

SkogSnäringen i SiFFror 

avverkningSanMälningar april 2010 

Tusen hektar 

30 

25 

20 

15 

10 

5 | | | | | | | | | | | | 

jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec 

L = 2008 L = 2009 L = 2010 källa: skogsstyrelsen 

antalet avverkningsanmälningar har ökat fyra 

månader i följd. arealen för anmälda föryngringsavverkningar 

steg under april 2010 med 66 

procent till 13 578 hektar, jämfört med motsvarande 

period 2009. Under mars-april 2010 var 

den planerade avverkningsarealen knappt 27 

procent större jämfört med samma period förra 

året. 

Ökningarna gäller hela landet, förutom norra 

Norrland där en minskning skedde i mars jämfört 

med förra året. 

trävaror april 2010 

Prisindex, basår 2000 = 100 

160 

140 

120 

100 

80 | | | | | | | | | | 

2006 2007 2008 2009 2010 

källa: sCB 

exportprisindex för sågade och hyvlade trävaror 

steg med nästan 21 procent under april 2009 

jämfört med april 2008. 

trädbränSle kvartal 1, 2010 

sek per MWh 

300 

L = Briketter och pellets L = skogsflis 

275 

250 

225 

200 

175 

150 | | | | | | | | | | 

2006 2007 2008 2009 2010 

papperSMaSSa maj 2010 

UsD per ton 

källa: FoeX. PIX index är varumärkesskyddat. 

kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FoeX Indexes aB. 

Prisutvecklingen i europa enligt PIX index. 

L = långfibermassa L = kortfibermassa 

källa: sCB och energimyndigheten 

värmeverkens genomsnittliga inköpskostnad 

för briketter och pellets under det första kvartalet 

2010 var 310 kronor per MWh, vilket var 

på samma nivå som under det fjärde kvartalet 

2009. Under samma period steg priset på 

skogsflis med två procent till 199 kronor per 

MWh. 

energimyndigheten redovisar trädbränslepriser 

varje kvartal och de baseras på uppgifter 

från cirka 100 värmeverk. stora regionala skillnader 

förekommer. 

900 

800 

700 

600 

| | | | | | | | | | | | | 

maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mars april maj 

3 • 2010 forum sveaskog 7

kund 

FliS kolvagnar FärDig proDukt 

Så tillverkaS grillkol: 1 virket får ligga och torka i 8–12 månader. 2 Det torkade virket flisas grovt och läggs i kolningsvagnar. 3 Ugnen hettas upp och kolvagnarna får stå i ugnen 

i cirka ett dygn. Ju torrare fliset är, desto kortare kolningstid. Fliset krymper till ungefär halva storleken. 4 en kylningsprocess startar. sjövatten rinner längs vagnssidorna. Det kväver 

glöden och kyler kolet innan det kan tas ut i luften. 5 kolet sorteras. Bitar större än två centimeter packas som grillkol. Mindre bitar blir industrikol. kolpulvret pressas till briketter. 

Produktion med 

den rätta glöden 

Sommartid är bästa grilltid. Men på Skogens Kol i Kilafors pågår produktionen året 

runt för att möta marknadens efterfrågan. Nu satsar Skandinaviens största industriella 

tillverkare av grillkol och briketter på FSC-märkta varor. 

Det ryker ur var och varannan 

trädgård från slutet av april 

och fram till augusti. Sedan 

märks en klar avmattning när 

kräftor och surströmming tar 

vid. Det berättar Nicklas Larsson som är 

platschef på anrika Skogens Kol i Kilafors, 

söder om Bollnäs. 

– Trenden är att folk grillar allt mer och 

i högre utsträckning året runt. Det har 

gjort att den totala grillmarknaden i Sverige 

ökar, trots konkurrensen från gasolgrillar, 

säger Nicklas Larsson. 

Löv- och barrvirke 

Skogens Kol har en stor marknadsandel av 

allt träkol och briketter som säljs i Sverige. 

Råvaran är löv- och barrvirke, varav det 

mesta kommer från närområdet. Vilka träslag 

som används beror på slutprodukt. 

– På sommaren kolar vi nästan uteslutande 

på en blandning av björk, asp och 

al samt en liten andel tall. Det ger en lugn 

och fin glödbädd när man använder grillkolet, 


För briketter är valet av träslag inte lika 

viktigt. Briketter tillverkas av kolpulvret 

som bildas vid kolningen. Det bakas ihop 

med stärkelse till briketter. Skogens Kol köper 

även in kolpulver för att göra briketter. 

Råvaran har i många år varit standardiserad 

enligt SIS och tyska DIN, vilka säkrar 

att produkterna håller en hög kvalitet 


Fakta 

Skogens Kol 

skogens kol har producerat 

träkol i kilafors 

sedan 1876. 

Produktionen var 

som störst under 

andra världskriget. 

Då jobbade 300 personer 

på företaget 

med att tillverka träkol 

för industrin. I dag 

arbetar 30 personer 

på skogens kol. 

skogens kol ingår 

sedan många år 

i koncernen salinity 

group, med säte i göteborg. 

Där ingår också 

Hanson & Möhring 

som säljer salt, bland 

annat varumärket 

Falksalt för köket och 

vägsalt för isiga vintervägar. 

med exempelvis lång brinntid och rätt 

energivärde. 

Nytt för i år är att grillkolet är FSC-märkt. 

– Det är något som kunderna efterfrågar. 

För att erbjuda ett komplett koncept med 

FSC-varor har vi till den här sommaren 

också köpt in FSC-märkta briketter i väntan 

på att vi ska få ett eget certifikat för briketterna, 


Allt grillkol från Skogens Kol kommer 

dock inte att vara FSC-märkt i år. Företaget 

har ett så kallat FSC mixed-certifikat, där cirka 

70 procent av råvaran är FSC-godkänd. 

– Vi omsätter vårt lager så att vi inom 

ett eller två år bara kommer att ha produkter 

som är FSC-certifierade. Det är en 

konkurrensfördel, säger Nicklas Larsson. 

För cirka 30 år sedan kom larm om att det 

kunde finnas tungmetaller och andra farliga 

ämnen i grillkol. Men synen på grillkol har 

ändrats genom åren, anser Nicklas Larsson: 

– Då fanns signaler om grillkol som var 

producerat av rivningsved och till och 

med gamla järnvägsslipers. Men det existerar 

inte i dag. Vi har alltid använt ren 

skogsråvara och vi märker att dagens konsumenter 

är mer noggranna med vad de 

köper, säger han. 

Industrikol viktig produkt 

Sammanlagt producerar Skogens Kol cirka 

30 000 kubikmeter råkol om året. Den 

stora merparten blir grillkol. 

De minsta träkolsbitarna, som är två 

centimeter och mindre, säljs som industrikol. 

Det används av bland annat gjuterier, 

och vintertid även för att tina tjäle ur 

vägar och marker inför grävningsarbeten. 

En kolsträng hälls då ut på marken och 

antänds under stora plåtar som läggs över. 

Produkten står för en viktig del av företagets 

omsättning vintertid. 

– På vintern kolar vi mycket gran som 

vi säljer som industrikol till tjältining. Där 

spelar det ingen roll att grankolet sprätter 

och knäpper, säger Nicklas Larsson. 

En annan mindre produkt är trätjära, 

som används som traditionellt väderskydd 

av bland annat båtar och bryggor. Tjäran 

tillverkades tidigare av de gaser som bildades 

genom kolningen. Men i dag återeldas 

gaserna i brännkamrarna för att 

minska energiåtgången i kolningsprocessen. 

I stället köper företaget in råvara som 

förädlas till trätjära. nils sundström 

Fakta 

Leveranser efter Gudrun 

sveaskog har varit en stor leverantör av ved 

till skogens kol de senaste åren. Det startade 

med volymer efter stormen gudrun 2006. 

De första åren var det enbart lövvirke, men 

sedan förra året levererar sveaskog även 

barrved. Hittills i år har sveaskog levererat 

5 000 kubikmeter barrved samt lövved.

Planera grillningen i tid 

Marinera köttet redan dagen innan och ha tålamod och tid att vänta ut 

den perfekta glöden, tipsar Nicklas Larsson på skogens kol. 

– Precis när jag tror att köttbiten är klar tar jag bort den från grillen. 

eftervärmen gör det sista. väntar man till dess att köttet blir helt fritt 

från vätska kan det bli lite väl torrt, säger han. 

ett annat tips är att börja med potatis och grönsaker. Lägg dem 

i folie nere bland grillkolen eller briketterna. om köttet tar tio minuter 

tar löken 15 minuter att bli klar. 

Briketter har sedan 1990-talet blivit lika vanligt som grillkol men 

har en längre brinntid. 

– om du ska grilla länge och har gäster föredrar jag briketter. ska 

du grilla en köttbit till familjen får du snabbare rätt temperatur med 

grillkol, säger Nicklas Larsson. 

grillkolet är grillklart efter 15–20 minuter medan briketter är grillklara 

efter 20–30 minuter. 


skogsbruk 

biobränSle allt viktigare för SkogSägaren: 

Så ökar du värdet 

I takt med att efterfrågan ökar börjar allt fler skogsägare 

få upp ögonen för biobränsle. Avverknings- och 

gallringsrester kan med rätt hantering vara en riktigt 

lönsam affär. 

Anna Prejer äger Frösvidal 

Säteri som hon driver tillsammans 

med sonen Björn Prejer. 

Till gården, som ligger 1,5 mil 

nordväst om Örebro, hör även 

600 hektar skog. I samband med en avverkning 

förra året sålde de 2 000 megawattimmar 

(MWh) grenar och toppar som 

biobränsle till Sveaskog. Det motsvarar 

den mängd energi som behövs för att värma 

100 villor i ett helt år. 

– Jag fick en riktig aha-upplevelse när 

jag hörde att ett vanligt vedträ motsvarar 

energimängden i en deciliter olja, berättar 

Anna Prejer. En hektar skog motsvarar 

ganska många kubikmeter olja. 

Stort behov av energi 

Närheten till kraftvärmeverket Åbyverket 

i Örebro och kartongfabriken Korsnäs Frövi 

gör att det funnits ett stort behov av energi 

i regionen under relativt lång tid – så 

försäljningen av biobränsle är inget nytt för 

Anna och Björn Prejer. Men det är först på 

senare år som det har blivit riktigt lönsamt. 

– Tyvärr är det inte riktigt lika bra betalt 

som olja, säger Anna Prejer och skrattar. 

Men visst märker vi att efterfrågan 

och priset har ökat. Tidigare lät vi avverkningsresterna 

ligga kvar. Nu har de blivit 

ytterligare en resurs att ta tillvara. 

Håkan Andersson, Sveaskogs virkesköpare 

i Örebrotrakten, bekräftar att priset 

har stigit, närmare bestämt med sju 

procent per år de senaste åren. 

– Om man tar väl hand om sitt biobränsle 

FAktA 

Rätt hantering ger lönsam affär 

• Undvik grot som har använts för att förstärka 

bärigheten samt rotryckta träd och 

stubbar eftersom de kan föra med sig sten 

och jord. 

• Placera vältan med grot på en torr plats 

där den är exponerad för sol och vind så 

torkar den bättre och får ett högre energiinnehåll. 

• Med ett underlag av exempelvis större 

toppar undviks direktkontakt med marken. 

Det minskar risken att stenar följer med 


så kan det bidra till att öka avkastningen per 

avverkad hektar med ungefär åtta procent, 

säger han. 

