Sälgen är vårens träd - Lärarnas Nyheter

Sälgen är vårens trädSälgen är ett blygsamt träd. Det blir inte så högt, det lever inte sålänge och dess historia är en smula anonym i jämförelse med tillexempel ek, ask eller lind. Det finns dock en sak som gör sälgenunik, den är vårträdet framför andra. I mars tittar de vitludnakissarna fram och hela trädet lyser upp som en fackla. Visserligenbörjar hasseln sin blomning redan i februari men den verkligabudbäraren om vår och sol är sälgen.Namnet sälg (Salix caprea) står nära forntyskanssalaha och tyskans Salche, somi sin tur är besläktade med det latinskasläktnamnet Salix. Ordet Salix anses varaur samma ordstam som salire som lär betydahoppa, spritta, skjuta upp. Namnet syftaralltså på snabbvuxenheten. Det latinskaartnamnet caprea kommer av caper som betyderget och syftar på att sälgen använtssom getföda.Sälgen växer i hela landet utom i fjälltrakterna.Hagmarker, väg- och dikeskanter,skogsbryn och tätorternas restytor är typis-ka sälglokaler. Sälgen förekommer över helaEuropa och i Sverige ända upp i fjällkedjan.I hela Sverige finns cirka tio miljoner kubikmetermed en tyngdpunkt på norra Sverige.I de fyra nordligaste länen finns varderacirka en miljon, medan det i södra i Götalandär relativt sparsamt med sälg.Sälgen är en stor buske eller ett litet, upptill 20 meter högt träd med uppåtsträvandegrenar. Tillväxttakten är hög i början,och efter 20–30 år är oftast den slutgiltigastorleken uppnådd. Den blir sällan äldre ändrygt 50 år.Sälgen har han- och honblommor somsitter på olika träd. När hansälgarna blommarlyser de gula blommorna på långt håll.Honträden är mer dämpade i färgen medsina grågröna blommor. Redan under senvinternspricker hanblommornas knopparupp, och de silverglänsande ”kissarna” tittarfram.Bland sälgens blommor upptäcker manvårens första bin. Sälgen kan inte leva vidareom inte insekterna vidarebefordrar ståndarmjölfrån träd till träd. I sälgens blom-SLÖJDFORUM 1 • 201033

mor finner bina den första nektarn.Med sin mjuka ved har sälgvirket intehaft någon större användning. Virket hardock använts till en del husgeråd för mjölk,grädde och andra drycker. För detta passadesälg bra eftersom det är tätt och rör siglite.På senare tid har sälg blivit populärt ibland annat svepasktillverkning på grundav dess rakfibrighet och lätthet att böja.Andra lämpliga användningsområden ärsom blindträ och blindfaner till möbler, lådor,träskor, leksaker, idrottsredskap ochtill köksluckor. Under självhushållets tidskördades lövet till vinterfoder åt gårdensdjur.Barken är kanske det intressantaste på sälgen.Den har bland annat använts till skinngarvning.I Skåne bereddes av sälgbarkende mjuka klippingskinnen, som i hanskarvisade köttsidan utåt och i Frankrike kalladesgants de Suéde.Barken innehåller också ett salicin, somvar naturlig råvara för framställning av salicylsyratill dess den moderna farmakologinlärde sig att koka ihop det syntetiskt. Iden äldre läkekonsten var således sälgbarkeni pulverform ett ofta använt och välkäntfebernedsättande medel.Även i religionen har sälgen spelat enviss roll. Åtminstone om man får tro VeraForsberg som i sin bok ”Majstång och julgran”berättar om hur man använde sälgkvistartill utsmyckning av kyrkor underpalmsöndagen. Denna söndag inleder sombekant den kristna påskveckan och har fåttsitt namn av de kvistar som ströddes somen hyllning framför Jesus när han red ini Jerusalem. I sydliga katolska länder harman aldrig haft någon svårighet att följade judiska folkskarornas exempel, menpå nordligare breddgrader växer inga palmer,och lövträden står kala vid denna årstid.I stället tog man under den katolska tidenin just sälgkvistar. Dessa kvistar ansågs”ha en undergörande kraft mot sjukdomoch nöd, om de fått prästernas välsignelse”,skriver Vera Forsberg.Text: Jan ThuressonFoto: Hasse Hedström34 SLÖJDFORUM 1 • 2010

Snart dags atttälja sälgpiporSverige är ett långtland. Åtminstone i desödra delarna börjardet snart märkas attvåren trots allt är påväg. Det börjar bli dagsatt planera för åretssälgpipstillverkning.Under våren när saven börjarstiga och när löven är stora sommusöron är det sälgpipedag.Sälg eller rönn är lämpliga träslag.Alltid lika populärt blandeleverna och visst är det sköntatt komma ut från slöjdsalenibland. Har du glömt hur detgår till kommer här en kortbeskrivning.Text och foto:Hasse Hedström1. Skär av en fingertjocksälggren utan kvistar. Den börvara ungefär en knivlängd.Skär till ett munstycke medett snett snitt. Gör en skårai barken runt om. Mellanskåran och munstycket fårdet inte vara någon kvist.2. Efter att ha gjort skåranskär du ett lufthål. Skär förstrakt ned och skär sedan utlufthålet.3. Sedan gäller det att medbaksidan av kniven knackapå barken runt om tills denlossnar. (Om det är yngrebarn måste eggen täckas.)Det prövar du genom attförsöka vrida loss barken– försiktigt så den inte gårsönder. Lossnar den inte ärdet bara att fortsätta knacka.Lägg barken i vatten elleri skuggan så att den intetorkar.4. Skär från lufthålet längspipan hela vägen så att detbildas en luftkanal.5. Nu är det dags att skäraen skåra runt den trärenapinnen, just där lufthåletbörjar. Sedan skär mansnett från andra hållet runtom. Sedan är det bara attarbeta som en bäver runtom tills man nästan ärigenom. Då brytbar man avde två bitarna och jämnar tilländarna.6. Blöt bark och pinnen medlite vatten, sätt tillbaka detmindre munstycket och stickin pinnen i barken. Skjut intein den långa biten helt ochhållet, utan låt det bli etttomrum framför ljudhåleti barken. Genom att dra ipinnen ändras tonen. Nu ärdet bara att spela.SLÖJDFORUM 1 • 201035