You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Vad tror man på – familjen<br />
Tre generationer av en familj som har det lite bättre ställt. En kassör med fru (det sittande äldre paret), syskon, barn och<br />
barnbarn. Foto omkring 1930.<br />
34<br />
1930-1945<br />
Ungefär hälften av alla i Sverige bor på landet vid denna<br />
tid, ofta på bondgårdar. Familjen betyder mycket för att<br />
allt arbete skall bli gjort. Mor- och farföräldrarna hjälper<br />
ofta till i hushållet och tar hand om barnbarnen. Barnen<br />
får tidigt vara med och ansvara för arbetet på gården.<br />
Även barnen i samhällena får tidigt känna av att bli vuxna<br />
då de flesta bara går sex-sju år i folkskola och börjar<br />
arbeta när de är femton. Familjer i småorter och småstäder<br />
har ofta släkten i närheten.<br />
Barnen i de stora städerna kan ha föräldrar som har flyttat<br />
från landet in till staden, och då är det långt till far- och<br />
morföräldrar. Man kan säga att ju större samhälle man<br />
bor i desto färre släktingar har man i närheten.<br />
På landsbygden, men även bland lite rikare familjer, finns<br />
ofta fler personer i hushållet. På en bondgård arbetar en<br />
piga med gårdens och hushållets sysslor. Familjer med<br />
mer pengar kan ha en hushållerska anställd.<br />
Arbete (och skola) fyller nästan all tid året runt, man är<br />
bara ledig på söndagar. På skolloven hjälper barnen till<br />
hemma. Semester är den stora nyheten 1938 när alla får<br />
rätt till semester i två veckor och familjen kan tillbringa<br />
sin tid tillsammans. Fritid tillsammans är något nytt, det<br />
blir snabbt viktigt.