En förutsättning är att marken är näringsrik 

nog för att inte påverkas negativt 

av uttaget. Biobränslet ska hålla hög 

kvalitet, vara rent från jord och sten och 

tillräckligt torrt. För att transporten ska 

bli ekonomisk krävs också att biobränslet 

fyller en lastbil med släp och förvaras 

lättåtkomligt. 

Gallringsrester tas tillvara 

Anna och Björn Prejer har sålt både grenar 

och toppar (grot) från avverkning 

och träddelar från gallring som biobränsle. 

Efter en avverkning låter de groten ligga 

kvar utspridd tills den har barrat av sig. 

Därefter placeras de i så kallade vältor 

längs med vägen för att torka. 

Under hösten eller vintern när energibehovet 

ökar hämtas biobränslet och körs 

till kartongbruket i Frövi där det vägs för 

att energiinnehållet ska kunna bedömas. 

Sveaskog skickar sedan ett mätbesked och 

inom 30 dagar får Anna och Björn Prejer 

en avräkning. Energin används i kartongproduktionen 

och överskottet blir fjärrvärme. 

– Den stora skillnaden mot att sälja 

virke är att det tar längre tid, säger Björn 

Prejer. Eftersom högarna kan bli liggande i 

upp till ett år är det viktigt att tänka på att 

de ska ta så lite plats som möjligt och inte 

ligger i vägen. 

Jennifer nemie 

eller att markfukt försämrar groten. 

• Placera vältan på två meters avstånd från 

och längs med vägen så att den är åtkomlig 

för en lastbil med släp. 

• vältan bör vara tre till fem meter hög, 

inte bredare än sex meter och byggd åt 

ett håll för att underlätta transport och 

flisning. 

• Täck vältan med armerad papp för att 

skydda mot regn och snö. Lägg ris ovanpå 

så att pappen inte blåser bort.

på groten 

I höstAs återställde 

Björn och anna Prejer 

ett område kring sin betesmark. 

groten från röjningen 

ligger intill vägen 

och torkar i prydliga högar 

i väntan på att bli avhämtad. 

Här diskuterar 

de fördelarna med att ta 

till vara på sina avverkningsrester 

med Håkan 

andersson (till höger) 

från sveaskog. 

foto: jennifer nemie 

ökad efterfrågan 

på skogens energi 

Sverige har som mål att 50 procent av 

energianvändningen ska komma från 

förnyelsebara energikällor år 2020, 

och att landet ska vara oberoende av 

fossila bränslen år 2050. för att nå 

dessa mål måste användningen av 

biobränsle öka. 

Närmare en tredjedel av den totala energianvändningen 

i det svenska samhället, eller 

115 terawattimmar (TWh), tillgodoses 

i dag med biobränsle. Det visar en analys 

från Svenska biobränsleföreningen. Av biobränslet 

är nästan en tredjedel trädbränslen, 

det vill säga skogsråvara som inte genomgått 

någon kemisk process. De senaste 

tio åren har utvinningen av skogsbränsle 

mer än fyrdubblats och efterfrågan fortsätter 

att öka. 

Skogbränsle består framför allt av grenar 

och toppar, så kallad grot, som blir 

över vid avverkning. Men i takt med att 

efterfrågan har ökat och priserna stigit så 

har det blivit lönsamt att ta tillvara även 

stubbar, träddelar och bränsleved. En hektar 

stubbar innehåller energi motsvarande 

sex normalstora villors årliga energiförbrukning, 

eller 120 megawattimmar 

(MWh). 

Örebro levererar mest biobränsle 

Mathias Carlsson är biobränslesäljare på 

Sveaskog i Bergslagen. Han berättar att 

marknaden i regionen är den mest utvecklade 

i Sverige. 

– Örebro och Mälardalen är Sveriges 

mest tätbefolkade område och här finns det 

gott om fjärrvärmeanläggningar, säger han. 

Av Sveaskogs totala biobränsleförsäljning 

på 2,8 TWh levereras 1,2 TWh till regionen. 

Sveaskogs största biobränsleleverantör i 

området är Örebro kommun, som får stora 

mängder biobränsle genom klippta buskar 

och annat trädgårdsavfall från kommuninvånarna 

samt från skötseln av den kommunala 

marken. Biobränslet säljs bland 

annat till energibolaget Eon och kommer 

sedan kommuninvånarna tillgodo som 

fjärrvärme. 

Utmaning att möta efterfrågan 

I dag prissätts vanligtvis biobränsle i kronor 

per MWh och köps som helgrot vid 

väg. För att det ska löna sig att transportera 

biobränslet längre än sju mil bör det komprimeras 

eller flisas. Ju torrare och renare 

materialet är, desto bättre betalt ger det. 

Stigande oljepriser och fokus på miljön 

bidrar till en ökad efterfrågan. Och prisutvecklingen 

driver på teknikutvecklingen. 

– Just nu ser marknaden för biobränsle 

mycket bra ut, säger Mathias Carlsson. Utmaningen 

är att få fram tillräckligt stora 

mängder för att möta våra kunders höga 

efterfrågan. Det kräver att vi jobbar på 

bred front med metodutveckling, med att 

mobilisera volymer som inte utnyttjas i dag 

och med nya sortiment. 

Jennifer nemie 


jakt&FISkE 

Daniel Hellström är sedan 2009 fiskeentreprenör i Malingsbo-Kloten. ”Det var en dröm som slog in”, säger han. 

Lyckosam satsning 

på fisketurism 

Efter ett drygt år som fiskeentreprenör 

i malingsbo-Kloten, mellan Ludvika och 

Kopparberg, kan Daniel Hellström konstatera 

att hans satsning burit frukt. Nu 

ser han framåt och satsar på övernattningar 

och kringaktiviteter. 

Alla mål för 2009 överskreds trots 

lågkonjunkturen, säger han. 

När Daniel Hellström fick höra att 

Sveaskog sökte en arrendator för sex sjöar 

i naturvårdsområdet Malingsbo-Kloten 

i Bergslagen nappade han direkt. 

Och sedan januari 2009 kan han kalla 

sig för fiskeentreprenör. 

– Det var en dröm som slog in, säger 

han förtjust. Jag trivs jättebra. 

Med den uttalade ambitionen att ta väl 

hand om sina kunder, och att dessutom 

försöka locka till sig nya kundgrupper, har 

han med god marginal nått de upp satta 

målen. 


”Folk undrar 

alltid vilka 

drag man ska 

använda, var 

det är bäst 

att stå och 

när på dagen 

man kan 

räkna med 

napp.” 

– Finanskrisen gjorde att många företag 

uteblev, men med fler privatgäster 

i mindre grupper, som kompisgäng, 

svensexor och släktträffar, har jag ändå 

lyckats höja antalet besökare, säger 

Daniel Hellström. 

Gjort för fiskelycka 

Han erbjuder sina gäster en egen sjö att 

fiska i under en hel dag. De flesta fiskesätt 

är tillåtna. 

Kring sjön finns spänger, toaletter, 

sopsortering, fiskeplatser och grillplatser 

med ved. Mot ett smärre tillägg sätter han 

i extra fisk för att förbättra fiskelyckan. 

Utöver det ordnar Daniel Hellström 

lerduveskytte samt, som en service åt 

sina gäster, catering från ett företag 

i Ludvika. 

– Jag åker också ut och hälsar och ser 

till att alla har det bra, förklarar han. Folk 

undrar alltid vilka drag man ska använ- 

da, var det är bäst att stå och när på dagen 

man kan räkna med napp. 

Lätt att boka sjö 

Daniel Hellström har även gjort om bokningssystemet. 

På hemsidan visas en kalender 

med aktuell status för respektive 

sjö. Gästerna får sedan själva göra sin bokning 

online. 

– Enkelt och överskådligt, säger han. Nu 

riskerar vi aldrig dubbelbokningar och jag 

har alltid stenkoll på läget. 

Inför framtiden hoppas Daniel Hellström 

att företagskunderna återvänder. Och att 

han ska kunna erbjuda enklare övernattning 

vid någon sjö, med bastu och badtunna. 

– Jag räknar också med att behöva anställa 

några personer, säger han. Och att 

ombilda företaget till ett familjeägt AB. 

Frugan vill gärna vara med på ett hörn. 

mAts WigArDt 

foto: patriK linDströM

Packa ryggan meD fika, ge dig ut på en cykeltur och upplev sveriges vackra natur i sommar. 

stanna i sverige i sommar 

Paddla i en sagolik insjöskärgård omgiven 

av klippor och granithällar. utforska 

ett av Europas längsta system 

av urbergsgrottor. Eller hitta din egen 

plats på en vidsträckt, vit sandstrand. 

i sveaskogs ekoparker och friluftsområden 

finns det bästa av sommarsverige. 

Att ”hemestra” – upptäcka vad det egna landet 

och näromgivningen har att erbjuda – 

blir allt populärare. I Sveaskogs friluftsområden 

och ekoparker finns något för alla. 

Den som gillar att paddla kan styra kosan 

till Ridö-Sundbyholmsarkipelagen 

i Mälaren som består av 70 öar, eller till 

Norra Vätterns skärgård – en unik insjöskärgård. 

Där finns också Sveriges första 

handikappanpassade kanotled. 

– Vill man hellre åka båt så är Grönön 

handikappanpassad liksom båten Wettervik 

som körs av Askersunds skärgårdstrafik, 

säger Caroline Wejstorp, utvecklings- 

”Andersön 

har en 

fantastisk 

natur och 

man ser 

både fjäll 

och vatten.” 

ansvarig för ekoparker och friluftsliv på 

Sveaskog. 

Längs Hjälmare Kanal, Sveriges äldsta 

konstgjorda vattenväg, kan man njuta av 

den vackra naturen och känna historiens 

vingslag. Kanalen byggdes 1629–1639 och 

förbinder Hjälmaren med Mälaren. Passa 

på att fika eller ta en glass på kanalkaféet, 

som har öppet varje dag mellan den 7 juni 

och den 31 augusti. 

Mäktiga rullstensåsar 

Ekopark Skatan i Västerbotten lockar 

vandrare och mountainbike-cyklister med 

sina tallhedar och mäktiga rullstensåsar 

som bildades för över 8 000 år sedan. 

Ett spännande och svalkande dopp kan 

tas i ”lagunen” intill den mäktiga Storforsen 

i Piteälven, som har en fallhöjd på 82 

meter. 

Barnfamiljer besöker gärna Hornslandet 

öster om Hudiksvall. Här finns avkoppling 

i form av långa vita sandstränder 

foto: CarolinE WEJstorp 

FRItID 

kalEnDaRIum 

Här är ett axplock av sommarens aktiviteter 

i sveaskogs ekoparker och friluftsområden. 

JUni 

25: Traditionsenligt midsommarfirande, 

skäftekärr, ekopark Böda, Öland. 

28: start för dagskryssningar med askersunds 

skärgårdstrafik i ekopark Norra vätterns 

skärgård. 

JUli 

2–4: orkidéhelg med naturguide Lars Frölich, 

ekopark omberg, Östergötland. 

6: Älgens dag, ekopark Halle- och Hunneberg, 

västergötland. 

21–24: Järnåldersdagar, skäftekärr, ekopark 

Böda, Öland. 

aUgUsti 

13–22: sommarteater, ”Romeo och signe”, 

ekopark Ridö i Mälaren. 

14: Rosforsdagen, ekopark Rosfors, Piteå. en 

av få dagar då Rosfors Herrgård har öppet för 

allmänheten. 

sePtemBer 

4–5: Bergens dagar. Hösten välkomnas till 

ekopark Halle- och Hunneberg, västergötland. 

och inbjudande havsbad. Men också de 

spännande Hölicksgrottorna, ett av Europas 

längsta system av urbergsgrottor med 

gångar på totalt 1 340 meter. 

