PDF-dokument 4.79 MB - Rottneros

Rottneros AB 

Årsredovisning 

1999

Bolagsstämma 

Välkommen till ordinarie bolagsstämma i Rottneros AB 

den 4 maj 2000 kl. 17.00 på Hotell Gustaf Fröding i 

Karlstad. 

Som avstämningsdag för rätt till utdelning kommer att 

föreslås den 9 maj 2000. Om bolagsstämman beslutar i 

enlighet härmed beräknas utdelning utbetalas den 12 

maj 2000. 

Aktieägare som önskar deltaga och rösta på bolagsstämman 

skall vara införd i den av VPC förda aktieboken 

senast den 19 april, samt anmäla sitt deltagande till 

Rottneros AB, Box 1050, 651 15 Karlstad, telefon 054- 

214910 senast den 20 april 2000. 

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier 

måste senast den 20 april 2000 tillfälligt registrera aktierna 

i eget namn för att ha rätt att deltaga i stämman. 

Ekonomisk information 

Bolagsstämma 4 maj 

Kvartalsrapport 1 (3 månader) 4 maj 

Halvårsrapport (6 månader) 3 augusti 

Kvartalsrapport 3 (9 månader) 26 oktober 

Bokslutskommuniké för år 2000 februari 2001 

Årsredovisning för år 2000 april 2001

MEKANISK MASSA KEMISK MASSA 

Bruk Massa/produktion Råvara Egenskaper Användningsområde 

Vallvik 

Miranda 

Utansjö 

Rottneros 

Rockhammar 

Sulfat 

194 000 ton 

Sulfat 

148 000 ton 

Magnefit 

70 000 ton 

Slip 

85 000 ton 

Slip 

75 000 ton 

CTMP 

75 000 ton 

CTMP 

60 000 ton 

Produktstruktur 

Gran/tall 

5,1 m 3 f/ton 

Eukalyptus 

2,9 m 3 f/ton 

Gran 

4,6 m3 f/ton 

Asp 

4,7 m3 f/ton 

Gran 

2,5 m3 f/ton 

Asp 

2,5 m3 f/ton 

Gran 

2,3 m 3 f/ton 

Gran/tall 

2,5 m3 f/ton 

Asp 

2,5 m3 f/ton 

Gran/tall 

2,5 m 3 f/ton 

Asp 

2,5 m 3 f/ton 

– hög styrka 

– hög porositet 

– hög renhet 

– god formering 

– hög ljushet 

– goda optiska 

egenskaper 

Gran 

– hög styrka – god briljans 

av färger – hög porositet 

Asp 

– god formering – hög 

ljushet – hög porositet 

Gran 

– hög volym – hög styvhet 

– goda optiska egenskaper 

Asp 

– hög ljushet – god 

formering – goda optiska 

egenskaper 

Gran 



Gran/tall 



Asp 

– hög ljushet – god 

formering – goda optiska 

egenskaper 

– hög volym 

– hög styvhet 


egenskaper 

– hög ljushet 

– god formering 


egenskaper 

– skrivoch 

tryckpapper 

– kartong 

– filter 


tryckpapper 

– mjukpapper 


tryckpapper 



tryckpapper 


tryckpapper 

– kartong 

Gran/tall 

– skrivoch tryckpapper 

– kartong – mjukpapper 

Asp 

– skriv och tryckpapper 


tryckpapper 

– kartong 



tryckpapper

Rottneros i siffror 

1999 1998 1997 1996 1995 

Nettoomsättning, MSEK 2 101 1 603 1 614 1 533 2 653 

Resultat efter finansnetto, MSEK 1111) 1212) Investeringar i materiella 

-38 -69 759 

anläggningstillgångar, MSEK 2763) 205 100 63 102 

Relationstal, % 

Soliditet 62 81 84 77 68 

Avkastning på sysselsatt kapital 9 11 -2 -4 49 

Avkastning på eget kapital 

efter full skatt 7 10 -3 -5 52 

Kronor/aktie 

Resultat efter full skatt 0,43 0,60 -0,20 -0,30 3,45 

Utdelning 0,25 4) 0,10 0,20 0,20 0,50 

Övrigt 

Likviditet, MSEK 599 5) 672 735 896 774 

Medeltal anställda 884 716 709 724 735 

Antal aktier i tusental 209 332 209 332 209 332 209 332 209 332 

1) Korrigerat för jämförelsestörande poster om 22 MSEK blev resultatet efter finansnetto 89 MSEK. 

2) Korrigerat för jämförelsestörande poster om 191 MSEK blev resultatet efter finansnetto -70 MSEK. 

3) Varav förvärvade anläggningstillgångar i Miranda 112 MSEK. 

4) Föreslagen utdelning. 

5) Inklusive outnyttjade krediter om 452 MSEK (645) 

Detta är Rottneros 1 

Året som gått 1 

VD har ordet 2 

Rottneros-aktien 5 

Produkter 7 

Marknad 11 

Koncernens enheter 17 

Rottneros Bruk 18 

Rockhammars Bruk 19 

Utansjö Bruk 20 

Vallviks Bruk 21 

Rottneros Miranda 22 

Rottneros Baltic 23 

Rockhammar Timber 24 

Innehåll 

Förvaltningsberättelse 25 

Kvartalsdata 28 

Förslag till vinstdisposition 30 

Resultaträkningar 31 

Balansräkningar 32 

Kassaflödesanalyser 34 

Proforma 1998 och 1999 35 

Fem år i sammandrag 36 

Tilläggsupplysningar 37 

Revisionsberättelse 42 

Styrelse, ledande befattningshavare 

och revisorer 43 

Miljö 45 

Ordlista 53

Rottneroskoncernens kärnverksamhet är produktion av 

kundanpassade massakvaliteter. Rottneros har en unik 

produktportfölj och kan tack vare hög flexibilitet i fabrikerna 

producera produkter efter kundernas önskemål. 

Genom produktutveckling, specialisering på kundanpassade 

kvaliteter, hög servicegrad och närhet till den viktiga 

europeiska marknaden strävar Rottneros efter att 

bibehålla och stärka sin marknadsposition som en av 

världens ledande och oberoende producenter av avsalumassa. 

Massaproduktionen sker vid den nyförvärvade span- 


Rockhammar AB 


Bruk 

Slipmassa 

TMP/CTMP 

Rockhammars 

Bruk 

TMP/CTMP 

Utansjö 

Bruk AB 

Slipmassa 

Magnefitmassa 

Detta är Rottneros 

Vallviks 

Bruk AB 


Året som gått 

• Positiv marknadsutveckling 

1 

ska fabriken i Miranda samt vid de svenska fabrikerna 

i Rottneros, Rockhammar, Utansjö och Vallvik. Vid 

sågverket i Rockhammar produceras sågade trävaror. 

Virkesanskaffning till de svenska bruken sker delvis 

via dotterbolaget SIA Rottneros Baltic i Lettland och 

till Miranda från dess portugisiska dotterbolag, Rottneros 

Madeiras, Lda. 

Rottneros är världsledande på slipmassa och en av 

de tio största TMP/CTMP-producenterna i världen. 

Inom kemisk pappersmassa hör Rottneros till de mindre 

producenterna. 


Miranda SA 

• Förvärv av massafabrik i norra Spanien, som 

producerar eukalyptussulfat 

• Brand i sågverket i Rockhammar totalförstörde 

justerverket, som dock återuppbyggdes under 

året 

• Kapacitetsutnyttjandet i koncernens massafabriker 

förbättrades till i genomsnitt 89% (82) 

• Resultat efter finansnetto 111 MSEK (121) 

• Resultatförbättring, korrigerat för jämförelsestörande 

poster, 159 MSEK 

• Soliditeten är fortsatt stark och uppgick vid 

årsskiftet till 62% (81) 

SIA Rottneros 

Baltic 

Sulfatmassa Sulfatmassa 

Vedråvara 


Madeiras Lda 

Vedråvara 

Rockhammar 

Timber AB 

Sågade trävaror

Jaroslav Havlicek 

Konjunkturförbättringar 

på massamarknaden 

De första tecknen på förbättring av konjunkturen för pappersmassa 

som jag omnämnde i den förra årsredovisningen blev allt 

tydligare under försommaren 1999. Stigande efterfrågan på främst 

kortfibrig lövvedsmassa följdes kort därefter av ökade leveranser 

av övriga massakvaliteter. Avstängningar av massafabriker, framförallt 

i USA, bidrog också till gradvis minskade producentlager 

– en nödvändig förutsättning för allmän prisuppgång på avsalumassa. 

Priset på blekt långfibersulfat steg följaktligen från 460 

USD per ton under första kvartalet till nivån kring 600 USD i 

slutet av året. De övriga massakvaliteterna följde med i prisuppgången 

som denna gång leddes av kortfibriga lövvedmassor. 

Beklagligt nog besannades också mina farhågor vad gäller trävaror. 

Trävarumarknaden präglades under året av låga priser till 

följd av alltför stor produktion i förhållande till efterfrågan. En 

viss förbättring kunde dock skönjas under slutet av året då lager 

av färdigvaror minskade något samtidigt som prisfallet på furu 

planade ut och priserna på gransortimentet började röra sig försiktigt 

uppåt. 

Året som gått 

Vad avser Rottneroskoncernen påverkades produktionen och leveranserna 

av sulfatmassa negativt av det sodapannehaveri som 

inträffade i Vallvik hösten 1998. Trots att återstarten skedde planenligt 

under slutet av januari dröjde det till sommaren 1999 

innan anläggningen nådde full produktionskapacitet. 

Likaledes påverkades trävaruleveranserna av följder efter den 

brand som totalförstörde justerverket i Rockhammar i februari 

1999. Driften i det återuppförda justerverket påbörjades i slutet 

av september, men innan dess och under intrimningsperioden 

begränsades leveransmöjligheterna av otillräcklig kapacitet såväl 

i det inhyrda som i det egna justerverket. 

Både vad gäller sodapannehaveriet i Vallvik och branden i 

Rockhammars justerverk täcker gällande försäkringar samtliga 

skador. I samband med återuppbyggnaden gjordes tilläggsinvesteringar 

vid de två anläggningarna för att öka säkerheten och underlätta 

för framtida produktionshöjningar. I Vallvik möjliggör de 

vidtagna åtgärderna en framtida produktion av 230 000 ton sulfatmassa 

per år vilket dock kräver betydande tilläggsinvesteringar, 

medan sågverket i Rockhammar under kommande år kommer att 

kunna producera och marknadsföra hyvlade och hållfasthetssorterade 

trävaror. 

VD har ordet 

2 

Det positiva resultatet om 111 MSEK (121) som redovisas för 

koncernen för 1999 understiger resultatet för föregående år med 

10 MSEK. Korrigerat för jämförelsestörande poster om 22 MSEK 

(191) erhålls däremot en mycket tydlig resultatförbättring om 

hela 159 MSEK. Medan huvuddelen av vinsten för koncernen 

kommer från den i juni förvärvade spanska massafabriken i 

Miranda de Ebro visar de svenska massaproducerande enheterna 

en betydligt svagare resultatutveckling. För sulfitlinjen i Utansjö 

redovisas fortsatt förlust på årsbasis trots en avsevärd förbättring 

under slutet av året. 

Den snabba prisuppgången för eukalyptussulfat är den viktigaste 

förklaringen till skillnaden i lönsamhet. Även den ökade 

produktionsnivån och kostnadsmedvetandet vid massafabriken i 

Miranda efter övertagandet har bidragit till den positiva resultatutvecklingen 

där. 

Höga råvarukostnader och låga försäljningspriser för trävaror 

är de främsta förklaringarna till att sågverket i Rockhammar för 

andra året i följd redovisade ett negativt resultat på -14 MSEK 

(-7) sedan jämförelsestörande poster på 24 MSEK uteslutits. Sågverksamheten 

skiljer sig från resten av koncernen då den också 

vid ingången till det nya året har fortsatt svag lönsamhet. 

Rottneros Miranda, SA 

Den första informationen angående Kimberly-Clarks försäljning av 

sulfatmassafabriken i spanska Miranda de Ebro kom till vår kännedom 

redan under våren 1996. Beskrivningen av massafabriken 

som erhölls kort därefter väckte vårt intresse. Den snabbt försämrade 

konjunkturen för avsalumassa och eventuella förluster hos det 

tilltänkta förvärvsobjektet gjorde dock att vi avvaktade. Ytterligare 

kontakt med den förmedlande engelska banken och ett första 

besök av mig i Miranda fick därför anstå till slutet av 1997. 

Därefter följde en period av interna och externa undersökningar 

och studier. Dessa bekräftade 

att fabriken i Miranda skulle 

utgöra ett lämpligt komplement 

till koncernens svenska 

massafabriker. Tidpunkten 

anpassades till aktuellt konjunkturförlopp 

och var vid 

sidan av själva förvärvsbeloppet 

av stor betydelse. De 

direkta huvudförhandlingarna 

med Kimberly-Clark påbörjades 

under 1998 och avslutades 

i början av 1999, innan 

konjunkturen för massa vände. 

Tidpunkten för övertagandet bestämdes till den 1 juni 1999, vilket 

i efterhand visade sig vara den andra månaden under 1999 då 

Miranda redovisade vinst. 

Resultatutvecklingen har därefter mer än väl bekräftat att tidpunkten 

för förvärvet var rätt vald och att Mirandas eukalyptussulfat 

blev ett mycket behövligt och lönsamt komplement till 

Rottneros övriga massaproduktion. 

Några ord på vägen 

Sedan rekonstruktionen 1992, då jag övertog det operativa ansvaret 

för koncernen, har Rottneros målmedvetet byggt upp och 

bibehållit en stark finansiell ställning. Detta är en grundläggande 

förutsättning för att under ordnade former kunna överbrygga 

perioder av svag lönsamhet, vidareutveckla verksamheten och 

aktivt delta i strukturomvandling på massamarknaden. De fram-

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

Börsvärde Rottneros AB 

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

gångsrika förvärv av sulfatmassafabrikerna i Vallvik 1995 och i 

Miranda 1999, som fördubblade såväl omsättning som tillverkningskapacitet, 

överensstämmer helt med denna strategi. 

Rottneros som idag är den enda heltäckande tillverkaren av 

olika typer av mekaniska och kemiska massor kan växa ytterligare 

inom dessa segment. 

Innan jag lämnar ordet till min efterträdare vill jag ännu en 

gång påminna att företag, som likt Rottneros hör till kategorin 

konjunktur- och valutakänsliga basindustrier med hög rörelserisk 

och stora och svårförutsägbara resultatsvängningar, kräver starka 

finanser. Låg skuldsättningsgrad vid ingången av nästa konjunkturnedgång 

för avsalumassa, som förhoppningsvis dröjer något 

år, bör därför vara ett högt prioriterat mål. 

Lars Blecko,VD 

Med en marknad under återhämtning och ett lyckosamt förvärv i 

Spanien blev avslutningen på det förra millenniet positiv i många 

bemärkelser för Rottneros. Samtidigt kunde Rottneros aktieägare 

under 1999 ta del av en tredubblad kursutveckling. Det nya årtusendet 

ser ut att börja bra med en mycket stark marknad där efterfrågan 

på massa i alla kvaliteter är hög. Dessutom är tillskottet 

3 

Avslutningsvis vill jag tacka för det förtroende jag har fått under 

de sju år jag haft förmånen att leda koncernen. Jag riktar också 

tack till alla medarbetare som jag arbetat tillsammans med under 

mina 25 år i Rottneros. För mig har det varit både en arbetsam 

och spännande period i mitt arbetsliv. När jag tillträde som VD 

för moderbolaget Rottneros AB var börsvärdet cirka 180 MSEK 

att jämföra med 2 324 MSEK vid årsskiftet 1999/2000 motsvarande 

en tolvdubbling av värdet. Detta om inget annat gör det 

möjligt för mig att se tillbaka med tillfredsställelse. Rottneros är i 

dag en koncern av helt annan dignitet än den jag övertog ansvaret 

för i samband med rekonstruktionen 1992. 

Min efterträdare och bolagets 

nye VD, Lars Blecko, 

önskar jag all framgång i 

det framtida arbetet med 

vidareutveckling av detta 

på många sätt unika bolag 

med industriella anor från 

femton- och sextonhundratalen. 

Själv kommer jag att 

med stort intresse följa 

bolagets utveckling och i 

den mån det efterfrågas 

vara behjälplig i denna. 

Rottneros i mars 2000 

Jaroslav Havlicek 

VD har ordet 

av ny kapacitet för produktion av pappersmassa låg, vilket 

ytterligare talar för en fortsatt stark marknad under hela år 2000. 

Under denna starka period för pappersmassa kommer Rottneros 

med full kraft att arbeta med lönsamheten i alla olika enheter 

inom koncernen för att utveckla långsiktig konkurrenskraft. 

I vår cykliska bransch måste vi förutom en hög soliditet också 

försäkra oss om att samtliga enheter inom koncernen kan bidra till 

en stark finansiell ställning över en affärscykel. 

Särkilda handlingsprogram kommer att utarbetas för den icke 

strategiska sågverksamheten samt för de massaproducerande enheter 

som idag har lönsamhetsproblem. Därmed kan vi nå vårt 

mål, ”en stark koncern” vid ingången till kommande lågkonjunktur. 

Fokus på tre strategiska områden 

Inom skogsindustrin pågår en omstrukturering med en våg av 

konsolideringar och sammanslagningar inom de pappersproducerande 

företagen. I denna nya struktur på marknaden kommer 

Rottneros att fokusera verksamheten till tre strategiska områden; 

Inköp av vedråvara, Produktion av pappersmassa samt Marknadsföring 

och försäljning av pappersmassa. Förstärkning av dessa strategiska 

områden innebär dock att andra aktiviteter inom Rottneros 

påverkas, då en omfördelning av resurser och omorganisation 

kan bli nödvändig. Med detta ökade fokus är jag övertygad om

att Rottneros kan förstärka sin position på marknaden och skapa 

viktiga och långvariga partnerskap med kunder för att leverera 

optimala produkter och service. 

Inköp av vedråvara 

Rottneros har nästan inga egna skogar och är helt beroende av 

att kunna utveckla och bibehålla goda 

relationer med innehavare av skog 

till försäljning liksom med övriga 

råvaruleverantörer. Sedan 1998 ingår 

ett bolag i Lettland som förser koncernen 

med en allt större andel av 

råvaran. Denna verksamhet kommer 

även i framtiden att vara av stor 

strategisk betydelse. Samtidigt kommer 

Rottneros att sträva efter att befästa 

positionen i Sverige och Spanien 

som en säker och pålitlig köpare av 

den viktiga vedråvaran. 

Produktion av pappersmassa 

I den omstrukturering som pågår på 

marknaden med sammanslagningar 

inom de pappersproducerande 

industriföretagen tycks trenden vara 

ett minskat fokus på produktion av 

pappersmassa. Många av de icke 

integrerade massabruken i de pappersproducerande 

företagen läggs 

ner eller avyttras. Här kommer 

Rottneros att spela en aktiv roll och 

noga utvärdera eventuella förvärvsmöjligheter. 

Det är dock viktigt att 

klargöra att ytterligare tillväxt i produktionskapaciteten i sig inte 

är ett självändamål. Att förvärva redan existerande kapacitet är 

att föredra framför nyinvesteringar i anläggningar och Rottneros 

har under senare tid gjort lyckosamma förvärv. 

Marknadsföring och försäljning av pappersmassa 

Vi kommer att utveckla våra kundrelationer och anpassa oss efter 

de nya krav som ställs. En av de avgörande förändringarna som 

4 

omstruktureringen i de pappersproducerande företagen, Rottneros 

kunder, medfört är en ökad centralisering av inköpsfunktioner. 

Detta innebär nya krav på att arbeta ännu närmare kunden för att 

ge dem största möjliga service i alla 

avseenden. Med de flexibla produktionsanläggningar 

som finns inom 

Rottneros är det fullt möjligt att 

erbjuda kunderna unika tekniska 

lösningar och vi måste säkerställa 

att vi har den kompetens och det 

kunnande som krävs för att kunna 

utveckla dessa lösningar. Detta förutsätter 

också en förändrad syn på 

försäljningen av pappersmassa, där 

man koncentrerar sig mer på kundperspektivet 

och mindre på pappersmassan som bulkvara. Genom 

ett nära samarbete med våra kunder kommer vi därför att koncentrera 

verksamheten till att anpassa pappersmassan efter varje 

kunds specifika behov. Därmed kan vi också skapa viktiga och 

långsiktiga partnerskap som ger bättre förutsättningar för samtliga 

aktörer. I dessa relationer kommer stor vikt läggas vid en 

utvecklad IT-struktur och de nya möjligheter som detta innebär. 

För att Rottneros skall nå framgångar inom sina tre strategiska 

områden krävs en förändringsbenägenhet. Ett prioriterat område 

inom koncernen de närmaste åren kommer att vara vidareutveckling 

och ökad kompetens för att möta de nya förutsättningarna. 

Framtidsutsikter 

Marknaden för pappersmassa kommer under år 2000 att vara 

stark och därför förväntar jag en god lönsamhet för Rottneros 

under 2000, ett betydligt bättre resultat än för 1999. Fokus på de 

strategiska områdena, Vedanskaffning, Produktion och Försäljning, 

kommer under året att ökas för att borga för en fortsatt god lönsamhet. 

Karlstad i mars 2000 

Lars Blecko

13 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 


Aktien 

Afv Generalindex 

Rottneros-aktien 

Afv Skogsindustri Omsatt antal aktier 

1000-tal 

(inkl.efteranm.) 

93 94 95 96 97 98 99 

Rottneros-aktien är sedan november 1987 noterad på Stockholms 

Fondbörs OTC-lista. En handelspost uppgår till 1.000 aktier. 

Kursutveckling och omsättning 

Kursutvecklingen under 1999 präglades av en kraftig uppgång. 

I förhållande till slutkursen 1998 steg Rottneros aktiekurs under 

året med hela 247 procent till 11,10 kronor (3,20) per aktie. 

Aktiens kursutveckling var bland de bästa på börsen, där generalindex 

under 1999 steg med cirka 40 procent och skogsindex med 

cirka 39 procent. Rottneros totala börsvärde vid årets slut uppgick 

till 2.324 MSEK (670). Omsättningen i Rottneros-aktien var under 

1999 högre än året innan. Under året omsattes 347,5 miljoner 

aktier på Stockholms Fondbörs, vilket motsvarar en omsättnings- 

Aktiedata 

5 

60000 

50000 

40000 

30000 

20000 

10000 

hastighet på 166 procent (83). Detta innebar en fortsatt hög likviditet 

för Rottneros-aktien. Under samma period uppgick den totala 

omsättningshastigheten på Stockholms Fondbörs till 94 procent. 

