Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Hur reser man?<br />
Mjölkbord med mjölkflaskor på väg till eller från mejeriet. Förmodligen<br />
är de tomma och tillbakalämnade från mejeriet, annars hade kvinnan<br />
inte kunnat hänga två flaskor på cykeln. Mjölkborden är också en plats<br />
man samlas på för att prata med grannar och vänner.<br />
1930-1945<br />
Reser man långt så är det tåg eller buss som gäller.<br />
Många byggnader och anläggningar kring järnvägarna är<br />
äldre, byggda före 1930. De är från 1800-talets slut och<br />
<strong>1900</strong>-talets första år.<br />
Här kan finnas: Tågstationer med större stationshus. Mindre<br />
hållplatser med små hus för väntsal samt magasin för<br />
lastgods. Enkla perronger med stenkant för att komma i<br />
nivå med tågen. Ibland något eller några stickspår.<br />
Vid större stationer finns bangård med flera spår för<br />
att ställa upp vagnar eller för att tåg skall kunna mötas.<br />
Vidare lokstall, ”vattenhäst” (för att fylla ånglok med vatten)<br />
och andra anordningar. Företag kan ligga vid järnvägen<br />
och ha egna stickspår, magasin, lastkajer m m.<br />
Landsvägsbussar började köra på 1920-talet. Busstationer<br />
(med väntsal, kanske biljettförsäljning) byggs på några<br />
platser, ibland använder man lokaler i järnvägsstationerna.<br />
Bussbolagen bygger också bussgarage för sina bussar.<br />
Få har personbil. Många affärer eller företag har lastbil för<br />
att frakta sina varor.<br />
20<br />
En av de viktigaste ”transportlederna” på landet är mjölkhämtningen.<br />
Varje dag kör mejeriets mjölkbil och hämtar<br />
mjölk på gårdarna för att köra till mejeriet. Mjölken ställs<br />
i stora mjölkflaskor av metall på mjölkbord, i samma<br />
höjd som lastbilsflaket. Med mjölkbilen kommer också<br />
produkter (grädde, smör m m) tillbaka från mejeriet till<br />
gården.<br />
Landsvägarna som ofta är smala grusvägar byggs bredare<br />
och rakare för att tåla biltrafik. Stora landsvägar får<br />
gatstensbeläggning, annars är grusvägar vanligast. Ibland<br />
byggs helt nya vägar eftersom de gamla är allt för slingriga<br />
och backiga för att kunna förbättras till bilväg.<br />
Många av 1930-talets vägarbeten sker som nödhjälpsarbeten<br />
där arbetslösa fick arbete med att bygga vägar. Om<br />
du ser en spikrak väg på landet kan det vara en väg som<br />
byggts som nödhjälpsarbete.<br />
Vägmärken behövs också. Statliga regler för vägmärken<br />
kommer under 1930-talet, så att alla vägmärken i hela<br />
landet ser likadana ut.
Change language