Forum Sveaskog nr 3 2010 (pdf)

TEMA våTMArkEr
Mångfalden vinner
på räddad våtmark
Människan har under lång tid dikat ut skogens blöta marker för att öka virkesproduktionen.
Nu återskapas många våtmarker, till nytta för naturvården.
Sveaskogs arbete inom området har stor betydelse för den biologiska mångfalden.
Våtmarkerna tillhör de
biologiskt rikaste miljöerna
i Sverige. Där
finns en stor och viktig
del av landets mångfald
av växter och
djurarter.
Men sedan 1800-
talets mitt och fram till 1980-talet har stora
arealer våtmarker dikats ut. Det gjordes
först för att skapa ny odlingsmark, senare
för att höja produktiviteten i skogen.
– Sverige är från början ett våtmarksrikt
land. Man brukar räkna med att vi ursprungligen
haft 9 miljoner hektar våtmarker,
men en fjärdedel har försvunnit
och de flesta som är kvar är påverkade av
människan genom jordbruk, skogsbruk
och vägbyggen, säger Olof Johansson,
Sveaskogs miljöchef.
Stort projekt klart i år
Genom projektet 100 våtmarker satsar
Sveaskog tillsammans med Svensk våtmarksfond
och Sveriges ornitologiska förening
på att identifiera marker som är
lämpliga för att återskapa 100 våtmarker
på Sveaskogs marker. Det målet är nu nått.
Flertalet av våtmarkerna kommer också
att vara restaurerade innan året nått
sitt slut.
– Återskapandet av våtmarker är en av
våra viktigaste naturvårdsinsatser. Jag
tror att samsynen om våtmarkernas betydelse
är stor inom skogsbruket i dag. Vårt
arbete med våtmarkerna slutar inte med
det här projektet. Vi ska löpande återställa
våtmarker där vi tycker att det är befogat,
säger Olof Johansson.
Värdefulla miljövärden
Arbetet ingår i Sveaskogs strategi för att
förvalta både våtmarker och vattendrag i
skogslandskapet på ett bra sätt för att be-
16 forum sveaskog 3 • 2010
För många djurarter är våtmarkerna nödvändiga.
hålla och förstärka de värdefulla miljövärden
som finns där. Det innebär en anpassning
av planeringen till skogens vatten.
Tillsammans med Världsnaturfonden
WWF har Sveaskog tagit fram indikatorer
och verktyg för att bedöma vattendrag
och deras naturvärden. De utgör en
checklista för vilken typ av åtgärd och
hänsyn som ska tas.
– Vi använder checklistan för att identifiera
värdefulla vattendrag där vi ska upprätta
särskilda skötselplaner, säger Olof
Johansson.
Han framhåller att det också är viktigt
att visa var gränsen går för när det är ekonomiskt
försvarbart att underhålla diken
för ett produktivt skogsbruk. En gemensam
rapport från WWF och Sveaskog visar
foto: per petersson
att det finns stora arealer där dikningen
inte inneburit någon produktionsnytta.
– Kan vi i sådana områden i stället återskapa
våtmarker med höga naturvärden så
ska vi göra det, säger Olof Johansson.
Viktig start
Våtmarkerna som hittills har återskapats
i projektet 100 våtmarker omfattar sammanlagt
1 200 hektar. De utgör en viktig
start i restaureringen av de svenska våtmarkerna,
anser Lars Lindell som tills nyligen
var ordförande i Sveriges ornitologiska
förening:
– Förr ville man bara ha ut vattnet i skogen.
Det här projektet är en viktig signal
för att få in ett nytt tänkande i skogsbruket.
Tillsammans med Sveaskog har vi utbildat
naturvårdsledare och andra i skogsbruket
om våtmarkernas betydelse i ekosystemet.
Vi har också diskuterat olika praktiska åtgärder
ute i skogen, säger Lars Lindell.
Vadarfåglar, som generellt sett minskar
i Sverige, tillhör de fåglar som gynnas av
att det blir fler våtmarker.
– Enkelbeckasinen är en sådan art. Den
nöjer sig med ganska små, fuktiga partier
i skogen, säger Lars Lindell som tycker att
projektet varit fruktbart.
– Nu vill vi se en fortsättning och utveckla
samarbetet med skogsbruket, betonar han.
nils sundström
”Återskapandet av våtmarker är
en av våra viktigaste naturvårdsinsatser.”