Karin Henriksson-Larsén är redo för att ta över ... - Lärarnas Nyheter

More documents

Recommendations

Info

IL 0902 12-15 porträtt 09-04-21 16.18 Sida 13 Karin laddar för nytt jobb I Karin Henriksson-Larséns professorsrum på Idrottsmedicinska institutet står golfbagen lutad i ett hörn och väntar på spel. Om allt går som planerat blir Karin rektor för GIH och får fortsätta med golf i Stockholm. TEXT: MATS KLOCKLJUNG FOTO: BJÖRN WANHATALO Karin Henriksson-Larsén är stolt när hon leder turen genom ”IKSU sport” i Umeå, europas största motions- och friskvårdanläggning, 21 000 kvadratmeter stor, ligger bokstavligen dörr i dörr med Idrottsmedicinska institut. Allt från gym till klättring, squash, simning, afrikansk dans, beachvolley, spinning, aerobics, bodypump och ett trettiotal andra aktiviteter ingår i löneförmånerna. Och den fantastiska golfsimulatorn. – En del frågar hur jag kan lämna allt det här! Kanhända är detta den sista umevåren för Karin. Går det som Gymnastik- och Idrottshögskolans styrelse vill, och Karin hoppas, så väntar rektorsjobbet på GIH på henne. – Än är det bara ett förslag.Innan departementet har ringt, så vet jag ingenting om framtiden. Meritlistan är imponerande: doktor i medicinsk vetenskap 1984, leg läkare 1986, docent i klinisk fysiologi 1992, universitetslektor i idrottsmedicin kombinerad med överläkartjänst 1994 och professor i idrottsfysiologi 2001. Dessutom är hon ordförande för Svensk Idrottsmedicinsk förening och föreståndare för Umeå Centrum för Idrottsvetenskap (UCIV). Samt ledamot i Programrådet för läkarprogrammet vid medicinska programmet. Med mera. Hon började karriären 1976 som gymnastikdirektör, utbildad i Örebro. – Jag arbetade bara ett halvår i yrket. Jag blev fascinerad av fysiologi redan under utbildningen, så jag valde att läsa medicin istället. Det var spännande att se hur muskler fungerar, hur man tränar och aktiverar dem. Namn: Karin Henriksson-Larsén. Familj: Tre söner och en man. Bor: I Umeå. Yrke: Professor, överläkare. Fritid: Jobb och golf. Läser: Längesen jag läste annat än jobb. porträtt Och varför muskler ibland inte fungerar som de ska. Det är det fortfarande! FORSKNING OM MUSKLER Avhandlingen handlade om skillnader mellan manlig och kvinnlig muskulatur som går att observera i mikroskop. – Som feminist trodde jag att alla kunde utföra samma muskelarbete. I den medicinska forskningen hade man ju dittills blandat män och kvinnor, utan att göra någon egentlig skillnad. Men hennes forskning på otränade personer visade något annat. – Bland annat att relationen mellan olika sorters muskelfibrer skilde sig åt mellan könen. Kvinnor har stora, långsamma fibrer och små, snabba medan män har små, långsamma fibrer och stora, snabba. – Det innebär att otränade kvinnor har IDROTTSLÄRAREN 2/09 13 k
IL 0902 12-15 porträtt 09-04-21 16.18 Sida 14 14 ” Det är lätt att bli övertränad som elitidrottare och därför måste man tänka på att ha balans mellan träning och återhämtning.” mer uthållighet och att otränade män har mer styrka. Praktiskt betyder det bland annat att kvinnor behöver styrketräna något fler gånger jämfört med män för att hitta rätt belastning för hela muskeln. Inget dramatiskt men viktigt att veta. En annan del av hennes forskning visar att ryggbesvär är vanligare hos elever på praktiska och estetiska program än hos elever på teoretiska program. – Delvis beror det på att ”teoretikerna” idrottar mer aktivt på fritiden som kompensation för stillasittandet under studierna.Alltså behöver praktiker och esteter mer träning. Just hennes ”starka forskningsbakgrund” och breda kontaktnät nämndes i nomineringen till rektorstjänsten vid GIH i Stockholm. – Att