Falkenposten 2011 - IK Falken

1973 

December 2011 

Nya spår inför landskapsstafetten 2014 • Simon Sundstén slutar hoppa • Debut i svenska 25-manna 

Makalöst snabba falkeniter 

FRIIDROTT. Inför friidrottssäsongen 2011 fick IK Falken förstärkning. Fem nya löpare: mikael bergdahl, 

Tommy Granlund, mette Paavolainen, Jessica Åström och Ina Djupsund. Tillsammans med 

Falkens andra framgångsrika löpare blev säsongen makalös. Herrarna på bilden tog två guld under 

stafett-Fm i Tusby, 4x400 meter och 4x800 meter, med nytt SFI-rekord på den senare sträckan. 

Laget Granlund, bergdahl, Sandells och Ville borgmästars segrade också på 4x1 500 meter. 

Damerna på bilden var inte mycket sämre. Det blev silver på 4x400 meter och brons på 4x800 

meter. Till det kommer alla individuella framgångar för falkeniterna, till exempel dubbelseger för 

både Storbacka och Sandells på 800 och 1 500 meter i Kalevalaspelen. makalöst var ordet! 

MERA ATT LÄSA ... 

IDROTTSHISTORIA. Erik 

Stenwall har skrivit om idrott 

nästan hela livet och gjort 

historia av den österbottniska 

idrotten under många år. Totalt 

blev det tolv böcker. 

Numera vilar pennan, men 

intresset finns kvar, speciellt för 

skidlöpning och friidrott. 

Läs mer på sidan 13. 

FALKENPOSTEN 

Niclas Sandells, Karin Storbacka, Mikael Bergdahl, Cecilia Långnabba, Christoffer Envall, Caroline Wärn, Tommy Granlund och Mette Paavolainen hade alla skäl att fira med 

Falkens flaggor under stafett-FM i Tusby. Foto: Daniel byskata 

SKIDLÖPNING. Vem minns 

skidstafetten i Leppävirta 1986? 

Teemu Vesala gör det, det 

var hans första stafett i Falkens 

färger och resultatet blev en 

guldmedalj. Det blev många fler, 

men det är den första segern han 

minns bäst. Läs hans hälsning 

om skidkarriären och livet efter 

den på sidan 7. 

ORIENTERING. Smarta och 

säkra vägval, tillsammans med 

hög fart gjorde att Håkan Björklund 

knep ännu en FM-medalj. 

På sidan 10 kan du läsa hans 

kommentarer om loppet. 

Läs också om hur Johan 

Viklund hittade vägen till 

motionsformen som passar 

honom, på sidan 5.

2 

FALKENPOSTEN 2011 

Årets Ärevarv blev åter en succé, totalt samlade föreningen ihop 43 177 euro. Foto: rune Härtull 

bra Ärevarv blev ännu bättre 

2011 blev ett nytt 

rekordår för IK Falkens 

Ärevarv. Bäst i Finland, 

och nytt förenings- 

rekord. Inte illa! 

I år firade Ärevarvet jubileum. Det 

var det 30:e Ärevarvet som arrangerades. 

Eftersom IK Falken inte 

deltog i det första Ärevarvet, får 

vi fira vårt eget jubileum nästa år. 

Det första Ärevarvet arrangerades 

1982. Endast ett fåtal föreningar 

hade inbjudits att delta. 

I ÖID arrangerades de första 

Ärevarven i Jakobstad, Vörå, Vasa 

Verkstad & bilmåleri! 

REPARATION 

AV FÖRSÄK- 

RINGSSKADOR 

Åsbackavägen 164, 68810 Ytteresse, tfn: 06 789 8550 

måndag - fredag kl. 08.00 - 17.00 

och Närpes. Från och med 1983 

blev Ärevarvet tillgängligt för alla 

friidrottsföreningar och då inleddes 

också IK Falkens fantastiska 

Ärevarvsframgångar. 

Jubiléet till ära, utgavs en Ärevarvshistorik 

av Suomen Urheiluliitto. 

IK Falken har glädjande nog 

fått huvudrollen i denna intressanta 

historik. Det finns verkligen mycket 

läsvärt i historiken. Boken finns 

bland annat vid Pedersöre huvudbibliotek. 

För IK Falken blev 2011 ett nytt 

rekordår! Bäst i Finland (igen!) och 

nytt föreningsrekord. Slutresultatet 

43 177 euro innebar en liten förbätt- 

Tjuvstart till framtiden 

utbildning för föreningen 

IK Falkens friidrottssektion 

har under 

senaste vinter deltagit i 

en föreningsutbildning 

med namnet Tjuvstart till 

framtiden, arrangerad av 

friidrottsförbundet. 

Utbildningen har bestått av två 

veckoslutskurser i Kuortane samt 

föreningsbesök från förbundet. 

Ett av målen med utbildningen är 

hur man leder en förening (strategi, 

motivering, rekrytering och 

arbetsfördelning). 

Ett annat mål med utbildningen 

är att föreningen ska skriva en verksamhetshandbok. 

Boken ska bland 

annat beskriva föreningens vision, 

målsättning och verksamhet. 

Friidrottsektionens verksamhetshandbok 

kommer att publiceras på 

Falkens webbplats i december. 

JOHAN STORBJÖRK 

LKI Käldman Ltd. 

Svartnäshagavägen 7 

FIN-68910 BENNÄS 

Tel: +358 20 7009 000 

www.lki.net 

Vi kan garantera att det skadade 

fordonet alltid repareras 

med stor noggrannhet! 

VERKSTAD 

Välkommen! 

www.erikssons. 

ring av det gamla föreningsrekordet 

från 2004. Årets Ärevarv lockade 

147 deltagare och hela 1 478 sponsorer. 

Det är speciellt glädjande att 

notera att alla våra toppidrottare 

ställer upp mangrant och att våra 

knattar deltar i stora skaror. Bästa 

samlare blev Allan Zittra med 8 200 

euro, följt av Bo-Erik Isakas (PP) 

3 725, Mikael Eklund 3 412, Ingvald 

Wik 3 123 och Johan Mattbäck 

1 490 euro. 

IK Falken tackar alla deltagare 

och sponsorer för ett framgångsrikt 

Ärevarv. 

CHRISTER ASPFORS 

Falken en 

plats bättre 

IK Falken slutade på en fjortonde 

plats i årets föreningsklassificering 

i friidrott och därmed klassas 

IK Falken som superelitförening. 

Årets poängsaldo är 442 poäng, 

senaste års poängsaldo var 362,5 

och det räckte till en femtonde plats. 

Det är femte året i följd som 

föreningen klassas som superelitförening. 

Föreningen placerar sig 

på första plats i distriktet och på 

tredje plats i Svenskfinland. 

JOHAN STORBJÖRK 

ORDFÖRANDE HAR ORDET 

Framgångsrika 

säsonger till ända 

Det är med stolthet som vi kan blicka tillbaka på ännu ett 

framgångsrikt år för IK Falken. Alla våra sektioner har gjort 

ett fantastiskt arbete för våra ungdomar. Det känns bra att se hur 

många eldsjälar som ställer upp när IK Falken arrangerar 

träningar, tävlingar och andra evenemang. Föreningens 

verksamhet är mycket omfattande och det krävs en enorm insats 

för att hålla den igång. 

Tack vare en välvillig inställning från föreningens frivilligarbetare, 

Pedersöre kommun och nejdens företag har vi en stabil ekonomi att 

falla tillbaka på. Därför vill vi nu framföra vårt stora tack till er alla. 

