Forum Sveaskog nr 3 2010 (pdf)

More documents

Recommendations

Info

TEMA våTMArkEr Mångfalden vinner på räddad våtmark Människan har under lång tid dikat ut skogens blöta marker för att öka virkesproduktionen. Nu återskapas många våtmarker, till nytta för naturvården. Sveaskogs arbete inom området har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Våtmarkerna tillhör de biologiskt rikaste miljöerna i Sverige. Där finns en stor och viktig del av landets mångfald av växter och djurarter. Men sedan 1800- talets mitt och fram till 1980-talet har stora arealer våtmarker dikats ut. Det gjordes först för att skapa ny odlingsmark, senare för att höja produktiviteten i skogen. – Sverige är från början ett våtmarksrikt land. Man brukar räkna med att vi ursprungligen haft 9 miljoner hektar våtmarker, men en fjärdedel har försvunnit och de flesta som är kvar är påverkade av människan genom jordbruk, skogsbruk och vägbyggen, säger Olof Johansson, Sveaskogs miljöchef. Stort projekt klart i år Genom projektet 100 våtmarker satsar Sveaskog tillsammans med Svensk våtmarksfond och Sveriges ornitologiska förening på att identifiera marker som är lämpliga för att återskapa 100 våtmarker på Sveaskogs marker. Det målet är nu nått. Flertalet av våtmarkerna kommer också att vara restaurerade innan året nått sitt slut. – Återskapandet av våtmarker är en av våra viktigaste naturvårdsinsatser. Jag tror att samsynen om våtmarkernas betydelse är stor inom skogsbruket i dag. Vårt arbete med våtmarkerna slutar inte med det här projektet. Vi ska löpande återställa våtmarker där vi tycker att det är befogat, säger Olof Johansson. Värdefulla miljövärden Arbetet ingår i Sveaskogs strategi för att förvalta både våtmarker och vattendrag i skogslandskapet på ett bra sätt för att be- 16 forum sveaskog 3 • 2010 För många djurarter är våtmarkerna nödvändiga. hålla och förstärka de värdefulla miljövärden som finns där. Det innebär en anpassning av planeringen till skogens vatten. Tillsammans med Världsnaturfonden WWF har Sveaskog tagit fram indikatorer och verktyg för att bedöma vattendrag och deras naturvärden. De utgör en checklista för vilken typ av åtgärd och hänsyn som ska tas. – Vi använder checklistan för att identifiera värdefulla vattendrag där vi ska upprätta särskilda skötselplaner, säger Olof Johansson. Han framhåller att det också är viktigt att visa var gränsen går för när det är ekonomiskt försvarbart att underhålla diken för ett produktivt skogsbruk. En gemensam rapport från WWF och Sveaskog visar foto: per petersson att det finns stora arealer där dikningen inte inneburit någon produktionsnytta. – Kan vi i sådana områden i stället återskapa våtmarker med höga naturvärden så ska vi göra det, säger Olof Johansson. Viktig start Våtmarkerna som hittills har återskapats i projektet 100 våtmarker omfattar sammanlagt 1 200 hektar. De utgör en viktig start i restaureringen av de svenska våtmarkerna, anser Lars Lindell som tills nyligen var ordförande i Sveriges ornitologiska förening: – Förr ville man bara ha ut vattnet i skogen. Det här projektet är en viktig signal för att få in ett nytt tänkande i skogsbruket. Tillsammans med Sveaskog har vi utbildat naturvårdsledare och andra i skogsbruket om våtmarkernas betydelse i ekosystemet. Vi har också diskuterat olika praktiska åtgärder ute i skogen, säger Lars Lindell. Vadarfåglar, som generellt sett minskar i Sverige, tillhör de fåglar som gynnas av att det blir fler våtmarker. – Enkelbeckasinen är en sådan art. Den nöjer sig med ganska små, fuktiga partier i skogen, säger Lars Lindell som tycker att projektet varit fruktbart. – Nu vill vi se en fortsättning och utveckla samarbetet med skogsbruket, betonar han. nils sundström ”Återskapandet av våtmarker är en av våra viktigaste naturvårdsinsatser.”
VåtmarksFåglarna kommer snabbt tillbaka när vattnet får tillbaka sitt gamla flöde. Här trampar en rödbena i en återskapad våtmark. sammanlagt finns 600 rödlistade arter som är knutna till svenska våtmarker. Insekter som kläcks i mindre vattendrag, som det här, är basföda för ett stort antal småfåglar. Här SjuDer Det aV liV Våtmarkerna är en viktig miljö för växter och djur i ett ekosystem. många arter har de blöta skogsmarkerna som hemvist, andra som födolokal. Begrepp som vattensjuk mark och mygghelvete visar att produktionsnyttan i skogen länge satts i första hand. Men nu ökar insikten om våtmarkernas betydelse. Ett stort antal småfåglar som lever i skogen baserar sin föda på insekter som kläcks i de mindre vattendragen. – Många våtmarker har förlorat stora delar av sin funktion genom dikningar och blir uttorkade tidigt på våren. Då hinner inte vatteninsekterna kläckas, säger Stefan Bleckert, naturvårdsstrategisk chef på Sveaskog. Uttorkningen av våtmarkerna gör också att barrträd vandrar in och förvandlar lövsumpskogen till en granskog. Dikningen har förändrat sammansättningen av både skog och kärlväxter och därmed även påverkat miljön för fåglar, insekter och groddjur negativt. Biologiskt filter En annan effekt av dikningen är att de naturliga vattenvägarna i landskapet har ändrats. Våtmarkerna har förlorat sin funktion som biologiska reningsfilter som fångar upp näringsämnen och partiklar. Därmed påskyndas vattnets väg från källorna till sjöar och hav. – Det här bidrar till både övergödning och mer partiklar i de stora vattendragen, eftersom den flödesutjämning som alla våtmarker en gång i tiden medverkade till inte längre finns kvar, säger Stefan Bleckert. Även om inte skogen i sig läcker stora mängder kväve per hektar så domineras många åars avrinningsområden av skogsmark. Därför är det viktigt att, oavsett källan, begränsa och minska mängden kväve som når haven. Dubbel naturvårdsnytta – Våtmarker i skogen har därmed dubbla naturvårdsnyttan, både för biologisk mångfald och vattenkvalitet, och är ofta en billig åtgärd att skapa. Dessutom är de vackra, säger Stefan Bleckert som ser ett ekologiskt fungerande vattensystem som en framtidsfråga av största vikt för skogsbruket. nils sundström 3 • 2010 forum sveaskog 17 foto: per petersson
Page 1 and 2: Tema RepoRTage 100 våtmarker Sveas
Page 3 and 4: Vinnare av SRF:s årliga användare
Page 5 and 6: BYGGD FÖR ATT HÅLLA LÄNGRE* * Is
Page 7 and 8: den SoM anlitar bygghJälp för att
Page 9 and 10: Planera grillningen i tid Marinera
Page 11 and 12: på groten I höstAs återställde
Page 13 and 14: Packa ryggan meD fika, ge dig ut p
Page 15: PRodukTiviTETEN ökaR med cirka 30
Page 19 and 20: i landskapet ranSi aBBortjärn lyin
Page 21 and 22: Werner von seydlitz har under snart
Page 23 and 24: ”Min idé var att exportera till
Page 25 and 26: I SkötSelSkolan Ingår en utbIldnI
Page 27 and 28: Högtryck hos landets största mäk
Page 29 and 30: HUR VÄLJER DU ATT VÄRMA UPP? VED
Page 31 and 32: när Knoppar brister. Syrenknoppar

Forum Sveaskog nr 3 2010 (pdf)

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?