Aktiekapital och ägarstruktur 

Aktiekapitalet uppgår till 104,7 MSEK fördelat på 209.332.105 

aktier om nominellt 0,50 kronor vardera. Varje aktie berättigar till 

en röst på bolagsstämman och samtliga aktier äger lika rätt till 

andel i bolagets tillgångar och vinst. Aktiekapitalets utveckling 

visas i tabell på sidan 6. 

På sidan 6 visas också ägarstrukturen i Rottneros per den 30 

december 1999. Jämfört med 1998 ökade antalet utländska ägare 

1999 1998 1997 1996 1995 

Antal aktier (i tusental) 209 332 209 332 209 332 209 332 209 332 

Resultat efter full skatt, SEK 0,43 0,60 –0,20 –0,30 3,45 

Eget kapital, SEK 6,13 5,85 5,45 5,85 6,65 

Utdelning, SEK 0,251) 0,10 0,20 0,20 0,50 

Utdelning/eget kapital,% 3,9 1,7 3,7 3,4 7,5 

Börskurs vid periodens slut, SEK 11,10 3,20 6,15 8,70 7,00 

Börskurs/eget kapital, ggr 1,8 0,5 1,1 1,5 1,1 

P/E-tal, ggr 26 7,0 neg neg 2,7 

Direktavkastning, % 2,3 3,1 3,3 2,3 7,1 

1) Föreslagen utdelning. 

©SIX

med 14 procent. I övrigt skedde inga större förändringar i ägarstrukturen 

under året. 

Antalet aktieägare uppgick den 31 december 1999 till 22.625. 

Utdelningspolitik 

Utdelningen till aktieägarna är anpassad till Rottneros resultatnivå, 

finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter. 

Målsättningen är att utdelningen under en konjunkturcykel skall 

Aktiekapitalets utveckling 

Förändring av Aktiekapital Antal 

År Åtgärder aktiekapital,TSEK TSEK aktier 

1981 8.000 80.000 

1987 Split 25:1 8.000 2.000.000 

1987 Nyemission 8.075 16.075 4.018.583 

1987 Fondemission 13.600 29.675 7.418.583 

1988 Nyemission 15.442 45.117 11.279.289 

1990 Nyemission 1.200 46.317 11.579.289 

1991 Nyemission 8.000 54.317 13.579.289 

1992 Nyemission 4.000 58.317 14.579.289 

1992 Nedsättning -51.027 7.290 14.579.289 

1992 Nyemission 50.000 57.290 114.579.289 

1995 Apportemission 9.530 66.820 133.639.009 

1995 Nyemission 19.096 85.916 171.832.105 

1995 Konvertering 18.750 104.666 209.332.105 

Aktiefördelning per 1999-12-30 

Antal aktier Andel % 

00000 1–001.000 2,8 

001.001–005.000 9,2 

005.001–010.000 7,7 

010.001–050.000 15,6 

050.001–100.000 6,0 

100.001– 58,7 

TOTALT 

Källa: DN Ägarservice AB 

100,0 

6 

uppgå till cirka 25 procent av det ackumulerade resultatet efter 

betald skatt. Detta innebär att även de dåliga åren i en konjunkturcykel 

måste vägas in i helheten när man bedömer ett enskilt års 

utdelning. 

För verksamhetsåret 1999 föreslår styrelsen en utdelning på 

25 öre per aktie. Inklusive den förslagna utdelningen har för 

perioden 1993-1999 utdelats 29,5 procent av det ackumulerade 

resultatet efter betald skatt. 

Ägarstruktur per 1999-12-30 

Antal Procentuell andel av 

Aktieägare aktier aktiekapital 

Trebruk AB jämte dotterbolag 44.998.984 21,5 

Lönn Mikael 3.764.000 1,8 

Federated fonder (USA) 3.471.345 1,7 

Banco fonder (USA) 2.500.000 1,2 

DFA fonder (USA) 1.569.300 0,7 

Pilgrim fonder (USA) 1.471.900 0,7 

Principal Group (USA) 1.318.000 0,6 

SHB:s aktiefond 1.100.000 0,5 

Catella aktiefond 1.050.000 0,5 

Bjelkhammar Stefan 900.000 0,4 

Övriga utländska ägare 46.393.590 22,2 

Svenska institutioner 6.070.631 2,9 

Svenska aktiefonder 5.861.298 2,8 

Övriga 88.864.057 42,5 

TOTALT 209.332.105 100,0 

Källa: DN Ägarservice AB

Produkter 

Rottneros har marknadens bredaste 

produktsortiment av pappersmassa. 

Försäljningen fördelas relativt jämnt mellan 

mekanisk och kemisk massa. 

Utöver massa produceras högkvalitativa sågade 

trävaror på sågverket i Rockhammar. 

7

PRODUKTER 

Mekanisk Massa 

Vid framställningen av mekaniska massor 

nyttjas externt tillförd energi, främst elektrisk, 

för fiberseparering och malning. 

Råvaruutnyttjandet är mycket högt. I slutprodukterna, 

olika typer av papper och 

kartong, tas mellan 92 och 97 procent av 

veden tillvara. 

Slipmassa 

Rottneros är världens största producent 

av slipmassa för avsalu. Massan produceras 

vid bruken i Rottneros och Utansjö. 

Den totala produktionskapaciteten uppgår 

till 160 000 ton per år. 

Som råvara används asp eller gran. Asp 

ger en ljusare massa medan gran ger en 

något högre styrka. Rottneros erbjuder en 

mängd olika kvaliteter av slipmassa beroende 

på användningsområden och kundens 

önskemål. Slipmassa används framförallt 

vid framställning av skrivoch tryckpapper, 

men även vid tillverkning av kartong. 

Slipmassa består av en blandning av 

hela fibrer, fiberfragment och en stor andel 

finmaterial. Massan har hög bulk (hög 

volym och låg densititet) och den stora 

andelen finmaterial bidrar till hög opacitet 

(ogenomsynlighet). Dessa egenskaper ger 

papper med låg ytvikt och mycket goda 

tryckbarhetsegenskaper. 

Slipmassa ger papperstillverkarna avsevärda 

ekonomiska fördelar. Dels är den 

generellt billigare än kemiska massor, dels 

får ett papper med inblandning av slipmassa 

lägre ytvikt vilket sänker materialkostnaden. 

Slipmassans kvalitet bestäms huvudsakligen 

av slipstenens kornstorlek och form, 

trycket mellan slipsten och ved samt stenens 

periferihastighet. Vedens kvalitet och 

färskhet påverkar i stor utsträckning slipmassans 

slutliga kvalitet. 

Slipmassa framställs i korthet 

så här: 

• Barkade stockar av gran eller asp trycks 

mot en roterande vattenbegjuten slipsten. 

• Slipningen gör att vedfibern mjukgörs både 

mekaniskt och termiskt. 

• Det frilagda fibermaterialet bearbetas. 

Massan silas och tvättas. 

• Sedan avvattnas massan och eventuellt bleks 

med väteperoxid. 

• Slutligen torkas den i flingtorkar, pressas 

och emballeras. 

Skriv- och 

tryckpapper * 

85% 

Slipmassans användningsområden 

TMP/CTMP 

Rottneroskoncernen är en av världens tio 

största producenter av CTMP för avsalu. 

Tillverkningen av TMP/CTMP sker vid 

bruken i Rockhammar och Rottneros och 

8 

Kartong 

12% 

Övrigt * * 

3% 

* Träfritt och trähaltigt, bestruket och obestruket 

** Övrigt är bl a kuvertpapper, formgjutna produkter, 

etikettpapper mm. 

den totala produktionskapaciteten uppgår 

till 135 000 ton per år. 

CTMP (Chemi Thermo Mechanical Pulp) 

framställs via en mekanisk process där flisen 

impregneras med kemikalier innan 

raffinering. TMP tillverkas på samma sätt 

med den skillnaden att inga kemikalier 

används vid förbehandlingen av veden. 

Massans egenskaper varieras, anpassas 

och ändras efter behov genom att som 

råvara alternera användningen av gran, 

tall eller asp. CTMP har ett brett användningsområde 

och den specifika massakvaliteten 

bestäms i nära samråd med kunden. 

Massan används vid tillverkning av skrivoch 

tryckpapper, tissue och kartong. 

CTMP innehåller en stor andel långa, 

starka och oskadade fibrer samt en låg 

andel grova fibrer, vilket ger en stark 

massa med hög bulk (hög volym och låg 

densitet). Detta ger god absorptionsförmåga 

vilket är en viktig egenskap för tissueprodukter. 

Den låga densiteten kombinerat 

med den höga styrkenivån gör den 

även lämplig som massa vid kartongframställning. 

CTMP kan också med fördel 

användas vid finpapperstillverkning och 

ersätta delar av den normalt sett dyrare 

kemiska massan. 

TMP/CTMP framställs 

i korthet så här: 

• Flisen tvättas och förvärms till närmare 

100 grader. 

• Den varma flisen pressas samman i en kompressionsskruv 

samtidigt som impregneringsvätska 

tillsätts. 

• Flisen mjukas upp ytterligare i ett andra förvärmningssteg. 

• Flisen matas därefter in en raffinör (kvarn 

som mekaniskt bearbetar veden) där fibrerna 

separeras. 

• Massan renas i ett sileri, där oseparerade 

fibrer och grövre fibermaterial sorteras ut 

och raffineras om. 

• Därefter avvattnas massan och eventuellt 

bleks med väteperoxid. 

• Det färdiga massan tvättas noggrant. 

• Slutligen torkas massan i flingtorkar och förpackas 

i balar för transport till kund. 

Användningsområden för TMP/CTMP 

Tissue 

15% 

Övrigt* * 

1% 

Kartong 

32% 

Skriv- och 

tryckpapper * 

52% 

* Träfritt och trähaltigt, bestruket och obestruket 

** Övrigt är bl a kuvertpapper, filterpapper, 

formgjutna produkter och isoleringsmaterial.

Kemisk Massa 

I den kemiska massaprocessen kokas veden 

med kemikalier vid förhöjd temperatur 

och tryck. Eftersom en stor del av veden 

löses i kokvätskan blir vedutbytet endast 

mellan 47 och 54 procent. Förbränning av 

den utlösta vedsubstansen ger mycket hög 

självförsörjningsgrad både vad gäller energi 

och kokkemikalier som till största delen 

återvinns. 

Magnefitmassa (sulfit) 

Rottneros tillverkar magnefitmassa vid 

bruket i Utansjö, som har en tillverkningskapacitet 

av 70 000 ton per år. 

Vid tillverkning av magnefitmassa, 

som är en variant av sulfitmassa, används 

magnesiumoxid i för Utansjö specifika 

processtillämpningar. Denna speciella 

tillverkningsprocess, bevarar massans 

mjukhet, reducerar behovet av malning 

och ger massan en hög styrka. Massatypen 

används främst vid produktion av tissueprodukter 

och i viss utsträckning vid tillverkning 

av skrivoch tryckpapper samt 

kartong. 

Som råvara används flis och rundved 

från i huvudsak gran, som finns i riklig 

mängd i området kring Utansjö Bruk. För 

vissa massakvaliteter används också asp, 

vilket ger massan en hög ljushet. 

Rottneros tillverkar magnefitmassa av 

tre olika kvaliteter. Blekt granmassa, som 

främst används vid tillverkning av tissue, 

blekt aspmassa som främst används för 

tillverkning av skrivoch tryckpapper och 

oblekt granmassa, som främst används till 

kartongframställning. 

Vid tillverkning av magnefitmassa är 

vedåtgången lägre än vid tillverkning av 

sulfatmassa. 

Magnefitmassa framställs 


• Rundved barkas och huggs till flis. 

• Flisen tvättas, packas och kokas satsvis. 

• Kokvätskan innehållande magnesiumoxid tillförs 

och flisen får svälla vid 120 grader. Efter 

tillsats av svaveldioxid slutförs kokning vid 

150 grader. 

• Massan renas från kvistar, kokkemikalier, 

sand och flisrester. Kokkemikalierna återanvänds. 

• Massan bleks helt fritt från klor med väteperoxid 

som aktiv kemikalie. Oblekt massa 

produceras också. 

• Massan tvättas noggrant igen. 

• Massan pressas och torkas i flingtork, pressas 

till balar och emballeras. 

Användningsområden för magnefitmassa 

Skriv- och 

tryckpapper 

20% 

Tissue 

61% 

Långfibrig sulfatmassa (NBSK) 

Rottneros tillverkar sulfatmassa vid bruket 

i Vallvik, som har en årlig produktionskapacitet 

på 194 000 ton. Blekt sulfatmassa 

är den vanligast förekommande 

9 

Kartong 

12% 

Specialpapper* 

7% 

* Silikonpapper, smörpapper och medicinskt papper 

massatypen vid tillverkning av skrivoch 

tryckpapper, men används också vid tillverkning 

av kartong och tissue. Blekt sulfatmassa 

håller en hög renhetsgrad och 

har egenskaper som ger slutprodukterna 

styrka och hållfasthet. 

Som råvara används flis och rundved 

av gran och tall. 

I Vallvik tillverkas långfibrig sulfatmassa 

av tre olika kvaliteter. ECF (Elemental 

Chlorine Free), TCF (Totally Chlorine 

Free) samt UKP (Unbleached Kraft Pulp). 

Oblekt sulfatmassa, UKP, används i huvudsak 

för tillverkning av specialprodukter 

som filter och isolationsmaterial till transformatorer 

och elledningar, och i viss 

utsträckning vid tillverkning av kraftpapper, 

säckpapper, kartong och liner. 

Sulfatmassa, liksom magnefitmassa, förbrukar 

mer råvara i tillverkningsprocessen 

än mekaniska massor, men håller en väsentligt 

högre styrka. 

Långfibrig sulfatmassa framställs 


• Rundved barkas och huggs till flis 

• Flisen behandlas kontinuerligt i en kokare. 

I övre delen av kokaren impregneras flisen 

vid 130 grader med kokvätska som innehåller 

natriumsulfid och natriumhydroxid. 

I mellandelen kokas flisen vid 160 grader. 

I nedre delen avlägsnas restkemikalier som 

förs till återvinning. 

• Massan renas genom silning från kvistar, sand 

och flisrester och tvättas för att avlägsna 

rester av kokkemikalier. Kokkemikalierna 

återanvänds. 

• För att underlätta produktionen av blekt 

massa behandlas massan med syrgas. 

Även oblekt massa produceras. 

• Massan tvättas noggrant en gång till före 

blekning. 

• Massan bleks alternativt med totalt klorfria 

kemikalier (TCF) eller med klordioxid (ECF). 

Oblekt massa tvättas i blekeriet. 

• Efter blekeriet silas och tvättas massan ytterligare 

en gång. 

• Slutligen torkas massan i en flingtork, pressas 

till balar och emballeras. 

Användningsområden för 

långfibrig sulfatmassa 

Filterpapper 

7% 

Tissue 

10% 

LWC och SC 

10% 

Kartong 

12% 

Specialpapper 14% 

Skriv och¨ 

tryckpapper 

47% 

PRODUKTER

PRODUKTER 

Kortfibrig sulfatmassa (BHK) 

Rottneros tillverkar kortfibrig sulfatmassa 

vid det spanska bruket Miranda. Bruket 

har en årlig produktionskapacitet på 

148 000 ton. Kortfibrig sulfatmassa används 

främst vid framställning av skrivoch 

tryckpapper samt vid produktion av 

tissue. Blekt kortfibrig sulfatmassa har 

hög ljushet, renhet och massastyrka. Den 

Sågade Trävaror 

Sågverket i Rockhammar har en årlig tillverkningskapacitet 

på cirka 90 000 kubikmeter 

sågade trävaror. Rockhammar räknas 

som en medelstor producent på den 

mycket fragmenterade svenska marknaden. 

De produkter som produceras vid 

Rockhammar säljs på marknaden för högkvalitetsvirke, 

som representerar cirka 

hälften av den totala marknaden för sågade 

trävaror i Sverige. Trävarorna används 

främst till ytter- och innerpaneler, takstolar 

och konstruktionsvirke samt för tillverkning 

av dörrar, fönster och listverk. 

ger utmärkt formation till skrivoch tryckpapper 

och hög mjukhet till tissue. 

Som råvara används eukalyptus. 

Kvaliteten kan till viss del varieras genom 

användning av olika typer av eukalyptus. 

De vanligaste typerna är globulus och 

grandis. Den råvara som används vid tillverkningen 

kommer huvudsakligen från 

iberiska halvön (globulus) medan cirka tio 

10 

procent av råvaran importeras från Latinamerika 

(globulus eller grandis). 

Kortfibrig sulfatmassa framställs 


• Rundved barkas och huggs till flis. 

• Flisen tvättas, packas och kokas satsvis. 

• Kokvätskan innehåller natriumsulfid och 

natriumhydroxid. 

• Massan renas från kvistar, kokkemikalier, 

sand och flisrester. Kokkemikalierna återanvänds. 

• Massa bleks i fem steg. 

• Slutligen torkas massan huvudsakligen på en 

torkmaskin och levereras som arkmassa. 

Tissue 

51% 

Användningsområden för 

kortfibrig sulfatmassa 

Övrigt 

4% 

Skriv och¨ 

tryckpapper 

45%

Marknad 

Rottneros verkar på den globala 

marknaden för avsalumassa och för sågade 

trävaror. Den totala avsalumarknaden omfattar 

en femtedel av all pappersmassa som produceras. 

Rottneros är ensam på marknaden 

om att producera samtliga kvaliteter som avsätts 

på avsalumarknaden. 

11

MARKNAD 

Massamarknaden i korthet 

1999 omsattes totalt cirka 34 miljoner ton 

marknadsmassa, vilket är en femtedel av 

all massa som produceras. På avsalumarknaden 

omsätts huvudsakligen fyra processtyper 

av pappersmassa, de kemiska sulfitoch 

sulfatmassorna samt de mekaniska 

slip- och CTMP-massorna. Rottneros är 

den enda massatillverkaren i världen som 

producerar samtliga dessa massakvaliteter 

för avsalu. 

82 procent av Rottneroskoncernens massaproduktion 

levererades 1999 till pappersbruk 

utanför Sverige. Västeuropeiska pappersbruk 

var den största kundgruppen. 

Marknadens prismekanismer 

Massamarknaden är global och konkurrensen 

är hård. Massatillverkarnas lönsamhet 

är en direkt funktion av världsmarknadspriset, 

råvarupriser, växelkurser 

och kapacitetsutnyttjande. Efterfråge- och 

utbudssituationen på världsmarknaden 

skiftar i konjunktursvängar omfattande 

åtskilliga år, varför det ställs krav på finansiell 

uthållighet hos marknadens aktörer. 

Centrala begrepp i bedömningen av massamarknaden 

är dels priset för den blekta 

sulfatmassan, dels nivån på de sammanlagda 

producentlagren av blekt kemisk 

pappersmassa i Nordamerika och Skandinavien 

(Norscan). Norscanlagrets storlek 

ger ett tydligt mått på om det råder balans 

eller obalans mellan tillgång och efterfrågan 

på pappersmassa. När marknaden är 

Världsmarknaden för avsalumassa- 

kapaciteter 1999 

1000 ton 

Sulfat 

36 000 

Rottneros leveranser av 

avsalumassa 1999 

ton 

TMP/CTMP 

21% 

Magnefit 

12% 

Sulfat 

43% 

Sulfit 1340 

TMP/CTMP 

2300 

Slipmassa 300 

Slipmassa 

24% 

12

i balans bör normalnivån ligga runt 1,5 

miljoner ton. Överstiger lagret denna nivå 

ökar i allmänhet pressen nedåt på världsmarknadspriset, 

omvänt gäller att lägre 

lagernivåer generellt sett ger prisökningar. 

Blekt sulfatmassa står för drygt 85 procent 

av all massa som omsätts. Världsmarknadspriset 

för blekt långfibersulfat från 

Nordamerika och Skandinavien (NBSK) 

är vägledande även för priset på andra 

massakvaliteter. På massabörsen Pulpex i 

London bedrivs sedan 1997 terminshandel 

med NBSK-massa som underliggande vara. 

Det noterade priset på denna massabörs 

bör avvika nedåt från det listade världsmarknadspriset 

på grund av massaproducenternas 

rabatter. Enligt många bedömare 

är dock handeln på Pulpex ännu för liten 

för att det noterade priset ska vara normgivande. 

Pappersmassa är en global produkt och 

världsmarknadspriset fastställs i amerikanska 

dollar. Dollarns upp- och nedgång 

påverkar prissättningen av massa i europeiska 

valutor. Priser som satts i euro under 

1999 har höjts relativt sett mer än priser 

satta i amerikanska dollar. Detta förklaras 

av eurons försvagning gentemot dollarn 

under året. 

Marknadsutveckling under 1999 

Massamarknaden utvecklades positivt 

under 1999. Den goda marknadsutvecklingen 

berodde på både ökad efterfrågan 

och minskat utbud. 

De beslut som togs under 1998 om nedläggningar 

och avstängningar av massafabriker 

nådde under andra halvåret 1999 

full effekt. Avstängningarna gjordes framförallt 

i USA och berodde förutom på 

tusen ton 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

90 

91 

13 

Frankrike 7% 

Italien 16% 

Omsättningens 

geografiska fördelning 1999 

Spanien 11% 

Övriga 

Europa 17% 

Utveckling NBSK-pris och Norscan 1990-99 

92 

Norscanlager 

93 

94 

Övriga världen 12% 

Sverige 18% 

Omsättningens geografiska fördelning på 

marknaden 1999. 

Tyskland 

19% 

dålig lönsamhet i de aktuella anläggningarna 

också på skärpt miljölagstiftning och 

medförde minskat utbud på världsmarknaden. 

Ökad efterfrågan kom främst från Asien, 

där betydande ny papperskapacitet tillkom 

i början av 1999 samtidigt som den 

ekonomiska krisen i stort övervanns. Även 

i Europa var efterfrågan starkare än under 

tidigare år, särskilt under sommarmånaderna. 

I slutet av 1998 och under första kvartalet 

1999 låg priset för NBSK stilla på 

460 USD per ton. Prisnivån var den lägsta 

sedan 1993. Detta trots att Norscanlagret 

under perioden som högst var 1 732 000 

ton, vilket under de senaste tre åren har 

betraktats som en normal nivå. 