Föreningens löpare har detta år haft på en utomordentligt fin 

säsong. Tack vare våra nya Falkeniter Mikael Bergdahl, Tommy 

Granlund, Jessica Åström, Mette Paavolainen och Ina Djupsund 

kunde vi i sommarens stafett-FM i Tusby uppvisa mycket fina 

resultat. Lagandan i Tusby var mycket god och det märktes 

främst i bussen med löpare. Vi tror och hoppas att deras framgång 

ska sporra även våra juniorer till nya framgångar. 

Orienteringssektionens verksamhet präglas av samarbetet 

mellan nejdens övriga föreningar kring Torsdagsträffen. Förutom 

att vi har duktiga tävlingsorienterare så bjuder ju även orientering 

på en mycket angenäm motionsform för både äldre och 

yngre. Läs mera om detta inne i tidningen. 

Orienterarnas resa till 25-manna i Sverige blev säkert för 

många en minnesvärd upplevelse. 

Skidsektionen gynnades av den andra snörika vintern på rad. 

Det syntes givetvis i deltagarantalet bland knattarna. Samtidigt 

krävdes det mindre insatser inför träningar och tävlingar när 

man inte behövde köra snökanonen lika 

ofta som tidigare. För skidsektionens del 

har också planerna för landskapsstafetten 

2014 startat och spårförberedelserna är 

redan i gång. Vi ser med spänning framåt 

mot detta. 

Avslutningsvis vill jag ännu en gång 

tacka alla som på olika vis stött föreningen 

på olika sätt och önskar våra läsare en 

riktigt God Jul! 

FALKeNPOSTeN 

Ansvarig redaktör: 

christian Dahlin, IK Falken 

Redaktion: 

christian Dahlin 

Johan Storbjörk 

Stefan Stubb 

Tage ray 

Annonser: 

Sune Lind 

christian Dahlin 

Klas-Göran rönnqvist 

BERGSVÄRME- 

BORRNINGAR 

www.porausassat.fi 

Tfn 050 300 9685 info@porausassat.fi 

En beställning av oss är ett Ess i ärmen! 

Kajs Massagetjänst 

Hjälper dig med nack, ryggoch 

muskelbesvär 

Ring och beställ tid! 

Leg. massör Kaj Sandell 

Bärklarsvägen 3 68810 Ytteresse 

tel 0500 – 852 040 

CHRISTIAN DAHLIN 

Ann-marie Lillmåns-backlund 

Layout och redigering: 

emma Harald 

Bildbehandling: 

Jessica Lindgren 

Upplaga: 6 000 exemplar. 

Tryckeri: botnia Print 

 

Webb: www.ikfalken.fi. 

 

 

 

LILLbYVÄGeN 161 

68940 

LILLbY 

telefon: 050-550 1769/ 

06-727 1073 

rebecca@purmoservice.fi 

FÖRMÅNLIG 

BILSERVICE 

Fysioterapeut 

Jens Sjölind 

Tfn 724 8370 

Kvarnbacksgatan 10 B 

Jakobstad

Inför säsongen fick Falken fem nya 

löpare. Hittills är de nöjda med föreningen, 

framför allt med det goda mottagandet. 


Bra stämning får nya 

Falkenlöpare att trivas 

Inför säsongen 2011 valde 

Mikael Bergdahl, Tommy Granlund, 

Jessica Åström, Mette Paavolainen 

och Ina Djupsund att byta förening 

från Gamlakarleby IF till IK Falken. 

Alla säger att orsaken till att de 

valde IK Falken var för att det är 

en välfungerande och organiserad 

förening. Flera nämner även möjligheten 

att få ingå i ett slagkraftigt 

stafettlag som orsak till att de valde 

IK Falken. 

– Jag visste att IK Falken är en 

välfungerande förening, där saker 

och ting sköts proffsigt så för mig 

var det ett enkelt val, säger Mikael 

Bergdahl. 

Ett bra stafettlag gjorde förstås 

valet ännu enklare, och möjligheten 

att utvecklas som idrottare. 

De nya föreningsmedlemmarna 

Foto: rune Härtull 

”Jag kommer 

att minnas för 

resten av livet 

hur det kändes 

när vi vann 

stafetten på 

4x400 meter." 

förväntades sig en förening med 

god sammanhållning och en bra 

laganda. Förväntningar har mer 

än väl uppfyllts, enligt dem alla. 

Mikael hoppades på att få en 

känsla av att han är en del av föreningen 

i vilken alla saker fungerar 

som det ska och idrottaren kan 

koncentrera sig på det viktigaste, 

alltså träning och tävling. 


– Förväntningarna har uppfyllts, 

säger Mikael. 

– Jag förväntade mig nya träningsidéer 

och bra sammanhållning och 

alla mina förväntningar har uppfyllts, 

säger Mette. 

Alla fem trivs väldigt bra i sin 

nya förening. 

– Det är en bra stämning mellan 

idrottare, tränare, funktionärer 

och föräldrar i föreningen, säger 

Mikael. 

Mottagandet har varit bra. 

– Jag kände mig genast välkommen, 

alla har tagit emot mig som om 

jag alltid representerat IK Falken, 

säger Jessica. 

Det bästa med föreningen är 

lagandan och samhörigheten. 

– Alla verkar vara stolta och nöjda 

Foto: Daniel byskata 

med att vara en del av föreningen 

och ingen verkar jobba för att de 

tvingats till det, säger Mikael. 

Ina å sin sida trivs med de 

gemensamma träningarna och de 

gemensamma tävlingsresorna. 

Stafett-FM är för alla ett av de 

bästa minnet från sommaren. Alla 

nämner de fina framgångarna, den 

goda stämningen och lagandan samt 

att stafett alltid är roligt. 

– Jag kommer att minnas för 

resten av livet hur det kändes när 

vi vann stafetten på 4x400 meter, 

säger Tommy. 

Mette minns även alla härliga 

sommardagar med en massa trevliga 

Falkeniter som tränar samtidigt på 

sportplanen i Bennäs. 

Målsättningen för Mikael och 


Uppe till vänster: 

Tommy Granlund 

på 4x800 meter vid 

stafett-FM i Tusby. 

Det blev ett guld. 

Uppe till höger: 

Mette Paavolainen 

inför start på 4x800 

meter vid stafett- 

FM. Det blev brons. 

Nere till vänster: 

Mikael Bergdahl 

på väg mot seger 

på 4x1500 meter 

under stafett-FM. 

Nere till höger: 

Jessica Åström. 

3 

Tommy är att kvalificera sig för 

EM i Helsingfors 2012 samt att 

även förbättra sina personbästa-tider. 

För att lyckas med det kommer 

de att åka på flera läger utomlands 

än senaste år. 

För tillfället måste Mikael ändå ta 

det lugnt. Hans vrist opererades för 

en dryg månad sedan och nu är det 

rehabilitering och alternativ träning 

som gäller. Han hoppas koma i gång 

med normal löpträning i december. 

De övriga har även som målsättning 

att förbättra sina personbästa 

tider. 

– Mer träning och att hålla sig 

frisk och skadefri är det som gäller, 

säger flickorna. 

JOHAN STORBJÖRK

4 


Orienterarna debuterade i 25-manna 

I början av oktober 

styrde ett 30-tal 

förväntansfulla Falken- 

orienterare och supporters 

stegen mot Sverige 

och Södertälje. Det var 

dags för debut i 

25-mannastafetten. 

