Karin Henriksson-Larsén är redo för att ta över ... - Lärarnas Nyheter
Karin Henriksson-Larsén är redo för att ta över ... - Lärarnas Nyheter
Karin Henriksson-Larsén är redo för att ta över ... - Lärarnas Nyheter
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
IL 0902 12-15 porträtt 09-04-21 16.18 Sida 12<br />
12<br />
<strong>Karin</strong> <strong>Henriksson</strong>-<strong>Larsén</strong> <strong>är</strong><br />
<strong>redo</strong> <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>ta</strong> <strong>över</strong> som rektor<br />
på GIH i Stockholm.<br />
IDROTTSLÄRAREN 2/09
IL 0902 12-15 porträtt 09-04-21 16.18 Sida 13<br />
<strong>Karin</strong> laddar<br />
<strong>för</strong> nytt jobb<br />
I <strong>Karin</strong> <strong>Henriksson</strong>-<strong>Larsén</strong>s professorsrum på Idrottsmedicinska institutet<br />
står golfbagen lu<strong>ta</strong>d i ett hörn och vän<strong>ta</strong>r på spel. Om allt går som planerat<br />
blir <strong>Karin</strong> rektor <strong>för</strong> GIH och får fortsät<strong>ta</strong> med golf i Stockholm.<br />
TEXT: MATS KLOCKLJUNG<br />
FOTO: BJÖRN WANHATALO<br />
<strong>Karin</strong> <strong>Henriksson</strong>-<strong>Larsén</strong> <strong>är</strong> stolt n<strong>är</strong><br />
hon leder turen genom ”IKSU<br />
sport” i Umeå, europas störs<strong>ta</strong> motions-<br />
och friskvårdanläggning, 21 000 kvadratmeter<br />
stor, ligger boks<strong>ta</strong>vligen dörr i<br />
dörr med Idrottsmedicinska institut. Allt<br />
från gym till klättring, squash, simning,<br />
afrikansk dans, beachvolley, spinning, aerobics,<br />
bodypump och ett trettio<strong>ta</strong>l andra<br />
aktiviteter ingår i löne<strong>för</strong>månerna.<br />
Och den fan<strong>ta</strong>stiska golfsimulatorn.<br />
– En del frågar hur jag kan lämna allt det<br />
h<strong>är</strong>!<br />
Kanhända <strong>är</strong> det<strong>ta</strong> den sis<strong>ta</strong> umevåren <strong>för</strong><br />
<strong>Karin</strong>. Går det som Gymnastik- och Idrottshögskolans<br />
styrelse vill, och <strong>Karin</strong> hoppas,<br />
så vän<strong>ta</strong>r rektorsjobbet på GIH på henne.<br />
– Än <strong>är</strong> det bara ett <strong>för</strong>slag.Innan departementet<br />
har ringt, så vet jag ingenting om<br />
framtiden.<br />
Meritlis<strong>ta</strong>n <strong>är</strong> imponerande: doktor i medicinsk<br />
vetenskap 1984, leg läkare 1986, docent<br />
i klinisk fysiologi 1992, universitetslektor<br />
i idrottsmedicin kombinerad med<br />
<strong>över</strong>läkartjänst 1994 och professor i idrottsfysiologi<br />
2001.<br />
Dessutom <strong>är</strong> hon ord<strong>för</strong>ande <strong>för</strong> Svensk<br />
Idrottsmedicinsk <strong>för</strong>ening och <strong>för</strong>eståndare<br />
<strong>för</strong> Umeå Centrum <strong>för</strong> Idrottsvetenskap<br />
(UCIV). Samt ledamot i Programrådet <strong>för</strong><br />
läkarprogrammet vid medicinska programmet.<br />
Med mera.<br />
Hon började karri<strong>är</strong>en 1976 som gymnastikdirektör,<br />
utbildad i Örebro.<br />
– Jag arbe<strong>ta</strong>de bara ett halvår i yrket. Jag<br />
blev fascinerad av fysiologi redan under utbildningen,<br />
så jag valde <strong>att</strong> läsa medicin<br />
istället. Det var spännande <strong>att</strong> se hur muskler<br />
fungerar, hur man tränar och aktiverar<br />
dem.<br />
Namn: <strong>Karin</strong> <strong>Henriksson</strong>-<strong>Larsén</strong>.<br />
Familj: Tre söner och en man.<br />
Bor: I Umeå.<br />
Yrke: Professor, <strong>över</strong>läkare.<br />