Mot slutet av första kvartalet inleddes 

en period av prishöjningar som fortsatte 

under hela andra kvartalet. Kemisk kortfiber 

ledde uppgången och påverkade i positiv 

riktning övriga massakvaliteter till följd 

av minskande Norscanlager. Under perio- 

NBSK – pris 

95 

96 

97 

98 99 

USD/ton 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

MARKNAD

MARKNAD 

den mars till juli gick priset för kortfibrig 

massa från 360 till 480 EUR och priset för 

långfibrig massa från 460 till 520 USD. 

Den relativa skillnaden i prisuppgång kan 

delvis förklaras med eurons försvagning 

mot dollarn, men även omräknat till 

samma valuta var skillnaden historiskt 

sett liten mellan lång- och kortfibrig 

massa. Även prisskillnaderna mellan magnefitmassa 

och CTMP mot NBSK minskade 

under året. 

De prishöjningar som inleddes under 

slutet av första kvartalet forsatte stadigt 

uppåt under hela 1999. Priset på NBSK 

nådde vid årsskiftet 600 USD, och priset för 

kortfibrig massa 580 EUR. Norscanlagret 

hade i oktober gått ned till 1 143 000 ton 

och var vid årsskiftet kvar på denna nivå, 

som är den lägsta sedan juni 1995. 

Den förbättrade balansen mellan utbud 

och efterfrågan reflekteras av att kapacitetsutnyttjandet 

för avsalumassa under 

1999 ökade till 95 procent från 88 procent 

1998. 

Konkurrensen 

Rottneros tillverkar flera olika kundanpassade 

massakvaliteter. Företaget konkurrerar 

på både marknaden för mekanisk 

och kemisk massa. Marknaden för kemisk 

massa är betydligt större och har fler producenter 

än marknaden för mekanisk 

massa, där Rottneros hör till de tio största 

producenterna i världen. På marknaden för 

slipmassa är Rottneros den allra största 

producenten, med cirka 50 procent av 

avsalumarknaden. Framgångarna beror 

till stor del på goda och långsiktiga kundrelationer. 

Mer än hälften av världens massatillverkare 

återfinns i Nordamerika och norra 

Europa, medan producenter på tillväxtmarknader 

som Asien och Sydamerika 

1000 ton 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

Rondchatel 

(Schweiz) 40 

Zubialde 

(Spanien) 50 

Vafos (Norge) 60 

Rottneros 70 

Övriga 

565 

Slipmassa 

1 000 ton 

Sulfitmassa 

1 000 ton 

Attisholz 

(Schweiz) 145 

står för en allt större del av den globala 

tillväxten. 

Under senare år har massamarknaden 

generellt sett lidit av en alltför stor tillverkningskapacitet, 

men under 1999 uppnåddes 

en bättre balans mellan utbud och 

efterfrågan. 

Från de amerikanska producenterna har 

utbudet minskat under 1999, framförallt 

beroende på ny miljölagstiftning, s k 

Cluster rules, som ställer ökade krav på 

massatillverkarna. I många fall bedömdes 

de nya reglerna kräva så pass stora inves- 

14 


160 

Paskow 

(Tjeckien) 200 

Domsjö 

(Sverige) 200 

Georgia Pacific 

(USA) 160 

Prisutveckling och lagernivåer 1999 

Norscan NBSK CTMP 

Total produktionskapacitet av avsalumassa 1999. 

Övriga 

570 

West Fraser 

(Kanada) 320 

CTMP 

1 000 ton 

Rottneros 135 

Tembec/Donohue 

(Kanada) 375 

Sulfatmassa 

1 000 ton 

Millar Western 

(Kanada) 565 

Fibreco 

(Kanada) 220 

Rottneros 340 Södra (Sverige) 1 200 

Stora Enso 

(Finland) 900 

Weyerhauser 

(Kanada) 645 

Fletcher Challenge 

(Kanada) 570 

Övriga 

31 500 

Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

teringar att man av lönsamhetsskäl valt 

att lägga ner viss tillverkning samt helt 

stänga vissa fabriker. 

Ökningen av massaproduktionen i Asien 

stagnerade också under året, framförallt i 

Indonesien. Planerade utbyggnader har 

försenats på grund av ekonomiska, politiska 

och miljömässiga orsaker. Produktionen 

av papper har dock ökat till följd av den 

starkare konjunkturen, vilket lett till ökad 

efterfrågan på massa. 


och efterfrågan under 1999 minskade grad- 

USD 

800 

600 

400 

200 

0

vis de stora producentlager som byggts 

upp under perioden 1996 till 1998, vilket 

skapade förutsättningar för prishöjningarna. 

Framtidsutsikter 

Utsikterna för massamarknaden är för närvarande 

mycket goda. Pappersförbrukningen 

i världen beräknas fram till år 

2010 att stiga med närmare tre procent 

per år (Källa: Market Pulse). Det motsvarar 

nästan hela den svenska pappersindustrins 

produktionskapacitet i årlig ökning. 

Konjunkturen bedöms fortsätta stadigt 

uppåt i såväl USA, Europa som Asien. 

Liksom under 1999 väntas därmed en god 

balans mellan utbud och efterfrågan på 

massamarknaden. Den ökade efterfrågan i 

USA och Asien bidrar också till att konkurrensen 

på europamarknaden minskar, 

vilket talar till fördel för Rottneros. 

Med en forsatt konjunkturuppgång kommer 

1999 års nedgångar i Norscanlagret 

och det låga totallagret hålla i sig. Detta 

skapar förutsättningar för ytterligare pris- 

uppgångar för både NBSK och övriga pappersmassakvaliteter. 

Liksom övrig svensk massaindustri 

importerar Rottneros en viss mängd råvara. 

Vid den ökade efterfrågan på massamark- 

tusen ton 

35 000 

30 000 

25 000 

20 000 

0 

Utbud 

15 

Utbud och efterfrågan av blekt avsalumassa 

naden ökar konkurrensen om råvarutillgångarna. 

Genom det egna dotterbolaget 

SIA Rottneros Baltic som anskaffar råvara 

från skogar i Lettland, kan Rottneros säkra 

råvaruleveranserna även vid en fortsatt 

Efterfrågan Balans (relation mellan efterfrågan och utbud) 

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 

1998 1999 

% 

95 

90 

85 

80 

0 

MARKNAD

MARKNAD 

konjunkturuppgång. Inför kommande år 

har koncernen även tecknat flerårsavtal 

med externa råvaruleverantörer. 

Rottneros har under året genomfört 

satsningar inom såväl tekniskt som kommersiellt 

marknadsarbete. En av nyckelfaktorerna 

i detta arbete är ökad fokus på 

nischer och produktutveckling efter kundernas 

önskemål. Den ökade anpassningsförmågan 

innebär att långsiktigheten i 

orderingången stärks ytterligare. 

Sågade trävaror 

Rottneros är en medelstor producent av 

högkvalitativa trävaror på den svenska 

marknaden. Marknaden är mycket fragmenterad 

med många små och medelstora 

producenter som tillsammans står för en 

årlig produktion av cirka 15 miljoner kubikmeter. 

Sågade trävaror står för 5 procent av 

koncernens samlade intäkter. Cirka hälf- 

ten av koncernens produktion av sågade 

trävaror säljs inom Sverige. Den för branschen 

ovanligt stora delen av inhemsk försäljning 

beror till stor del på det fördelaktiga 

läget nära stora befolkningscentra 

kring Stockholm och Mälardalen. Övrig 

produktion säljs på export till framförallt 

Västeuropa, där de största kunderna återfinns 

i Tyskland, Frankrike och Spanien. 

Kunder är i huvudsak brädgårdar, hyvlerier 

och snickerier. 

Marknaden under 1999 

Under hösten 1998 inleddes en prispress 

på marknaden för sågade trävaror som 

fortsatte fram till sommaren 1999. Därefter 

stabiliserades prisnivåerna till dagens nivåer. 

Orsaken till den ihållande prispressen 

beror på både en sviktande efterfrågan 

och ett överutbud på marknaden. 

Asienkrisen ebbade ut under året med 

ökad efterfrågan som följd. Detta medför- 

16 

de att volymer som tidigare såldes på den 

västeuropeiska marknaden har destinerats 

om till Japan. Därmed minskade trycket 

på framförallt gran i Europa. 

Prisutvecklingen för sågade trävaror såg 

olika ut för gran respektive furu. Gran, 

som hade ett prisfall på cirka 25 procent 

under 1998, återhämtade sig och priset 

steg med cirka 15 procent under 1999. 

Priset på furu gick kräftgång och nådde 

sin bottennivå under sommaren, för att 

under hösten och vintern stiga något. Sett 

på hela året sjönk priset på furu med cirka 

5 procent. 

Den höga och jämna tillverkningstakten 

medförde också en hårdnande konkurrens 

om råvara. Rottneros tvingades därför 

under 1998 samt 1999 att importera råvara 

från Ryssland. Cirka 16 procent av sågverkets 

slutprodukter tillverkas idag med 

importerad råvara.

Koncernens 

enheter 

1999 förvärvade Rottneros den spanska 

massafabriken Miranda. Fabriken är ett värdefullt 

komplement till koncernens fyra svenska bruk; Rottneros, 

Rockhammar, Utansjö och Vallvik. 

Råvaruleveranser till de svenska bruken 

sker till viss del via SIA Rottneros Baltic från 

skogar i Lettland. 

Vid sågverket i Rockhammar produceras 

högkvalitativt virke för den europeiska bygg- 

och snickeriindustrin. 

17

KONCERNENS ENHETER 

Daniel Bäcklin är 

VD för Rottneros 

Rockhammar AB, 

där bruken Rottneros 

och Rockhammar 

ingår. 

Vid Rottneros bruk, i hjärtat 

av de värmländska skogarna, 

tillverkas pappersmassa med 

två mekaniska processtyper: 

slipmassa och TMP/CTMP. 

Den årliga tillverkningskapaciteten 

är totalt 150 000 ton. 

Bruket drivs med fem skift 

vilket ger 328 produktions- 

dygn per år. Avtal med de fackliga organisationerna 

finns för full åretruntdrift om 

marknaden så kräver. Rottneros Bruk ingår, 

tillsammans med massafabriken i 

Rockhammar, i Rottneros Rockhammar 

AB som är ett helägt dotterbolag till 

Rottneros AB. 

Bruket är kvalitetscertifierat enligt 

ISO 9001. 

Verksamheten 1999 

Produktionen under 1999 låg i genomsnitt 

på 84 procent (82) av den totala kapaciteten 

för slipmassa och 85 procent (77) för 

TMP/CTMP. 

Produktionen gick enligt plan och order- 

beläggningen var god. 

Under sommaren byttes den ena av två 

barktrummor ut mot en ny, till en kostnad 

av 6,4 MSEK. Vid framställningen av slipmassa 

separeras barken från virket i barktrummorna. 

Den nya barktrumman har 

förbättrat driftstillgängligheten på slipmassalinjen. 

150 

100 

50 

Rottneros Bruk 

0 

88 

89 

Rottneros Bruk, 

produktion och leveranser 

av massa 

tusen ton Produktion 

Leveranser 

90 

91 

92 

93 

18 

94 

95 

96 

97 98 99 

Rottneros Bruk Slipmassa TMP/CTMP Totalt 

ton 1999 1998 1999 1998 1999 1998 

Produktionskapacitet 75 000 75 000 75 000 75 000 150 000 150 000 

Produktion 62 800 61 800 63 800 57 400 126 600 119 200 

Leveranser 61 500 62 000 65 200 61 500 126 700 123 500 

Kap. utnyttjande % 84 82 85 77 84 79 

Medelantal anställda 159 160 

(Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, 350 driftsdygn per år). 

Under hösten investerades även i en ny 

anläggning för barkning och flisning av 

aspved för produktion av CTMP, till en 

kostnad av 5,2 MSEK. Den nya anläggningen 

medför ökad kapacitet och en minskad 

vedförlust i barknings- och flisningsprocessen. 

Bruket har tidigare behövt anlita 

entreprenörer för att klara flisbehovet, 

men med den nya anläggningen är man nu 

självförsörjande. 

En ny ledning för fabrikens råvattenförsörjning 

togs under året i drift. Med den 

nya ledningen har uttagspunkten för vattnet 

flyttats högre uppströms och till djupare 

vatten i älven Rottnan. Den djupare 

uttagspunkten ger ett renare vatten, vilket 

resulterar i ett minskat behov av blekningskemikalier. 

Under 1998 fick bruken i Rottneros 

och Rockhammar gemensam ledning och 

ekonomiavdelning, vilket har medfört 

flera synergieffekter. Den nya organisationen 

fintrimmades under 1999 och inköp, 

transporter, administration och teknik/ 

projekt samordnas och sköts nu gemensamt 

för de båda bruken. 

Under året installerades också ett nytt 

system för orderläggning, lagerhållning 

och fakturering (OLF), vilket ytterligare 

har effektiviserat administrationen. Antalet 

anställda var dock i stort sett oförändrat 

under 1999. 

2000-säkringen av alla IT-system slutfördes 

enligt plan.

Vid massafabriken i Rockhammar i Bergslagen 

produceras CTMP (Chemi-Thermo- 

Mechanical Pulp). 1974 var Rockhammars 

Bruk först i världen att producera pappersmassa 

med denna mekaniska processteknik. 

Fabriken har en tillverkningskapacitet på 

60 000 ton massa per år. Produktionen 

sker med sex skiftlag i full åretruntdrift, 

vilket ger totalt 350 driftsdygn. 

I anslutning till massabruket ligger sågverket 

Rockhammar Timber som utgör en 

viktig del i den industriella infrastrukturen 

i Rockhammar. Flis från trävaruproduktionen 

används som råvara vid massatillverkningen. 

Bark och spån från sågverket 

blir bränsle i massafabrikens fastbränslepanna 

samtidigt som överskottsvärmen 

från brukets massatillverkning täcker sågverkets 

hela behov av värme för virkestorkning 

och uppvärmning av lokaler. 

Rockhammars Bruk är kvalitetscertifierat 

enligt ISO 9001. 


Produktionen under året låg på i genomsnitt 

88 procent (91) av den totala produktionskapaciteten. 

Orderbeläggingen 

var god under året. 

Utöver två planerade driftstopp medförde 

ett oplanerat stopp ett produktionsbortfall 

på cirka 2 000 ton massa. 

Rockhammars Bruk 

Efter ett av de planerarade driftsstoppen 

för underhåll, implementerades i november 

ett fjärde tvättsteg i tillverkningsprocessen. 

Det nya tvättsteget innebär en 

renare massa med bättre kvalitetsegenskaper. 

Under 1998 fick bruken i Rottneros 

och Rockhammar gemensam ledning och 

ekonomiavdelning, vilket medförde flera 

synergieffekter. Den nya organisationen 

fintrimmades under 1999 och inköp, transporter, 

administration och teknik/projekt 

samordnas och sköts nu gemensamt för de 

båda bruken. 

Ett nytt system för orderläggning, lagerhållning 

och fakturering (OLF) installerades. 

Antalet anställda var i stort sett oförändrat 

under 1999. 

19 

2000-säkring av IT-systemen fullbordades 

enligt plan. 


Leveranser 

60 

45 

30 

15 

0 

88 

89 

Rockhammars Bruk, 


av massa 

Rockhammars Bruk CTMP 

90 

91 

92 

93 

94 

95 

96 

97 98 99 

ton 1999 1998 

Produktionskapcitet 60 000 60 000 

Produktion 52 600 54 700 

Leveranser 53 100 55 800 

Kap. utnyttjande % 88 91 


(Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, 350 driftsdygn). 

KONCERNENS ENHETER


Sven Görgård 

är VD för 

Utansjö Bruk 

Vid massafabriken i Utansjö 

norr om Härnösand produceras 

två typer av massa: slipmassa 

och sulfitmassa enligt 

magnefitmetoden. Den totala 

årliga produktionskapaciteten 

är 155 000 ton. Bruket drivs 

med fem skiftlag som ger 330 

driftsdygn per år. Det finns även fackliga 

avtal för att kunna driva bruket med full 

åretruntdrift vid behov. 

De senaste åren har en rad kvalitetsförhöjande 

åtgärder genomförts i produktionen 

och under 1999 erhöll Utansjö ISO 

9001-certifiering. 


Produktionen låg under 1999 i genomsnitt 

på 88 procent (77) av den totala kapaciteten 

för slipmassa och 89 procent (88) för 

magnefitmassa. 

Orderbeläggningen under året var god 

och efterfrågan ökade på både sulfitmassa 

och slipmassa. 

Produktionen gick enligt plan med 

undantag för ett driftstopp. Efter ett planerat 

underhållsstopp under sommaren, 

Utansjö Bruk 

Utansjö Bruk Slipmassa Magnefitmassa Totalt 

ton 1999 1998 1999 1998 1999 1998 

Produktionskapacitet 85 000 85 000 70 000 70 000 155 000 155 000 

Produktion 74 900 65 400 62 300 61 400 137 200 126 800 

Leveranser 73 200 71 600 66 000 57 400 139 200 129 000 

Kap. utnyttjande % 88 77 89 88 88,5 82 


(Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, 350 driftsdygn). 

uppstod komplikationer i uppstartningsprocessen 

vilket medförde ett betydande 

produktionsbortfall av magnefitmassa. 

Sammanlagt ökade dygnsproduktionen 

för slipmassa och magnefitmassa under 

året med i genomsnitt tio procent. 

Under året färdigställdes en ny deponianläggning 

för avfall till en kostnad av 

3 MSEK. 

Under 1998 inleddes ett samarbete med 

Vattenfall för att utveckla energibesparingar 

i tillverkningsprocessen. Projektet 

slutfördes under 1999 och har inneburit 

ett minskat behov av oljeanvändningen i 

20 

tusen ton 

150 

100 

50 

0 

88 

Utansjö Bruk, 


av massa 

Produktion 

Leveranser 

89 

90 

91 

92 

93 

uppvärmningsprocessen. Den totala investeringen 

i projektet uppgick till cirka 19 

MSEK, varav 5,6 MSEK erhölls i stöd från 

staten. Den totala besparingen i energianvändning 

beräknas till omkring 8 MSEK 

per år. 

Sedan 1998 har ett intensivt rationaliseringsarbete 

bedrivits på Utansjö, vilket 

medfört flera effektivitets- och resultatförbättringar 

under 1999. Genom rationaliseringsarbetet 

har kostnaderna för de två 

största rörliga posterna, energi och kemikalier, 

kunnat sänkas med ca 15 procent. 

Bemanningen vid bruket har minskat med 

30 anställda och den totala arbetsstyrkan 

uppgår nu till 166 medarbetare. Samtidigt 

har produktionen per anställd ökat från 

660 ton till 765 ton per år, vilket är en 

förbättring med cirka 16 procent. 

Utansjöfabriken visade emellertid under 

1999 fortsatt förlust trots genomförda 

rationaliseringsåtgärder och ett förbättrat 

marknadsläge för magnefitmassa. 

94 

95 

96 

97 98 99

Hannu Tomasfolk 

är VD för 

Vallviks Bruk 

Vid Vallviks Bruk, strax söder 

om Söderhamn, tillverkas 

långfibrig sulfatmassa i tre 

kvaliteter: ECF (Elemental 

Chlorine Free), TCF (Totally 

Chlorine Free) samt den helt 

oblekta UKP (Unbleached 

Kraft Pulp). Bruket har en total produktionskapacitet 

på drygt 194 000 ton massa 

per år. Bruket drivs med sex skiftlag vilket 

ger 349 produktionsdygn per år. 


Året påverkades kraftigt av ett allvarligt 

haveri i brukets sodapanna i september 

1998. De två explosionerna med den efterföljande 

branden slog ut pannan helt och 

medförde att produktionen låg nere från 

september 1998 fram till den 28 januari 

1999. Fabriksstart påbörjades en dag före 

tidplan. 

Fabrikens produktion kunde successivt 

höjas under året och produktionen nådde 

den målsatta nivån från och med juli. 

Haveriet innebar ett totalt produktionsbortfall 

på 53 983 ton under 1998 och 

29 270 ton under 1999. Under 1999 låg 

produktionen på i genomsnitt 87 procent 

(71) av den totala produktionskapaciteten. 

Leveranser till kunderna återupptogs 

enligt plan den andra veckan i februari 

1999. Kunderna har visat fortsatt förtroende 

för Vallvik som leverantör. Endast en 

kund tappades tillfälligt till följd av haveriet. 

Denna kund har dock på nytt fått 

leveranser sedan i februari 2000. 

Haveriet var helt oförutsett. 

Sodapannans alla säkerhetssystem fungerade 

vid haveritillfället. Utredningen visade 

att orsaken var en lokal förtunning i en 

av eldstadstuberna. Ingen person kom till 

skada vid olyckan. 

Tack vare fina insatser från personal, 

Kvaerner och Länsförsäkringar med flera 

kunde sodapannan repareras och byggas 

om mycket snabbt. Försäkringar täcker 

kostnaderna för egendoms- och avbrottsskador. 

Vissa delar av sodapannan har uppdimensionerats 

vid reparationsarbetet vilket 

möjliggör en framtida produktionsökning 

200 

150 

100 

50 

Vallviks Bruk 

Vallviks Bruk, 


av massa 


Leveranser 

0 

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 

1) De låga produktions- och leveransvolymerna 

1998 och 1999 förklaras helt av det inträffade 

sodapannehaveriet. Produktionsbortfallet beräknas 

till drygt 83 000 ton. 

21 

med omkring 40 000 årston sulfatmassa. 

Detta kräver dock betydande kompletteringsinvesteringar 

i andra delar av fabriken. 

Fr o m 1999 har emellertid produktionskapaciteten 

ökat med cirka 2 000 ton 

per år. 

Under hösten återupptogs det förändringsarbete 

som inleddes under 1998 och 

som syftar till att höja produktionstillgängligheten, 

förbättra kvaliteten samt 

sänka kostnaderna. Förändringsarbetet 

bedrivs bland annat i olika processgrupper, 

där stor vikt läggs vid målstyrning, delegering 

och resultatfokusering. 

Ett nytt gemensamt drift-, skift- och 

daglaboratorium togs under året i bruk i 

anslutning till driftcentralen, vilket inneburit 

bättre samordning av analysverksamheten 

och ökad effektivitet. 

År 2000-säkring av IT-systemen slutfördes 

enligt plan. 

Vallviks Bruk ECF TCF UKP Totalt 

ton 1999 1998 1999 1998 1999 1998 1999 1998 

Produktionskapacitet 116 000 130 000 57 000 46 000 19 000 14 000 192 000 190 000 

Produktion1) 98 500 94 100 52 500 34 900 18 000 5 400 169 000 134 400 

Leveranser 94 900 103 700 48 400 39 400 16 700 6 900 160 000 150 000 

Kap. utnyttjande % 85 72 92 76 95 38 87 71 


Totalt produktionsbortfall 1999 resp. 1998 på grund av sodapannehaveriet blev 29 000 ton resp. 54 000 ton. 

(Kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, 350 driftsdygn samt vid en fördelning av produktionen på 60% ECF-massa, för 1999 

resp. 70% för 1998, 30% TCF-massa för 1999 och 25% för 1998 och 10% UKP-massa för 1999 och 5% för 1998). 

KONCERNENS ENHETER


Gregorio Martín 

Perez är Director 

General vid 

Rottneros Miranda 

Den 1 juni 1999 förvärvade 

Rottneroskoncernen den 

spanska massafabriken 

Miranda SA. Miranda ligger 

vid floden Ebro utanför staden 

Miranda de Ebro 10 mil 

söder om Bilbao i Spanien 

och är koncernens första pro- 

duktionsenhet utanför Sverige. Fabriken 

anlades 1940 och är därmed den yngsta 

av Rottneros fem massabruk. 

Vid Rottneros Miranda, SA tillverkas 

eukalyptusmassa genom sulfatmassaprocessen. 

Den totala årliga produktionskapaciteten 

uppgick vid övertagandet till 

cirka 140 000 ton men har nu ökat till 

cirka 148 000 ton. Fabriken drivs i kontinuerlig 

åretruntdrift och sysselsätter totalt 

173 personer. 

Den massa som produceras vid Miranda 

utgör ett mycket värdefullt komplement 

till koncernens övriga mekaniska och kemiska 

kvaliteter. Vid sidan av Spanien 

levereras massan främst till Frankrike och 

Italien. Den största enskilda kunden är 

den tidigare ägaren och globala producenten 

av mjukpapper och hygienartiklar, 

Kimberly-Clark. 

Miranda fram tills idag 

Från början använde Miranda sig av halm 

som råvara för framställning av textilfibrer. 

1968 påbörjades produktion av vedbaserad 

viskosmassa och först 1971, då 

stadsägda ENCE övertog fabriken, fick 

Miranda sin nuvarande produktionsinriktning. 

Produktionen av viskos- och fluffmassa 

lades ned under åttiotalet och istället 

inriktades produktionen helt på papperskvalitet 

av avsalumassa med eukalyptus 

som enda råvara. 

1987 tog amerikanska Scott Paper Co 

över fabriken och ökade då produktionskapaciteten 

till dagens nivå. I mitten på 

nittiotalet fusionerades Scott Paper Co 

med Kimberly-Clark Inc., som i sin tur 

sålde fabriken vidare till Rottneros. 

I dagens produktion används huvudsakligen 

eukalyptus globulus från Iberiska 

halvön som råvara. All råvara anskaffas 

externt genom Mirandas egen inköpsorganisation 

samt genom det helägda portugisiska 

dotterbolaget Rottneros Madeiras 

LDA. Rottneros Miranda SA har inga 

egna skogstillgångar. 


Under 1999 låg produktionen på 142 000 

ton (136 000) vilket utgör cirka 96 procent 

av den totala produktionskapaciteten. 

Produktionen gick enligt plan under 

Rottneros Miranda, SA 

året och låg endast nere under två veckors 

planerat underhållsstopp i juni. 

För att svara upp mot den mycket starka 

efterfrågan av eukalyptusmassa under 1999 

genomförde Rottneros betydande produktivitetsförbättringar 

vid övertagandet av 

Miranda. I juli och oktober sattes nya produktionsrekord 

med en genomsnittlig produktion 

på 427 ton massa per dygn. Samtidigt 

minskade 1999 års produktionskostnader 

med 4,7 procent jämfört med 

1998. 

Under året påbörjades ett antal investeringar 

som på sikt ska bidra till ytterligare 

produktutveckling. Det enskilt största 

projektet är en ny anläggning för produktion 

av klordioxid. 

Den nya anläggningen beräknas tas i drift 

i början av 2001 och kommer då att möjliggöra 

tillverkning av enbart högkvalitativ 

ECF-massa (Elemental Chlorine Free). 

På Miranda bedrivs också ett samarbetsprojekt 

inom energiområdet. Projektet 

skall öka den egna produktionen av elek- 

22 

tricitet och möjliggöra inköp av billig extern 

ånga istället för den ånga som i dagsläget 

produceras i egen gaspanna. Projektet 

beräknas bidra till kostnadsreduceringar 

på mellan 20 och 30 MSEK per år under 

de tio avtalsåren, vilket innebär sammanlagda 

besparingar på 260 MSEK. 

Besparingspotentialen beräknas i stort sett 

motsvara de uppskattade normala investeringsbehoven 

under den aktuella perioden. 

Vid sidan om de miljöförbättrande 

åtgärder som beskrivs i miljöredovisningen 

utvecklades också reningsprocessen för 

inkommande vatten, vilket bidragit till 

högre renhet på producerad massa. Inför 

kommande år planeras en ombyggnad av 

torkmaskinen. Projektet beräknas bidra 

till att torkningskapaciteten ökar med 

40 ton/dygn samtidigt som torkningskostnaden 

minskar. 

2000-säkring av alla IT-system slutfördes 

under året.

SIA Rottneros Baltic bedriver verksamhet i 

Lettland och ansvarar för de virkesvolymer 

som behöver importeras från Baltikum för 

att stödja koncernens råvarubehov. Bolagets 

transporter utgår från hamnarna i Ventspils, 

Riga och Salacgriva. I Ventspils är bolaget 

den största exportören av rundved. 

Konkurrensen på virkesmarknaden har 

de senaste åren blivit allt hårdare och det 

är därför viktigt för koncernen att kunna 

säkra råvaruleveranserna via en egen organisation. 

Viss försäljning till extern industri förekommer, 

främst av råvara som inte används 

inom koncernen. Målsättningen är att denna 

råvara så långt som möjligt ska bytas mot 

användbar råvara. På så sätt kan man till- 

SIA Rottneros Baltic 

godoräkna extern försäljning som råvarutillskott 

samtidigt som man uppnår miljövinster 

genom samordning av transporter. 


Trots hårdare konkurrens ökade volym och 

omsättning med 35 procent jämfört med 

1998. 

Under året försåg SIA Rottneros Baltic 

koncernen med omkring 15 procent av det 

totala råvarubehovet, vilket är en ökning 

jämfört med 1998. 

Bolaget levererade under året ca 200 fartygslaster 

med råvara till den skandinaviska 

skogsindustrin, vilket motsvarar drygt 

400 000 m3 . 

Bolagets huvudkontor flyttades under 

23 

året till staden Ventspils. Flytten innebar att 

antalet anställda minskades med tre personer 

till att idag omfatta 23 lettiska medarbetare. 

Under året tecknades nya långtidskontrakt 

med två fartyg som uppfyller ställda 

miljökrav, vilket bland annat innefattar 

användning av lågsvavligt drivmedel. 

I branschen pågår en strukturering som 

innebär att leverantörerna av skogsråvara 

blir allt färre och större. Målet för SIA 

Rottneros Baltic under år 2000 är att ytterligare 

befästa sin starka position samt att 

aktivt delta i den pågående struktureringsprocessen. 

KONCERNENS ENHETER


Kurt Wallin 

är VD för 

Rockhammar 

Timber AB 

Sågverket ligger nära Lindesberg 

i Bergslagen och är en 

medelstor producent på marknaden 

för sågade trävaror. 

Virke av hög kvalitet tillverkas 

för försäljning till den 

europeiska bygg- och snickeriindustrin. 

Sågverket syssel- 

sätter 60 personer och har en produktionskapacitet 

på 90 000 kubikmeter torkade 

trävaror per år. 

Sågverket ligger i anslutning till massafabriken 

i Rockhammar, vilket ger en rad 

samordningfördelar. (Se vidare under Rockhammars 

bruk.) 


En brand i februari ödelade Rockhammars 

justerverk. Detta hade självfallet en väsentlig 

negativ inverkan på årets verksamhet. 

Ingen person kom emellertid till skada 

och produktionen behövde bara stå stilla 

under ett dygn. Under återuppbyggnaden 

kunde justeringsprocessen utföras i Assi- 

Domäns sågverk i Hasselfors. Produktionen 

kom dock inte upp i tillräcklig kapacitet 

vilket medförde ett avbräck i leveranserna, 

dock utan att några kunder förlorades. 

Rockhammar Timber 

tusen m 3 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

88 

89 

Rockhammar Timber, 


av sågade trävaror 

90 

91 

92 

93 

Det nedbrunna justerverket togs i drift 

så sent som 1998. Gällande försäkringar 

täckte fullt ut såväl egendomsskador som 

avbrottskostnader. Ersättningen för egendomsskadan 

gav ett bokföringsmässigt 

nettoöverskott på 24 MSEK, som redovisas 

som en jämförelsestörande post i resultaträkningen 

för 1999. 

Det återuppbyggda och ännu modernare 

justerverket togs i drift den 17 september 

till en investeringkostnad av 36 MSEK. 

24 

94 

95 

Produktion 

Leveranser 

96 

97 98 

99 

Under år 2000 kommer produktionslinjen 

fokuseras mot en mer marknadsinriktad 

produktion. Producerande delar av 

sågverket försågs under året med ett sprinklersystem 

till en kostnad av 3 MSEK. 

2000-säkring av IT-systemen slutfördes 

under året. 

Rockhammars Sågverk 

Sågade trävaror 

m3 Produktions- 

1999 1998 

kapacitet 90 000 90 000 

Produktion 72 371 82 900 

Leveranser 

Kapacitets- 

62 200 87 900 

utnyttjande, % 

Medelantal 

80 92 

anställda 51 52

Förvaltningsberättelse 

• Koncernens resultat efter finansnetto 

uppgick till 111 MSEK (121). 

• Korrigerat för jämförelsestörande poster 

om 22 MSEK (191) erhölls en 

resultatförbättring om 159 MSEK. 

• Förvärvet av den spanska massafabriken 

Miranda, bidrog i hög grad till koncernens 

resultatförbättring. 

• Soliditeten är fortsatt stark och uppgick 

vid årsskiftet till 62 procent (81). 

25

Förvärv av massafabrik 

i Spanien 

Den 1 juni förvärvade Rottneros samtliga 

aktier i det spanska massaproducerande 

bolaget Kimberly-Clark Miranda, S.A. I 

uppgörelsen ingår ett femårigt leveransavtal 

med Kimberly-Clark för en del av Mirandas 

massaproduktion. Kimberly-Clark är en 

ledande global producent av tissue och 

hygienartiklar. 

Massafabriken, som ligger i norra 

Spanien, har cirka 175 anställda och producerar 

årligen cirka 148 000 ton blekt 

eukalyptussulfat. Massan avsätts främst i 

Spanien, Italien och Frankrike och används 

till tissue samt skrivoch tryckpapper. 

Efter förvärvet har Rottneros totala produktionskapacitet 

ökat till drygt 700 000 

årston pappersmassa för avsalu. 

I detta bokslut ingår Mirandas verksamhet 

från och med juni till och med december 

1999. På sidan 35 framgår effekten av 

förvärvet på koncernens resultatoch 

balansräkningar som om Miranda ingått i 

koncernen hela året (Proforma). 

I den förvärvskalkyl som upprättades i 

samband med förvärvet gjordes en reservering 

för förväntade nödvändiga miljöinvesteringar 

på netto 70 MSEK sedan 

latent skatt beaktats. Dessutom nedjusterades 

värdet av de materiella anläggningstillgångarna 

med netto 20 MSEK. Totalt 

uppkom vid förvärvstillfället latenta skattefordringar 

på 97 MSEK varav 19 MSEK 

upplösts per 99-12-31 och belastats årets 

koncernresultat. 

Brand i Rockhammar 

sågverk 

Den 19 februari drabbades sågverket i 

Rockhammar av en brand, som totalförstörde 

det nya justerverk som togs i bruk 

under 1998. Gällande försäkringar täcker 

kostnaderna för såväl egendoms- som avbrottsskador. 

Ersättningen för egendomsskadan 

resulterade i en bokföringsmässig 

vinst på cirka 24 MSEK som ingår i jämförelsestörande 

poster i koncernresultaträkningen. 

Driften i det återuppförda justerverket 

påbörjades den 17 september. 

Marknaden 

Massamarknaden utvecklades positivt under 

1999 till följd av en förbättrad balans 

mellan utbud och efterfrågan. 

De beslut som togs under 1998 om 

nedläggningar och avstängningar av massafabriker 

nådde under andra halvåret 

1999 full effekt. Avstängningarna gjordes 

framförallt i USA och berodde på skärpt 

miljölagstiftning och på dålig lönsamhet i 

de aktuella anläggningarna. Sammantaget 

medförde detta ett minskat utbud på 

världsmarknaden. 

Ökad efterfrågan kom främst från Asien, 

där betydande ny utökad produktion av 

papper tillkom i början av 1999 samtidigt 

som den ekonomiska krisen i stort övervanns. 

Även i Europa var efterfrågan starkare 

än under tidigare år, särskilt under 

sommarmånaderna. 

I slutet av 1998 och under första kvartalet 

1999 låg NBSK-priset stilla på 460 

USD per ton, vilket var den lägsta prisnivån 

sedan 1993. Detta trots att Norscanlagret 

under perioden som högst var 

1 732 000 ton, vilket under de senaste tre 

åren betraktats som en ganska normal 

nivå. 

Mot slutet av första kvartalet 1999 inleddes 

en period av prishöjningar som 

fortsatte under återstoden av året. Kemisk 

kortfiber ledde uppgången och påverkade 

i positiv riktning övriga massakvaliteter till 

följd av minskande Norscanlager. Under 

perioden mars-juli steg priset för kortfibrig 

massa från 360 EUR till 480 EUR och 

priset för långfibrig massa från 460 USD till 

520 USD. Skillnaden i prisuppgång kan 

delvis förklaras av eurons försvagning 

gentemot USD men även omräknat till 

samma valuta var prisskillnaden historiskt 

sett liten mellan lång- och kortfibrig 

massa. Även prisskillnaderna mellan magnefitmassa 

och CTMP mot NBSK minskade 

under året. 

NBSK-priset nådde vid årsskiftet 600 

USD och priset för kortfibrig massa 580 

EURO. Norscanlagret hade i oktober gått 

ned till 1 143 000 ton och var vid årsskiftet 

kvar på denna låga nivå, som är den 

lägsta sedan juni 1995. 


och efterfrågan medförde att kapacitetsutnyttjandet 

för avsalumassa under 1999 

ökade till 95 procent från 88 procent året 

före. 

Marknaden för sågade trävaror prägla- 

Sulfitmassa 

11% 

CTMP/ 

TMPmassa 

16% 

Koncernens produkter 

Slipmassa 19% 

Sågade trävaror 5% 

26 

Virkesanskaffningsorganisation 

3% 

Sulfatmassa 

46% 

Respektive produkts andel av total omsättning 1999. 

des av stor osäkerhet och stördes av fortsatt 

alltför hög produktion i förhållande 

till efterfrågan. Viss förbättring i balansen 

mellan utbud och efterfrågan skedde dock 

under årets sista månader. Jämfört med 

1998 ökade den svenska sågverksproduktionen 

med drygt en procent medan leveranserna 

var oförändrade. 

Till följd av obalansen på marknaden 

var läget under 1999 ogynnsamt med lägre 

genomsnittspriser än året innan. Även den 

svenska kronans relativa styrka mot euron 

hade en prisdämpande effekt uttryckt i 

SEK. 

Produktion och leveranser 

Koncernens fem massafabriker i Rottneros, 

Rockhammar, Utansjö, Vallvik och Miranda 

de Ebro har en total kapacitet på 707 000 

ton per år (555 000). 

Produktion (ton) 1999 1998 

Sulfatmassa 253 000 134 400 

Magnefitmassa 62 300 61 300 

Slipmassa 137 700 127 200 

CTMP/TMP 116 400 112 200 

Summa 569 400 435 100 

Leveranser (ton) 1999 1998 

Sulfatmassa 244 700 150 000 

Magnefitmassa 65 900 57 400 

Slipmassa 134 700 133 700 

CTMP/TMP 118 300 117 300 

Summa 563 600 458 400 

I sulfatvolymerna ingår Mirandaenheten 

där 84 106 ton producerades under de sju 

månader anläggningen ingick i Rottneroskoncernen. 

84 700 ton levererades. 

Det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet 

under 1999 var 89 procent (82) fördelat 

på magnefitmassa 89 procent (88), slipmassa 

86 procent (79) samt CTMP/TMP 

86 procent (83). För sulfatmassan var motsvarande 

kapacitetsutnyttjande 92 procent 

(78). Den låga utnyttjandegraden 1998 

berodde på det sodapannhaveri som drabbade 

Vallvik i slutet av september 1998. 

Haveriet påverkade också kapacitetsutnyttjandet 

under 1999. Under året översteg 

produktionen leveranserna, eftersom de 

låga lagernivåerna vid återupptagandet av 

produktionen måste återställas till normal 

nivå. 

Totalt medförde sodapannehaveriet ett 

produktionsbortfall på 83 253 ton, varav 

under 1999 29 270 ton. 

Sågverket i Rockhammar har en årlig 

produktionskapacitet på 90.000 m 3 torkade 

trävaror. Under året producerades 

72 400 m 3 (82 900) medan leveranserna

Eget kapital 

MSEK 

1 500 

1 250 

1 000 

750 

500 

250 

0 

Avkastning och eget kapital 

Avkastning 

% 

60 

*) 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

*Korrigerat för jämförelsestörande poster om 191 MSEK 

blev avkastningen negativ. 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

-10 

uppgick till 62 200 m 3 (87 000). De låga 

utfallen i år vad avser både produktion 

och leveranser berodde i huvudsak på 

följdverkningarna av den brand som kommenterats 

ovan. 

Råvaror 

Rottneros största enskilda kostnadspost är 

råvarukostnader, det vill säga kostnader 

för massaved, sågverksflis och sågtimmer. 

Koncernens råvarukostnader uppgick 1999 

till 760 MSEK (592), varav 89 procent 

(84) avsåg massaved och flis och 11 procent 

(16) sågtimmer. 

De relativt låga kostnaderna 1998 berodde 

på det produktionsbortfall som 

sodapannhaveriet i Vallvik förorsakade. 

1999 belastades med råvarukostnader i 

Miranda på 132 MSEK. 

Den lettiska virkesanskaffningsorganisationen, 

SIA Rottneros Baltic, levererade 

cirka 15 procent (15) av koncernens svenska 

råvarubehov. Det av Rottneros Miranda, 

S.A. helägda dotterbolaget i Portugal, 

Rottneros Madeiras, Lda, stod under 1999 

för cirka 18 procent av Rottneros Mirandas 

råvaruförsörjning. 

Fakturering, resultat 

och finansiell ställning 

Av proformasammanställningen på sidan 

35 framgår effekterna av Mirandaförvärvet 

på koncernens resultatoch balansräkningar 

som om Miranda ingått hela året, 

det vill säga tolv månader i stället för sju. 

Koncernens nettoomsättning 1999 uppgick 

till 2 101 MSEK (1 603), varav 474 

MSEK (442) avsåg den svenska marknaden. 

Av den totala nettoomsättningen svarade 

massa för 1 941 MSEK (1 433), 

sågade trävaror för 103 MSEK (134) och 

råvaror för 57 MSEK (36). 

Rörelseresultatet för koncernen uppgick 

till 123 MSEK (120) och resultatet efter 

finansnetto till 111 MSEK (121). Korrigerat 

för jämförelsestörande poster om netto 

22 MSEK (191), där den största posten 

är bokföringsmässig nettointäkt av försäkringsersättning 

för det på grund av brand 

förstörda justerverket i Rockhammar (föregående 

år 191 MSEK för den havererade 

sodapannan i Vallvik) belöpte sig rörelseresultatet 

1999 sålunda till 101 MSEK 

(-71). Den positiva utvecklingen berodde 

framförallt på det goda resultatet i Rottneros 

Miranda men också den gynnsamma 

prisutvecklingen för övriga produkter inverkade 

positivt på utfallet. 

Utansjöfabriken visade emellertid under 

1999 fortsatt förlust trots genomförda 

rationaliseringsåtgärder och förbättrat 

marknadsläge för magnefitmassa. För sågade 

trävaror var pris- och kostnadssituationen 

inte tillfredsställande under 1999. 

Dessutom stördes verksamheten av den 

ovannämnda branden. 

Rörelseresultatet för de massaproducerande 

enheterna uppgick till 117 MSEK 

(-60), sedan jämförelsestörande post om 

4 MSEK (191) exkluderats. Sågverkets 

rörelseresultat, sedan jämförelsestörande 

poster på 24 MSEK uteslutits, uppgick till 

-14 MSEK (-7). I posten jämförelsestörande 

poster ingår också en belastning på koncernen 

med 6 MSEK för avgångsvederlag 

till personer i ledande befattningar. 

Resultatet efter finansnetto i moderbolaget 

belöpte sig till 42 MSEK (-5). 

Koncernresultatet per aktie efter full 

skatt blev 0,43 SEK (0,60). 

Likvida medel inklusive kortfristiga pla- 

MSEK 

1 000 

800 

600 

400 

200 

0 

Likviditetsutveckling 

Likviditetskrav 

10% av nettooms 

Likvida medel inkl 

kortfristiga placeringar 

och outnyttjade krediter 

27 

% av nettoomsättning 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

% 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Soliditet 

% 

80 

60 

40 

20 

0 

91 

Soliditet/Skuldsättningsgrad 

92 

93 

94 

Skuldsättningsgrad 

95 

96 97 98 99 

ceringar samt outnyttjade krediter uppgick 

till 599 MSEK (672). Skuldsättningsgraden 

var vid årsskiftet 0,5 (0,2) och soliditeten 

uppgick till 62 procent (81), medan det 

egna kapitalet per aktie utgjorde 6,13 SEK 

(5,85). 

SPP-överskott 

Enligt meddelande från SPP utgör Rottneroskoncernens 

andel av ITP-medel cirka 

29 MSEK. 

Avkastning 

Lönsamhetsmålet har satts att över en konjunkturcykel 

ge en god avkastning. Målet 

är att avkastningen på eget kapital efter 

full skatt över en konjunkturcykel i genomsnitt 

minst skall motsvara avkastningen på 

den riskfria räntan (femårig statsobligation) 

med tillägg för en riskpremie på 3-5 procentenheter. 

Vid dagens ränteläge motsvarar 

detta en avkastning på 8-10 procent. 

Den genomsnittliga årliga avkastningen de 

senaste sex åren har uppgått till drygt 18 

procent. 