Stafetten är en stormönstring inom 

svensk orientering. Med runt 9 000 

deltagare hör stafetten till de största 

orienteringstävlingarna, och är för 

många föreningar en årligen återkommande 

avslutning på en lång 

säsong. 

I tätstriden återfinns ofta samma 

lag som på Jukola och Tiomila, trots 

att 25-manna kräver en annorlunda 

sammansättning och framförallt 

bredd inom föreningarna. 

Som namnet antyder behövs det 

25 löpare i ett lag och då arran- 

görerna dessutom har vissa kriterier 

på löparnas ålder på olika etapper 

blir lagsammansättningen mångsidig. 

För Falkens del: flickor, pojkar, 

damer och herrar i åldern 12–65 år. 

Åter ett bevis på hur orienteringen 

passar vem som helst! 

Ekmans buss och busschaufför 

lotsade Falkengänget smidigt genom 

ett blåsigt Österbotten söderut 

till Åbo hamn. Fredagkvällar på 

Sverigebåtarna tenderar ofta att 

vara stökiga, så även denna gång 

och nattssömnen blev kanske inte 

den bästa. 

Trots det var det ett hurtigt gäng 

som landsteg på svensk mark. 

Ytterligare en timmes bussfärd och 

därefter var det redan dags för start. 

Klockan 9.00 ljöd startskottet och 

runt 360 orienterare begav sig ut i 

tävlingsterrängen som visade sig 

Tel. 050-3383481 

Nästan hela Falkens 25-mannalag samlat under en paus på hemvägen. Resan blev minnesvärd, trots den trista olyckshändelsen med stämplingspinnen. 

Foto: martin melin 

vara lättlöpt och stigrik, det vill säga 

ganska typiskt för Stockholmstrakten. 

Under dagen forcerade täten sina 

banor i en fart runt fem minuter per 

kilometer, vilket inte är vardagligt 

inom orientering, åtminstone inte i 

Österbotten. Å andra sidan var tät- 

lagen fullspäckade med världsstjärnor 

och elitorienterare så framfarten 

var befogad. 

För Falkens del fick stafetten en 

ogynnsam början och samtidigt ett 

snöpligt slut redan på första sträckan. 

Den lilla elektroniska stämpelpinnen 

(Sportident), som man har på fingret 

under loppet, brast redan vid andra 

kontrollen och därmed uteblev alla 

andra stämplingar på den etappen. 

Då det inte finns något backup- 

system med SI, likt det som Emit 

har (finländska systemet), så ledde 

det oundvikligen till diskvalifi- 

cering. Förvisso hade inte laget 

några höga målsättningar inför 

stafetten, men gärna hade man 

kämpat längre in på dagen man 

mot man, kvinna mot kvinna med 

de övriga österbottniska lagen. 

Trots fadäsen fick dock laget fortsätta 

sitt lopp och löparna tog sig 

strongt an sina banor av varierande 

längd och svårighetsgrad. En del 

bommade i det uppskruvade tempot, 

andra överträffade sig själva, 

men alla slutförde tålmodigt sin 

del även om motivationen kanske 

sjönk då man insåg att slutresultatet 

skulle utebli. 

För att stafetten inte ska bli för 

långvarig löps vissa sträckor jämsides, 

det vill säga flera löpare är ute 

i skogen samtidigt. Etapperna 1 och 

2 var helt normala stafettsträckor, 

men på etapp 3 löpte fyra orienterare 

ut samtidigt och dessa växlade 

var och en över till följande fyra 

löpare som skulle avverka etapp 

4. Då etapperna 3, 4, 5, 6 och 7 

på detta sätt genomförts av 20 

löpare totalt återgick man till normal 

stafett på de återstående etapperna 

8, 9 och 10. 

Efter 25 etapper och cirka 125 

kilometer fågelvägen mätt tog sig 

Falken i mål vid halv femtiden 

på eftermiddagen. Efter målgång 

styrde gänget skyndsamt tillbaka 

mot Stockholm för att avrunda friluftsdagen 

vid de dignande bufféborden 

på färjan mot hemlandet. Ett 

innehållsrikt veckoslut gick mot sitt 

slut då resenärerna följande morgon 

anlände till Åbo för att styra kosan 

norrut. Den välarrangerade resan 

och goda sammanhållningen inom 

föreningen hade gjort helheten till 

en trevlig upplevelse värt att minnas 

under kalla, mörka vintermånader. 

LILIAN BJÖRNDAHL 

Kolla in bilder från 

Falkeniternas strapatser på 

www.ikfalken.fi > Galleri 

* Hushållsmaskiner 

* NIBE värmepump- 

service 

* Kylaggregat 

* Kodin koneet 

* NIBE lämpö- 

pumppu huolto 

* Kylmäkoneet


Johan Wiklund har tillsammans med Sebastian Björklund tagit steget in i en ny och intressant värld, orienteringsvärlden. Foto: monica cederberg 

Hitta skärmar ger motionsglädje 

Johan Wiklund betraktar kartan han just tagit emot. 

Så trär han emitbrickan och tumkompassen på rätt 

fingrar, skriver sitt namn på startlistan, koncentrerar 

sig och stämplar ut. 

Nu är det full fart mot första kontrollen. Orienteringen 

slukar honom med hull och hår. 

Innan han kommit så långt måste 

vi backa tillbaks ett par år. Då var 

Johan Wiklund rätt ny på jobbet, 

med stort intresse för gamla bilar 

och med noll intresse för motion. 

Han försökte visserligen skida ett 

par gånger, men det gav ingen 

mersmak. På jobbet inspirerade 

arbetskamraterna varandra att gå 

ner i vikt och Johan lyckades tappa 

sex kilo. Han förstod att det var 

läge att lägga om livsföring och 

skaffade sig en cykel och började 

motionera regelbundet. 

Till sin stora förvåning märkte 

han att det fungerade. Han fick 

bättre kondition och kilona fortsatte 

att rasa. 

– Jag upptäckte att det skapas ett 

sug och att jag mådde bra av att 

röra på mig. 

Steget till att börja löpa var långt. 

Redan att jogga femhundra meter 

gjorde att det smakade blod. En 

av vännerna ringde en dag vid 

femtiden och bad Johan komma 

och jogga med honom och damfotbollslaget 

i Forsby. Johan var 

kvar på jobbet, det var en timme 

till start, men han gjorde en snabb 

räd i en av stormarknaderna och 

kom hem med ett par joggingskor 

och träningsbyxor. Redo! 

Men att löpa längs vägen gav 

inte friluftaren Johan någon kick. 

En annan av vännerna, Sebastian 

Björklund hade orienterat som ung 

och funderade på en come back i 

takt med att döttrarna också börjat 

orientera. När vårens första orientering 

skulle hållas på hemmaplan 

i Forsby bjöd Sebastian Johan att 

komma med. Det passade inte den 

gången, men ett par torsdagar senare 

stod Johan i Lillsand och löste ut 

en karta över området. 

Man kan löpa tillsammans en 

vän de första gångerna, men det 

var inget för Johan. I stället valde 

han att från första början orientera 

efter eget huvud och lära sig av 

sina missar. Visserligen har han 

fått goda råd från vännerna, men 

erfarenheterna har talat starkare. 

Den första gången placerade 

han ut kompassen på kartan, tog 

riktning mot kontrollen och löpte 

i den riktningen. Det gick bra om 

han kom rakt på, men blev problem 

då han kom ur kurs. Lärdomen var 

att han ska se mera på själva kartan, 

”Jag lär mig lite 

varje gång. När 

jag kommer i 

mål känner jag 

hur kul det är." 

om det finns något som naturligt 

leder fram till kontrollen, som en 

stig, en beståndsgräns eller ett dike. 

