Ladda ner den gratis i Pdf-format här! - Sven-Arne Silves Hemsida

sommarlovet och klassfesten och lärarnas ålder. Något måste vara fel.
Albert var kanske bara virrig, men han hade samtidigt haft ett sådant
otroligt minne, in i minsta detalj, av vad Stig berättat. Det stämde inte att
ha ett sådant detaljminne och samtidigt vara virrig om annat.
Staketet låg som det gjort när han klev över det förra gången. Albert
syntes inte till i trädgården så Stig knackade på ytterdörren men fick
inget svar. Han väntade ett par minuter och knackade en gång till betydligt
hårdare. Albert hade visserligen inte verkat höra dåligt, men han var
kanske i bortre delen av huset. Fortfarande ingen Albert och inget ljud
inifrån. Stig funderade på att knacka ännu kraftigare, men avstod.
Dörren kunde vara lika skröplig som grinden och staketet och han ville
inte riskera att demolera Alberts gamla hus. I stället beslöt han att gå
runt huset till baksidan. Där fanns säkert köksingången. Han fick böja
undan grenar och kvistar utefter husets gavelsida. Ingen hade tuktat dem
på åratal och träden och buskarna hade vuxit till nära nog djungelkaraktär.
Jodå, köksdörren fanns på gårdssidan och Stig knackade på.
-Vad vill du?
Frågan kom från en plats bakom en hög häck. Stig kunde skymta
övre delen av ansiktet på en äldre kvinna. Tydligen grannen.
-Jag skulle hälsa på Albert Frisk.
-Vem?
-Han som bor här!
-Jaså Gubben - inte visste jag att han hette Albert Frisk inte.
-Är han bortrest?
-Ja det kan man säga. Dom kom och hämta´n i morse.
-Vem hämtade honom? Socialen?
-Nej polisen.
-Vad hade han då gjort?
-Vad han hade gjort? Jo det skall jag tala om - han hade döddit! Han
låg dö när hon från fattigvården kom, så hon fick ringa polisen. Dom
skall ju va me när nån dör så där akava och inte dör på kristet sätt på
hospitalet.
Stig kunde inte fatta, inte förstå. Albert hade dött. Kanske dött strax
efter det Stig besökt honom eller kanske på kvällen innan budskapet kom
på glaset. Var det Albert själv som varit anden i glaset?
110