Finansiell styrka 

Rottneros verksamhet är starkt konjunkturberoende 

och har därmed en väsentlig 

rörelserisk. Det är därför av största vikt 

att koncernens verksamheter utvecklas i 

finansiell balans under en gynnsam konjunkturcykel 

för att bibehålla den finansiella 

uthålligheten under svagare år. Därför 

har målet för den finansiella styrkan, mätt 

som traditionell soliditet, satts till att över 

en konjunkturcykel aldrig understiga 

40 procent. Rottneros höga soliditet är 

därför en garanti för en stabil och långsiktig 

verksamhet. 

Koncernens finansiella ställning är 

mycket stark. Det egna kapitalet uppgick 

vid årsskiftet till 1 284 MSEK (1 220) eller 

6,13 SEK (5,85) per aktie med en soliditet 

på 62 procent (81). Skuldsättningsgraden 

var 0,5 ggr (0,2), vilket innebär att verk- 

ggr 

4 

3 

2 

1 

0

KONCERNEKONOMI 

samheten till stora delar finansieras med 

eget kapital. De något försämrade relationstalen 

under 1999 berodde på 

Mirandaförvärvet. 

Valutasituationen 

Fakturering i utländska valutor uppgick 

under 1999 till cirka 75 procent av den 

totala omsättningen och var nästan uteslutande 

i USD eller euro-avhängiga valutor. 

Den under 1999 ytterligare förstärkta 

US-dollarn hade en positiv effekt på koncernens 

rörelseresultat. Den högre genomsnittliga 

dollarkursen under 1999 i jämförelse 

med 1998 medförde högre intäkter 

brutto med cirka 21 MSEK. De terminskontrakt 

som förföll under året utföll 

emellertid med cirka 7 MSEK lägre belopp 

än vad som skulle ha erhållits vid försäljning 

av de säkrade dollarna till gällande 

avistakurs, varför nettoeffekten till följd 

av den högre dollarkursen begränsades till 

cirka 14 MSEK. 

Koncernens terminskontrakt i USD för 

år 2000 uppgick vid årsskiftet till 46,5 

MUSD. Den genomsnittliga kursen för 

dessa kontrakt, som motsvarar drygt hälften 

av beräknade USD-ingångar är 8,25 

SEK per USD. Terminskontrakt i andra 

valutor finns inte tecknade. 

SEK 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

0 

Styrelsen har beslutat att kurssäkring kan 

ske av förväntade nettoflöden i utländsk 

valuta på rullande basis för högst 36 månader. 

För närvarande kurssäkras enbart USD 

upp till maximalt följande nivåer: 70% 

1-12 månader; 50% 13-24 månader och 

30% 25-36 månader. 

Skattesituationen 

Underskottsavdragen i koncernens bolag 

uppgick vid årsskiftet till cirka 665 MSEK, 

varav i Sverige cirka 520 MSEK, som kan 

utnyttjas framgent. Till följd härav har 

28 

Valutakursutveckling 

SEK/DEM SEK/USD DEM/USD 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

obeskattade reserver om sammanlagt 388 

MSEK i de svenska dotterföretagen inte 

belastats med latent skatteskuld, utan 

beloppet har i sin helhet tillförts bundet 

eget kapital i koncernbalansräkningen. 

Latenta skattefordringar på 104 MSEK 

(28) redovisas bland långfristiga fordringar 

i koncernbalansräkningen. Se not 20 

och 31. 

Känslighetsanalys 

DEM 

2,0 

Koncernens verksamhet är i och med 

fokuseringen på massaproduktion extremt 

Kvartalsdata koncernen 

1999 1 9 9 8 1 9 9 7 

(MSEK) IV III II I IV III II I IV III II I 

Nettoomsättning, 

Rörelseresultat före 

avskrivningar och jäm- 

681 600 491 329 315 385 445 458 412 401 401 400 

förelsestörande poster 122 69 15 -12 -18 3 19 1 40 27 -6 -4 

Avskrivningar 

Jämförelsestörande 

-22 -25 -24 -22 -18 -19 -20 -19 -16 -17 -18 -18 

poster 4 -2 24 -4 191 - - - -28 0 0 0 

Rörelseresultat 104 42 15 -38 155 -16 -1 -18 -4 10 -24 -22 

Finansnetto 

Resultat efter 

-6 -4 - -2 -1 – – 2 1 -1 1 1 

finansiella poster 98 38 15 -40 154 -16 -1 -16 -3 9 -23 -21 

Skatt -14 -6 - - - - - - - - - - 

Resultat efter skatt 

Produktion massa, 

84 32 15 -40 154 -16 -1 -16 -3 9 -23 -21 

tusen ton1) Leveranser massa, 

152,9 150,2 153,8 112,5 81,6 110,2 123,4 119,9 117,0 109,8 114,6 123,1 

tusen ton 

Produktion sågade 

163,1 159,4 139,9 101,2 96,3 110,7 123,8 127,6 108,0 106,2 119,1 121,2 

trävaror tusen m3 Leveranser sågade 

18,7 13,1 19,4 21,2 20,9 17,4 21,8 22,8 20,9 17,6 20,5 22,2 

trävaror, tusen m3 15,5 13,9 17,8 15,0 22,5 20,4 20,9 23,2 18,4 18,8 19,0 19,5 

1) Produktionsbortfallet i Vallvik på grund av sodapannhaveriet uppgick under 1998 

(fr o m den 24 september) till 53.983 ton och under 1999 till 29.270 ton. 

1,9 

1,8 

1,7 

1,6 

1,5 

1,4 

0

Känslighetsanalys 

MSEK Förändring 

Effekten på 

årsresultat efter finansnetto 

Försäljningspris massa 100 kr/ton 69 

Elpris *) 1 öre/kWh 8 

Virkesråvara, massa 10 kr/m3f 24 

Försäljningspris sågade trävaror 100 kr/m3 10 

Virkesråvara sågade trävaror 10 kr/m3to 2 

*) För de svenska enheterna upprättades under 1998 ett tvåårskontrakt för elleveranser avseende 

åren 2000 och 2001 till ett fast pris per kWh för vardera året. 

utsatt för fluktuationer på marknaden. En 

rad faktorer påverkar koncernens rörelseresultat, 

där massapriset är den faktor 

som har överlägset störst effekt. Som belysande 

exempel kan nämnas att om årsgenomsnittet 

för massapriset förändras 100 

USD per ton, påverkas årsresultatet vid en 

dollarkurs på 8 SEK, alla andra påverkansfaktorer 

oförändrade, med i storleksordningen 

550 MSEK. 

Investeringar 

Koncernens investeringar i anläggningar 

uppgick under 1999 till 164 MSEK (205), 

varav den nya sodapannan i Vallvik 

81 MSEK (154) och det nya justerverket i 

Rockhammar Timber 36 MSEK. Värdet 

av de förvärvade anläggningstillgångarna 

i Miranda utgjorde 112 MSEK, varför de 

totala investeringarna i anläggningstillgångar 

under 1999 totalt belöpte sig till 

276 MSEK. 

Det åtgärdsprogram som vidtagits för 

att IT-säkra verksamheten inför millennieskiftet 

visade sig tillfyllest och inga problem 

uppstod. I programmet ingick ett omfattande 

arbete med uppdatering av enheternas 

order-, fakturerings- och lagersystem, 

som slutfördes till en kostnad av 5 MSEK 

som belastats årets rörelseresultat. 

Personal 

Medeltalet årsanställda i koncernen uppgick 

1999 till 884 personer (716), varav i 

moderbolaget 12 (7). 

Löner och ersättningar inklusive sociala 

avgifter belöpte sig för koncernen till 308 

MSEK (283), varav för moderbolaget till 

10 (7). 

Förvärvet av Rottneros Miranda med 

dess portugisiska dotterbolag Rottneros 

Madeiras medförde en personalökning om 

178 personer. 

1998 belastades resultatet med 12 MSEK 

för avtalspensioner, vilket avsåg 21 personer 

i Utansjö och Vallvik. Detta tillsammans 

med uppsägningar i Utansjö med 

Investeringar och avskrivningar 

Materiella Totala planenliga avskrivn 

anläggnings- 

Planenliga avskrivn materiella 

tillgångar 

anläggningstillgångar 

MSEK 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

totalt 40 personer förklarar den relativt 

låga ökningen i personalkostnader trots 

Mirandaförvärvet. 

Avgångsvederlag till personal i ledande 

befattningar belastade årets resultat med 

6 MSEK och ingår i jämförelsestörande 

poster i resultaträkningen. 

Styrelsens arbetssätt 

Rottneros styrelse består av sex ledamöter 

valda av bolagsstämman samt två ledamöter 

utsedda av de anställda. Vidare finns 

två suppleanter utsedda av de anställda. 

Bland de bolagsstämmovalda ledamöterna 

ingick till och med den 31 oktober verkställande 

direktören. Andra tjänstemän i 

bolaget har deltagit i styrelsens sammanträden 

som föredragande och/eller i administrativa 

funktioner. Styrelsen behandlar 

alla ärenden av betydelse och några kommittéer, 

med undantag av den av bolags- 

29 

stämman utsedda nomineringskommittén, 

är inte utsedda. 

Styrelsen hade under 1999 elva protokollförda 

sammanträden. Styrelsearbetet 

följer en i förväg uppgjord plan, i synnerhet 

vad gäller löpande ärenden. Vid varje 

sammanträde behandlas i förväg utvalda 

strategiska frågor. Behandling av övriga 

ärenden styrs av varje enskilt ärendes 

karaktär. Styrelsen erhåller varje månad 

en rapport över bolagets resultatoch likviditetsutveckling. 

Bolagets revisorer var närvarande vid 

ett styrelsesammanträde hösten 1999. 

Miljö 

Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet 

enligt gällande miljöbestämmelser 

i samtliga fem massatillverkande bolag. 

Dessa tillstånd- och anmälningspliktiga 

verksamheter påverkar den yttre miljön 

genom utsläpp i luft och vatten. Inga miljötillstånd 

eller koncessioner är under 

omprövning. Information om de aktuella 

verksamheternas miljökonsekvenser ges på 

sidorna 45-52 i föreliggande årsredovisning. 

Utsikter för år 2000 

Den positiva marknadsutveckling för massa 

som inleddes mot slutet av första kvartalet 

1999 och sedan fortsatte stadigt uppåt, har 

fortsatt under inledningen av 2000 med 

åtföljande låga Norscanlager och fortsatt 

stark efterfrågan på avsalumassa. 

Priserna har gått upp sedan årsskiftet och 

NBSK noteras för närvarande i 630 USD 

per ton och kortfibersulfat till 600 EUR. 

Förutsättningarna för ytterligare prishöjningar 

under året är goda. Därför förväntas 

väsentlig förbättring av resultaten för 

koncernens massaproducerande enheter. 

Marknaden för sågade trävaror är svår 

att bedöma. Ett svagt resultat förutses för 

denna, relativt lilla, del av koncernen.

Förslag till vinstdisposition 

Enligt upprättad koncernbalansräkning per 1999-12-31 uppgår koncernens fria medel 

till 366 MSEK. Avsättning till bundna fonder föreslås inte. 

Till bolagsstämmans förfogande står: 

Balanserad vinst 322.305.628:36 

Årets nettovinst 42.335.862:34 

Kronor 364.641.490:70 

Styrelsen föreslår: 

Att till aktieägarna utdelas 

0,25 SEK per aktie 52.333.026:25 

Att i ny räkning balanseras 312.308.464:45 

364.641.490:70 

Karlstad den 14 mars 2000 

Jörgen Nordin 

Styrelseordförande 

Michael Hasselquist Jaroslav Havlicek Lars Jonsson 

Lennart Nellbeck Bengt Nordin Lennart Nylander 

Robert Romlöv Gunnar Skoog Lars Blecko 

Verkställande direktör 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 16 mars 2000 

Uno Lindgren Ingvar Pramhäll 

Aukt. revisor Aukt. revisor 

Ernst & Young AB Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB 

30

Resultaträkningar 

1 januari – 31 december 

31 

KONCERNEN MODERBOLAGET 

MSEK Not 1999 1998 1999 1998 

Nettoomsättning 1 2 101 1.603 – – 

Förändring av lager färdiga varor 29 -72 – – 

Aktiverat arbete för egen räkning 1 – – – 

Övriga rörelseintäkter 2 78 95 – – 

Administrationsersättning från dotterbolag 7 – – 20 16 

2 209 1.626 20 16 

Råvaror och förnödenheter -1 219 -931 – – 

Övriga externa kostnader 5, 7 -465 -392 -11 -8 

Personalkostnader 3, 4 -315 -291 -10 -7 

Avskrivningar av anläggningstillgångar 

enligt plan 14, 15 -94 -76 – – 

Jämförelsestörande poster 6 22 191 -6 – 

Övriga rörelsekostnader -15 -7 -3 -4 

RÖRELSERESULTAT 123 120 -10 -3 

Resultat från finansiella investeringar: 

Resultat från andelar i koncernföretag 8 -4 – 57 -4 

Resultat från övriga värdepapper och 

fordringar som är anläggningstillgångar 9 2 2 1 2 

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 10 2 4 3 3 

Räntekostnader och liknande resultatposter 11 -12 -5 -9 -3 

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 111 121 42 -5 

Betald skatt 13 -1 – – – 

Latent skatt 13 -19 – – – 

ÅRETS RESULTAT 91 121 42 -5

Balansräkningar 

per 31 december 

32 


MSEK Not 1999 1998 1999 1998 

TILLGÅNGAR 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Immateriella anläggningstillgångar 14 

Affärsvärde/Goodwill 27 50 – – 

27 50 – – 

Materiella anläggningstillgångar 15,16 

Byggnader och mark 176 122 – – 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 742 440 – – 

Inventarier och installationer 

Pågående projekt avseende 

15 12 – – 

materiella anläggningstillgångar 35 198 – – 

968 772 – – 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andelar i koncernföretag 17 – – 418 232 

Andelar i intresseföretag 18 – – – – 

Andra långfristiga värdepappersinnehav 19 14 14 13 13 

Andra långfristiga fordringar 20, 31 121 60 16 32 

135 74 447 277 

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 130 896 447 277 

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 

Varulager m m 21 335 253 – – 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 383 172 – – 

Fordringar hos koncernföretag – – 618 554 

Övriga fordringar 22 57 144 16 1 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 12 10 1 1 

452 326 635 556 

Kassa och bank 27, 29 147 27 55 18 

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 934 606 690 574 

SUMMA TILLGÅNGAR 2 064 1.502 1 137 851

33 


MSEK Not 1999 1998 1999 1998 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

EGET KAPITAL 24 

Bundet eget kapital 

Aktiekapital 105 105 105 105 

Bundna reserver/Reservfond 819 772 354 354 

Omräkningsdifferens -6 – – – 

Fritt eget kapital 

Balanserad vinst 275 222 322 348 

Årets resultat 91 121 42 -5 

SUMMA EGET KAPITAL 1 284 1 220 823 802 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner och liknande 

förpliktelser 4 – – – 

Övriga avsättningar 25 111 – – – 

Summa avsättningar 115 – – – 

LÅNGFRISTIGA SKULDER 

Checkräkningskredit 27, 29 – – – – 

Övriga skulder 28 2 26 – 

SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 26 28 2 26 – 

KORTFRISTIGA SKULDER 

Skulder till kreditinstitut 29 259 45 258 45 

Leverantörsskulder 218 156 1 – 

Växelskulder 36 – – – 

Skatteskulder 1 – – – 

Övriga skulder 35 8 18 – 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28 88 71 11 4 

SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 637 280 288 49 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 064 1.502 1 137 851 

STÄLLDA SÄKERHETER 29 205 205 – – 

ANSVARSFÖRBINDELSER 30 2 3 2 3

Kassaflödesanalyser 

1 januari – 31 december 

34 


MSEK Not 1999 1998 1999 1998 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Rörelseresultat 

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 

123 120 -10 -3 

Avskrivningar 94 76 – – 

217 196 -10 -3 

Resultat från andelar i dotterföretag -4 – 57 -4 

Resultat från övriga värdepapper 2 – 1 2 

Förlust vid utrangering av anläggningstillgångar 2 1 – – 

Bokföringsmässig vinst vid brand/haveri -29 -191 – – 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 2 7 3 3 

Räntekostnader och liknande resultatposter -12 -5 -9 -3 

Latent skatt -19 – – – 

Betald inkomstskatt -1 – – – 

KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

FÖRE FÖRÄNDRINGAR AV RÖRELSEKAPITAL 

OCH FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING 

Förändring av rörelsekapital 

158 8 42 -5 

Förändring av varulager -82 37 – – 

Förändring av kortfristiga fordringar 12 -126 -37 -79 16 

Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande) 143 15 26 1 

SUMMA RÖRELSEKAPITALFÖRÄNDRING -65 15 -53 17 

Erhållen försäkringsersättning 34 198 – – 

KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Investeringsverksamheten 

127 221 -11 12 

Förvärv av anläggningstillgångar/dotterföretag 12 -112 -5 -186 -6 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -164 -205 – – 

Förändring av långfristiga fordringar -61 -32 16 -32 

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -337 -242 -170 -38 

Finansieringsverksamheten 

Upptagna lån 240 46 239 45 

Amorterad skuld -1 -2 – – 

Utbetald utdelning -21 -42 -21 -42 

Förändring av avsättningar 118 – – – 

Omräkningsdifferens -6 – – – 

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 330 2 218 3 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 120 -19 37 -23 

Likvida medel vid årets början 27 46 18 41 

Likvida medel vid årets slut 147 27 55 18 

Outnyttjade krediter 452 645 412 555 

Disponibel likviditet vid årets slut 599 672 467 573

Koncernens resultaträkning Proforma * 

MSEK Proforma 

1999 1999 1998 

Nettoomsättning 2 291 2 101 1 603 

Förändring färdigvarulager 25 30 -72 

Övriga rörelseintäkter 81 78 95 

SUMMA INTÄKTER 2 397 2 209 1 626 

Råvaror och förnödenheter -1 346 -1 219 -931 

Övriga externa kostnader -496 -465 -392 

Personalkostnader -341 -315 -291 

Avskrivningar -101 -94 -76 

Jämförelsestörande poster 22 22 191 

Övriga rörelsekostnader -15 -15 -7 

SUMMA KOSTNADER -2 277 -2 086 -1 506 

RÖRELSERESULTAT 120 123 120 

Finansiella poster -16 -12 1 

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 104 111 121 

Betald skatt -1 -1 - 

Latent skatt -19 -19 - 

RESULTAT EFTER SKATT 84 91 121 

Koncernens balansräkning Proforma * 

MSEK Proforma 

Dec 1999 Dec 1999 Dec 1998 

Anläggningstillgångar 1 119 1 130 896 

Varulager 319 335 253 

Kortfristiga fordringar 448 452 326 

Likvida medel 26 147 27 

SUMMA TILLGÅNGAR 1 912 2 064 1 502 

Eget kapital 1 242 1 284 1 220 

Avsättningar 

Långfristiga skulder 

125 115 - 

Räntebärande 2 2 2 

Ej räntebärande 

Kortfristiga skulder 

40 26 - 

Räntebärande 192 259 45 

Ej räntebärande 311 378 235 

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 912 2 064 1 502 

* Visar resultat och ställning om Miranda ingått i koncernen hela året. 

35

Koncernen 

Fem år i sammandrag 

1999 2) 1998 1997 1996 1995 

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT, MSEK 

Nettoomsättning 2.101 1.603 1.614 1.533 2.653 

Rörelseresultat före avskrivningar 

och jämförelsestörande poster 195 5 57 -104 810 

Planenliga avskrivningar -94 -76 -69 -64 -63 

Jämförelsestörande poster 22 191 -28 81 – 

Rörelseresultat 123 120 -40 -87 747 

Finansnetto -12 1 2 18 12 

Resultat efter finansnetto 111 121 -38 -69 759 

Resultat efter skatt 91 121 -38 -69 723 

BALANSPOSTER, MSEK 

Anläggningstillgångar 1.130 896 739 824 805 

Varulager 335 253 291 236 328 

Kortfristiga fordringar 452 326 289 315 375 

Kortfristiga placeringar – – 30 137 78 

Likvida medel 147 27 15 69 451 

Eget kapital 1.284 1.220 1.140 1.220 1.394 

Avsättningar 115 – – – – 

Långfristiga räntebärande skulder 2 2 1 2 49 

Långfristiga ej räntebärande skulder 26 – – 86 85 

Kortfristiga räntebärande skulder 259 45 2 43 39 

Kortfristiga ej räntebärande skulder 378 235 221 230 470 

Balansomslutning 2.064 1.502 1.364 1.581 2.037 

NYCKELTAL 

Rörelsemarginal 1) % 10,3 12,2 1,9 -1,5 30,5 

Vinstmarginal 1) % 5,9 7,5 -2,4 -5,7 28,2 

Avkastning på sysselsatt kapital % 9 11 -2 -4 49 

Avkastning på eget kapital efter 

full skatt % 7 10 -3 -5 52 

Soliditet % 62 81 84 77 68 

Skuldsättningsgrad ggr 0,5 0,2 0,2 0,3 0,5 

Andel riskbärande kapital % 62 81 84 77 68 

Räntetäckningsgrad ggr 10,3 25 -3,8 -5,3 49 

ÖVRIGT 

Investeringar, MSEK 276 210 100 80 102 

Medeltal anställda 884 716 709 724 735 

1) Inklusive jämförelsestörande poster. 

2) Per 1 juni 1999 förvärvades sulfatmassafabriken Miranda från Kimberly-Clark. 

Eget kapital. Redovisat eget kapital. 

Soliditet. Eget kapital i relation till balansomslutning. 

Skuldsättningsgrad. Kort- och långfristiga 

skulder samt latent skatteskuld i relation 

till eget kapital. 

Rörelsemarginal. Rörelseresultat före avskrivningar 

i relation till nettoomsättning. 

Definitioner 

Vinstmarginal. Rörelseresultat efter avskrivningar 

i relation till nettoomsättning. 

Avkastning på sysselsatt kapital. 

Resultat efter finansnetto med tillägg för 

räntekostnader dividerat med genomsnittlig 

balansomslutning med avdrag för icke 

räntebärande rörelseskulder. 

Avkastning på eget kapital efter full skatt. 

Resultat efter skatt i relation till genomsnittligt 

eget kapital. 

36 

Andel riskbärande kapital. Eget kapital i 

relation till balansomslutning. 

Räntetäckningsgrad. Resultat efter finansnetto 

med tillägg för räntekostnader dividerat 

med räntekostnader. 

P/E-tal. Börskurs vid årets utgång i förhållande 

till resultat per aktie efter full skatt. 