– Jag har lärt mig av Sebastian 

att dela upp sträckan, att inte sikta 

på kontrollen direkt. 

Speciellt om man orienterar efter 

kompass är det viktigt att ta delmål 

och inte ha en för lång sträcka. 

Under sommaren har han lärt sig 

att löpa tills han kommer till en 

väg, en sten eller något annat han 

kan känna igen, för att sedan säkra 

riktningen på nytt. 

Orienteringen gjorde motionen 

intressant, det fanns mål och mening. 

– Det viktiga är att hitta målet och 

löpträningen kommer på handeln. 

Johan beskriver sig som motsatsen 

till tävlingsmänniska. I orienteringen 

har han i sommar tävlat mot sig 

själv, fast han medger att det känns 

roligt att få bra placeringar. 

I sommar har Johan i mån av 

möjlighet deltagit i Maanantairastit 

i Karlebytrakten och i Torsdagsträffen, 

som ordnas i Pedersöre, 

Jakobstad, Nykarleby och Larsmo. 

På höstsidan blev han tillfrågad att 

komma med på 25-manna i Sverige. 

Frågan ställdes dagen före avresan. 

Johan Wiklund 

Bor: I Forsby, Pedersöres 

orienterartätaste by. 

Yrke: Automationsingenjör. 

Hobbyer: bilar, snöskoteråkning, 

friluftsliv 

och scouting. 

Lyssnar på: blues, jazz 

eller något poppigare enligt 

humöret. 

Spelar själv: Dragspel, 

gitarr och piano. 

Nyanskaffningar: emitbricka, 

tumkompass, pannband 

och ett par löpartights. 

– Om det hänger på en man så 

är jag inte den som sätter käppar 

i hjulen, jag ställer upp men jag 

garanterar ingenting. Jag såg det 

som en bra erfarenhet inför kommande 

tävlingar. 

Johan har också deltagit i nattorienteringscupen 

på höstsidan när 

han haft möjlighet. 

– Där gäller ännu mera än vanligt 

att söka säkrare vägval. 

– Jag lär mig lite varje gång. När 

jag kommer i mål känner jag hur kul 

det är och jag väntar på nästa gång. 

Om det inte gått så bra så tänker 

jag att jag åtminstone fått motion 

och att jag tar ny sats nästa gång. 

Den första sommaren som orienterare 

har gett Johan blodad tand. I 

våras visste han inte hur roligt det 

5 

är att orientera. Nu vet han. Han har 

orienterat ungefär 35 gånger och 

har därmed fått ungefär 35 kartor. 

– Jag har fått se så mycket mer 

än om jag sprungit längs vägen. 

Orientering ger motion också för 

tanken, inte bara för kroppen. Det är 

intressant att komma till nya ställen, 

men fast det är samma ställe så är 

banan alltid ny. Innan jag började 

trodde jag att det skulle vara svårt 

att hitta tillbaka till målet. Nu vet 

jag att det inte är där utmaningen 

finns. Den ligger i att hitta alla 

kontroller i rätt ordning. 

Dessutom finns en social sida 

i sporten. De första gångerna blev 

han förvånad över att det finns så 

många orienterare. Tänk att det kan 

komma 350 orienterare en vanlig 

måndagskväll i Karleby. 

– Det är enkelt att få kontakt för 

man har något gemensamt med de 

andra som är med. 

En del av nöjet följer sedan man 

kommit hem, duschat och ätit. Då 

kommer resultaten ut på nätet och 

man kan kolla både egna och andras 

placeringar och mellantider. 

Johan har hittat en ny dimension 

i livet. Konditionen har blivit bättre 

tack vare orienteringen, han orkar 

springa längre och kilona har inte 

kommit tillbaka, tvärtom. 

– Den som är det minsta intresserad 

ska absolut komma och pröva på 

i vår när säsongen inleds, säger han. 

MONICA CEDERBERG

6 

Nu är det åter snart dags för landskapsstafett 

i Pedersöre. Planeringen är redan i gång. 


Lappfors förbereder för landskapsstafett 

Den 6 januari 2014 kommer 

Mellersta Österbottens landskapsstafett 

att avgöras i Lappfors, 

av många benämnd som världens 

bästa landskapsstafett på skidor. 

Det har då gått ett kvartssekel 

sedan Pedersöre senast stod värd 

för tävlingen, då med Bennäs och 

Sursikområdet som tävlingsplats. 

Spåret gick över åkrarna och korsade 

både vägar och järnvägen. Som 

tävlingsspår var det ingen höjdare 

och då dessutom snöbristen var mer 

än påtaglig krävdes en massiv talkoinsats 

för att kunna genomföra sta- 

fetten. Tävlingsmässigt blev det en 

framgångsrik tillställning, Pedersöre 

var inne i segersviten och kunde 

hemföra en komfortabel seger inför 

en talrik publik. 

Den här gången blir tävlingsplatsen 

alltså Pedersöre skidcentrum 

i Lappfors. Alla förutsättningar finns 

för en utslagsgivande och publikvänlig 

tävling. 

Stafetten lockar inte mera lika 

stora åskådarmassor som senast det 

begav sig men drygt 50 deltagande 

lag och en publik på över 3 000 

www.ikfalken.fi 

Elfirma K & T Borgmästars 

Tel. 050 5622445 

kent.borgmastars@multi.fi 

Elinstallationer 

Försäljning av elmaterial 

personer kan vi säkert räkna med 

i det här skedet. Skidsporten har 

ett gediget intresse i våra trakter. 

Planer finns att med små förändringar 

i spårdragningen möjliggöra 

för publiken att på nära håll och 

på flera ställen kunna följa åkarna. 

En nydragning uppe på Timmerbacken 

gör det möjligt för publiken 

att använda sig av den övre tunneln 

för förflyttning utan att korsa 

tävlingsspåret. 

Vi sett på möjligheten att förlänga 

spåret på skidstugesidan av Terjärv- 

Handelsboden 

68940 Lillby 

06-727 1023 

MÅNGSIDIG 

LANDSORTSBUTIK 

vägen. På så sätt skulle tävlingsspåret 

i sin helhet gå på den sidan 

av vägen. För att detta ska lyckas 

krävs ändå att snön kommer uppifrån 

eftersom tilläggsslingan inte 

har samma grund som elljusspåret. 

Ifall vi lyckas med planerna 

så skulle åkern på östra sidan av 

vägen frigöras för parkering med ett 

uppvärmningsspår som löper runt 

hela parkeringen, en högst ovanlig 

lyx i dessa sammanhang. Det kräver 

förstås att markägaren är välvilligt 

inställd till våra planer. 

Det befintliga spåret kräver även 

Bröderna Granqvist 

breddning på vissa avsnitt samt förbättring 

spårbottnen. Skidstugan 

kräver en renovering och tillbyggnad 

som finns i kommunens planer. 

Alla förutsättningar finns för 

en fantastisk skid- och folkfest 

i Lappfors om drygt två år. Men 

före det ska det åkas landskaps- 

stafett i Toholampi 2012 och 

Himango 2013. Pricka för säkerhets 

skull in trettondagen 2014 i 

era kalendrar redan nu. 

TAGE RAY 

Välkommen till trailerhuset i Edsevö! 