Besök nya ekoparker 

Sensommaren bjuder på en rad nyheter: 

Den 26 augusti inviger Sveaskog Ekopark 

Maunuvaara, tre mil från Tärendö i Norrbotten. 

Den 23 september är det dags för 

invigningsceremoni i Ekopark Grytaberg 

i Hälsingland. 

På Andersön i Storsjön i Jämtland är en 

ny naturstig på gång. 

– Vi hoppas att den ska stå klar nu i 

sommar. Andersön har en fantastisk natur 

och man ser både fjäll och vatten. Det är 

en populär plats för att grilla och bada, säger 

Caroline Wejstorp, som själv vill fiska 

i ekoparkerna i sommar. 

– Gärna i sjöarna i Naakajärvi i Pajala 

kommun. 

sofiA striDsmAN 

3 • 2010 forum sveaskog 13 

foto: Carl Johan EriKson

Vi köper ditt virke 

och vårdar din skog 

Är du privat skogsägare och vill göra en lönsam virkesaffär? 

Sälj då din skog till oss. Vi erbjuder bästa möjliga pris. 

Vår personal kan mycket om skog, ekologi, marknad och ekonomi. 

virkesköpare i norra sverige ›› 

pajala utom 

korplombolo 

Församling 

Åke Kalla 

0978 – 204 41 

070 – 330 22 38 

Malå 

och sorsele 

Christine 

Johansson 

0953 – 416 47 

arvidsjaur och 

arjeplog 

Peter Granberg 

0960 – 559 20 

070 – 320 09 33 

vilhelmina 

och storuman 

Christer 

Jonsson 

0940 – 393 44 

skinnskatteberg kristinehamn 

Håkan Bäcke Henrik 

0222 – 336 53 Hammar 

070 – 259 34 98 0586 – 649 07 

070 – 630 08 70 

Boden och 

Jokkmokk 

Leif Randeblad 

070 – 555 92 01 

0920–25 82 82 

Lycksele 

Erik Alnersson 

0950 – 231 72 

karlskoga 

Tomas Larsson 

0586 – 649 01 

070 – 624 25 84 

gällivare och 

överkalix 

Patrik 

Fredriksson 

0926 – 757 68 

070 – 601 10 41 

Lycksele 

och Åsele 

Anna-Maria 

Eriksson 

0950 – 231 71 

skaraborg 

Roger 

Johansson 

070 – 625 44 21 

ni kan även kontakta: 

norra sverige 

Anders Norén, inköpsledare Norrbotten 0911 – 784 35 

Staffan Bygdén, inköpsledare Västerbotten 0950 – 231 57 

Johanna Rovasaari, virkesadministratör 0911 – 784 10 

Marie-Louise Kaarle, virkesadministratör 0911 – 784 33 

Läs mer på www.sveaskog.se 

kalix och 

Haparanda 

Bror Olofsson 

0923 – 696 51 

070 – 654 42 59 

norrsjö, vindeln, 

Umeå 

och robertsfors 

Urban Hellgren 

070 – 381 61 61 

örebro 

Håkan 

Andersson 

019 – 19 50 04 

070 – 514 77 62 

Luleå 

Mikael Selberg 

0920 – 25 82 80 

070 – 320 50 29 

robertsfors, 

vännäs, vindeln, 

Bjurholm, nordmaling 

& Umeå 

Linda Burström 

0933 – 615 52 

arboga 

Therese 

Knutsson 

019 – 19 50 33 

076 – 788 50 33 

piteå 

och Älvsbyn 

Leif Risberg 

0911 – 784 60 

070 – 565 11 22 

piteå 

och Älvsbyn 

Jan-Erik 

Berglund 

0911 – 784 51 

070 – 696 30 97 

övertorneå & 

korpilombolo 

församling 

Erik Furmark 

0927 – 122 40 

070 – 320 50 44 

skellefteå 

Anders 

Johnsson 

0910 – 852 80 

virkesköpare i södra sverige ›› 

Uppland 

Björn Eek 

Biobränsleköpare 

070 – 341 28 78 

askersund 

Jonny 

Carlsson 

0583 – 134 41 

070 – 603 56 92 

södra sverige 

Helene Carlsson, inköpsledare 019 – 19 50 10 

Gun Carlsson, virkeadministratör 019 – 19 50 26 

e-post: fornamnefternamn@sveaskogse 

Uppland 

Jakob Bäckman 

Biobränsleköpare 

070 – 342 86 01 

katrineholm 

Carl 

Westerberg 

070 – 523 26 66 

västerås 

Anders 

Ekeblad 

021 – 38 07 95 

070 – 303 11 03 

vimmerby 

Per Svensson 

0492 – 180 35 

070 – 234 15 89 

nora och 

Lindesberg 

Irene Björklund 

070 – 678 78 38 

070 – 3710912 

vimmerby 

Jonny 

Edvardsson 

076 – 774 21 04 

SEMESTERSTÄNGT 

virkesadministrationen 

i örebro och piteå har 

stängt veckorna 28-31. 

vi önskar er en 

trevlig sommar! 

skellefteå 

Sture Roslund 

0910 – 852 81 

skellefteå 

Mats Dahlgren 

0910 – 852 69 

Hedemora, avesta 

säter, Borlänge, och sala 

och Falun Rikard Fjällman 

Mikael Hedin 070 – 279 90 07 

0225 – 71 20 18 

070 – 304 37 25 

storfors, Filipstad, 

Hällefors 

Emil Fransson 

0586-64906 

070-2072566

PRodukTiviTETEN ökaR med cirka 30 procent i gallring där flerträdsmetoden används, enligt studier av bland annat skogforsk. 

flerträdshantering gör det möjligt att 

ta ut virke från skogen mer effektivt 

och lönsamt. Efter att med gott resultat 

ha använt metoden för gallring 

inför Sveaskog nu samma teknik vid 

vissa slutavverkningar. 

– På bestånd där träden är olika 

grova fungerar metoden alldeles utmärkt, 

säger Lennart Hult, teknikansvarig 

på Sveaskog. 

Det var i mitten av 2000-talet som flerträdshantering 

i gallring på allvar började 

introduceras. I dag används den på bred 

front hos skogsbolag och entreprenörer 

över hela landet. 

Med hjälp av en tillsats på skördaren 

samlar man flera träd för att sedan kvista 

och kapa dem samtidigt. Flerträdstekniken 

används endast då mindre träd ska avverkas 

och då utbytet blir massaved eller 

energisortiment. Studier av bland annat 

Skogforsk har visat att produktiviteten 

”Vi vill att 

alla entreprenörer 

som 

gallrar åt 

oss ska ha 

skördaraggregat 

som 

utrustats för 

flerträdshantering.” 

ökar med cirka 30 procent vid gallring. 

– Vi vill därför att alla entreprenörer 

som gallrar åt oss ska ha skördaraggregat 

som utrustats för flerträdshantering, säger 

Lennart Hult som ansvarar för teknik och 

inköp på Sveaskog. 

Lennart Hult säger sig alltid ha varit 

en varm tillskyndare av metoden. ”Varför 

kapa och kvista ett träd åt gången när det 

går lika bra med två eller tre?”, har han 

ofta frågat sig. 

Tallskog med gran 

Sedan en tid tillbaka provar Sveaskog flerträdshantering 

även i bestånd som slutavverkas. 

Lämpliga bestånd är tallskog som 

har en stor andel klen gran. 

Sveaskog har ett antal egna skördare 

som används vid föryngringsavverkningar 

och som utrustats med flerträdstillsatser 

för att höja produktiviteten. 

Det är framför allt i Norr- och Västerbotten 

där det växer många klena träd 

teknik 

FakTa 

effektivare avverkning 

med fler träd åt gången 

foto: Mats saMuelsson 

Lägre kostnad 

per avverkad volym 

• skördaren utrustas med en tillsats 

– två hållarmar – som samlar upp 

stammarna inför upparbetning. 

Tillsatsen kan enkelt kopplas av 

och på och påverkar inte enträdshanteringen. 

• ska metoden fungera maximalt 

bör onödiga förflyttningar undvikas. 

Därför ska stammar som står 

nära varandra och har ungefär 

samma dimension utnyttjas. 

• Med flerträdshantering ökar effektiviteten 

i avverkningen – fler träd 

åt gången kan upparbetas – med 

lägre kostnad per avverkad volym 

som resultat. 

över stora arealer som tekniken tillämpas 

bäst. 

Men den har med gott resultat använts 

även i Småland och på andra platser där 

förhållandena varit lämpliga. 

– Och vi ser nu att allt fler entreprenörer 

som arbetar med föryngringsavverkning 

på eget bevåg väljer att utrusta sina 

skördaraggregat med flerträdstillsatser, 

säger Lennart Hult. 

Ligger helt rätt 

Det är inte enbart skogsbolag och skogsägare 

som drar fördelar av att gallring 

och slutavverkning effektiviseras. Även 

maskin förarna gynnas. 

Eftersom de kan avverka och upparbeta 

fler träd med färre kranrörelser kan de 

öka prestationen utan att bli tröttare. 

– Det är en teknik som ligger helt rätt, 

försäkrar Lennart Hult. Och hittills har 

jag inte mött någon som haft en avvikande 

mening. matS Wigardt 


TEMA våTMArkEr 

Mångfalden vinner 

på räddad våtmark 

Människan har under lång tid dikat ut skogens blöta marker för att öka virkesproduktionen. 

Nu återskapas många våtmarker, till nytta för naturvården. 

Sveaskogs arbete inom området har stor betydelse för den biologiska mångfalden. 

Våtmarkerna tillhör de 

biologiskt rikaste miljöerna 

i Sverige. Där 

finns en stor och viktig 

del av landets mångfald 

av växter och 

djurarter. 

Men sedan 1800- 

talets mitt och fram till 1980-talet har stora 

arealer våtmarker dikats ut. Det gjordes 

först för att skapa ny odlingsmark, senare 

för att höja produktiviteten i skogen. 

– Sverige är från början ett våtmarksrikt 

land. Man brukar räkna med att vi ursprungligen 

haft 9 miljoner hektar våtmarker, 

men en fjärdedel har försvunnit 

och de flesta som är kvar är påverkade av 

människan genom jordbruk, skogsbruk 

och vägbyggen, säger Olof Johansson, 

Sveaskogs miljöchef. 

Stort projekt klart i år 

Genom projektet 100 våtmarker satsar 

Sveaskog tillsammans med Svensk våtmarksfond 

och Sveriges ornitologiska förening 

på att identifiera marker som är 

lämpliga för att återskapa 100 våtmarker 

på Sveaskogs marker. Det målet är nu nått. 

Flertalet av våtmarkerna kommer också 

att vara restaurerade innan året nått 

sitt slut. 

– Återskapandet av våtmarker är en av 

våra viktigaste naturvårdsinsatser. Jag 

tror att samsynen om våtmarkernas betydelse 

är stor inom skogsbruket i dag. Vårt 

arbete med våtmarkerna slutar inte med 

det här projektet. Vi ska löpande återställa 

våtmarker där vi tycker att det är befogat, 

säger Olof Johansson. 

Värdefulla miljövärden 

Arbetet ingår i Sveaskogs strategi för att 

förvalta både våtmarker och vattendrag i 

skogslandskapet på ett bra sätt för att be- 


För många djurarter är våtmarkerna nödvändiga. 

hålla och förstärka de värdefulla miljövärden 

som finns där. Det innebär en anpassning 

av planeringen till skogens vatten. 