jag varit med om att bygga upp och utveckla Umeå Centrum för idrottsvetenskap har säkert varit viktigt vid uttagningen. Vi arbetar ju mycket nära med anatomi, rehabilitering, geriatrik, sjukgymnastik och så vidare men även med idrottspedagogik. På så sätt kompletterar friskvård och sjukvård varandra över institutions- och fakultetsgränserna. – Vi har också många doktorander gemensamt,som har handledare från flera institutioner samtidigt. På så sätt får de ett brett synsätt som de kanske inte skulle fått annars. VÄXTER FÖR VÄLMÅEENDE Här studerar 800 studenter idrottsrelaterade ämnen. Kostvetenskap, idrottspedagogik och lärarutbildning, idrottspsykologi, idrottsmedicin, idéhistoria, integrativ medicinsk biologi och arbetsfysiologi – alla har de UCIV som paraply. När Idrottsmedicin startade 1991 hade enheten 400 kvadratmeter.Idag har den hela 1600 kvadrat inklusive ett nytt idrottslabb på 400 kvadrat med den allra senaste utrustningen för fystester, avsett såväl för undervisning och forskning som för utvecklingsprojekt. Löparbanan, av samma material som banan på OS i Peking, ligger som en röd matta från den ena änden av rummet till den andra. – Labbidén har vi för övrigt tagit från GIH. De byggde ju ett liknande labb för ett antal år sedan. Andra enheter är ett miniväxthus för att mäta hur välmåendehormoner frodas vid kontakt med gröna växter och lokaler för bland annat forskning kring benskörhet. Välmående och stress är också några av Karins forskningsintressen. – Det är lätt att bli övertränad som elitidrottare och därför måste man tänka på att ha balans mellan träning och återhämtning. I arbetet som verksamhetschef för Idrottsmedicins kliniska verksamhet, så basar hon över en verksamhet med drygt 4 500 läkarbesök, 2 000 sjukgymnastbesök och 6–800 operationer av brosk, menisker, korsband, tår, axlar och andra kroppsdelar som är speciellt utsatta för idrottsskador. Givetvis är det omöjligt att ta med allt detta i flyttbilen till Stockholm. – Vilket inte bara är den nackdel, det ska bli skönt att få koncentrera sig på en uppgift och lägga ner all energi på den. Det kan bli lite splittrat ibland med att arbeta i flera organisationer som landstinget och universitetet. HÄLSOARBETARE Mycket av helhetssynen finns redan på GIH, påpekar Karin: – Jag vill bygga vidare på den ovärderliga kompetens och visioner som personalen har. Min uppgift som rektor blir att utveckla det som redan finns och göra det ännu mer tydligt och synligt. För mig är alla lika viktiga, oavsett tjänst. – Jag vill också förstärka GIHs samarbete med institutioner och organisationer i närområdet, som Riksidrottsförbundet, Svenska Olympiska Kommittén och Karolinska Institutet. Men även andra i närområdet till GIH kan spela roll för uppdragsforskningen och utbildning. Styrkerummet är en naturlig plats för Karin Henriksson-Larsén, som bland annat har forskat om muskler. Att fortsätta utveckla samarbetet med skolan är också viktigt: – I dagens samhälle med överviktsproblematik, stillasittande och dess följdsjukdomar ser jag idrottslärarna som första linjens hälsoarbetare. – Det är de som kommer i kontakt med alla och som kan lära ut vikten av att röra på sig och motionera. Skolidrotten är en sak som ofta glöms idag, när det gäller samhällsdebatten om överviktsboomen. Samarbetet med idrottsrörelsen finns också med i bagaget. – Universiteten och högskolorna är viktiga för svensk idrott som saknar miljardbelopp att lägga på utveckling och köp av IDROTTSLÄRAREN 2/09
Page 1: IL 0902 12-15 porträtt 09-04-21 16

Karin Henriksson-Larsén är redo för att ta över ... - Lärarnas Nyheter

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?