Direktavkastning. Utdelning i procent av 

börskurs vid årets utgång.

Redovisnings- och värderingsprinciper 

De redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med Årsredovisningslagen 

samt rekommendationer och uttalanden från Bokföringsnämnden, 

Redovisningsrådet och Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR). 

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år 

Koncernredovisning 

Koncernens resultatoch balansräkningar är upprättade enligt Redovisningsrådets 

rekommendation RR 1. 

Koncernbokslutet omfattar Rottneros AB och de bolag i vilka Rottneros 

AB direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av aktiernas röstvärde. 

De utländska dotterbolagen bedriver självständig verksamhet. 

Vid omräkning till svenska kronor av utländska dotterföretags resultatoch 

balansräkningar har den så kallade dagskursmetoden använts. Samtliga 

tillgångar och skulder i dotterföretagens balansräkningar har därvid 

omräknats till balansdagens kurs och samtliga poster i resultaträkningen 

till årets genomsnittskurs. Uppkomna omräkningsdifferenser har förts 

direkt till eget kapital. 

Intresseföretag 

Intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Då intresseföretagets 

omfattning är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande 

bild har ej kapitalandelsmetoden tillämpats. 

Fordringar och skulder i utländsk valuta 

Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats enligt Redovisningsrådets 

rekommendation RR 8. 

Detta innebär att samtliga fordringar och skulder i utländsk valuta värderats 

till svenska kronor efter den växelkurs som gällde per balansdagen. 

Skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har resultatförts. 

I de fall kursen säkrats genom terminsaffär har underliggande fordran 

eller skuld värderats till den dagskurs som gällde den dag terminskontraktet 

tecknades. Skillnaden mellan terminskursen och dagskursen 

vid kontraktets ingående, terminspremien, har periodiserats över kontraktets 

löptid. Periodiserad terminspremie redovisas som ränteintäkt eller 

räntekostnad. Orealiserade kursvinster och kursförluster på kortfristiga 

fordringar och skulder har nettoredovisats och tillförts rörelseresultatet 

med 0,5 MSEK. 

Fordringar och skulder 

Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om ej annat 

framgår. Fordringar upptas till det belopp med vilket de förväntas inflyta. 

Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott 

Rottneros följer Redovisningsrådets uttalande om redovisning av koncernbidrag 

och aktieägartillskott. Koncernbidrag redovisas efter sin ekonomiska 

innebörd. Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att 

minimera koncernens skatt redovisas som en minskning respektive ökning 

av fritt eget kapital. Aktieägartillskott redovisas hos givaren som en ökning 

av posten ”Andelar i koncernföretag”. Därvid prövas om nedskrivning av 

aktiernas värde är erforderlig. Hos mottagaren redovisas aktieägartillskottet 

direkt mot fritt eget kapital. 

Varulager 

Vid värdering av varulagret tillämpas Redovisningsrådets rekommendation 

RR 2. Detta innebär, att varulagret värderas till det lägsta av 

anskaffnings- och återanskaffningsvärdet eller verkligt värde enligt FIFOprincipen. 

Redovisning av leasingavtal 

Från och med 1 januari 1997 redovisas leasingavtal ingångna efter årsskiftet 

1996/97 enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 6. För 

leasingavtal avseende tjänstebilar, kontorsinventarier och andra inventarier 

av mindre värde tillämpas ej denna rekommendation. 

Avskrivningar 

Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärden och 

beräknade ekonomiska livslängder. Uppskrivningsbelopp för byggnader 

avskrives enligt plan. 

Följande avskrivningsprocentsatser har tillämpats: 

Goodwill 20 % 

Affärsvärde (se not 14) 16,4 % 

Tilläggsupplysningar (MSEK) 

37 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 

samt inventarier, och installationer 6,5 - 20,0 % 

Byggnader och mark 2,0 - 5,0 % 

För anskaffningsåret görs planenliga avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 

med halvt belopp. 

NOT 1 FÖRDELNING AV NETTOOMSÄTTNING 

OCH RÖRELSERESULTAT 

Nettoomsättningen och rörelseresultatet fördelar sig på rörelsegrenar 

enligt följande: 

Nettoomsättning Rörelseresultat 

1999 1998 1999 1998 

Massa 1.941 1.433 121 1) 131 1) 

Sågade trävaror 103 134 10 2) -7 

Råvaror 57 36 2 

Moderbolag - -10 3) -3 

Koncernposter -1 

Summa 2.101 1.603 123 120 

1) Inklusive jämförelsestörande poster om 4 MSEK (191). 

2) Inklusive jämförelsestörande poster om 24 MSEK. 

3) Inklusive jämförelsestörande poster om -6 MSEK. 

Nettoomsättningen fördelar sig på geografiska marknader enligt följande: 

1999 % 1998 % 

Sverige 474 22,6 442 27,6 

Övriga Norden 78 3,7 81 5,1 

Tyskland 371 17,7 331 20.6 

Italien 309 14,7 189 11,8 

Spanien 229 10,9 79 4,9 

Frankrike 141 6,7 85 5,3 

Österrike 39 1,9 90 5,6 

Övriga Europa 211 10,0 142 8,9 

Japan 81 3,9 68 4,2 

USA 63 3,0 39 2,4 

Sydkorea 16 0,8 10 0,6 

Övriga världen 89 4,2 47 2,9 

Summa 2.101 100,0 1.603 100,0 

NOT 2 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER 

I beloppen ingår försäkringsersättning för förlorade täckningsbidrag till 

följd av försäkringsfall i Vallvik och Rockhammar Timber med 25 MSEK 

(57) resp. 2 MSEK (-) samt 29 MSEK (22) avseende räddnings- och skadebegränsande 

kostnader i Vallvik. 

NOT 3 PERSONAL 

1999 1998 

Medelantal Varav män Medelantal Varav män 

anställda % anställda % 

Moderbolaget 12 83,3 7 71,4 

Dotterföretag 872 87,6 709 86,3 

Koncernen totalt 

Varav 

884 87,6 716 86,2 

Sverige 682 87,4 688 86,6 

Lettland 24 79,2 28 75,0 

Portugal 5 80,0 

Spanien 173 89,6 

884 87,6 716 86,2 

forts

Not 3 forts 

1999 1998 

Sociala Sociala 

kostnader kostnader 

Löner och (varav Löner och (varav 

andra pensions- andra pensionsersättningar 

kostnader) ersättningar kostnader) 

MSEK MSEK MSEK MSEK 

Moderbolaget 10,6 4,9 4,4 2,5 

(1,1) 1) (0,8) 1) 

Dotterföretag 215,1 83,4 188,6 87,3 

(11,6) (20,2) 

Koncernen totalt 225,7 88,3 193,0 89,8 

(12,7) 2) (21,0) 2) 

1) Av Moderbolagets pensionskostnader avser 0,5 MSEK (0,5) verkställande 

direktören. Några pensionskostnader eller pensionsförpliktelser för 

styrelsen finns ej. 

2) Av koncernens pensionskostnader avser 1,5 MSEK (0,9) verkställande 

direktörer. I beloppet för 1998 ingår kostnader för avtalspensionering 

med 9,4 MSEK. 

Löner och andra ersättningar fördelade mellan gruppen styrelse och verkställande 

direktörer samt övriga anställda: 

1999 1998 

Styrelsen och Övriga an- Styrelsen och Övriga anverkst. 

direk- ställda (varav verkst. direk- ställda (varav 

törer (varav bonus och törer (varav bonus och 

bonus) vinstandel) bonus) vinstandel) 

MSEK 

Moderbolaget 

MSEK MSEK MSEK 

Sverige 5,2 5,4 2,0 2,4 

Dotterföretag 

(0,2) (0,1) (0,0) (0,0) 

Sverige 2,7 181,0 2,6 183,7 

(0,0) (0,0) (0,0) (0,0) 

Lettland 0,1 2,5 – 2,3 

(0,0) (0,0) 

Portugal 0,3 1,1 – – 

(0,0) (0,0) 

Spanien 0,6 26,8 – – 

(0,1) (0,3) 

Koncernen totalt 8,9 216,8 4,6 188,4 

(0,3) (0,4) (0,0) (0,0) 

Till verkställande direktörerna i moderbolaget har under året avsatts lön 

och ersättningar med 4,4 MSEK (1,2) samt till styrelsens ordförande 0,2 

MSEK (0,2). Avgångsvederlag till avgående verkställande direktören ingår 

med 2,9 MSEK. 

NOT 4 AVTAL OM AVGÅNGSVEDERLAG 

OCH RESULTATBASERAD BONUS 

Utöver en ömsesidig uppsägningstid om ett halvt år har verkställande 

direktören i moderbolaget rätt till årlig ersättning under två år motsvarande 

den lön som utbetalats under uppsägningstiden. För övriga personer 

i bolagsledningen tillämpas från den anställdes sida mellan ett halvt 

och ett års uppsägningstid och vid uppsägning från bolagets sida en uppsägningstid 

på mellan ett och två år. 

Verkställande direktören i moderbolaget samt personer i ledande befattningar 

i koncernen har rätt till en resultatbaserad bonus. Till verkställande 

direktören begränsas bonusen till 500.000 kr. 

38 

Not 5 REVISIONSKOSTNADER 

Koncernen Moderbolaget 

1999 1998 1999 1998 

Ernst & Young 

- Revision 1,1 0,6 0,3 0,2 

- Konsultation 

PricewaterhouseCoopers 

0,4 0,3 0,3 0,2 

- Revision 0,6 0,5 0,1 0,0 

- Konsultation 0,1 – 0,1 – 

NOT 6 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER 

2,2 1,4 0,8 0,4 


1999 1998 1999 1998 

Vallvik 

Erhållen försäkringsersättning 

för havererad 

sodapanna 

Utrangeringskostnad för 

4 198 – – 

havererad sodapanna – -7 – – 

Moderbolag 

Avgångsvederlag till personal 

i ledande befattningar -6 – -6 – 

Rockhammar Timber 

Försäkringsersättning för 

brand i justerverk 

Utrangeringskostnad för 

36 – – – 

nedbrunnet justerverk m.m -12 – – – 

Summa 22 191 -6 – 

NOT 7 UPPGIFTER OM INKÖP OCH FÖRSÄLJNING 

MELLAN KONCERNFÖRETAG 

Moderbolagets nettoomsättning utgjordes till 90 procent (100) av administrationsersättning 

från dotterbolag och av dess rörelsekostnader 10 procent 

(19) köpta tjänster från dotterbolag. 

NOT 8 RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG 


1999 1998 1999 1998 

- Anteciperad utdelning 

från koncernföretag 

- Nedskrivning av aktier 

– – 61 – 

i koncernföretag 

- Kostnadsförd tilläggsköpeskilling 

för tidigare 

– – – -4 

avyttrat koncernföretag -4 – -4 – 

–4 – 57 -4

NOT 9 RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH 

FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 


1999 1998 1999 1998 

- Räntor 1,5 1,8 1,4 1,8 

- Utdelningar 0,1 0,4 – 0,3 

1,6 2,2 1,4 2,1 

NOT 10 ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE 

RESULTATPOSTER 


1999 1998 1999 1998 

- Ränteintäkter 

- Ränteintäkter 

0,9 4,2 0,6 3,1 

från koncernbolag 

- Kursdifferenser på 

– – 0,2 – 

fordringar och skulder 

- Kursdifferenser på koncern- 

1,3 – 1,3 – 

interna fordringar/skulder – – 0,9 – 

NOT 11 RÄNTEKOSTNADER OCH 

LIKNANDE RESULTATPOSTER 

2,2 4,2 3,0 3,1 


1999 1998 1999 1998 

- Räntekostnader 12,0 4,8 8,9 3,6 

NOT 12 KASSAFLÖDESANALYS 

Under 1998 företogs en kvittningsemission om 18 MSEK i dotterföretaget 

Rockhammar Timber AB vilken då exkluderades i kassaflödesanalysen 

eftersom den ej påverkar kassaflödet. 

NOT 13 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT 


1999 1998 1999 1998 

Betald skatt -1 – – – 

Latent skatt -19 – – – 

Summa -20 – – – 

Latent skattekostnad 19 MSEK hänför sig till Miranda. Vid förvärvet av 

Miranda uppkom en latent skattefordran om 96 MSEK. Under 1999 har 

denna delvis upplösts vilket medfört en motsvarande latent skattekostnad. 

(Se not 20 och 31). 

39 

NOT 14 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Affärsvärde 1) Koncernmässig 

goodwill 

Ingående anskaffningsvärde 133 5 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 133 5 

Ingående avskrivningar -87 -1 

Årets avskrivningar -22 -1 

Utgående ackumulerade avskrivningar -109 -2 

Utgående planenligt restvärde 24 3 

1) Med anledning av nedjusteringen med 85 MSEK av det ursprungliga 

preliminära anskaffningsvärdet som gjordes 1997 har avskrivningstiden 

reducerats från ursprungligen 10 år till drygt 6 år. 

NOT 15 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Byggnader Maskiner Inventarier 

och mark & installationer 

Ingående anskaffningsvärde 

Ingående anskaffningsvärde 

116 761 30 

förvärvat bolag 72 514 23 

Omräkningsdifferens -2 -17 -1 

Inköp 25 113 2 

Utrangering -6 -9 -5 

Från pågående nyanläggningar 2 183 2 

Utgående ackumulerade 

anskaffningsvärden 207 1 545 51 

Ingående avskrivningar -43 -321 -17 

Ingående avskrivningar 

förvärvat bolag -29 -448 -21 

Omräkningsdifferens 1 15 1 

Försäljningar/utrangeringar 1 7 5 

Årets avskrivningar -6 -56 -4 

Utgående ackumulerade avskrivningar -76 -803 -36 

Ingående uppskrivningar 68 

Utgående ackumulerade 

uppskrivningar netto 68 

Ingående nedskrivningar -19 

Årets nedskrivningar -4 

Utgående ackumulerade nedskrivningar -23 

Utgående planenligt restvärde 176 742 15 

Taxeringsvärde 493 

Anskaffningsvärde av leasade anläggningstillgångar anskaffade före 1997- 

01-01 samt anskaffningsvärde för leasade tjänstebilar, kontorsinventarier 

och andra inventarier av mindre värde anskaffade efter 1996 uppgick till 

cirka 11 MSEK (18). Årets avgifter för dessa leasingavtal uppgick till 

cirka 3 MSEK (4). För år 2000 och 2001 beräknas de uppgå till 4 MSEK 

respektive 3 MSEK. Därefter är kontrakterade avgifter marginella.

NOT 16 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR 

OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

1999 

Ingående balans 198 

Under året nedlagda kostnader ej omförda till anläggningstillgångar 24 

Under året gjorda omföringar till anläggningstillgångar -187 

Av ingående balans kostnadsfört under året 0 

Utgående balans 35 

NOT 17 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG 

1999 

Ingående anskaffningsvärde 232 

Årets investering 177 

Aktieägartillskott 9 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 418 

Andelar i koncernföretag Antal Röst/kapital Bokfört värde Bokfört värde 

Moderbolagets innehav Org nr Säte andelar andel % 1999-12-31 1998-12-31 

Rottneros Rockhammar AB 556014-4502 Sunne 2 100 000 100 59 58 

Utansjö Bruk AB 556012-7994 Härnösand 500 000 100 56 50 

Vallviks Bruk AB 556445-8163 Söderhamn 415 000 100 101 100 

Rockhammar Timber AB 556150-8366 Lindesberg 145 000 100 19 18 

SIA Rottneros Baltic 000319171 Lettland 100 100 6 6 

Rottneros Miranda SA Spanien 20 000 100 177 – 

Summa 418 232 

NOT 18 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG 


1999 1999 

Ingående anskaffningsvärde 0,05 0,05 

Utgående anskaffningsvärde 0,05 0,05 

Andelar i intresseföretag Kapital- Rösträtts- Bokfört Bokfört 

Företag Org nr Säte andel % andel % värde 1999 värde 1998 

Rockhammar Trä AB 556307-5356 Lindesberg 50 50 0,05 0,05 

NOT 19 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV 


1999 1999 



Ingående nedskrivningar -28 -28 

Utgående ackumulerade nedskrivningar netto -28 -28 

Utgående planenligt restvärde 14 13 

40 

NOT 20 ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR 


1999 1999 


Anskaffat under året 100 – 

Omräkningsdifferens -4 – 

Överfört till kortfristiga fordringar -16 -16 

Upplösning av latent skattefordran i Miranda -19 – 


Latent skattefordran som utgör huvudsaklig del av koncernens ”Andra 

långfristiga fordringar” uppgår till 104 MSEK (28).

NOT 21 VARULAGER 

KONCERNEN 

1999 1998 

Råvaror och förnödenheter 184 155 

Avverkningsrätter 21 7 

Massa under tillverkning 1 - 

Massa 98 70 

Sågade trävaror 29 20 

Förskott till leverantörer 2 1 

Utgående balans 335 253 

NOT 22 ÖVRIGA FORDRINGAR 

I beloppet ingick föregående år fordringar om 108 MSEK vilka var relaterade 

till sodapannehaveriet i Vallvik. 

NOT 23 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH 

UPPLUPNA INTÄKTER 


1999 1998 1999 1998 

Förutbetald försäkringspremie 2 2 – – 

Upplupen ränteintäkt 1 1 1 1 

Förutbetalda kostnader 1 – – – 

Upplupen försäkringsfordran 4 – – – 

Övrigt 4 7 

Utgående balans 12 10 1 1 

NOT 24 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 

Aktie- Bundna Omräknings- Fria 

Koncernen kapital fonder differens reserver 

Belopp 

Förändring av 

105 772 – 343 

omräkningsdifferens – – -6 – 

Utdelning 

Förskjutning mellan 

– – – -21 

bundet och fritt eget kapital – 47 – -47 

Årets resultat 91 

Utgående balans 105 819 -6 366 

Antal Aktie Reserv- Fria 

Moderbolaget aktier1) kapital fond reserver 

Ingående balans 

Vinstdisposition: 

209 332 105 354 343 

Utdelning -21 

Årets resultat 42 

Utgående balans 209 332 105 354 364 

1) Antal aktier redovisas i tusental. 

41 

NOT 25 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR 

Koncernen 

1999 

Avsättning för framtida miljökostnader 111 

Summa 111 

I samband med förvärvet av Miranda konstaterades att ett antal kompletterande 

miljöinvesteringar erfordrades. Dessa framtida nödvändiga miljöinvesteringar 

bedöms uppgå till storleksordningen 70 MSEK netto efter 

latent skatt. 

NOT 26 LÅNGFRISTIGA SKULDER 


1999 1998 1999 1998 

Långfristiga skulder 

som förfaller inom fem år 

Summa långfristiga skulder 

28 2 26 – 

som förfaller efter fem år – – – – 

Summa 28 2 26 – 

NOT 27 BEVILJADE KREDITER 

Avtalade, ej utnyttjade, krediter uppgår för moderbolaget till 412 MSEK 

(555) och för koncernen till 452 MSEK (645). Beviljade krediter uppgår 

till 710 MSEK. 

NOT 28 UPPLUPNA KOSTNADER OCH 

FÖRUTBETALDA INTÄKTER 


1999 1998 1999 1998 

Semesterlöneskuld 29 25 1 1 

Sociala avgifter 9 14 1 1 

Löneskuld 11 4 6 – 

Punktskatter 4 6 – – 

Räntekostnader 2 – 2 – 

Leveranskostnader 12 – – – 

Råvarukostnader och insatsvaror 10 – – – 

Övrigt 11 22 1 2 

Utgående balans 88 71 11 4 

NOT 29 STÄLLDA SÄKERHETER 


1999 1998 1999 1998 

Checkräkningskrediter 

- Företagsinteckningar 

Termins- och garantiramar 

90 90 – – 

- Företagsinteckningar 115 115 – – 

Summa 205 205 – –

NOT 30 ANSVARSFÖRBINDELSER 

Lämnade ansvarsförbindelser Koncernen Moderbolaget 

1999 1998 1999 1998 

Borgen för dotterföretags 

förbindelser 

Villkorlig återbetalningsskyldighet 

– – 2 3 

för erhållet lokaliseringsbidrag 2 3 – – 

Summa 2 3 2 3 

NOT 31 LATENT SKATT 

Underskottsavdragen i koncernens bolag uppgår totalt till cirka 665 MSEK, 

som kan utnyttjas framgent. Av de totala underskottsavdragen avser 520 

MSEK svenska dotterbolag. 

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen 

samt styrelsens och verkställande direktörernas förvaltning 

i Rottneros AB för år 1999. Det är styrelsen och verkställande 

direktörerna som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och 

förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, 

koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. 

Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i 

rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen 

inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar 

att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information 

i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva 

redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörernas 

tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen 

i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag 

för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga 

beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna be- 

REVISIONSBERÄTTELSE 

Till bolagsstämman i Rottneros AB (Publ.) Org. nr 556013-5872 

Karlstad den 16 mars 2000 

Uno Lindgren Ingvar Pramhäll 

Aukt. revisor Aukt. revisor 

Ernst & Young AB Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB 

42 

Bland långfristiga fordringar i koncernbalansräkningen redovisas en 

latent skattefordran om 104 MSEK avseende en del av värdet av koncernens 

kvarstående underskottsavdrag. 

Till följd av underskottsavdragen har obeskattade reserver om sammanlagt 

388 MSEK i de svenska dotterföretagen ej belastats med latent 

skatteskuld utan beloppet har i sin helhet tillförts bundet eget kapital i 

koncernbalansräkningen. 

I koncernen finns fastigheter som är bokförda till ett belopp som överstiger 

det skattemässiga restvärdet med 45 MSEK. Den latenta skatteskuld, 

som denna skillnad ger upphov till, 13 MSEK, har inte redovisats 

som skuld. 

Balansposten Andra långfristiga värdepappersinnehav, 14 MSEK, är 

bokförd till ett belopp som understiger det skattemässiga restvärdet med 

28 MSEK. Den latenta skattefordran som denna skillnad ger upphov till, 

8 MSEK, har inte redovisats som latent skattefordran. 

I koncernen finns inga betydande periodiseringsposter som återlagts till 

beskattning och där avdragsrätten infaller i framtiden. 

döma om någon styrelseledamot eller verkställande direktör är 

ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon 

styrelseledamot eller verkställande direktör på annat sätt har 

handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller 

bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för 

våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet 

med årsredovisningslagen, och ger därmed en rättvisande 

bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet 

med god redovisningssed i Sverige. 

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och 

balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar 

vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen 

och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktörer 

ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer 

Jörgen Nordin, Michael Hasselquist och Bengt Nordin. Jaroslav Havlicek och Mikael Norberg. 