Tillsammans med Världsnaturfonden 

WWF har Sveaskog tagit fram indikatorer 

och verktyg för att bedöma vattendrag 

och deras naturvärden. De utgör en 

checklista för vilken typ av åtgärd och 

hänsyn som ska tas. 

– Vi använder checklistan för att identifiera 

värdefulla vattendrag där vi ska upprätta 

särskilda skötselplaner, säger Olof 

Johansson. 

Han framhåller att det också är viktigt 

att visa var gränsen går för när det är ekonomiskt 

försvarbart att underhålla diken 

för ett produktivt skogsbruk. En gemensam 

rapport från WWF och Sveaskog visar 

foto: per petersson 

att det finns stora arealer där dikningen 

inte inneburit någon produktionsnytta. 

– Kan vi i sådana områden i stället återskapa 

våtmarker med höga naturvärden så 

ska vi göra det, säger Olof Johansson. 

Viktig start 

Våtmarkerna som hittills har återskapats 

i projektet 100 våtmarker omfattar sammanlagt 

1 200 hektar. De utgör en viktig 

start i restaureringen av de svenska våtmarkerna, 

anser Lars Lindell som tills nyligen 

var ordförande i Sveriges ornitologiska 

förening: 

– Förr ville man bara ha ut vattnet i skogen. 

Det här projektet är en viktig signal 

för att få in ett nytt tänkande i skogsbruket. 

Tillsammans med Sveaskog har vi utbildat 

naturvårdsledare och andra i skogsbruket 

om våtmarkernas betydelse i ekosystemet. 

Vi har också diskuterat olika praktiska åtgärder 

ute i skogen, säger Lars Lindell. 

Vadarfåglar, som generellt sett minskar 

i Sverige, tillhör de fåglar som gynnas av 

att det blir fler våtmarker. 

– Enkelbeckasinen är en sådan art. Den 

nöjer sig med ganska små, fuktiga partier 

i skogen, säger Lars Lindell som tycker att 

projektet varit fruktbart. 

– Nu vill vi se en fortsättning och utveckla 

samarbetet med skogsbruket, betonar han. 

nils sundström 

”Återskapandet av våtmarker är 

en av våra viktigaste naturvårdsinsatser.”

VåtmarksFåglarna 

kommer snabbt tillbaka när 

vattnet får tillbaka sitt gamla 

flöde. Här trampar en rödbena 

i en återskapad våtmark. 

sammanlagt finns 600 rödlistade 

arter som är knutna till 

svenska våtmarker. 

Insekter som kläcks i mindre vattendrag, som det 

här, är basföda för ett stort antal småfåglar. 

Här SjuDer 

Det aV liV 

Våtmarkerna är en viktig miljö för 

växter och djur i ett ekosystem. många 

arter har de blöta skogsmarkerna som 

hemvist, andra som födolokal. 

Begrepp som vattensjuk mark och mygghelvete 

visar att produktionsnyttan i skogen 

länge satts i första hand. Men nu ökar 

insikten om våtmarkernas betydelse. 

Ett stort antal småfåglar som lever i 

skogen baserar sin föda på insekter som 

kläcks i de mindre vattendragen. 

– Många våtmarker har förlorat stora delar 

av sin funktion genom dikningar och blir 

uttorkade tidigt på våren. Då hinner inte vatteninsekterna 

kläckas, säger Stefan Bleckert, 

naturvårdsstrategisk chef på Sveaskog. 

Uttorkningen av våtmarkerna gör också att 

barrträd vandrar in och förvandlar lövsumpskogen 

till en granskog. Dikningen har förändrat 

sammansättningen av både skog och 

kärlväxter och därmed även påverkat miljön 

för fåglar, insekter och groddjur negativt. 

Biologiskt filter 

En annan effekt av dikningen är att de naturliga 

vattenvägarna i landskapet har ändrats. 

Våtmarkerna har förlorat sin funktion som 

biologiska reningsfilter som fångar upp näringsämnen 

och partiklar. Därmed påskyndas 

vattnets väg från källorna till sjöar och hav. 

– Det här bidrar till både övergödning 

och mer partiklar i de stora vattendragen, 

eftersom den flödesutjämning som alla våtmarker 

en gång i tiden medverkade till inte 

längre finns kvar, säger Stefan Bleckert. 

Även om inte skogen i sig läcker stora 

mängder kväve per hektar så domineras 

många åars avrinningsområden av skogsmark. 

Därför är det viktigt att, oavsett källan, 

begränsa och minska mängden kväve 

som når haven. 

Dubbel naturvårdsnytta 

– Våtmarker i skogen har därmed dubbla 

naturvårdsnyttan, både för biologisk mångfald 

och vattenkvalitet, och är ofta en billig 

åtgärd att skapa. Dessutom är de vackra, 

säger Stefan Bleckert som ser ett ekologiskt 

fungerande vattensystem som en framtidsfråga 

av största vikt för skogsbruket. 



foto: per petersson

TEMA våtmarker 

Projektet 100 våtmarker skapar en mosaik av kärr och öppna vattenytor 

i det svenska skogslandskapet. De största täcker mer än 40 hektar. 

Unikt projekt ger mosaik 

genom det unika projektet 

har Sveaskogs våtmarksspecialister 

och samarbetspartners 

identifierat en rad 

platser på Sveaskogs marker 

där det är lämpligt att 

återskapa våtmarker. Till våtmarkerna 

räknas allt från grunda sjöar till myrar och 

mossar, kärr och bäckar. 

– Vi ser det som viktigt ekologiskt att 

arbeta i olika skalor, allt från ett litet alkärr 

i södra Sverige till en vidsträckt starrmyr 

i norra Sverige, säger Per Petersson, 

naturvårdssamordnare på Sveaskog och 

projektledare för 100 våtmarker. 

I ransI I norra Dalarna har 

sveaskog återskapat en större 

grund tjärn på cirka 50 hektar. 

foto: kurt roDHe 


”Sjöns 

vattenyta har 

höjts drygt 

en meter till 

den gamla 

nivån.” 

Före eFter 

Satsningen gynnar en mångfald av våtmarksfåglar, 

men även andra arter. 

Första större våtmarken 

Sjön Gästern utanför småländska Misterhult 

blev den första större återskapade 

våtmarken och kunde invigas sommaren 

2008. Den cirka 40 hektar stora sjön har 

tidigare utsatts för sjösänkningar men också 

varit mottagare av avloppsvatten från 

Misterhult. Det gjorde att sjön växte igen 

med bladvass och att fågellivet påverkades 

negativt. 

– Ett dämme byggdes 2007. Sedan 

dess har sjöns vattenyta höjts drygt en 

meter till den gamla nivån. Nu finns åter 

stora, öppna ytor med klarvatten och 

vassen är på väg att dra sig tillbaka. Fågellivet 

har återvänt och Gästern har en 

viktig funktion som rast- och flyttfågel- 

lyInge är en våtmark strax öster om Värnamo, där sveaskog gjorde en provdämning i våras med gott resultat. 

lokal för många arter genom sitt kustnära 

läge, berättar Per Petersson. 

På norra Öland dikades en slåttermad 

ut i mitten på 1950-talet för att bli skogsmark. 

Men plantorna ville aldrig ta sig. 

För några år sedan beslutade Sveaskog att 

återskapa våtmarken Älgmaden, som ligger 

inom Ekopark Böda. 

– Det kändes särskilt viktigt eftersom så 

många våtmarker har dikats ut på norra 

Öland, säger Per Petersson. 

Fågellivet hittar tillbaka 

Genom att avverka den igenväxta skogen 

runt Älgmaden samt bygga ett dämme har 

man höjt vattenytan till en nivå som stämmer 

med gamla kartor. Det har fått en 

mängd olika fåglar, grodor och insekter att 

komma tillbaka. 


Före eFter 

sjön gästern utanför Misterhult har genom dämning återfått sin gamla

i landskapet 

ranSi 

aBBortjärn 

lyinge 

lillVelanD 

gäStern 

vattennivå. Det har fått fågellivet att återvända. 

leiSamlanDet 

Voutner 

HalmSjö 


akteSjegge 

granHultmyran- 

Stormyran 

roka 

renomyran 

kartan VIsar var sveaskog 

har identifierat och återskapat 

våtmarker som ingår i projektet 

100 våtmarker. 

genom att stapla korta massavedsbitar skapas en fördämning i diket som stoppar upp 

vattenflödet. Här arbetar Christer samuelsson vid nyhagakärret i ekoparken omberg. 

stor effekt 

med enkla medel 

med ganska enkla medel går det 

att återskapa våtmarker med 

stora naturvärden. det kan till 

exempel handla om att manuellt 

plugga igen diken. 

Det är sällan kostnadseffektivt att 

lägga igen hela diken. I stället byggs 

ofta proppar i dikessystemet som 

förändrar avrinningen i området. 

Sveaskog bygger ibland dämmen 

av betongblock med grävmaskin, 

ibland görs proppar i dikena manuellt. 

Det viktiga är att få vattnet att 

bromsa upp. 

De manuella propparna kan 

göras med motorsåg. De kan också 

göras med skotare efter avverkning 

i området. Först läggs en fiberduk i 

botten av diket. Därefter staplas kapade 

massavedsbitar på cirka 

2,5 meter på varandra. De minsta 

bitarna läggs i botten för att göra 

proppen tätare. 

Sex sådana manuella fördämningar 

gjordes i höstas i våtmarken 

Ransi i norra Dalarna. 

sveaskog är aktivt i en rad 

vattenvårdande projekt. Ett nytt 

forskningsprojekt ska ta reda 

på hur dikningsrensningen 

påverkar skogens vatten. i förlängningen 

kan skonsammare 

metoder skapa fler små 

våtmarker. 

Djupt inne i skogen där bäckarna 

föds finns en rad vardagliga små vattenflöden 

i form av grävda diken. Två 

sådana områden, ett utanför Jönköping 

och ett utanför Piteå, ingår i det 

nya forskningsprojektet Diva som 

fram till 2012 ska studera hur dikesrensning 

påverkar vattenkemin och 

vilka partiklar som frigörs. 

– Det unika i det här projektet 

är att vi även studerar den biologiska 

effekten på bottenfaunan 

med hjälp aV en pistmaskin har 

sveaskog återskapat ett eldorado för fåglar 

på ridön i västra Mälaren. 

foto: Mats larsHagen 

– Vi har återskapat en större grund 

tjärn vars vattenspegel nu mäter 

cirka 50 hektar, där det tidigare bara 

var en myr. Det har lockat många 

vadarfåglar, berättar Kurt Rodhe, 

naturvårdsledare på Sveaskog. 


ny studie mäter 

dikesrensningens effekter 


före och efter dikesrensning och 

olika metoder för det, säger projektledaren 

Therese Zetterberg på 

Svenska Miljöinstitutet IVL. 

Rensning av diken kan ge förödande 

konsekvenser för bottenlevande 

växter och organismer genom 

det slam som frigörs och den 

grumlighet som bildas i vattnet. 

Projektet ska bland annat studera 

hur sedimentdammar kan minska 

transporten av partiklar, vilket skapar 

mer eller mindre permanenta 

vattenspeglar i skogen som på sikt 

kan skapa en liten våtmark. 

Huvudfinansiärer för projektet 

är Svenska miljöinstitutet IVL och 

Sveaskog. Projektet stöttas även av 

Världsnaturfonden WWF, Naturvårdsverket 

och Skogsstyrelsen. 



synpunkt 

pressröster 

Det skrivs mycket om skogen. 