Nu hos oss: 

TEKNO-TRAILER 

• trailers • lastningsoch 

uppkörningsrampar 

Rune 0500 366 849, Leif 0500 366 848

Det är 25 år sedan Teemu 

Vesala tog hem det första av 

många Fm-guld på skidor. 

Här berättar han om guldåren 

och vad som hänt sen dess. 

Svårt 

avsluta lång 

idrottskarriär 

Jag bytte föreningsdräkt till Falkens 

orange-svarta hösten 1986 

alltså ganska exakt för 25 år sen. 

Skidkarriären avslutades i samma 

färger på FM-femmilen i Levi 1997. 

Fastän det snart har gått ett kvartssekel 

sedan första stafettguldet i 

Leppävirta 1987, har den stafetten 

och alla de övriga en alldeles 

speciell plats i mitt hjärta. Jag har 

ofta fått frågan om vilken seger 

som smakade bäst. Det är nog den 

första 1987. Vi hade hoppats och 

siktat högt, pressen var hård och 

alla fyra lyckades göra det som 

krävdes. 

Också det nästsista guldet i Pello 

1993 var speciellt på flera sätt. Johan 

var tillbaka efter sin allvarliga skada 

och alla var väl lite osäkra på hans 

form. Men vi var helt överlägsna 

och jag fick äran att åka ankaretappen 

och föra stafetten i mål. På 

samma gång blev jag den i laget 

som åkt alla fyra etapper i guldstafetterna. 

I några av stafetterna 

var jag inte alltid på topp men 

även en rutininsats räckte när de 

övriga i laget gjorde vad de skulle. 

I Kaustby 1992 när Östen hoppade 

in istället för Johan föll jag och bröt 

staven på startsträckan och redan 

där rök chanserna att kämpa om 

medalj. Ännu I Valkeakoski 1996 

var vi med i medaljstriden ända in 

på målrakan, några sekunder från 

brons och inte alls långt från guldet. 

Kanske borde vi den gången ha åkt 

med lite annorlunda uppställning. 

Hursomhelst så har Falkens stafettframgångar 

gått till historien och 

föreningen är en i raden av de ”stora” 

Ilves, Kuusamon Erä-Veikot och 

Mikkelin Hiihtäjät. På något sätt har 

det blivit så i FM-sammanhang att 

en förening stannar länge på tronen 

såsom fallet är med Vuokatti i dag. 

FM-stafetterna är ett kapitel för 

sig men också övriga stafetter gav 

alltid lite extra tändvätska. 

Det blev många segrar i FSSmästerskapen 

och ibland togs de 

även bort från oss som fallet var 

i Vörå 1987. Vi vann med flera 

minuter men diskades på grund 

av felaktig skidordning (i alla fall 

enligt arrangörerna). Samma år fick 

vi också delta i världscupen i Falun 

och senare på våren kom vi in på 

en fin femte plats i Kirunaspelens 

stafett. Själv åkte jag ankaretappen 

och kunde dra ifrån Ove Aunli i 

Norges lag mot slutet av sträckan. 

En av de stora stafettframgångarna 

kom i en parstafett i Norge våren 

1988. Tage och jag vann stafetten 

i kamp med dåtida storheter som 

Ulvang, Björn, Smirnov, Deviatiarov, 

Bellman, Bauroth, Kirvesniemi, 

Ristanen och så vidare. Sträckan 

var 2x3x2 kilometer, en föregångare 

till dagens sprintstafett! Det var 

i slutet av säsongen och de stora 

stjärnorna var kanske lite trötta men 

samtidigt vill jag ju inte tro att de 

tog stryk av oss frivilligt. 

I landskapsstafetten representerade 

jag Pedersöre fyra gånger, 

första gången i Perho 1986 innan 

jag tog steget till Falken. Jag flyttade 

våren 1985 till Edsevö och 

blev sambo med Anne och således 

även Pedersörebo. Jag minns att 

jag var nervös före starten, det var 

ju min första stafett för Pedersöre 

och föret besvärligt. I det rådande 

nollföret lånade jag Johans skidor 

och vann startsträckan klart. 

Det blev tre stafetter till och alla 

slutade med Pedersöreseger och till 

på köpet vann jag min egen etapp 

varje gång. Jag lyckades också fortsätta 

etappvinstsviten efter flytten till 

Jyväskylä. Men det måste sägas att 

ingen landskapsstafett kan jämföras 

med den i Mellersta Österbotten. 

Vi har bott i Jyväskylä sedan 1989 

och åtminstone träningsterrängen 

är betydligt mer utmanande än i 

Österbotten. 

Triathlon blev min huvudgren på 

1990-talet och 1991 efter skid-FM i 

Lapinlax packade jag väskorna för 

att tillsammans med familjen åka på 

ett fyra månaders träningsläger till 

Australien. Jag fortsatte ändå satsningen 

på två olika grenar och 1994 

blev något av ett toppår. Jag vann 

Finlandia-loppet och Falken vann 

FM-stafetten och senare samma år 

vann jag Kanadas Ironman-tävling. 

Jag vågar nästan påstå att ingen kommer 

att upprepa just den bedriften. 

Hösten 1995 skadade jag vristen, 

vilket kom att påskynda karriärens 

avslut. Följande vinter gick ännu 

någorlunda hyggligt men sommaren 

blev inte alls som förväntat. Foten 

opererades hösten 1996 och även 

om rehabiliteringen gick bra kom 

jag inte upp till samma nivå som 

tidigare. Kanske borde ingreppet 

ha gjorts ett år tidigare så kunde 

karriären ha fortsatt ännu några år. 

Det var en tuff process att avsluta 

idrottskarriären. Livet hade varit fullt 

med idrott och plötsligt fanns hur 

mycket tid som helst över till annat. 

Som tur var kom jag rätt snabbt in 

i arbetslivet. 1997 började jag som 

träningskoordinator och timlärare 


Teemu Vesala i farten under hemma-FM i Kaustby den 29 mars 1992. 

i gymnastik på yrkesutbildningsenheten 

i Jämsä. Senare hoppade 

jag in som försäljare på Intersport 

kvällstid och helger och kunde på 

så sätt bibehålla goda kontakter till 

tillverkare i branschen. 

Fastän jag jobbade både dagar 

och kvällar med idrott hade jag inte 

riktigt tid med min egen träning. 

Så till slut visade vågen alltmer 

skrämmande siffror, rejält över 

hundra. Då beslöt jag mig för att 

ta skogsarbetet till heders igen. 

Följande vinter högg jag i skogen 

vid sidan av det övriga arbetet, så när 

våren kom visade vågen 89 kilo. Jag 

blev alltså av med drygt tjugo kilo 

i Korpilahtiskogarna. Det må ändå 

nämnas att en stor del av kilona har 

återvänt de senaste åren. Den vintern 

vann jag även 40-åringarnas klass 

i yrkesskolornas skidmästerskap. 

Jag hade hela tiden också mitt 

företag igång, som jag startade 

redan 1986. Skidåkningsbranschen 

lockade alltjämt och jag försökte 

komma in som stallchef hos flera 

tillverkare men de lediga platserna 

var få. 

Även händelserna i Lahtis 2001 

höll mig tillbaka något. I stället blev 

jag chef för ett exportprojekt som 

omfattade Karhu, Vauhti, Yoko och 

Future, mitt område var i huvudsk 

den svenska marknaden. Nu hade 

jag stor nytta av de svenskkunskaper 

som slipats under Falkentiden. 

Efter det började jag representera 

ett stort amerikanskt företag i telekombranschen. 