Lennart Nylander, Robert Romlöv och Lennart Nellbeck. Bengt-Åke Andersson, Gunnar Skoog och Lars Jonsson. 

Styrelse 

Ordinarie ledamöter 

Jörgen Nordin, ordförande f 1930, civiljägmästare. 

Ledamot i styrelsen sedan 1994. Andra styrelseuppdrag: 

Trebruk AB, Munkedals AB, Håfreströms AB, Kostrzynskie 

Zaklady Papiernicze S.A. Antal aktier i Rottneros: 10.000. 

Michael Hasselquist, f 1953. Direktör Förvaltnings AB 

Acanthus. Ledamot i styrelsen sedan 1988. Andra styrelseuppdrag: 

SSRS Holding AB, Mariegården Investment AB. 

Antal aktier i Rottneros: 186.667. 

Jaroslav Havlicek, f 1942, Tekn dr. Ledamot i styrelsen 

sedan 1988. Andra styrelseuppdrag: Rottneros Miranda, 

S.A., Moelven Industrier ASA. Antal aktier i Rottneros: 

100.333. 

Lars Jonsson, f 1956. Fabriksarbetare Rottneros Rockhammar 

AB. Arbetstagarrepresentant. Ledamot i styrelsen 

sedan 1995. Antal aktier i Rottneros: 0. 

Lennart Nellbeck, f 1936, fil dr. Ledamot i styrelsen 

sedan 1981. Andra styrelseuppdrag: Jämtlamell AB (Ordf.), 

SSAB Tunnplåt AB. Antal aktier i Rottneros: 250.666. 

Bengt Nordin, f 1936, Civilingenjör, Ledamot i styrelsen 

sedan 1999. Andra styrelseuppdrag: Jaakko Pöyry AB, 

Aktietorget Norrland AB, Söderhamn Invest AB, Gävle 

Technology Park AB. Antal aktier i Rottneros: 0 

43 

Lennart Nylander, f 1946, verkställande direktör och 

koncernchef i Philipson Bil AB. Andra styrelseuppdrag: 

Stena Rederi AB. Ledamot i styrelsen sedan 1994. 

Antal aktier i Rottneros: 200.000. 

Robert Romlöv, f 1936, advokat. Delägare i Advokatfirman 

Vinge. Ledamot i styrelsen sedan 1992. Andra styrelseuppdrag: 

Boråstapeter AB, Carrier AB, Nordson Sverige AB, 

Trebruk AB. Antal aktier i Rottneros: 0. 

Gunnar Skoog, f 1951. Fabriksarbetare Utansjö Bruk AB. 

Arbetstagarrepresentant. Ledamot i styrelsen sedan 1994. 

Antal aktier i Rottneros: 0. 

Suppleanter 

Mikael Norberg, f 1961, Virkesköpare Rockhammar 

Timber AB, Arbetstagarrepresentant, Suppleant i styrelsen 

sedan 1995. Antal aktier i Rottneros: 0. 

Bengt-Åke Andersson, f 1951, Styrtekniker, Vallviks Bruk 

AB, Arbetstagarrepresentant, Suppleant i styrelsen sedan 

1997. Antal aktier i Rottneros: 0. 

Samtliga aktieinnehav ovan avser eget samt närstående 

och via bolag.

Jaroslav Havlicek Lars Blecko Anders Byström 

Rune Österlund Anders Jansson Stefan Ruud 

Ingemar Eliasson 

Ledande befattningshavare 

Jaroslav Havlicek, f 1942, koncernchef och verkställande 

direktör t o m 1999-10-31. Anställd 1975. 

Lars Blecko, f 1957 koncernchef och verkställande direktör 

fr o m 1999-11-01. Antal aktier i Rottneros: 8 000 

Anders Byström, f 1951 ekonomi- och finansdirektör 

(fr.o.m. 15 november 1999). Anställd 1999. Antal aktier i 

Rottneros: 0 

Rune Österlund, f 1931 tf. ekonomi- och finansdirektör 

(till 15 november 1999). Antal aktier i Rottneros: 0. 

Anders Jansson, f 1960, marknadsdirektör. Anställd 1984. 


Stefan Ruud, f 1962, koncerncontroller. Anställd 1996. 


Ingemar Eliasson, f 1956, råvaruchef. Anställd 1987. 

Antal aktier i Rottneros: 38 000 

44 

Daniel Bäcklin, f 1939, verkställande direktör Rottneros 

Rockhammar AB. Anställd 1986. Antal aktier i Rottneros: 0. 

Sven Görgård, f 1939, verkställande direktör Utansjö 

Bruk AB. Anställd 1996. Antal aktier i Rottneros: 14 000 

Gregorio Martín Perez, f 1948, Director General 

Rottneros Miranda, SA. Anställd 1999. Antal aktier i 

Rottneros 0. 

Hannu Thomasfolk, f 1951, verkställande direktör Vallviks 

Bruk AB. Anställd 1995. Antal aktier i Rottneros: 18 000 

Kurt Wallin, f 1943, verkställande direktör Rockhammar 

Timber AB. Anställd 1973. Antal aktier i 

Rottneros: 123 333. 

Revisorer 

Ordinarie 

Uno Lindgren, auktoriserad revisor, Ernst & Young AB. 

Revisor i Rottneros sedan 1981. 

Ingvar Pramhäll, auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers 

AB. Revisor i Rottneros sedan 1988. 

Suppleanter 

Sten Hermansson, auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers 

AB. Revisorssuppleant i Rottneros 

sedan 1988. 

Tore Zetterberg, auktoriserad revisor, Ernst & Young AB. 

Revisorssuppleant sedan 1999.

Miljö 

Att bedriva en miljömässigt godtagbar 

verksamhet är ett övergripande mål för Rottneros. 

Genom forskning och samarbete med 

råvaruleverantörer och kunder görs insatser 

för att minska skogsindustrins miljöeffekter. 

Ett ytterligare steg i miljöarbetet är 

ISO 14001-certifiering av bruket i Vallvik 

som erhölls i februari 2000. 

45

MILJÖ 

Miljöarbete och miljöinvesteringar har 

länge setts som kostnader inom skogsindustrin 

och andra industrier. Det har varit 

svårt att se det positiva värdet av dessa 

investeringar och prioriteringen av miljöarbetet 

har blivit därefter. De senaste åren 

har en dramatisk förändring skett, främst 

tack vare strängare krav från myndigheter 

men också tack vare en större miljömedventenhet 

hos slutanvändarna. Idag är det 

inte längre ett försäljningsargument att 

driva miljöarbete, däremot är det ett 

måste för att över huvud taget överleva på 

marknaden. Det är inte bara myndigheter 

och kunder som ställer kraven, även våra 

leverantörer och anställda förväntar sig 

att industrin tar sitt miljöansvar. 

Rottneros stödjer och välkomnar denna 

Miljökonsekvenser 

God översikt och kontroll över verksamhetens 

miljömässiga konsekvenser är en 

grundförutsättning för allt miljöarbete. 

Intensiv branschgemensam forskning kring 

skogsindustrins miljöeffekter, lagstiftning, 

kundernas krav samt vår egen erfarenhet 

av miljöförbättrande arbete bidrar tillsammans 

till en verksamhet som alltmer samverkar 

med naturen och anpassas till dess 

villkor. 

Följande delar av koncernens verksamhet 

ger miljökonsekvenser som kräver 

någon form av hantering: 

• utsläpp i luft och vatten 

• avfall från produktionen 

• energiförbrukning 

• råvaruförbrukning 

• transporter 

Utsläpp i luft och vatten 

Den enskilt största och allvarligaste miljökonsekvensen 

av koncernens verksamhet 

är dess olika utsläpp i naturen. Det är 

också inom detta område som forskningen 

är mest intensiv och där störst framsteg 

gjorts de senaste åren. 

Utsläppen hålls på låg nivå genom optimal 

förbränning i tillverkningsprocessens 

pannor och vid reningen av avloppsflöden. 

Stora ansträngningar läggs därför vid 

att hitta mer optimala förbrännings- och 

reningsmetoder. 

”Det räcker inte bara med en miljöpolicy. 

Företaget måste också leva upp till den.” 

utveckling. Vår ambition är att i möjligaste 

mån utveckla verksamheten till att bli en 

del av det naturliga kretsloppet varhelst i 

världen där Rottneros bedriver verksamhet. 

Under 1999 har miljöarbetet fortsatt 

enligt den uppsatta miljöpolicyn. Framför 

allt har investeringar gjorts vid Rottneros 

tillverkningsenheter, vilket bland annat lett 

till att den biologiska reningen förbättrats 

på många enheter. Beträffande Vallviks 

Bruk erhölls den för Rottneros viktiga ISO 

14 001 certifieringen 2000-02-28. Ambitionen 

är att koncernerns övriga bruk ska 

certifieras enligt samma standard. 

För år 2000 har ett antal miljöinvesteringar 

planerats och av det totala investeringsprogrammet 

för året är 70 procent 

46 

Lagstiftning 

Rottneros Miljöpolicy 

miljöinvesteringar. De mest avgörande 

insatserna gäller den planerade biologiska 

reningen vid Vallviks Bruk, energiåtervinningsprojekt 

vid Rottneros Bruk samt förbättrade 

blekningsprocesser vid bruket 

Miranda i Spanien. Ytterligare miljöinvesteringar 

i Miranda planeras för de kommande 

åren. 

Att investera i miljön är en möjlighet för 

Rottneros att höja värdet av verksamheten. 

Intressenter som kunder, ägare, anställda 

och leverantörer kräver inte bara att 

Rottneros har en miljöpolicy, utan att 

företaget också lever upp till densamma. 

Lars Blecko 

Verkställande direktör 

Från och med den 1 januari 1999 gäller en ny miljölagstiftning. Den nya miljöbalken är en ramlag som 

reglerar de flesta lagar som berör miljön. Syftet med miljöbalken formuleras så här: 

Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande 

och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på 

insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är 

förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. 

Miljöbalken riktar sig till alla människor, inte bara industrier. Den förutsätter att varje enskild individ 

tar sitt ansvar. De förändringar som får störst konsekvenser för Rottneroskoncernens verksamhet är: 

1 Gemensamma grundläggande hänsynsregler har utformats och måste följas. 

2 Miljökvalitetsnormer (MKN) beslutade av regeringen införs för alla verksamheter och blir vägledande 

för myndigheternas beslut. 

3 Nya instanser har tillkommit för prövning och överklagande. De har möjlighet att ompröva en hel 

verksamhet om förutsättningarna ändras tillräckligt mycket. 

4 Tillsynsreglerna ändrats med hårdare krav på att göra miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) vid 

förändringar samt ökad egenkontroll, med länsstyrelsen eller kommunen som tillsynsmyndighet. 

5 Miljösanktionsavgifter och ny avgift för saneringsförsäkring har införts utöver 

miljöskadeförsäkringen. 

6 Alla av myndighet utfärdade tillståndsbeslut kan överklagas av etablerade miljöorganisationer. 

• Samtliga produktionsenheter inom koncernen skall uppfylla de krav som ställs på verksamheten i 

lagar och förordningar. 

• En målsättning för miljöarbetet inom koncernen är att nedbringa utsläpp till de nivåer som är 

tekniskt möjliga, ekonomiskt rimliga och ekologiskt motiverade. På lång sikt är målet att utveckla 

verksamheten till att bli en del av naturens kretslopp. 

• Alla anställda skall ha nödvändig kompetens inom miljöområdet, känna till miljöpolicy och aktivt 

medverka till att den uppfylls. 

• Miljövårdsmål följs upp regelbundet tillsammans med den ekonomiska redovisningen. 

• En aktiv dialog förs med intressenter om verksamhetens och produkternas miljöpåverkan. 

• En målsättning för produkt- och processutvecklingen är att begränsa miljöpåverkan, såväl vid 

framställningen som vid slutanvändningen av koncernens produkter.

S svavel; restprodukt vid förbränning av eldningsolja i torkprocessen. 

Svavel i naturen är den största bidragande orsaken till 

försurning av våra sjöar. 

SO svavelhalten inklusive syre. 

NOX kväveoxider. Kväve är ett näringsämne som bidrar till försurning, 

igenväxning och algblomning. Naturvårdsverket ändrade 

sina regler 1997 så att även mindre pannor måste redovisa kväveoxidhalten 

i utsläppen. Därför redovisade Rottneros Bruk sina 

första uppmätta värden 1997. 

SÄ suspenderade ämnen; partiklar som fastnar på analysfilter 

med standardiserad porstorlek. Dessa påverkar det biologiska 

livet på sjöbotten både positivt och negativt. 

COD Chemical Oxygen Demand; på svenska kemiskt syreför- 

Utsläpp i luft och vatten 1999 

Rottneros Rockhammar Utansjö Vallvik Miranda 

99 98 99 98 99 98 99 98 99 

Produktion 

1000 ton 126,6 119 52,6 55 138 127 169 134 142 

S, ton/år 12,5 11,5 3,3 2,3 84 103 97 1) 111 1) 711 

Tillstånd 2) – – – – 125 125 253 202 – 

NOX, ton/år 13,7 14,5 16,6 17 132* 89 264 238 214 

Tillstånd – – – – – – 277 3) 254 3) 300 

SÄ, ton/dygn 0,6 0,8 0,12 0,11 1,6 3,1 0,6 1,3 0,93 

Tillstånd 1,2 1,2 0,25 0,25 1,7 1,7 1,5 1,5 2,5 

COD, ton/dygn 8,8 9,7 2,1 1,8 22 24 25 27 8,4 

Tillstånd 10,5 10,5 – – 22 22 35 4) 35 4) 21,2 

BOD, ton/dygn – – 0,26 0,10 – – – – 1,1 

Tillstånd – – 0,30 0,30 – – – – 2,8 

AOX, ton/dygn – – – – – – 0,17 0,18 0,12 

Tillstånd – – – – – – 0,40 5) 0,40 5) – 

Fosfor, kg/dygn 3,8 4,9 0,75 1,02 15 24 45 34 80 

Tillstånd 6 6 2,50 2,50 30 30 – – – 

Deponerat avfall 

ton/år 6 000 5 800 4 235 4 600 4 900 3 400 12 500 9 400 3 985 

De tillståndsgivna värdena anger gränsvärden som inte får överskridas. I de fall sifferuppgifter saknas för tillstånden behövs inga tillstånd 

eller finns inga riktvärden eller gränsvärden. I de fall sifferuppgifter saknas för utsläppen har inga mätningar utförts för denna typ av utsläpp. 

1) Inkluderar ej svavel från barkeldning. 

2) Gränsvärdet är 2 kg svavel per ton magnefitmassa i Utansjö och 1,5 kg svavel per ton massa i Vallvik. 

3) Riktvärde för barkpanna fr o m 1996. 

4) Vid TCF-tillverkning är riktvärdet och månadsmedelvärde 50 kg per ton TCF-massa. Utsläpp vid TCF-tillverkning har i genomsnitt varit 52 kg 

per ton TFC-massa och 26 ton per dygn. 

5) Vid ECF-tillverkning är riktvärdet 0,8 kg per ton ECF-massa motsvarande 0,4 ton per dygn vid 540 ton massa per dygn. 

* Ökningen från tidigare beror på att större mängd olja har fått användas i kemikalieåtervinningspannan. 

Förklaring till utsläppen: 

47 

brukande ämnen. Ju högre COD-värde, desto mer syre tas från 

livet i sjöarna i nedbrytningsprocessen. 

BOD Biological Oxygen Demand, samma som COD men med 

biologisk mätmetod, som tar sju dagar att utföra, till skillnad 

från COD som tar två timmar. Denna mätning krävs av bruket i 

Rockhammar i och med dess närhet till den känsliga Sverkestaån. 

AOX organiskt bundna halogener. Dioxiner är ett exempel, vars 

förekomst numera anses nästintill obefintlig. Förekomsten av 

AOX finns endast vid sulfatfabriken i Vallvik, där nivån ligger 

under riktvärdet. 

Fosfor används som föda åt mikroorganismerna i reningsprocessen. 

Fosfor är ett näringsämne som starkt bidrar till övergödning 

av sjöarna. 

MILJÖ

MILJÖ 

Miljödomstolen fastställer de gräns- och 

riktvärden för olika utsläpp som tillåts, 

medan länsstyrelserna kontrollerar att 

industrin uppfyllt kraven. Ett gränsvärde 

är en absolut tillåten maxnivå, som om 

den överskrids kan bli föremål för åtalsprövning. 

Om ett riktvärde överskrids 

måste man kunna påvisa att åtgärder vidtas 

för att minska utsläppsnivån för det 

aktuella ämnet. I tabellen återfinns de utsläppsnivåer 

och avfallsmängder som uppmätts 

vid koncernens massafabriker de 

senaste tre åren, samt tillåtna gränsvärden. 

Biologisk rening 

Biologisk reningsmetod innebär att avloppsvattnet 

från fabrikerna renas med hjälp av 

mikroorganismer. Principen är densamma 

som den naturliga självreningen i vattendrag, 

men nedbrytningen går betydligt 

snabbare. Bioreningsanläggningar finns 

vid bruken i Rottneros, Rockhammar, 

Utansjö och Miranda och är under projektering 

i Vallvik. 

Biorening har fått en central roll i miljöarbetet 

eftersom den är effektiv och minskar 

behovet av reningskemikalier. I och 

med att nedbrytningen av avfallet sker på 

kort tid i en isolerad miljö minimeras 

förekomsten av syreförbrukande ämnen i 

det renade avloppsvatten som går ut i 

naturen. Det råder dock en viss osäkerhet 

kring bioreningsanläggningarnas effekter 

på fisk. Detta utreds för närvarande i ett 

branschgemensamt projekt där Vallviks 

Bruk deltar. 

Avfall 

Massaproduktion ger upphov till avfall 

som måste tas om hand. Avfallet består av 

slam från reningsprocesserna samt aska 

och sot från barkpannorna. En rad projekt 

inom koncernen syftar också till att 

effektivisera förbränningen och att återanvända 

bränsle, vilket minskar mängden 

aska. 

Det avfall som ändå blir över i produktionen 

deponeras på egen eller allmän tipp. 

Inom skogsindustrin försöker man få renare 

aska och sot genom att använda sig 

av renare råvaror. Förhoppningen är att 

Energiförbrukning 

Rottneros Rockhammar Utansjö Vallvik Totalt Miranda Totalt 

Sverige koncernen 

GWh 99 98 99 98 99 98 99 98 99 98 99 99 

Egen el 0 0 2 2 25 18 49 72 76 92 45 121 

Extern el 229 217 98 101 220 185 101 50 648 553 40 688 

Biobränsle 29 28 38 54 106 88 174 165 347 335 0 347 

Egen värmeprod. 12 0 29 29 301 303 1 115 979 457 1 311 595 2 052 

Olja 78 81 7 3 71 87 29 18 185 189 290 475 

Totalt 346 326 174 189 723 681 1 468 1 284 2 718 2 480 970 3 683 

48 

aska och sot skall kunna återgå till naturen 

som effektivt gödningsmedel för växtligheten. 

Miljödepartementet har beslutat att antalet 

avfallstippar i landet skall minskas

Produktion 

Råvaruförbrukning 

Råvaruförbrukning Råvaruåtgång 

ton massa/ m3 trävaror Virke 1 000 m3fub m3 virke/ton massa el. m3 trävaror 

Anläggning 

Massa: 

1999 1998 1997 1999 1998 1997 1999 1998 1997 

Rottneros 126 600 119 200 112 200 294 283 261 2,3 2,4 2,3 

Rockhammar, massa 52 600 54 700 47 900 132 134 119 2,5 2,4 2,5 

Utansjö 137 200 126 800 122 700 477 452 424 3,5 3,6 3,5 

Vallvik 169 0001) 134 4001) 181 700 861 675 905 5,1 5,0 5,0 

Miranda 142 4002) 399 2,9 

Totalt massa 627 800 435 100 464 500 2 163 1 544 1 709 3,4 3,6 3,7 

Trävaror: 

Rockhammar Timber 72 400 82 900 81 200 155 180 175 2,1 2,2 2,2 

1) Totalt produktionsbortfall i Vallvik på grund av sodapannehaveriet blev 53 983 ton 1998 och 29 270 ton 1999. 

2) Siffror för Miranda gäller hela 1999. 

drastiskt. Ett steg i den riktningen är den 

deponiavgift som infördes från och med 

den 1 januari år 2000, vilket ger industrin 

starka ekonomiska skäl att minska sin 

deponimängd. Avgiften är på 250 kronor 

per ton avfall och beräknas på den totala 

avfallsmängden inklusive vatten, vilket 

innebär stora kostnader för koncernen. 

Eftersom avfallsslammet till cirka 80 procent 

består av vatten kan stora vinster 

göras genom att hitta metoder för effektivare 

torkning av slammet. På Rockhammars 

Bruk har man till exempel anlagt en 

beredningsanläggning där man torkar och 

förädlar slammet för att på sikt kunna 

använda det som bränsle eller gödning. 

Energi 

Vid tillverkning av pappersmassa går det 

åt mycket energi. Effektiv försörjning och 

användning av energi är därför en högt 

prioriterad miljöfråga inom koncernen. 

Vid varje enskilt bruk pågår ett ständigt 

arbete med att öka självförsörjningen av 

energi. Ungefär hälften av det totala energibehovet 

tillgodoses genom att överskottsvärme 

tillvaratas i de olika tillverkningsprocesserna. 

Cirka en fjärdedel av koncernens 

energiförbrukning är elkraft, varav 

en knapp femtedel produceras vid egna 

mindre vattenkraftverk och som mottrycksproduktion 

i massatillverkningen. 

Utvecklingsarbete pågår inom koncernen 

med att öka andelen biobränsle i förbränningen, 

eftersom dessa utsläpp är 

betydligt mer skonsamma mot miljön än 

vid eldning med olja. Dessutom är denna 

energi förnyelsebar. Biobränslet består av 

spillprodukter i form av bark och spån 

från massatillverkningen och av bioslam 

från vattenreningen och sågverket är därför 

en viktig del i återvinningsprocessen. 

Råvaruförbrukning 1999 m 3 fub 

Eukalyptusmassaved 

17% 

Cellulosa flis 

24% 

Sågverk 

9% 

Aspmassaved 

8% 

Därutöver används, i bland annat Vallvik, 

biobränslen såsom metanolkondensat och 

beckolja (restprodukt vid förädling av biprodukten 

tallolja från skogsindustrin). 

Råvaror 

Koncernen äger ingen egen skog utan 

köper in råvara från framför allt leverantörer 

i respektive industris närområde. 