Här är ett axplock från svenska 

medier i vår. 

Förslag från Skogsstyrelsen 

skogsstyrelsen föreslår att reglerna för virkesmätning 

även ska gälla sortiment utöver barrsågtimmer 

och massaved. Det skulle innebära 

att allt virke som säljs, med undantag för julgranar 

och småskalig brännvedsförsäljning, 

omfattas av virkesmätningslagstiftningen. 

”Vi har haft en öppen process kring fram 

inläGGet | roger johansson 

Länderna inom eU har 

kommit överens om det så 

kallade 20/20/20-målet kring 

andelen förnyelsebar energi och 

minskning av koldioxidutsläpp. Det 

är en stor utmaning för de flesta 

länder inom EU. Industri- och befolkningstunga 

länder som Storbritannien 

och Belgien ska i princip 

tiofaldiga sin användning av förnyelsebar 

energi. 

Ska målen nås måste åtgärder sättas 

in som stimulerar nödvändiga 

aktiviteter och investeringar. Varje 

land ska presentera en så kallad 

National Action Plan under sommaren 

2010. Efter det vet vi mer om 

vilken efterfrågan vi kan vänta på 

biobränslevolymer från Sverige till 

andra europeiska länder. 

Klart är att behovet av biobränsle 

inom EU mer än fördubblas. Man 

kan räkna med att det krävs flera 

miljoner kubikmetrar per år. Prisnivåerna 

är i dag inte tillräckligt 

höga för att det ska vara intressant 

för oss i Sverige att exportera dessa 

volymer, i synnerhet inte fuktiga 

bränslen direkt från skogen. 

Men även om bara en mindre del av 

marknaden kommer oss till del rör 

det sig om betydande volymer. 

Sverige använder mest förny- 


elsebar energi i EU – och då inte 

minst biobränsle. Vet du hur stor 

del av den totala energin som kommer 

från biobränsle, torv och sopor 

inräknat? Fundera på det en stund. 

Uttaget av biobränsle från skogen 

ökar, och även om det fortfarande 

finns utvecklingspotential 

vill jag påstå att Sverige är världsbäst 

på skogsbränsle*. Inget annat 

land har kommit lika långt när det 

gäller att kombinera ett långsiktigt, 

hållbart uttag av både timmer, massaved 

och biobränsle. 

Potentialen att öka uttaget i Sverige 

finns, men exakt hur stor den 

är svårt att kvantifiera. Ansed- 

tagandet av förslaget. Det har gjort att vi nu 

har en bred uppslutning från både skogsbruket, 

skogsindustrin och energisektorn.” 

Monika stridsman, generaldirektör på 

skogsstyrelsen, till tidningen aTL. 

SKF satsar på skog i Kina 

kullagertillverkaren skF har tecknat ett ramavtal 

med statliga state Forestry administration i kina 

om att plantera ny skog. Projektet väntas pågå i 

fem år. skF har valt sLU som teknisk partner. 

”Vi är medvetna om den viktiga roll som skogar 

utgör i ekosystemet. Det här projektet stödjer vårt 

hållbarhetsarbete. Vi har åtagit oss att minska 

den negativa miljöpåverkan från vår verksamhet.” 

Kan uttaget av biobränsle från skogen öka ytterligare? 

Biobränsleuttaget 

kan fördubblas 

… vad tycker dU? 

Länderna inom eU kommer att behöva flera miljoner kubikmetrar biobränsle per år. 

sven hoGfors 

verkställande ledamot och sekreterare i Trädbränsleföreningen: 

– Trädbränsleföreningen gör inga egna prognoser över utvecklingen 

för bioenergi i sverige. Men vi har koll på de prognoser som 

andra gör. opinionsgruppen ”Förnybart.nu” bedömer att biobränsle 

kan öka från dagens cirka 120 TWh till cirka 158 TWh år 2020. 

av ökningen med totalt 38 TWh beräknas 25 TWh komma från skogen. 

Det är rimliga beräkningar, om inte förutsättningarna förändras 

påtagligt. Det finns dock politiska frågetecken: om det blir storskaliga 

investeringar i Nordeuropa på fossilgas och kärnkraft kan 

utvecklingen av förnybar energi stagnera. 

da bedömare som Skogsstyrelsen 

och Energimyndigheten presenterar 

olika siffror. För att skapa trovärdighet 

och rätt förväntningar är 

det viktigt att bilden likriktas. Här 

har vi alla som jobbar i skogsbruket 

och/eller äger skog ett ansvar 

att kommunicera en rimlig potential. 

På Sveaskog tror vi att vi kan 

fördubbla uttaget av skogsbränsle 

fram till 2014 utan att göra avkall på 

ett långsiktigt hållbart skogsbruk. 

Nå, hur stor del av energin kommer 

från biobränsle? Faktum är att 

biobränsle redan är det största energislaget, 

enligt statistik från Energimyndigheten. 

Biobränsle stod 

Tom Johnstone, skF:s koncernchef, till 

tidningen skogsland. 

Trädsäkert järnvägsnät 

Fram till år 2012 ska Banverket trädsäkra 500 

mil av det svenska järnvägsnätet. Projektet har 

pågått sedan år 2007 och skapat sysselsättning 

för skogsentreprenörer över hela landet. 

”Det är sett till antalet människor Sveriges för 

närvarande största skogsprojekt. Från början 

var det tänkt att cirka 400 mil skulle trädsäkras, 

vilket var kostnadsberäknat till 650 miljoner 

kronor. Sedan dess har projektet alltså växt.” 

Maria Furmark, projektledare på Banverket, 

till tidningen skogsaktuellt. 

Under de närmaste tio åren måste EU:s 

länder drastiskt minska sina koldioxidutsläpp 

och öka användandet av förnyelsebarenergi. 

Roger Johansson tror att det kommer 

att ha en positiv inverkan på utvecklingen 

av den svenska biobränslebranschen. 

2009 för 31,7 procent av den slutliga 

energianvändningen. Det är en 

större del än olja (30,8 procent), och 

än vattenkraft och kärnkraft tillsammans 

(29,8 procent). Det går om 

man vill, det har Sverige bevisat. 

* skogsbränsle är en del av den totala 

mängden biobränsle och utgörs 

främst av grot (grenar och toppar), 

stubbar och klenvirke. Biobränsle kan 

komma från skog, jordbruk eller avfall. 

Det här innebär 

20/20/20-målet 

alla länder inom eU måste senast år 

2020 uppnå följande: 

• 20 procents andel förnybar energi, 

varav minst 10 procent i transportsektorn. 

• 20 procent mindre utsläpp av växthusgaser. 

• 20 procent effektivare energianvändning. 

roGer Johansson är 

biobränslekoordinator inom 

sveaskog. Han arbetar i 

marknadsledningen med 

utveckling av sveaskogs 

biobränsleaffär, strategier och affärskoordinering. 

GUstav melin 

vd Svenska Bioenergiföreningen: 

– visst kan uttaget öka. stubbar, klengallring och grot kan tillsammans 

ge ytterligare 3040 TWh, vilket är minst en tredubbling av sortimentet 

jämfört med i dag . om vi sedan antar att vi har lagom mycket 

skog i sverige i dag, så kan vi använda den årliga tillväxt på 30 miljoner 

skogskubikmeter som nu inte avverkas. Det ger ytterligare ungefär 60 

TWh. vi räknar med att sverige kommer att fortsätta att vara nettoimportör 

av energi men vi förbrukar mest biobränslen vintertid. Dessutom 

fraktas en stor del av volymen från norr till söder och när biobränslet 

ändå ligger på båt kommer säkert en del volymer exporteras.

Werner von seydlitz har under 

snart 60 år byggt upp en koncern som 

med logistik- och förädlingstjänster utvecklat 

den internationella handeln med 

skogsråvara i norra Europa. Enligt nära medarbetare 

har det skett genom en givande kombination 

av tysk noggrannhet och småländskt 

entreprenörskap. 

reportage 

Text: NilS SuNDSTröm 

Foto: paTrik SVeDberg 

Doldis stor 

handelsman 

i skogens 

tjänst 

Från Vetlanda har han 

skapat en koncern som 

i snart 60 år hjälpt 

skogens leverantörer och 

industri att hitta 

varandra i norra Europa. 

Möt Werner von Seydlitz 

– en doldis och nestor 

bland skogsnäringens 

stora aktörer. 

3 3• • 2010 forum sveaskog 21

eportage 


å ännU aktiva personer kan 

berätta om den svenska skogsindustrins 

utveckling och modernisering 

från 1950-talet och framåt. 

Werner von Seydlitz, 82 år, är en av 

dem. 

Han startade med två tomma händer 

och har under decenniernas lopp skapat 

koncernen MP-bolagen i Vetlanda AB 

som i dag omsätter hundratals miljoner 

kronor per år. 

Över hav och land 

Huvudverksamheten har de senaste 30 

åren utvecklats till sjöss i skogsnäringens 

tjänst. Den har spelat en viktig roll för den 

ökade internationella handeln med virke 

och den svenska cellulosaindustrins råvaruförsörjning. 

– Vi är ett företag som på det mest 

rationella sättet tar hand om logistiken av 

skogsråvara från bilväg till hamn eller 

industrins mottagningsplats, förklarar 

Werner von Seydlitz. 

Till sin hjälp har MP-bolagen i dag fyra 

egna så kallade carrierfartyg och egna 

hamnområden med lagerplatser i Ystad, 

Kaliningrad i Ryssland och tyska Ueckermünde. 

Transporterna går i alla riktningar 

där den oförädlade råvaran främst kommer 

från Ryssland, Baltikum och Polen. 

Men låt oss ta det från början. Werner 

von Seydlitz kom till Sverige 1949 från det 

krigshärjade Ostpreussen, dagens ryska 

enklav Kaliningrad. 

– Jag var egentligen på väg till Kanada. 

Men genom svensk träforskning fick jag 

kontakt med Myresjöhus i Småland, 

berättar Werner von Seydlitz. 

Förädlade torvfibrer 

På Myresjöhus fick han en tjänst för att 

experimentera med hur torvfiber kunde 

förädlas för att användas som byggnadsmaterial. 

Ett liknande projekt hade den då 

22-årige Werner von Seydlitz arbetat med 

i familjens sulfatfabrik hemma i Ostpreussen, 

en anläggning som konfiskerades av 

ryssarna efter andra världskriget. 

Arbetet hos Myresjöhus ledde till en ny 

fabrik som stod klar 1952. Under ett par år 

uppfördes flera tusen villor från Myresjöhus 

med isoleringsplattor av torvfiber, så 

kallad myrboard. 

När Werner von Seydlitz såg de enorma 

mängder av svallved, sågspån, kutterspån 

och trähusavfall som blev över i såg- 

Werner von seydlitz 

Ålder: 82 år. Bakgrund: Född 1927 nära 

köningsberg i ostpreussen, nuvarande 

ryska enklaven kaliningrad. Yrke: 

grundare av MPbolagen i vetlanda aB 

1953 och koncernens vd fram till 1997. 

Därefter arbetande styrelseordförande 

för koncernen med särskild inriktning på 

skogssidan. 

verken och träförädlingsfabrikerna tyckte 

han att det var synd att materialet bara 

användes som brännved. Det blev starten 

till ett eget bolag 1953 – grunden till 

dagens koncern. 