Tillsammans med 

”Det var en tuff 

process att 

avsluta idrottskarriären. 

Livet 

hade varit fullt 

med idrott och 

plötsligt fanns 

hur mycket tid 

som helst över 

till annat." 

några goda vänner byggde vi upp 

ett stort kundnät och år 2004 hade vi 

faktiskt 3 procent av hela Finlands 

mobilanslutningar som våra kunder. 

Tillväxten blev dock för snabb 

och okontrollerad och amerikanerna 

drog sig bort från den finländska 

marknaden år 2006. Vårt projekt 

rann därmed ut i sanden men jag 

lärde mig mycket om projektledning 

och försäljning under den här tiden. 

Jag sökte mig vidare till Valmennustalo 

Itsensäylittäjät (ung. ”de 

som överträffar sig själva”) och 

företagscoaching. Där fanns gamla 

bekanta och miljön var inspirerande. 

Nu har många företag i Mellersta 

Finland, Savolax och Österbotten 

blivit bekanta via företagsbesök och 

olika utvecklingsprojekt. 

Jag tillbringar fortfarande mycket 

tid inom idrotten. Vår son Ronny, 

16 år, spelar ishockey och jag har 

redan i flera år verkat som lag- 

7 

ledare i hans lag. Numera blir Finlands 

ishallar bekanta för mig via 

matchresor med Diskos B-juniorer. 

Vår dotter Silke, 22 år, lämnade 

idrotten under gymnasietiden men 

hann bli FM-medaljör i damernas 

vattenpolo med Jyväskylälaget 

Saukko. Silke gifte sig för två år 

sedan och bor numera i andra ändan 

av Jyväskylä. 

Vi samlas ändå ofta hela familjen 

och spelar brädspel eller sjunger 

karaoke. Jag försöker själv hålla 

igång någorlunda och senaste vinter 

fick jag ihop över tusen kilometer 

på skidor, vilket är mer än 

på många år. Sommartid blir det 

mest rullskridskor och stavgång som 

träningform, ofta med min fru Anne 

som träningssällskap. 

Jag har haft vissa problem med 

rytmstörningar och genomgått tre 

operationer, den senaste var såpass 

lyckad att problemen är nästan borta. 

Helt utan medicin klarar jag mig 

ändå inte. 

Kontakten till skidvärlden går i dag 

mest via goda vännen Mika Ström 

som är stallchef på Karhu och aktiv 

i föreningen Jämsänkosken Ilves, 

som har ett starkt lag på gång. Vi 

har också en stuga i Levi som vi 

lät bygga tillsammans med förra 

långdistanslöparen Santtu Mäkinen 

för ett par år sen. Jag har inte ännu 

”hunnit” besöka stugan sen den blev 

färdig, men till vintern... 

berÄTTAT För TAGE RAY

8 

Cecilia Långnabba, Karin Storbacka, Mette Paavolainen och 

Caroline Wärn tog ett silver på 4x400 meter och brons på 4x800 

meter i FM i somras. Foto: rune Härtull 

Framgångsrikt Fm-år 

IK Falken hade stora individuella och lag framgångar vid 

sommarens FM tävlingar. I kampen om FM-poäng placerade 

sig IK Falken på andra plats efter HIFK vid FM för 22-åringar. 

Falkens poängsaldo i tävlingen blev 40 poäng. 

Vid stafett-FM blev det 46 poäng vilket räckte till en tredje 

plats efter storföreningarna HKV och Tampereen Pyrintö. 

Friidrottarna vann 48 poäng vid Kalevaspelen i Åbo, vilket 

räckte till en fjärde plats efter storföreningarna Tampereen 

Pyrintö, HKV och Turun Urheiluliitto. IK Falken samlade totalt 

134,5 FM-poäng sommaren 2011, vilket placerar föreningen på 

en tionde plats i landsstatistiken. Summan är även nytt rekord, 

det gamla rekordet på 121,5 poäng var från 2009. Med det resultatet 

är föreningen bäst i distriktet och nästbäst i Svenskfinland. 

Stort intresse 

för terränglöpning 

Löpning är roligt. Det har många av IK Falkens knattar upptäckt, 

vilket syntes inte minst i föreningens terrängcup under 

våren. Cupens åtta deltävlingar i olika byar i Pedersöre lockade 

fler deltagare än under tidigare år och även det avslutande jippot 

Minimaraton som arrangerades den 14 maj fortsatte att växa. 

I terräng-DM i Larsmo representerades IK Falken av nästan 50 

knattar under 15 år. mONIcA bOrGmÄSTArS 

Falken femte 

i Vattencupfinalen 

IK Falkens friidrottsknattar och -juniorer kvalificerade sig till 

Vattenfallcupens final också i år. Det här var den tionde finalen 

i följd för IK Falken. Finalen avgjordes i Orimattila. Under 

åren har föreningen varit ett stabilt finallag och placeringarna 

har varierat mellan tredje och sjunde plats. I år slutade Falken 

på en femte plats i finalen. Efter tävlingarnas slut körde de båda 

bussarna med omkring 70 Falkeniter vidare till Olympiastadion i 

Helsingfors och landskampen mellan Finland och Sverige. 

IK Falken deltar i Vattenfallcupens Giga-serie för föreningar 

hemmahörande i kommuner med 10 000–25 000 invånare. Till 

final går de femton föreningar som lyckas få mest poäng i 

Vattenfallcupens två kval under sommaren. 

mONIcA bOrGmÄSTArS 


efter 23 år som friidrottare och en tolv år lång 

elitsatsning slutar Simon Sundstén hoppa längd. 

Simon sätter 

hoppskorna till sidan 

Simon Sundstén har efter sommaren 

2011 bestämt sig för att 

avsluta sin framgångsrika karriär 

som längdhoppare. Han har under 

många år tillhört den finländska 

eliten i längdhopp. 

Simon säger att han som tioåring 

började med friidrott. 

– Det var efter att jag vunnit 100 

meter och tagit silver i höjd vid 

skolmästerskapen i Överesse som 

Börje Höglund (aktiv ledare i IK 

Falken på den tiden) kom fram till 

mig och föreslog att jag skulle börja 

med friidrott, säger Simon. 

– I knatteåldern deltog jag i de 

flesta grenar, till och med terränglöpning, 

men det tyckte jag inte 

speciellt mycket om, säger han. 

I 16-års åldern tävlade Simon 

mest i höjd och längd. 

– Jag märkte att jag hade väldigt 

lätt för att bygga muskler och att jag 

började bli lite för tung för höjdhopp. 

Jag blev uttagen till ungdomslandskamp 

i längd och lyckades vinna 

tävlingen med resultatet 707 cm. 

Efter den tävlingen beslöt jag mig 

att satsa enbart på längd. 

Simon var även en lovande 

ishockeyspelare i junioråldern men 

valde ändå som 16-åring att satsa 

enbart på friidrott. 

– En individuell idrottare har 

mera ansvar över framgångar och 

motgångar, vilket jag gillar. Det 

gick även rätt bra för mig och jag 

tyckte det var roligt, säger Simon. 

– Då jag var 16 år beslöt jag mig 

för att börja träna mer regelbundet, 

då tränade jag cirka 6 –8 pass per 

vecka och ibland två gånger om 

dagen. Jag inledde min elitsatsning 

som 21-åring efter att jag blivit klar 

med min massörsutbildning. Efter 

det har jag tränat mer eller mindre 

på heltid. 