Skogsägarföreningar och skogsbolag är de 

viktigaste leverantörerna. Liksom övrig 

svensk massaindustri importerar också 

Rottneros en viss mängd råvara. Cirka 22 

procent av koncernens totala råvarubehov 

importeras. Importen ombesörjs huvud- 

49 

Sågtimmer 7% 

Råvaruanskaffning 1999 

Import 

22% 

Skogsägarföreningar 

27% 

Granmassaved 

20% 

Barrmassaved 24% 

Egna biprodukter 2% 

Egen anskaffning 7% 

Bolag 33% 

sakligen via det egna dotterbolaget SIA 

Rottneros Baltic som är verksamt i Lettland. 

Den råvara som koncernen köper består 

uteslutande av ved som levereras i form av 

sågtimmer, massaved eller flis från sågverk. 

Råvaruförbrukningen är olika stor 

för de olika massatyperna. Till den blekta 

sulfatmassan förbrukas cirka 5 m 3 fub 

råvara per ton färdig massa medan den 

mekaniska massan endast kräver ungefär 

hälften så mycket råvara (slipmassa och 

CTMP). Den kemiska massan kräver 

väsentligt mindre energi i tillverkningsprocessen. 

Med de viktigaste råvaruleverantörerna 

tecknas flerårsavtal eftersom Rottneros 

månar om långsiktiga relationer i sin verksamhet. 

Koncernen har även kortare avtal 

som tecknas per hel- eller halvår. 

Rottneros uppmuntrar och samarbetar 

med råvaruleverantörerna när det gäller 

miljöfrågor. För närvarande pågår en snabb 

utveckling i det svenska skogsbruket mot 

certifiering enligt FSC (Forest Stewardship 

Council) och PEFC (Pan European Forest 

Certification). Rottneros och branschen i 

övrigt hoppas på en framtida harmonisering 

med endast en certifiering, vilket 

skulle få större genomslagskraft på marknaden. 

Certifiering av skogsbruket syftar till 

att spara känsliga skogsmiljöer och bevara 

biologisk mångfald. Också i Lettland finns 

en väl utvecklad skogsvårdslagstiftning 

som i vissa fall är mer långtgående än den 

svenska, bland annat vad avser avverkningsvolymer 

och krav på återplantering. 

Transporter 

Koncernen har ett stort behov av transporter 

till och från de olika produktionsenheterna. 

Mer än hälften av den färdiga 

MILJÖ

MILJÖ 

pappersmassan transporteras med båt till 

kunder över hela världen medan resterande 

del transporteras med tåg eller lastbil. 

Råvarans transportsträcka till fabrikerna 

minimeras genom att flis och massaved 

byts med andra skogsföretag. Omkring 

150 000 kubikmeter omfattas av detta 

system varje år. 

Rottneros Bruk 

Under 1999 gjordes på Rottneros Bruk ett 

antal mindre miljöinvesteringar, bland 

annat i en rökgasrening för fastbränslepannan. 

Med tanke på den nya skatt på avfall 

som gäller från och med 1 januari 2000 

blir det allt viktigare att slam kan torkas 

så mycket som möjligt. På Rottneros Bruk 

genereras cirka 60 ton slam per dygn. 

Det innebär en merkostnad på nästan 

5 MSEK för bruket. För att minska vatteninnehållet 

i slammet och därmed kostnaderna 

har ett antal utredningar genomförts. 

Bland annat testas en metod med 

skruvpress, som resulterar i att cirka 30 

procent av vattnet pressas bort. Det pågår 

även försök med proveldning av avloppsslam 

i barkpannan. 

Under 1998 påbörjades en ombyggnad 

av barkpannan för att effektivisera och 

förbereda för eldning av annat bränsle. 

Under 1999 investerades även i nya stoftcykloner 

till barkpannen, vilket medfört 

ett minskat stoftutsläpp. 

Renseriet kompletterades också med en 

ny barktrumma, vilket minskade vattenflödet 

med 15 procent. Tidigare passerade 

allt vatten reningsanläggningen, men den 

nya barktrumman har två skilda flödessystem 

och endast det förorenade vattnet 

passerar nu reningsanläggningen. 

Tack vare stabil produktion under året 

har bioreningen fungerat bra vilket resulterat 

i låga halter av suspenderad substans. 

På grund av ett vattenkraftsbygge flyttades 

råvattenintaget under 1999, vilket 

medfört att det nu krävs mindre mängd 

blekningskemikalier för att uppnå samma 

blekningsgrad på massan. 

Rottneros Bruk har i samarbete med 

Sunne kommun ansökt om LIP-bidrag för 

så kallade ekologiskt hållbara investeringar. 

Investeringarna syftar dels till att förändra 

energibalansen i massafabriken så att en 

Den importerade råvaran fraktas med 

fartyg av hög standard för att begränsa 

miljöeffekterna. Dessutom samordnas i 

möjligaste mån frakterna så att fartyg som 

levererar råvara samtidigt lastar de färdiga 

produkterna för att undvika att de går 

tomma i någon riktning. 

Transporter påverkar miljön genom av- 

Miljöarbete inom koncernen 1999 

stor del av eldningsoljan kan ersättas med 

biobränsle, dels till att kommunen skall 

kunna utnyttja spillvärme och överskottsenergi 

från bruket. 

Laboratoriet i Rottneros är ackrediterat 

av myndigheterna att utföra miljöanalyser. 

All information om miljöpåverkan sammanställs 

i en miljörapport till länsstyrelserna, 

som är berörd tillsynsmyndighet. 

Länsstyrelserna gör regelbundna kontrollbesök. 

Rottneros ingår även i ett SRK-förbund 

(samordnad recipientkontroll) vars syfte 

är att kartlägga miljöpåverkan hos recipienten. 

Bland annat görs en biologisk 

undersökning av djur och växtliv på botten 

och i vattnet. Rottneros Bruk ingår 

också i Värmlands luftvårdsförbund där 

miljöpåverkan i luft undersöks på motsvarande 

sätt. 

De totala miljöinvesteringarna vid Rottneros 

Bruk uppgick 1999 till 500 000 SEK. 

Rockhammar 

De senaste två åren har mycket kraft lagts 

ned på att finna processutrustning för 

både förbättrad mekanisk avvattning av 

slammet och sluttorkning upp till torrhalter 

som ger avfallet ett positivt bränslevärde. 

Rockhammar Bruk har deltagit i olika 

projekt tillsammans med andra företag 

och institutioner samt utfört försök i pilotoch 

halvskaleanläggningar med avsikten 

att finna lämplig processutrustning för 

Miranda 17% 

Råvara per bruk 1999 m fub 

50 

Rockhammar 

massa 5% 

Vallvik 37% Utansjö 21% 

3 

Rottneros 13% 

Rockhammar 

såg 7% 

gasutsläpp och buller. Även transporter av 

kemikalier utgör en del av antalet transporter. 

Därför är det även ur denna aspekt 

nödvändigt att försöka minska användningen 

av kemikalier i reningen genom att 

förbättra och utveckla bioreningen. 

avvattning och torkning av avfallet. Under 

1999 vidtogs ett antal åtgärder för att förbättra 

funktionen i reningsanläggningen 

för avloppsvatten och samtidigt skapa en 

möjlighet till förbättrad mekanisk avvattning 

av avfallet. 

Under det senaste året ökade andelen 

asp som vedråvara kraftigt beroende på 

marknadens ökade efterfrågan. Aspveden 

kräver mindre blekkemikalier och lägre 

energiinsats till en viss freenessnivå (malgrad) 

jämfört med gran eller tallved, och 

är därför bättre ur miljösynpunkt. En nackdel 

är dock den relativt höga COD-utlösningen 

vid användning av asp. 

För att motverka att COD-utlösningen 

får genomslag även efter avloppsvattenrening 

genomfördes under 1999 en förstärkning 

av bioreningen med ytterligare ett 

luftat steg som även är förberett för biofilmsmaterial. 

I samband med det utfördes 

även en förändring som ger ytterligare 

driftsäkerhet genom att en ny buffertvolym 

tillkom. Från 1 januari 2000 har en 

skatt på avfall införts som uppgår till 250 

SEK per ton. På bruket genereras cirka 50 

ton slam per dygn. Denna skatt innebär 

en merkostnad på nästan 4,5 MSEK per 

år. Slammet innehåller mycket vatten varför 

prov med skruvpressar pågår för att 

minska vatteninnehållet och därmed deponiskatten. 

Dessutom pågår försök med 

förädlingsytor för att harva och soltorka 

slammet så att det får ett positivt bränslevärde 

och därmed går att elda i befintlig 

fastbränslepanna. 

De totala investeringarna i miljöåtgärder 

under 1999 uppgick till cirka 1 MSEK. 

Utansjö 

De senaste sex åren har miljövårdsarbetet 

haft hög prioritet inom Utansjö Bruk. 

Under 1999 hölls värdena för kemiskt 

syreförbrukande ämnen (COD) och suspenderade 

ämnen inom tillåtna gränser. 

Eftersom gällande gränsvärden överskreds

under 1998 hade arbetet med att optimera 

reningsanläggningen hög prioritet under 

1999. 

Ytterligare ett viktigt miljöprojekt vid 

Utansjö Bruk är hanteringen av deponerat 

avfall. Under året genomfördes sluttäckning 

av den gamla deponin. Sluttäckningen består, 

i enlighet med miljölagstiftningens nya 

regler, av en bentonitmatta som täcker hela 

deponiområdet. På bentonitmattan ligger 

ett metertjockt lager täckningsmaterial 

Den nya återvinnings- och deponianläggningen 

färdigställdes delvis under 1999. 

De ytor som iordningställts är hanteringsytan 

och vissa delar av deponiområdet. 

Dessa ytor togs också delvis i drift under 

året. Under 2000 kommer ytterligare ytor 

ställas i ordning. Arbetet med att utöka 

deponiytorna kommer därefter att utföras 

allt eftersom dessa ytor behöver tas i 

anspråk. 

På energissidan slutfördes projektet tillsammans 

med Vattenfall. Utgångspunkten 

för projektet var att öka ångproduktionen 

med hjälp av biobränsle. Ett delprojekt 

var att öka torrhalten i bark och slam. För 

detta ändamål installerades en barkpress. 

Detta medförde en bättre förbränning av 

bark och slam och därmed ett mindre 

behov av stödelning med olja. 

Ett annat delprojekt innebar värmeåtervinning 

av processvärme. Denna överskottsvärme 

används för det upptiningsvatten 

som används vid renseriet. 

Det tredje delprojektet omfattade en 

anläggning för uppvärmning av torkluft 

med ånga. Ångan som produceras görs 

tillgänglig genom de två andra delprojekten. 

Hela projektet kostade 19 MSEK 

varav 5,7 MSEK var bidrag. Den totala 

kostnadsbesparingen är beräknad till cirka 

8 MSEK per år. Energibesparingen kommer 

att uppgå till 50 Gwh eller 5 000 m3 

olja per år. 

Vallvik 

Vallviks Bruk har sedan 1997 bedrivit ett 

miljöprojekt som 2000-02-28 resulterade i 

miljöcertifiering enligt ISO 14001. 

Vallviks Bruk är därmed det första ISO 

14001 certifierade bolaget i koncernen. 

Avsikten är att koncernens övriga bolag 

skall följa Vallviks exempel och använda 

kunskapen och erfarenheterna från certifieringsarbetet 

i Vallvik, för att sedan 

också söka certifiering. 

Samtliga gränsvärden för utsläpp har 

hållits under 1999. Däremot överskreds 

riktvärde och månadsmedelvärde marginellt 

vid TCF-tillverkningen under åtta måna- 

51 

der. Överskridandet orsakades till stor del 

av ökade krav från kunder på TCF-massa 

med högre ljushet. 

Flera åtgärder och investeringar har gjorts 

för att få ner dessa utsläpp under riktvärdet. 

Bland annat kan nämnas komplettering 

av styrutrustning i perättiksyra (PAA)steget, 

utrustning för att möjliggöra dosering 

av PAA i två steg och för att öka slutningsgraden. 

Därutöver pågår ytterligare 

investeringar som avslutas år 2000. 

Tidigare forskningsrön om vilken effekt 

biologiskt renade avlopp kan få, har ökat 

osäkerheten kring vilken typ av rening som 

effektivast eliminerar de toxiska effekterna 

på fisk. Vallviks Bruk bedriver därför 

sedan 1998, tillsammans med andra skogsindustrier, 

studier som skall ge svar på 

dessa frågor. Studierna beräknas vara slutförda 

år 2000. 

Under 1999 fortsatte förberedelser för 

och projektering av en ny biologisk reningsanläggning 

vid Vallviks Bruk. Syftet är att 

reducera utsläpp av syreförbrukande ämnen 

(BOD och COD), organiskt bundna 

halogener (AOX samt klorat). Slutprojektering 

avvaktas dock till dess att resultatet 

av den ovan nämnda undersökningen är 

klart, vilket förväntas till halvårsskiftet år 

2000. 

MILJÖ

MILJÖ 

Under året infördes även källsortering 

samt andra åtgärder för att minska 

avfallsmängden. 

Vid bullermätning 1999-10-23 uppmättes 

52 dB vid en av mätpunkterna, att jämföra 

med villkoret på 50 dB. För att minska 

bullret kommer flera åtgärder att vidtas 

under år 2000. 

De totala miljöinvesteringarna vid 

Vallviks Bruk uppgick 1999 till 2 MSEK 

(3 MSEK). 

Miranda de Ebro 

Den 1 juni 1999 förvärvade Rottneros 

den spanska massafabriken Miranda KC i 

Miranda de Ebro. Sedan dess har miljöarbetet 

främst inriktats på att optimera driften 

i befintliga reningsanläggningar. Bland 

annat förbättrades verkningsgraden genom 

att luftningssystemet i bioreningen kompletterades 

med dosering av syrgas. Högre 

syrgaskoncentration i luftade bassänger 

visade sig påverka den biologiska nedbrytningen 

av organisk substans positivt. 

Utsläppsvärden för COD och BOD per 

ton producerad massa var därför helt jämförbara 

och till och med lägre än hos 

skandinaviska fabriker. Även utsläpp av 

organiskt bundna halogener (AOX) till 

floden Ebro låg på godtagbar nivå trots 

ökad produktion under perioden. 

Mängden fiberhaltigt avfall till den interna 

tippen minskade efter att sileriet förbättrats. 

Genom att använda antrachinon 

blev konsumtionen av råvara per ton producerad 

massa lägre (4-5 procent). Dessutom 

minskade kemikalieåtgången vid 

kokning. 

Koncernens styrelse godkände förslag 

på investeringar för att ytterligare förbättra 

miljön, bland annat måste utsläpp av 

stoft och vätesulfid i atmosfären minskas. 

Detta sker genom bättre rening av gasutsläpp 

från upplösningstankar och syrgasoxidation 

av svartlut. För att minska 

avfallsmängderna och få en lägre kemikalieförbrukning 

av bland annat grönlut, 

kommer ett nytt tvättfilter och nya omrörare 

för kalkslamtankar att installeras. 

Den nuvarande spanska miljölagstiftningen 

skiljer sig på flera punkter från 

den svenska. För närvarande är reglerade 

utsläpp belagda med avgift oavsett om 

förorenaren klarar eller överskrider de 

gällande villkoren. De lokala myndigheterna 

kan bötfälla varaktiga eller exceptionellt 

höga överskridanden. 

52 

De närmaste åren kommer den spanska 

lagstiftningen successivt att anpassas till 

EU:s rekommendationer och lagar. De 

spanska företagen beräknas få mellan fem 

och åtta år på sig för att vidta de åtgärder 

som krävs för att nå de nya skärpta utsläppsvillkoren. 

Bland annat skall det 

totala utsläppet av svavel till atmosfären 

begränsas till två kilo per ton producerad 

massa. 

Rottneros Baltic 

SIA Rottneros Baltic ansvarar för inköp 

och transporter av den skogsråvara som 

koncernen importerar från Baltikum. 

I sitt miljöarbete strävar bolaget efter 

att främst köpa råvara från leverantörer 

som har en stor andel egen avverkning. 

Dessa leverantörer avverkar på licenser 

eller andra former av avverkningsrätter, 

där arbetet kontrolleras och följs upp av 

den lokala skogsvårdsmyndigheten. SIA 

Rottneros Baltic månar om långsiktiga 

kundrelationer och strävar därför efter att 

teckna allt fler fasta avtal med utvalda 

lettiska råvaruleverantörer. 

I Lettland finns en omfattande skogsvårdslagstiftning 

som i vissa fall är mer 

långtgående än den svenska, bland annat 

när det gäller vilken typ av skog och vilka 

volymer som får avverkas. Lagstiftningen 

ställer även höga krav när det gäller återplantering 

av skog. 

När det gäller val av transportörer söker 

Rottneros samarbete med rederier som har 

en uttalad miljöpolicy. Under 1999 tecknades 

nya långtidskontrakt med fartyg 

som uppfyller ställda miljökrav, vilket 

bland annat innebär att de använder lågsvavligt 

drivmedel. 

Bolaget arbetar också med att alltmer 

optimera transporterna för att öka effektiviteten 

samt minska miljöbelastningen. 

Under 1999 har bolaget i högre grad än 

tidigare lyckats samordna råvaruflödet till 

bruken med utskeppning av de färdiga 

produkterna. 

De flesta industrier som köper skogsråvara 

av leverantörer som SIA Rottneros 

Baltic, gör fortlöpande utvärderingar av 

leverantörerna när det gäller leveranskapacitet, 

logistik, organisation och miljökontroll. 

Under 1999 blev SIA Rottneros 

Baltic i både interna och externa utvärderingar 

bedömd som en klass A leverantör, 

vilket är det högsta betyget.

Ordlista 

BHK Bleached Hardwood Kraft, blekt kortfibersulfatmassa. 

BOD Biological Oxygen Demand, biologisk mätmetod för syreförbrukande 

ämnen. 

bulk Måttenhet; förhållandet mellan volym och vikt. 

COD Chemical Oxygen Demand, kemisk mätmetod för syreförbrukande 

ämnen. 

CTMP Chemi-Thermo-Mechanical Pulp; vidareutveckling av 

TMP, där råvaran impregneras med kemikalier. Starkare än TMP. 

ECF Elemental Chlorine Free, sulfatmassa som bleks endast med 

klordioxid. 

EPIS European Pulp Industry Sector. 

fub Fast mått under bark; mått för vedråvara. 

Kemisk massa Pappersmassa som framställs genom kokning av 

vedråvaran i kemikalier. Har högre vithet och styrka än mekanisk 

massa. 

latency det deformerade tillståndet hos massafibrerna 

lignin polymerförening uppbyggd till största delen av fenylpropanenheter, 

binder huvudsakligen ihop fibrerna i veden. 

LWC Light Weight Coated, typ av bestruket papper, används 

ofta i kataloger och tidskrifter. 

Mekanisk massa Pappersmassa som framställs genom en mekanisk 

process för fiberseparering och bearbetning. Har högre bulk, 

styvhet och opacitet än kemisk massa. 

NBSK Northern Bleached Softwood Kraft; blekt långfibersulfatmassa. 

Prisledare på världsmarknaden. 

Opacitet Ogenomsynlighet. 

Slipmassa (SGW) Mekanisk massa som använder rundved som 

råvara. 

Spethalt Halten av bitar med oseparerade fibrer i massan. 

Sulfat Metod för tillverkning av kemisk massa. 

Sulfit Som sulfat, men med annan kokteknik, andra kemikalier 

och annan kemikalieåtervinning. 

TCF Totally Chlorine Free, helt klorfri blekt sulfatmassa. 

TMP Thermo-Mechanical Pulp; mekanisk massa som använder 

tillverkningsteknik med förvärmning av flis med ånga. 

UKP Unbleached Kraft Pulp, oblekt sulfatmassa. 

Denna årsredovisning är tryckt på miljövänligt papper, 

omslaget på 170 g Arctic Volume från Håfreström AB och inlagan på 100 g Munken Elk från Munkedal AB. 

Båda papperskvaliteterna innehåller pappersmassa från Rottneroskoncernen. 

Produktion: Nyberg Public Relations och P O Larsson i samarbete med Rottneros Koncernekonomi. 

Fotograf Claes Löfgren. Tryckt hos Tryckindustri Grafiska Stockholm 2000.

■ 

Miranda 

■ 

Abrantes 

VALLVIKS BRUK AB 

820 21 Vallvik 

Telefon 0270-620 00 

Telefax 0270-692 10 

info@vallvik.rottneros.se 


Koncernkontor 

Box 1050,651 15 Karlstad 

Telefon 054-21 49 10 

Telefax 054-21 55 01 

http://www.rottneros.se 

e-mail info@rottneros.se 

ROTTNEROS BRUK 

686 94 Rottneros 

Telefon 0565-176 00 

Telefax 0565-176 80 

info@rottneros.rottneros.se 

UTANSJÖ BRUK AB 

Box 100 

870 15 Utansjö 

Telefon 0612-422 00 

Telefax 0612-421 18 

info@utansjo.rottneros.se 

ROCKHAMMARS BRUK 

718 81 Frövi 

Telefon 0581-377 00 

Telefax 0581-703 40 

info@rockhammar.rottneros.se 


■ 

Karlstad ■ 

ROTTNEROS 

ROCKHAMMAR AB 

686 94 Rottneros 

Telefon 0565-176 00 

Telefax 0565-176 80 

info@rottneros.rottneros.se 

Utansjö ■ 

• Härnösand 

• Söderhamn 

Vallvik ■ 

Rockhammar 

■ 

• 

Örebro 

ROCKHAMMAR 

TIMBER AB 

718 81 Frövi 

Telefon 0581-377 00 

Telefax 0581-700 62 

info@rockhammar.rottneros.se 

ROTTNEROS MIRANDA, S.A. 

Carretera de Logrono s/n 

P.O.B.6 

09200 Miranda de Ebro (Burgos) 

Spanien 

Telefon +34 947 31 02 45 

Telefax +34 947 34 72 44 

celmiranda@interlink.es 

■ 

Ventspils • Riga 

SIA ROTTNEROS BALTIC 

Locu ˘ iela 1, 

LV-3601 Ventspils 

Lettland 

Telefon +371-362 92 73 

Telefax +371-362 92 75 

rottneros@fix.lv 

ROTTNEROS MADEIRAS, LDA. 

Avenida 25 de Abril, nº 809 -1ºdto. 

2200-299 Abrantes 

Portugal 

Telefon +351 241 365121 

Telefax +351 241 365221 

rdd85169@mail.telepac.pt

PDF-dokument 4.79 MB - Rottneros

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?