– Min idé var att exportera det till Tyskland 

där det kunde användas som råvara 

för masonit och andra träfiberplattor, för 

att bygga upp det sönderbombade landet, 

säger Werner von Seydlitz. 

Export av träavfall 

Sagt och gjort. Werner von Seydlitz kontaktade 

Kungliga järnvägsstyrelsen, dagens 

SJ, som kunde meddela att bolaget 

hade en stor mängd täckta godsfinkor som 

fraktade frukt, kemikalier och konsumtionsvaror 

till Sverige, men som gick tomma 

ner till kontinenten. 

– 1954 använde vi 5 000 järnvägsvagnar 

för exporten. Några år senare behövde vi 

25 000 vagnar om året, vilket var samtliga 

täckta vagnar som SJ hade för den kontinentala 

trafiken, säger Werner von Seydlitz. 

MP-bolagen började senare exportera 

gallringsved, gran- och tallved. Det väckte 

stort intresse hos den tyska cellulosaindustrin 

och fler spånplattefabriker, som dock 

ville ha den svenska veden barkad. 

Det kravet kunde MP-bolagen möta genom 

egna barkstationer. Stor export skedde 

också till Norge och Italien. 

Import till svenska industrin 

I början av 1970-talet uppvaktades 

Werner von Seydlitz av den svenska cellulosa- 

och pappersindustrin. 

– Budskapet var: du ska upphöra med 

exporten, den veden behöver vi i Sverige. 

Du ska importera i stället, berättar 


Det tog MP-bolagen fasta på. När 

virkes affärerna i samma veva blev alltför 

omfattande för att skötas med tåg hyrdes 

pråmar in, som byggdes av Broströmkoncernen. 

En draghjälp för importen blev 

fakta 

Kort om MP-koncernen 

• omfattar sex affärsområden. De två huvudbenen består av handel och tjänster inom 

skogssektorn samt tillverkning och försäljning av kabelförläggningsmaterial. 

• vid sidan av skogsverksamheten utvecklade Werner von seydlitz tidigt byggbara stålprofiler, 

som likt ett jättestort mekano kan byggas ihop till kabelstegar och lagerinredning. 

• Företaget hette först Metall & Plast aB, där plast stod för de hartser som användes för att 

sammanfoga träfibrer till byggnadsmaterial. MP står i dag för Metal & Pulp. 

• koncernen har i dag ett nittiotal anställda vid huvudkontoret i vetlanda och ytterligare ett 

par hundra personer knutna till sig i olika länder runt Östersjön. 

• Äger en stor träflisproduktion i Ystad och en metallproduktion i vetlanda. 

sedan BerlinmUrens fall har MP-bolagen 

byggt starka affärsrelationer med öst. I ryska 

enklaven Kaliningrad har koncernen efter svensk 

modell byggt upp system för skogsförvaltning och 

virkesmätning.

”Min idé var att exportera till 

Tyskland, för att bygga upp det 

sönderbombade landet.” 

i flera decennier har MP-bolagen gjort 

affärer med Sveaskog och dess föregångare 

AssiDomän. Werner von Seydlitz diskuterar 

nya sjöfartstjänster med Åke Andersson, 

fiberansvarig på Sveaskog. 

till sJöss i skoGsnärinGens tJänst. MP-bolagens sjätte och senaste carrierfartyg, 

Bongo, sjösattes 2008. Lastkapaciteten är 8 000 kubikmeter fast under bark och dödviktstonnaget, 

den maximala lastförmågan, är 8 200 ton. Den gör ungefär en resa i veckan över 

Östersjön mellan olika hamnar. 

den storm som i slutet av 1972 orsakade 

stor förödelse i de tyska skogarna. 

Nya kontakter knöts sedan i öst efter 

Sovjetunionens fall. Under många år importerade 

MP-bolagen till exempel all 

björkmassaved från Kaliningrad till massabruken 

som ägdes av Sveaskogs föregångare, 

AssiDomän. 

Bygger egna carrierfartyg 

De inhyrda fartygen var inte optimerade 

för att snabbt lassa och lossa skogsråvara. 

MP-bolagen utvecklade därför egna så kallade 

carrierfartyg. Den första carriern togs 

i drift 1978. 

– Det här är flytande containrar utan 

besättning som dras av en bogserbåt med 

en 400 meter lång vajer, säger Werner von 

Seydlitz och visar foton på sjösättningen 

av den sjätte och senaste carriern, Bongo, 

som tar 8 000 kubikmeter fast under bark 

och kan lastas på 28 timmar med hjälp av 

två kranar som rullas ombord. 

Hemligheten bakom de rationella carrierfartygen 

är ett sinnrikt pumpsystem, 

som utvecklades av Kockums varv i Malmö 

med erfarenheter från ubåtstillverkningen. 

Systemet ser till att carrierns däck 

hela tiden är höjd i kajkanten och inte tippar 

åt något håll oavsett lastmängd eller 

var på carriern lasten finns ombord. 

– Med åtta vattentankar ombord kan 

lastbilar, kranar och truckar köra direkt 

ombord och möjliggör på så sätt ett roll 

on/roll off-system för skogsråvaran, förklarar 


Långsiktigt tänkande 

Under alla år har MP-bolagen utvecklats 

med egna medel. I synen på affärer 

ligger Werner von Seydlitz nära Marcus 

Wallenberg (1900–1982), både vad gäller 

det långsiktiga tänkandet och att verka 

utan att synas. De två har även gjort affärer 

ihop. Likheter finns också med nästan 

jämnårige Ingvar Kamprad och hans förmåga 

att hitta nya affärsmöjligheter. 

När Werner von Seydlitz blickar tillbaka 

konstaterar han att marknaden har utvecklats 

i etapper om tio år och att hans 

koncern hela tiden snabbt anpassat sig efter 

det. I dag ökar behovet av sjötransporter 

för bränsleflis och energived. 

– Min förhoppning inför framtiden är att 

svensk skogsindustri fortsätter att ta vara 

på sin konkurrenskraft med den långa träfibern 

i svensk barrved och skogsråvara. 

Jag tycker det är viktigt att råvaran används 

på bästa sätt och inte bara eldas upp. Använda 

förpackningar och sopor är bättre att elda 

upp än ny skogsråvara. Ökad gallring ger 

också större effektivitet på växtligheten, 

säger Werner von Seydlitz. 

Vad är du mest stolt över i din karriär? 

– Att jag har lärt upp en ny generation 

kollegor som tagit över företaget och kan 

utveckla det i framtiden. Jag är också nöjd 

med att vi alltid har investerat våra vinster 

i företaget. Vi har inga lån, svarar Werner 

von Seydlitz. 

nils sunDström 

3• 2010 forum sveaskog 23

Köpa eller sälja gård - vinter som sommar. 

Vi finns på www.areal.se 

Välkommen! 

Magdalena Forsberg www.handelsbanken.se/skogochlantbruk 

Att köpa eller sälja 

en gård är en sak, 

att äga och driva 

den en annan. 

Vi hjälper dig hela 

vägen - före, under 

och efter affären. 

Leasing 

– något att se fram emot 

För att din verksamhet ska fungera, måste dina maskiner 

och din utrustning göra detsamma. När du behöver förnya 

dem och samtidigt inte vill binda ditt kapital, är leasing ett 

bra alternativ. Vi köper – du får nyttjanderätten. Du betalar ett 

fast månadsbelopp och får göra skatteavdrag på hela sum- 

man. Det blir en enkel finansieringsform för dig som värde- 

sätter tryggheten i att ha ny och väl fungerande utrustning. 

Om du vill veta mer – kontakta ditt lokala bankkontor eller gå 

in på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk.

I SkötSelSkolan Ingår en utbIldnIng I röjnIng. Inom kort kommer det också att finnas utbildningar i markberedning och plantering. 

”Från nästa 

år är ambitionen 

att 

utbildningen 

ska vara 

obligatorisk.” 

ARBETSLIV 

Webbkurs i skogsvård 

för att säkra skogsvårdspersonalens 

kompetens satsar sveaskog på skötselskolan 

– en interaktiv webbutbildning. 

– det här blir ett bra sätt att 

kvalitets säkra vårt viktiga skogsvårdsarbete, 

säger marie Larsson-stern, 

skogsvårdschef på sveaskog. 

Skogsvård, det vill säga markberedning, 

plantering och röjning, sysselsätter varje 

år långt över tusen personer på Sveaskogs 

marker. Det handlar om allt från egen personal 

– exempelvis anställda skolungdomar 

– till skogsvårdsentreprenörernas personal, 

som kan komma från flera olika länder. 

– Sveaskog är noga med att skogsvårdsarbetet 

utförs på ett professionellt sätt. 

Entreprenörerna har ansvar för att deras 

anställda har rätt kompetens, men vi har 

också uppstartsdagar ute i landet i början 

av skogsvårdssäsongen för att beskriva 

hur vi vill ha arbetet utfört på Sveaskog, 

berättar Marie Larsson-Stern. 

En flexibel utbildning 

Trots Sveaskogs insatser har det varit 

svårt att nå ut till samtliga skogsvårda- 

MarIe larSSon- 

Stern, skogsvårdschef 

på sveaskog. 

re. Dessutom är det på en del håll stor 

personal omsättning inom den här typen 

av arbeten. 

– Nu tar vi ytterligare ett steg genom en 

formell utbildning, men det ställer krav 

på en flexibel utbildningsmodell om vi 

ska kunna nå alla som arbetar med skogsvård. 

En fördel är att webbkursen kan genomföras 

när som helst och var som helst. 

Kursen kommer också att vara tillgänglig 

på en rad olika språk, säger Marie Larsson-Stern. 

Börjar med röjning 

Initiativet till utbildningen kommer från 

Stora Enso Skog som testade konceptet 

redan förra året och har fått ett positivt 

gensvar. 

I samverkan med bland andra 

Sveaskog tas nu en gemensam utbildning 

fram, som även har företagsspecifika delar. 

När man har gått igenom utbildningen 

och klarat testet erhålls ett ”körkort” som 

är giltigt i ett år. 

Marie Larsson-Stern berättar att den 

första delen, som är klar att börja användas, 

är en röjningskurs. 

foto: Bengt Alm 

Fakta 

Samarbetet Skötselskolan 

• skötselskolan är en samling webbaserade utbildningar 

skapade i samverkan mellan stora 

enso skog aB, Holmen skog aB, sCa skog aB 

och sveaskog aB. 

• Utbildningarna förser såväl företagens egna 

anställda som entreprenörer med grundläggande 

kunskap om hur skogsskötsel bedrivs 

på bästa sätt. 

• För närvarande finns det en utbildning på 

svenska i röjning, men inom kort finns även 

utbildningar i markberedning och plantering. 

• Översatta versioner på engelska, polska och 

ryska blir tillgängliga i år. Till nästa år planeras 

översättningar till fler språk. 

– Vi ser gärna att så många som möjligt 

testar utbildningen på frivillig väg redan 

i år. Från nästa år är ambitionen att utbildningen 

ska vara obligatorisk, säger Marie 

Larsson-Stern. 

mats Lundström 


foto: Bengt Alm foto: mAts sAmuelsson

arbetsliv 

en dag på jobbeT | peter åström 

Jobb: virkesvärdestekniker i Malå. Ålder: 51 år. Bor: Björksele i Lycksele kommun. familj: gift, fyra barn. fritid: Är i egna skogen, kör med draghundar, renoverar huset. 

Årstid: våren. När skaren bär och innan myggen kommit. 

11.00 

09.15 

peTer åSTröm lämnar Setras såg, 

som han besöker varje vecka. 

vikTigaSTe arbeTSredSkapeT. Prisräkning vid datorn. 