Fritid: Jobb och golf.<br />
Läser: Längesen jag läste annat än jobb.<br />
porträtt<br />
Och var<strong>för</strong> muskler ibland inte fungerar<br />
som de ska. Det <strong>är</strong> det fortfarande!<br />
FORSKNING OM MUSKLER<br />
Avhandlingen handlade om skillnader mellan<br />
manlig och kvinnlig muskulatur som<br />
går <strong>att</strong> observera i mikroskop.<br />
– Som feminist trodde jag <strong>att</strong> alla kunde<br />
ut<strong>för</strong>a samma muskelarbete. I den medicinska<br />
forskningen hade man ju dittills<br />
blandat män och kvinnor, u<strong>ta</strong>n <strong>att</strong> göra någon<br />
egentlig skillnad.<br />
Men hennes forskning på otränade personer<br />
visade något annat.<br />
– Bland annat <strong>att</strong> relationen mellan olika<br />
sorters muskelfibrer skilde sig åt mellan<br />
könen. Kvinnor har stora, långsamma fibrer<br />
och små, snabba medan män har små, långsamma<br />
fibrer och stora, snabba.<br />
– Det inneb<strong>är</strong> <strong>att</strong> otränade kvinnor har<br />
IDROTTSLÄRAREN 2/09 13<br />
k
IL 0902 12-15 porträtt 09-04-21 16.18 Sida 14<br />
14<br />
”<br />
Det <strong>är</strong> lätt <strong>att</strong> bli <strong>över</strong>tränad<br />
som elitidrot<strong>ta</strong>re och d<strong>är</strong><strong>för</strong> måste<br />
man tänka på <strong>att</strong> ha balans mellan<br />
träning och återhämtning.”<br />
mer uthållighet och <strong>att</strong> otränade män har<br />
mer styrka. Praktiskt betyder det bland annat<br />
<strong>att</strong> kvinnor beh<strong>över</strong> styrketräna något<br />
fler gånger jäm<strong>för</strong>t med män <strong>för</strong> <strong>att</strong> hit<strong>ta</strong><br />
rätt belastning <strong>för</strong> hela muskeln. Inget dramatiskt<br />
men viktigt <strong>att</strong> ve<strong>ta</strong>.<br />
En annan del av hennes forskning visar<br />
<strong>att</strong> ryggbesv<strong>är</strong> <strong>är</strong> vanligare hos elever på<br />
praktiska och estetiska program än hos<br />
elever på teoretiska program.<br />
– Delvis beror det på <strong>att</strong> ”teoretikerna”<br />
idrot<strong>ta</strong>r mer aktivt på fritiden som kompensation<br />
<strong>för</strong> stillasit<strong>ta</strong>ndet under studierna.Alltså<br />
beh<strong>över</strong> praktiker och esteter mer<br />
träning.<br />
Just hennes ”s<strong>ta</strong>rka forskningsbakgrund”<br />
och breda kon<strong>ta</strong>ktnät nämndes i<br />
nomineringen till rektorstjänsten vid GIH i<br />
Stockholm.<br />
– Att jag varit med om <strong>att</strong> bygga upp och<br />
utveckla Umeå Centrum <strong>för</strong> idrottsvetenskap<br />
har säkert varit viktigt vid ut<strong>ta</strong>gningen.<br />
Vi arbe<strong>ta</strong>r ju mycket n<strong>är</strong>a med anatomi,<br />
rehabilitering, geriatrik, sjukgymnastik<br />
och så vidare men även med idrottspedagogik.<br />
På så sätt kompletterar friskvård och<br />
sjukvård varandra <strong>över</strong> institutions- och<br />
fakultetsgränserna.<br />
– Vi har också många doktorander gemensamt,som<br />
har handledare från flera institutioner<br />
samtidigt. På så sätt får de ett<br />
brett synsätt som de kanske inte skulle fått<br />
annars.<br />
VÄXTER FÖR VÄLMÅEENDE<br />
H<strong>är</strong> studerar 800 studenter idrottsrelaterade<br />
ämnen. Kostvetenskap, idrottspedagogik<br />
och l<strong>är</strong>arutbildning, idrottspsykologi,<br />
idrottsmedicin, idéhistoria, integrativ medicinsk<br />
biologi och arbetsfysiologi – alla<br />
har de UCIV som paraply.<br />