Som mest tränade han 7–10 pass 

per vecka, 3–5 timmar om dagen. 

– Jag vilade eller hade återhämtande 

träning två dagar i veckan. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Molanders 

Transport Ab 

tel 06 766 7444 

Ahlviks Åkeri Ab 

tel 06 766 7467 

Transportfirma 

H. Widjeskog 

tel 06 766 7971 

B & J 

Kanckos Ab 

tel 06 766 7300 

R. Sjöbacka Ab 

tel 06 726 0018 

J. Käcko 

Transportfirma Ab 

tel 06 766 7007 

Simon Sundsten 

Ålder: 33 år. 

Bor: egnahemshus i överesse. 

Familj: Förlovad. Sonen Oliver 

är 1 år och 7 månader. 

Personbästa: 7.96 (8.09w). 

Meriter: 10 senior Fm- 

Det mest perfekta hoppet jag gjort 

är nog vid en tävling på Gotland då 

jag hoppade 825. Tyvärr steg jag 

några millimeter över i det hoppet. 

Hoppet innan mättes till 809, som 

är mitt längsta uppmätta hopp men 

tyvärr var det inte statistikdugligt 

eftersom vinden uppmättes till 

+ 3,0. Det är nog min bästa tävling 

i karriären. 

Hans starkaste minne är från 

en tävling i Lahtis sommaren 2004 

när han hoppade personbästa efter 

ett par tunga år. 

– Min bästa egenskap som längdhoppare 

är explosiviteten. 

Simon och Tommi Evilä har mötts 

i många tävlingar under årens lopp. 

– Tommis starka sidor som längdhoppare 

är nog att han är en bra 

tävlingsmänniska, perfektionist samt 

professionell i sina förberedelser, 

säger Simon. 

Det finns många duktiga längdhoppare 

i Finland för tillfället. 

Simon 

hoppade 

också höjd. 

Här en bild 

från 1991, när 

han var 14 år. 

Foto: 

rune Härtull 

medaljer (ute: 5 silver, 

3 brons, inne: 1 guld, 

1 brons). 

Favoriträtt: en riktigt god 

pepparbiff. 

Gör du helst en ledig dag? 

Har det bra med familjen. 

Simon tror att det i dag finns en klar 

teknisk modell från förbundshåll 

som tycks passa de flesta hoppare. 

Tommis VM-brons från 2005 spelar 

förstås också roll. 

– Det som jag skulle göra annorlunda 

om jag var 13 år i dag är att 

jag skulle satsa mera på teknikinlärningen 

för det är väldigt svårt 

att lära sig att hoppa korrekt som 

äldre. Efter att jag gått igenom mina 

träningsdagböcker från junioråren 

tycker jag ändå att jag gjorde en del 

smarta val trots att jag inte hade 

den kunskap som jag har i dag. 

Om IK Falken säger Simon att han 

alltid känt att han haft föreningens 

stöd oberoende om hans säsong varit 

sämre eller bättre, vilket har varit 

viktigt för honom. 

– Det har varit tryggt att vara 

Falkenit. 

Simon ger följande råd till en 

knatte och junior som drömmer om 

att bli en bra friidrottare:

Falken Games i Bennäs. Foto: rune Härtull 


SFI-mästerskapen i Nykarleby 2010. Simon hoppade 7,45 meter. Foto: rune Härtull 

– Lyssna på tränaren och ha 

roligt! Lär dig träningslära i äldre 

junioråldern så du vet varför du 

gör en viss träning. 

– Fråga tränaren med jämna 

mellanrum varför du gör en viss 

övning. Det är lättare att utvecklas 

om du vet vad tränaren försöker 

utveckla. Dessutom blir träningen 

roligare! 

PEDERSÖRENEJDENS EGET 

FÖRSÄKRINGSFÖRETAG 

- lokalförsäkring i bygden! 

LOKALFÖRSÄKRA 

även Du din egendom! 

Ta kontakt och 

begär offert! 

Välkommen! 

Storgatan 8, 

Jakobstad 

Tfn 781 2600 

Silver vid Kalevaspelen i Vasa 2004. Foto: rune Härtull Falken Games i Bennäs. Foto: rune Härtull 

Knatteföräldrar får följande råd 

av Simon: 

– Stöd ditt barn! Skjutsa honom 

eller henne till träningar och tävlingar 

och koka husmanskost! 

www.lokalforsakring.fi 

Under den närmaste framtiden ser 

Simon fram emot att leva ett mer 

”vanligt” liv med lite mindre resor 

och mycket mindre träning. Han 

kan gott tänka sig att i framtiden 

9 

fungera som tränare för den som 

är intresserad av friidrott. 

JOHAN STORBJÖRK

10 

Terrängen som tävlingen gick i 

var sönderskuren av berg och 

kuperad. Sikten i terrängen var 

dålig så man fick lov att orientera 

väldigt noggrant. Det var vått efter 

den regniga hösten och tävlingscentralen 

var en enda lervälling, 

berättar Håkan. 

På förmiddagen löptes kval och 

de bästa fick plats i finalen. I kvalet 

blev Håkan 7:e fast han gjorde några 

små bommar, så han visste att han 

hade chans att nå en bra placering i 

finalen. Inför finalen visste han att 

det gällde att hålla full koncentration 

under hela loppet. Han insåg att 

det gällde att orientera på säkerhet 

i de svårorienterade partierna för 

att undvika bommar. 

Såhär berättar han om sitt lopp: 

Starten–1: Direkt efter starten såg 

jag att banan kommer att bli svår. 

Det var inte lätt att hålla riktningen 

mot kontrollen, men jag läste in 

mig till kontrollen via några stenar 

och en brant strax före kontrollen. 

1–2: Jag följde sluttningen i början, 

sprang via dikena upp i nästa 

höjdparti. Läste in mig på de små 

kullarna före kontrollen. 

2–3: Sprang till den långsmala 

mossen och därifrån upp på höjden 

via branten, sprang ner på följande 

mosse och därifrån in till kontrollen. 

3–4: Jag hade tänkt att följa stigen 

men sprang rakare i stället. När jag 

kom fram till stigen var jag lite 

osäker. Säkrade min position via 

stigkröken, sprang därifrån upp på 

höjden och läste av alla detaljer in 

till kontrollen. Jag gjorde en liten 

bom på sträckan men fick i stället 

en säker kontrolltagning. 

4–5: Via branterna och mossen, 

över stigen in till kontrollen. Fart 

på men noggrant. 

5–6: Sprang rakt över diket vid 

lilla punkthöjden. Siktade på den 


Håkan björklund knep en av orienterarnas två Fm-medaljer i år. 

Det var en tajt kamp om bronset i medeldistansen i Pöytyä, norr 

om Åbo den 17 september. Här berättar Håkan om sitt lopp. 

Säker orientering gav FM-medalj 

Tre föreningar, 

gemensamma läger 

Det hela började på ett utbildningstillfälle 

i januari i år. 

Falken, Brahe och Minken hade 

ett gemensam träff där vi funderade 

på att ordna gemensamma endagsläger 

för juniorer i åldrarna 7–18 

år för att öka deltagarantalet. 

Grundtanken var att ha roligt och 

leka fram orienteringsfärdigheter, 

förstärka intresset och prova på nya 

former av orientering. 

Det som också är viktigt är att 

det inte är alltför långt till lägret, 

vi vill att alla som vill ska kunna 

delta! Endagslägren är uppbyggda 

på ungefär samma sätt hela tiden; 

samling kl 9, förmiddagsträning, 

lunch, cirka en timmes fritid, 

eftermiddagsträning, mellanmål 

och så hemfärd cirka klockan 15. 