”Större delen av tiden är jag inomhus vid datorn”, säger 

Peter Åström. 


11.57 

Telefonen går varm. Peter får ett samtal från en kund 

som vill ha specialvirke. 

12.55 

Skor efTer ändamål. Peter byter om innan han ger sig ut 

i skogen i Nåda.”Det är inte så ofta jag är ute i skogen. Några 

gånger i månaden, kanske.” 

”Det är viktigt att ha bra underlag i prisförhandlingar” 

Priser, listor och analyser. 

Skogen är full av siffror – och det är 

Peter Åströms jobb att bena ut dem. 

Han är Sveaskogs enda virkesvärdestekniker 

norr om Sundsvall. 

– Geografiskt är det stort men det är 

mycket arbete framför datorn och då 

funkar det, säger han. 

Peter Åström har arbetat inom Sveaskog 

sedan 1976. Han har varit huggare, avverkningsledare, 

kört maskin… En rad olika erfarenheter 

som han har nytta av i det mång- 

facetterade jobbet som virkesvärdestekniker. 

Peter Åström fick en rivstart när han 

tillträdde sin tjänst för lite mer än två år 

sedan. Det nya virkesmätningssystemet 

var på gång. Bland annat skulle två klasser 

på gran och en på tall tas bort. 

– Det är den största grej jag gjort hittills. 

Att grotta ner sig i siffror och analyser 

”Om någon 

frågar vad jag 

jobbar med 

svarar jag: 

Det beror på!” 

tycker han är en av de roligaste bitarna med 

jobbet. Men att vara virkesvärdestekniker 

omfattar betydligt mer än så. Han arbetar 

med virkesmätning, tar fram marknadsprislistor 

tillsammans med de marknadsansvariga 

och gör analyser. 

– Det är viktigt att ha bra underlag i prisförhandlingar, 

säger Peter Åström. 

I fjol tog han och kollegan Henrik Engman, 

logistiker, fram en utbildning för 

transportörer om hur virket ska hanteras 

vid mätstationerna. Endagskursen har hållits 

för över 100 transportörer i Västerbotten 

och lika många i Norrbotten. 

Bättre leveranser 

Genom att utbilda transportörerna i saker 

som virkesmätning, vägfrågor och administration 

flyter hela kedjan – från avverkning 

till leverans hos kund – på bättre. 

Även om Peter Åström tillbringar störs- 

ta delen av arbetstiden framför datorn är 

den ena dagen sällan den andra lik. 

– Om någon frågar vad jag jobbar med 

svarar jag: ”Det beror på!”, säger han. 

Maximera utfallet 

Han sysslar med produktutveckling tillsammans 

med kunder, som Norrfog och Ikea. 

– Vi har tittat på hur vi ska kunna maximera 

utfallet av det friskkvistiga sågutbytet 

från främst förstagallringar här i norr. Det 

är tänkt att användas i olika limfogsprodukter 

inom möbelindustrin, berättar han. 

Sedan i januari i år kör Sveaskog i Västerbotten 

massaved på inlandsbanan. Peter 

Åström har ett finger med i spelet även där. 

– Vi arbetar för att slippa mäta virket 

två gånger. I det här fallet försöker vi se 

till att mätningen bara sker på industrin. 

Vi sparar pengar på det. 

Sofia StridSman 

Foto: Patrick DegermaN

Högtryck hos 

landets största 

mäklare 

Markpriser och efterfrågan på jord och skog är fortsatt hög över hela Sverige. 

Funderar du på förändring? Våra mäklare har stor lokal kännedom om 

marknaden och vi erbjuder 

– Besök och inledande affärsamtal om gårdens möjligheter, värde, 

upplägg och skatteeffekter för hela familjen 

– Störst exponering, proffsig marknadsföring och affärsmässighet 

– Landets största spekulantregister och hemsida för gårdar 

Se våra objekt till salu på www.konsult.lrf.se. Vi har ungefär 100 registrerade 

fastighetsmäklare med utbildning inom jord och skog över hela landet. Ring 

0771-27 27 27 och fråga efter en mäklare nära dig eller skicka e-post till 

skogsbyran@konsult.lrf.se för mer information. 

LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 500 medarbetare. 

Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter, skog och fastighetsförmedling 

finns på över 135 orter över hela landet. På www.konsult.lrf.se hittar du uppgifter 

om närmaste kontor. Vill du hellre ringa är numret 0771-27 27 27. 

ROTTNE F13 S 

MED VAGNSSTYRNING SOM GER 

UNIKA EGENSKAPER 

* Robust chassi med portalboggi * Kraftfull drivlina * Styrbar vagn minskar vändradien markant 

* Snabb kran med hög lyftkraft * Hyttdämpningssystemet Comfort Line (extrautr) 

www.rottne.com 

* Hög servicetillgänglighet * Skotardator och GPS/GIS system (extrautr)

annonstorget 

Varför säga nej till högre produktivitet? 

Du får minskade mark och trädskador 

på köpet! 

Bäste vännen i skogen. 

Ett Mowi-ekipage är skapat för att fungera under alla förhållanden och i 

varierande terräng. 

• Mowi-kranen har en överlägsen rörelseförmåga tack vare den unika parallellförda 

konstruktionen. Mowi kran kallas också för ”Den enda raka” då 

man kan styra kranen i raka, snabba rörelser som behöver mindre hydraulolja 

och gör skogsarbete mycket snabbare. 

• Mowi-vagnens kraftiga specialkonstruerade boggie och låga tyngdpunkt 

gör terrängkörningen enkel och säker. Ramstyrning är en självklarhet liksom 

kraftig grind och väl tilltagen lastarea. 

Mowi kan bli din bäste vän i skogen. Pålitlig, tålig och stark när det som bäst 

behövs. 

Läs mer om MOWI-produkterna 

på www.mowi.se 

CRANAB ACCESS 

Cranab AB, 922 82 Vindeln, 

Tel. 0933-135 00, Fax: 0933-617 36 

info@cranab.se, www.cranab.se 

Din bäste vän i skogen. 

FTG Cranes AB | Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg 

Tfn: 0521-26 26 30 | Fax: 0521-26 26 39 

E-mail: info@ftgforest.com | www.ftgforest.com 

Norma Jaktmatch - finns i 16 kalibrar 

Norma tillverkar över 30 miljoner patroner 

om året, fördelade på omkring 75 

olika kalibrar. 

Tillverkningen sker i Åmotfors, Värmland 

och patroner och komponenter exporteras 

till runt 40 länder. 

Semester? 

www.norma.cc 

ForumSveaSkog106x155.indd 1 2010-05-24 09:42:17 

Ta det lugnt. 

Med pcSKOG Gård är det enkelt 

att ajourhålla Din skogsbruksplan. 

I hängmattan... 

pcSKOG önskar Dig en skön semester!

HUR VÄLJER 

DU ATT 

VÄRMA 

UPP? 

VED & SOL i en oslagbar kombination 

EFFECTA LAMBDA 60 EFFECTA VAC 

• UNIK LAMBDASOND 

• 90% VERKNINGSGRAD 

• STÖRST ELDSTAD I KLASSEN 

• SVENSKTILLVERKAD 

Upplev hela 

dimen sionen 

av skogsbruk 

och timmer 

14 – 18 juli 2010 

New Munich Trade Fair Centre 

11:e internationella fackmässan för skogsbruk 

och timmerteknik med expertkonferenser 

och specialshower 

Information: 

Tysk-Svenska Handelskammaren 

Telefon (+46 8) 6651820 

Telefax (+46 8) 6651804 

messe@handelskammer.se 

www.interforst.de 

• EUROPAS MEST SÅLDA 

• ENKELT MONTAGE 

• MAXIMAL ENERGI PÅ LITEN YTA 

• REFLEKTORPLÅT FÖR ÖKAD EFFEKT 

Effecta AB Tel: 0300-223 20 Fax: 0300-223 95 e-post: info@effecta.se www.effecta.se 

terforst-Bes_106x155_SWE.indd 1 04.06.2010 12:18:30 Uhr 

Gunnebo 

Grepp och bärighet från världens ledande 

tillverkare av slirskydd. 

Kedjor för: 

Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV 

MEGASTUD 

160TS 

LÅT DITT 

KAPITAL VÄXA 

- OberOende av börsens svängningar 

Att ägA skog och mArk hAr i AllA tider 

skApAt rikedomAr. det är en lönsAm och 

trygg investering som växer i tAkt med 

träden. genom tectonA cApitAl får du 

möjlighet Att investerA i odlAd teAk 

- ett Av världens mest efterfrågAde och 

prisvärdA träslAg. 

Teakplantage, 6 månader gammalt 

PIGGELIN-FLEX SR-A8 ATV-PIGG 

Terra 

Grouzer 

Rocky 

En stadigt växande placering 

• Teak växer 4 gånger snabbare än 

gran 

• Teak säljs för 7 gånger mer än gran 

• Tillväxt om ca 12 % per år på 

investerat kapital 

• Teakplantagen motverkar 

växthuseffekten. 

Tectona Capital AB • Kaptensgatan 12, 114 57 Stockholm • Telefon: 08 586 107 58 

Fax: 070 711 66 23 • E-post: info@tectona.se • www.tectona.se 

hsreklam.se 200911 

Gunnebo Industrier AB 

590 93 Gunnebo 

Tel 0490-890 00 

www.gunneboindustries.com

efter jobbet 

lAmPor som sYns 

australiensiska knog frog strobe är en 

Led-cykelbelysning i glada färger och 

annorlunda design. den väger bara 

19 gram, är lätt att sätta fast och 

ta loss och funkar lika bra på 

barncykeln som på en mountainbike. 

enkeldiodbelysning 

med silikonhölje i tolv olika 

färger. finns både som fram- 

och baklyse. Batteritid på 50– 

80 timmar. Pris: 149 kr. 

www.ilikebike.se 

Ut och njut 

av naturen 

Springa? Cykla? Orientera? Eller bara 

promenera? Ändamålsenliga plagg och prylar 

gör naturupplevelsen bättre oavsett aktivitet. 

Här är några användbara nyheter för dig som 

tänkt tillbringa sommaren utomhus. sofia stridsman 

HITTAr Hem 

vilse i skogen? Paddlat 

fel? eller svårt 

att hitta bilen på 

jätteparkeringen? 

den smidiga 

gPs:en 

Backtrack från 

Bushnell hjälper 

dig tillbaka 

till ”gå”. du 

markerar startpunkten 

och när du 

vill vända tillbaka 

lotsar din Backtrack dig. 

den är vattentät och fungerar 

även som en vanlig kompass. 

Pris: 999 kr. 

www.outnet.se 

vilt | gert klötzke 

Gert KlötzKe 

är professor 

i gastronomi 

vid Umeå universitet, 

före 

detta ledare för 

kocklandslaget 

och en av våra 

mest erfarna 

och uppskattade 

kockar. 


Pasta med harfärssås 

IngredIenser 

1/2 kg harfärs 

1 gul lök 

1/2 morot 

2 stjälkar blekselleri 

2 msk olivolja 

1 dl rött vin 

6 tomater 

1 tsk salt 

2 dl mörk viltfond 

400 g pasta 

TIll serverIng 

100 g västerbottenost 

1 knippe färsk basilika 

1. skala lök och morot. skär 

dem och selleri i små tärningar. 

fräs bitarna i olivolja tills 

de har fått fin färg. tillsätt 

harfärsen och bryn den. Häll 

på vinet och koka tills vätskan 

nästan kokat bort. 