N<strong>är</strong> Idrottsmedicin s<strong>ta</strong>r<strong>ta</strong>de 1991 hade<br />
enheten 400 kvadratmeter.Idag har den hela<br />
1600 kvadrat inklusive ett nytt idrottslabb<br />
på 400 kvadrat med den allra senaste<br />
utrustningen <strong>för</strong> fystester, avsett såväl <strong>för</strong><br />
undervisning och forskning som <strong>för</strong> utvecklingsprojekt.<br />
Löparbanan, av samma<br />
material som banan på OS i Peking, ligger<br />
som en röd m<strong>att</strong>a från den ena änden av<br />
rummet till den andra.<br />
– Labbidén har vi <strong>för</strong> övrigt <strong>ta</strong>git från<br />
GIH. De byggde ju ett liknande labb <strong>för</strong> ett<br />
an<strong>ta</strong>l år sedan.<br />
Andra enheter <strong>är</strong> ett miniväxthus <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
mä<strong>ta</strong> hur välmåendehormoner frodas vid<br />
kon<strong>ta</strong>kt med gröna växter och lokaler <strong>för</strong><br />
bland annat forskning kring benskörhet.<br />
Välmående och stress <strong>är</strong> också några av <strong>Karin</strong>s<br />
forskningsintressen.<br />
– Det <strong>är</strong> lätt <strong>att</strong> bli <strong>över</strong>tränad som elitidrot<strong>ta</strong>re<br />
och d<strong>är</strong><strong>för</strong> måste man tänka på <strong>att</strong><br />
ha balans mellan träning och återhämtning.<br />
I arbetet som verksamhetschef <strong>för</strong> Idrottsmedicins<br />
kliniska verksamhet, så basar hon<br />
<strong>över</strong> en verksamhet med drygt 4 500 läkarbesök,<br />
2 000 sjukgymnastbesök och 6–800<br />
operationer av brosk, menisker, korsband,<br />
tår, axlar och andra kroppsdelar som <strong>är</strong><br />
speciellt uts<strong>att</strong>a <strong>för</strong> idrottsskador.<br />
Givetvis <strong>är</strong> det omöjligt <strong>att</strong> <strong>ta</strong> med allt<br />
det<strong>ta</strong> i flyttbilen till Stockholm.<br />
– Vilket inte bara <strong>är</strong> den nackdel, det ska<br />
bli skönt <strong>att</strong> få koncentrera sig på en uppgift<br />
och lägga ner all energi på den. Det kan bli<br />
lite splittrat ibland med <strong>att</strong> arbe<strong>ta</strong> i flera organisationer<br />
som landstinget och universitetet.<br />
HÄLSOARBETARE<br />
Mycket av helhetssynen finns redan på<br />
GIH, påpekar <strong>Karin</strong>:<br />
– Jag vill bygga vidare på den ov<strong>är</strong>derliga<br />
kompetens och visioner som personalen<br />
har. Min uppgift som rektor blir <strong>att</strong> utveckla<br />
det som redan finns och göra det ännu<br />
mer tydligt och synligt. För mig <strong>är</strong> alla lika<br />
viktiga, oavsett tjänst.<br />
– Jag vill också <strong>för</strong>st<strong>är</strong>ka GIHs samarbete<br />
med institutioner och organisationer i<br />
n<strong>är</strong>området, som Riksidrotts<strong>för</strong>bundet,<br />
Svenska Olympiska Kommittén och Karolinska<br />
Institutet. Men även andra i n<strong>är</strong>området<br />
till GIH kan spela roll <strong>för</strong> uppdragsforskningen<br />
och utbildning.<br />
Styrkerummet <strong>är</strong> en naturlig plats<br />
<strong>för</strong> <strong>Karin</strong> <strong>Henriksson</strong>-<strong>Larsén</strong>,<br />
som bland annat har forskat om muskler.<br />
Att fortsät<strong>ta</strong> utveckla samarbetet med<br />
skolan <strong>är</strong> också viktigt:<br />
– I dagens samhälle med <strong>över</strong>viktsproblematik,<br />
stillasit<strong>ta</strong>nde och dess följdsjukdomar<br />
ser jag idrottsl<strong>är</strong>arna som <strong>för</strong>s<strong>ta</strong> linjens<br />
hälsoarbe<strong>ta</strong>re.<br />
– Det <strong>är</strong> de som kommer i kon<strong>ta</strong>kt med<br />
alla och som kan l<strong>är</strong>a ut vikten av <strong>att</strong> röra på<br />
sig och motionera. Skolidrotten <strong>är</strong> en sak<br />
som of<strong>ta</strong> glöms idag, n<strong>är</strong> det gäller samhällsdeb<strong>att</strong>en<br />
om <strong>över</strong>viktsboomen.<br />
Samarbetet med idrottsrörelsen finns<br />
också med i bagaget.<br />
– Universiteten och högskolorna <strong>är</strong> viktiga<br />
<strong>för</strong> svensk idrott som saknar miljardbelopp<br />
<strong>att</strong> lägga på utveckling och köp av<br />
IDROTTSLÄRAREN 2/09
IL 0902 12-15 porträtt 09-04-21 16.18 Sida 15<br />
spelare som många gånger finns utomlands.<br />
D<strong>är</strong><strong>för</strong> måste vi göra en ”svensk modell”<br />
<strong>för</strong> <strong>att</strong> utveckla idrotten på såväl elitsom<br />
motionsnivå.<br />
Det<strong>ta</strong>, menar <strong>Karin</strong>, blir en vinn/vinnsituation<br />
<strong>för</strong> idrot<strong>ta</strong>ren, idrotten, högskolorna<br />
och universitetet.<br />
BETYGSKRITERIER FÖR POJKAR<br />
– Vi får studenter och idrotten får idrot<strong>ta</strong>re.<br />
Idrot<strong>ta</strong>ren har en utbildning n<strong>är</strong> karri<strong>är</strong>en<br />
<strong>är</strong> slut. Genom samarbetet med idrottsrörelsen<br />
får vi också möjligheter till <strong>att</strong> göra<br />
bra forskning inom många områden.<br />
Inte minst forskning med ett genusperspektiv.<br />
<strong>Karin</strong> nämner materialfrågan i<br />
damhockeyn, d<strong>är</strong> klubborna inte <strong>är</strong> tillräckligt<br />
mjuka <strong>för</strong> <strong>att</strong> tillå<strong>ta</strong> slagskott.<br />
– Eller <strong>ta</strong> skillnaderna mellan pres<strong>ta</strong>tions<strong>för</strong>mågan<br />
hos svenska, norska och<br />
amerikanska kvinnliga löpare. Självklart<br />
beror det inte främst på olika fysiologi u<strong>ta</strong>n<br />
snarare på skillnad i inställning hos tränare,<br />
träningsmöjligheter, självsyn, synen på<br />
kvinnlig idrott och så vidare – en spegling<br />
av kulturen, helt enkelt.<br />
BÄTTRE DIVERSIFIERING<br />
Var<strong>för</strong> idrottsämnet <strong>är</strong> det enda ämne, d<strong>är</strong><br />
pojkar har bättre betyg än flickor vet hon<br />
d<strong>är</strong>emot inte.<br />
– Kanhända beror det på <strong>att</strong> betygskrite-<br />
porträtt<br />
rierna <strong>är</strong> skrivna med <strong>ta</strong>nke på pojkar? Det<br />
kan vara en intressant forskningsuppgift <strong>att</strong><br />
<strong>ta</strong> med till GIH.<br />
Till sist, två snabba politiska frågor: 1) bibehållet<br />
an<strong>ta</strong>l utbildningsorter eller f<strong>är</strong>re<br />
som l<strong>är</strong>arutbildningsutredningen <strong>för</strong>eslår?<br />
Och 2) specialutformade program – kvar<br />
eller bort?<br />
– Vi ska inte utbilda till arbetslöshet.D<strong>är</strong>emot<br />
kan vi diversifiera branschen bättre,<br />
alla beh<strong>över</strong> inte bli idrottsl<strong>är</strong>are. Och de<br />
specialutformade programmen på gymnasieskolorna<br />
ska vara kvar!<br />
Säger <strong>Karin</strong> <strong>Henriksson</strong>-<strong>Larsén</strong> bestämt<br />
och <strong>för</strong>söker strun<strong>ta</strong> i <strong>att</strong> golfklubborna ropar<br />
åt henne <strong>att</strong> de vill ut ur bagen. p<br />
IDROTTSLÄRAREN 2/09 15
Change language