2. skålla, skala och kärna ur 

de sex tomaterna och finhacka 

dem. tillsätt tomater, 

salt och fond i kastrullen med 

harfärs. koka på medelvärme 

i omkring 10–15 minuter. 

BÄr BeKvÄmT 

På cykelturen, strandutflykten eller klättringen 

– klättermusens klassiska 35 liters-ryggsäck 

flinta är användbar för de 

flesta tillfällen. ryggsäcken tillverkades 

mellan 1992 och 1997 och har nu gjort 

comeback. den är slitstark, har firningsöglor 

och lättjusterade remmar och är till 

70 procent tillverkad av återvunnet 

material. Pris: cirka 1 495 kr. 

www.klattermusen.se 

I ÄlgArnAs rIKe 

skön och luftig t-shirt 

med älgtryck, som är 

vattenbaserat och 

inte innehåller några 

skadliga kemikalier. 

motivet är gjort av 

konstnären anna Cronheden 

i Jämtland. tröjan 

är helt i ekologisk bomull 

och är Öko tex-certifierad. 

finns i färgerna vit, röd, 

grön och blå och i storlekarna 

s–XXL. 

Pris: 450 kr. 

www.lundhags.se/ 

smaka eventuellt av med 

ytterligare salt. 

3. koka pastan enligt anvisning 

på förpackningen. riv osten 

och hacka basilikan. Blanda 

den kokta pastan med lite av 

såsen, lägg upp på varma tallrikar 

och häll på resten av såsen. 

servera med riven ost 

och basilika. 

PromenerA med sCHvung 

mBt-skon med sin rundade 

sula sägs vara bra för hållningen 

och aktiverar muskler 

i säte, mage och rygg när 

du promenerar. reklamen 

utlovar dessutom ökad förbränning. 

skorna i nya kollektionen 

athletic är lättare 

och smalare än tidigare års 

modeller, som många upplevt 

som klumpiga. och sommarfina 

modellen Changa 

Cork passar perfekt på stadssemestern. 

Pris: cirka 2 500 kronor. 

www.fotkultur.se 

TvÅ flugor 

I en smÄll 

den nya sprayen 

från sjö & Hav 

skrämmer bort 

såväl mygg 

och fästingar 

som knott och 

andra ovälkomna 

kryp. Utlovas 

funka ”lika 

bra på golfbanan 

och i trädgården 

som vid 

skogspromenader 

och utomhusbad”. 

Pris: 79 kr. 

www.sjohav.se

när Knoppar brister. Syrenknoppar i Lillkyrka. 

Fotograf: Håkan Andersson, Örebro. 

läsarnas bilder 

Ta med kameran 

på nästa utflykt! 

många av forum sveaskogs läsare 

älskar att ta med sig kameran ut 

i naturen. det vill vi ta fasta på. till 

nästa nummer vill vi att ni mejlar 

oss era bästa sommarbilder 

till forum@sveaskog.se 

Bland de publicerade 

bidragen dras en 

vinnare som belönas 

med en walkstool. 

Korsord 

CHEF RED 

FÖR KP 

ARTIGT 

DU 

ÄR 

BLÅGUL 

BORÅS- 

INDUSTRI 

ÄR INTE 

VÅR 

GÖR 

HADE 

NEJ- 

DR PASSAR 

FRANKEN- 

SÄGARE I DRAJ- 

STEIN JAN 

* 

SEGLANDE 

SOLGUD 

DEN HAR 

BÄREN SOM 

RÄVEN 

RATADE 

GÖR UR 

LEDSEN 

SVENSK 

FLOD 

STJÄL 

www. 

alinea.nu 

KÖRS 

BARA EN 

BUSKE 

HOLME 

* 

STAJLEN INTE 

NÅGON 

ISRÄNNA 

RAR 

sKir vårblomma. Blåsippor är ett tydligt vårtecken. 

De här är fotograferade av Astrid Thelin i Stockholm. 

vilopaus. Tärnafjällens Ester, fyra månader, tar en välförtjänt 

tupplur under ripinventeringen. Fotograf: Erik Larsson, 

Östersund. 

PAJAS 

* 

EN KANT 

NAMNLÖS 

Forum 

nr 3-10 

ÄR MORS- 

GRISAR 

MAGISTER 

SOM HAR 

MAGISTER 

FÖRR PÅ 

SKARABIL 

TILLGÅNG 

ÄR GEM. 

NÖJE 

EN 

HASSE 

EN BORG- 

STRÖM 

SMULADE 

SÖNDER 

KNOTIG 

FURA 

RYSK DOMÄN 

FÖLJER FÖR 

ELLER EFTER 

PÅ ESS 

HERRENS 

ÅR 

GOLDEN 

GATE OCH 

RIALTO 

* 

RESULTAT 

AV ANBUD 

OCH 

ACCEPT 

PÅ ESS RAR 

SNACK 

FÖR 

KATTEN 

ENG EGEN 

BUBO 

MÅNE 

* 

KOSPRÅK ENGELSKT 

TUSCH 

KORT FÖR 

URTIDS- 

ÖDLA 

VAR VISAN 

DÅLIG 

ROMERSK 

ETTA 

KENYA 

TELEVISION 

NETWORK 

DAMTIDNING 

TANTAL 

DEUTE- 

RIUM 

KORT 

KRONA 

DET LÄGGS 

IBLAND PÅ 

GYM- 

FÖRR GUD 

NASTIK- 

NU KARTA 

KLUBB 

JOBBSKYDD 

HÅLLER 

PANNORNA 

PÅ PLATS 

SINGULAR 

TRÄD MED 

KOTTAR 

FISKELINAN 

FÖLJER 

JK 

vad är väl bättre än att krypa upp i soffan 

och lösa ett korsord? 

om du knäcker korsordet kan du dessutom 

vinna ett fint pris. 

I ÖGAT 

nyckelordet bildar du genom att använda 

bokstäverna i rutorna med de röda stjärnorna. 

ordet mejlas till forum@sveaskog.se 

senast den 20 augusti. du kan även posta ett 

vykort med rätt svar till: 

Korsordstävling, forum sveaskog 

sveaskogs kundcenter 

nygatan 4, 956 31 Överkalix 

förra numrets vinnare finner du på 

www.sveaskog.se/vinnare 

de här priserna kan du vinna. 

SKIDSPORT 

1:a pris: En ryggsäck 

* 

med smarta detaljer. 

* 

3:e pris: En liten 

Maglite-ficklampa. 

PRATAR 

GOJA 

PRATAR 

JättefånGst. 

Många sportfiskares 

dröm är att 

dra upp en sådan 

här lax ur Mörrumsån. 

Fotograf: 

Percy Assarson, 

Mörrum. 

se fler läsarbilder på www.sveaskog.se/lasarbilder 

2:a pris: En jaktkniv 

i masurbjörk. 

PRATAR 

GOJA 

PRATAR 

GOJA 

4–10:e pris: 

En kompass PRATAR från Silva. PRATAR 

GOJA GOJA 

PRATAR PRATAR PRATAR PRATAR 

GOJA 3 • 2010 GOJA forum GOJAsveaskog 

GOJA 31 

PRATAR 

GÅVA 

GÅVA GÅVA 

GÅVA

till sist… 

kräftor fISkaS ofta med mjärde, agnad med 

fisk, som sänks ner i vattnet under natten och vittjas 

tidigt på morgonen. 

att äta kräftor är inte bara en svensk tradition. 

I amerikanska Södern är varma kräftor med citron, 

lök, potatis, majs och starka cajunkryddor populärt. 

totalt fInnS det 618 olika kräftarter i världen. 

De vanligaste är flod-, signal- och havskräftan. 

drömmer du om att fiska kräftor? 

Sveaskog planerar att erbjuda nya 

arrenden på olika platser i landet. 

– Vi tänker upplåta fler kräftfiskelotter 

den närmaste tiden, säger 

Conny Elg på Sveaskog. 

Sveaskog upplåter fiskerätter till privatpersoner, 

fiskeklubbar, fiskeföreningar 

och företagare inom naturturism. Dessa 

omfattar ibland kräftfiske. Det finns i dag 

cirka 800 upplåtelser för kräftfiske och 

tanken är att öka antalet med 400 stycken 

under de närmaste åren. 

Kräftfiske är en av våra mest älskade 

traditioner och intresset för fisket är alltid 

stort. Förra året släpptes 25 nya kräftfiskelotter 

i sjön Tisaren i Närke där Sveaskog 

är den största vattenägaren. Redan första 

dagen tog lotterna slut. 

Inför lanseringen provfiskade Sveaskog 

FoTo: leIF öSTer 

en längre tid för att fastslå att det fanns 

tillräckligt med kräftor i sjön. Sveaskog 

har också flyttat kräftor inom sjön för att 

på så vis öka spridningen. 

Kräftor kräver rätt botten 

Tisaren har både bra vatten och stenig 

eller sandig botten, vilket kräftorna gillar. 

– Provfiske pågår på många andra platser, 

som förberedelse för ett ökat antal 

upplåtelser, bland annat i flera sjöar i 

Götaland och i Bergslagen. Ett exempel 

är Östra Laxsjön i Närke, säger Conny Elg, 

ansvarig för fiskeförvaltning på Sveaskog. 

Hur gör man om man är intresserad av att 

arrendera en kräftfiskelott? 

– Det bästa är att bevaka Sveaskogs 

webbplats sveaskog.se regelbundet, men 

man kan också anmäla intresse hos dem 

som är ansvariga för fiskeupplåtelser. Det 

kan även löna sig att läsa lokaltidningen. 

P0STTIDNING B 

Returadress: Sveaskogs Kundcenter 

Nygatan 4, 956 31 Överkalix 

I SverIge brukar vI ha kräftskiva i augusti. Fram till 1994 var det lag på att kräftfisket inte fick inledas före första onsdagen i augusti. 

Förutom att äta våra egna kräftor importerar svenskarna runt 2 500 ton kräftor, från bland annat Kina och Turkiet. 

Så blir du en kräftfiskare 

Priserna och storleken på kräftfiskelotterna 

varierar, men lotterna vid Tisaren 

kostade 2 000 kronor plus moms. Det 

ger rätt till kräftfiske på en strandremsa på 

200 meter. Båt står man för själv om det 

inte går att fiska från stranden. 

Arrenden för företag 

Sveaskog arrenderar även ut till företag, så 

kallade företagsupplåtelser. 

– Företagen kan i sin tur sätta samman 

paket för grupper som är intresserade av 

att fiska kräftor. Vill du provfiska hos lokala 

arrangörer hittar du dem via webbplatsen 

inatur.se. Det är en marknadsplats för 

naturturism i Sverige, tipsar Conny Elg. 

MatS lundStröM 

Fotnot: Vill du anmäla intresse för kräftfiskelotter, 

kontakta Sveaskogs fiskeupplåtelseansvariga: 

jan.hansson@sveaskog.se, erik.blomquist@sveaskog.se 

fakta 

Myter 

om kräftor 

• Flodkräftan är 

utrotad i Sverige. 

Fel. I Sverige förekommer 

både flod- 

och signalkräfta. 

• Signalkräftan är 

immun mot pesten. 

Fel. Men den är 

motståndskraftigare 

än flodkräftan. 

• Kräftor går baklänges. 

Fel. Kräftor går 

vanligtvis framåt. 

• Signalkräftan har 

inte medfört några 

negativa effekter. 

Fel. Signalkräftan 

har påskyndat 

spridningen 

av kräftpesten.

Forum Sveaskog nr 3 2010 (pdf)

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?