Bokföringsbyrå 

Liljedahl 

tel 727 2140 

Purmo 

Varje förening bidrog med ledare 

vid varje läger för att underlätta för 

den arrangerande förening. 

De föräldrar som vill hjälpa till 

får gärna stanna, mat och mellanmål 

räcker även till dem. 

Under vår- och sommarsäsongen 

har vi haft tre läger med sammanlagt 

106 juniorer, och planerar att 

ordna tre läger till under höst- och 

vintersäsongen. 

Sommarens höjdpunkt för juniorverksamheten 

var Ekorrstigfinalen 

som IK Falken arrangerade vid skidstugan 

i Lappfors i slutet av juni. 

Omkring 140 juniorer, bland dem 

24 falkeniter, samlades och tävlade 

i god anda. 

VIVIAN ÖST 


BILSERVICE I PURMO 

- BESIKTNINGSSERVICE 

- KAMREMSBYTE 

- OLJEBYTE 

- BILTVÄTT M.M. 

Micke´s Bil och 

Maskinservice 

Inneh. Mikael Häger 

Ring 044 361 8366 

må–fr 8.00–16.30 

högsta punkten på höjden och vek 

sen ner till kontrollen. 

6–7: Höll mig lite till vänster för 

att få en säker ingång till kontrollen 

via mossen. 

7–8: Terrängen ändrade och 

blev lättare. Kunde därför öka på 

farten. Höll lite till vänster för att 

se höjderna och undvika dikena. 

Läste in mig till kontrollen via 

JAKOBSTADS 

BILSKOLA 

www.jakobstadsbilskola.fi 

tel 050521 6525 

den lilla höjden och stenen. 

8–9: Med fart över vägen, via 

kalhygget och höjden. Sprang till 

kontrollhöjden via tornet. 

9–10: Rakt på med full fart parallellt 

med diket. 

10–mål: Gav allt vad kroppen 

hade att ge genom lervällingen 

på upploppet. Bronset vanns med 

1 sekunds marginal, endast 33 

sekunder efter segraren! 

Den blåa 

linjen visar 

Håkans 

rutt genom 

skogen. 

Det var ett väl genomfört lopp 

utan större bommar. Vissa sträckor 

gick lite långsammare än konkurrenterna, 

men han följde taktiken 

att springa på säkerhet. Det lönade 

sig i långa loppet. 

Vi gratulerar Håkan till ännu en 

FM-medalj! STEFAN STUBB 

Juniorverksam- 

hetens höjdpunkt 

är Ekorrstigs- 

finalen, som Falken 

i år arrangerade i 

Lappfors. Herman 

Höglund studerar 

kartan inför starten 

tillsammans med sin 

pappa Mats. Herman 

vann sin klass. 

Foto: regina Höglund 

Ålandsvägen 17, 68840 Lappfors 

tel 06-726 0050, 040-583 5096 

epost: sixten.haggman@kvalitimber.fi 

- lokal förädling av - snickeri virke 

sågade trävaror - vildmarkspanel 

- klibbal till bastupanel - fraktsågning 

- båtbräder - torkade trävor


GPS ger noggrannare kartor 

Mycket har hänt sedan 

orienteringskartor renritades 

på plast, ett var 

för varje färg som skulle 

finnas på kartan. 

I dag växer kartan fram 

direkt på datorn, mitt 

i skogen. 

– Resultatet blir bättre. Tidigare gick 

en i skogen och en annan renritade. 

En sten kunde flyttas flera meter då 

flera var inblandade, säger Sven- 

Olof Backman som sysslat med 

kartritning i nästan 30 år. 

GPS-datorn, en speciellt stötsäker 

dator med inbyggd GPS, 

visar precis var kartritaren rör sig 

i skogen, och därför kan föremål 

i terrängen enkelt prickas in. Den 

nya tekniken ger en mycket mer 

noggrann karta. Sven-Olof jämför 

med den gamla karta från 1987–88 

över Storberget i Esse han håller 

på att uppdatera nu. På den nya 

kartan flyttas bland annat en väg 

och ett åkerhörn med några milli- 

meter, i verkligheten cirka tjugo 

meter. Noggrannheten med GPS 

är ungefär fem meter. 

–Tidigare stegade du in punkterna 

från något annat, i dag visar GPS:en 

precis var du är när du står till 

exempel vid en sten, säger Sven- 

Olof. 

Att uppdatera saker som förändrats 

i terrängen är också väldigt 

enkelt. Det är bara att gå in i datorn 

och lägga till en nyodling. Går du 

efter en ny traktorväg ritar GPS:en 

spåret precis där du går. 

Joachim Harald är mera av en 

nybörjare när det gäller kartritning. 

Intresset föddes för ett par år 

sedan, när han skaffade kartritningsprogrammet 

Ocad. 

– Jag började med att rita av gamla 

kartor, men sedan började jag rita 

en ny karta plötsligt, det var roligt. 

Jag började med att rita runt knuten 

där jag bor, i Sundby. 

Under sommaren 2011 fick Joachim 

möjligheten att sommarjobba 

med att rita en karta i Sandsund, och 

då använda IK Falkens GPS-dator. 

– Jag tycker det är roligt att se 

när en karta byggs upp och man 

ser hur terrängen egentligen ser ut. 

GPS-datorns batteri håller cirka 

Joachim Harald och Sven-Olof Backman kan enkelt pricka in stenar, stigar och andra detaljer i terrängen med GPS-datorns hjälp. 

Foto: Sofia Grankull 

3–3,5 timmar. Det är ungefär den tid 

man orkar gå i skogen och jobba, 

tycker både Joachim och Sven-Olof. 

– Efter fyra timmar är man ganska 

trött och hungrig, säger Joachim. 

Våren är den bästa tiden att gå 

i skogen och rita kartor, då är det 

ganska torrt. Nackdelen är att löven 

inte ännu kommit och att det därför 

är svårt att avgöra vilka områden 

som ska ritas som täta grönområden. 

Hösten är också en bra period, men 

då plågas kartritarna av älgflugor. 

– Sommaren går, men det är ju 

jättevarmt och mycket flugor och 

grejer, säger Joachim. 

I och med GPS-datorn har ändå 

inte utmaningarna med kartritningen 

”Man klagar 

inte lika lätt på 

andras kartor 

eftersom man 

vet att det inte 

är så enkelt." 

försvunnit. Joachim och Sven-Olof 

är överens om vad som är knepigast. 

– Höjdkurvorna är den största 

utmaningen, säger Joachim. 

När ett grönområde ska ritas in 

är inte heller lätt att avgöra. Och 

om det i så fall ska vara mörkt- 

eller ljusgrönt. 

– Det finns bestämmelser, men 

det är ändå inte lätt. Om terrängen 

tar ner farten med 20–40 procent 

när du springer ska området vara 

ljusgrönt, tar den ner farten mer än 

40 procent ska det vara mörkgrönt. 

Men hur avgör du det? 

Sven-Olof och Joachim konstaterar 

att kartritare kan vara mer 

eller mindre noggranna. Blir man 

alldeles för noggrann blir arbetet 

aldrig klart. 

Sven-Olof har hittills jobbat 40 

timmar med kartan över Storberget 

och tror att det kommer ta 40 timmar 

till innan han är klar. Joachim 

har problem med att han tycker om 

att påbörja många projekt, men har 

svårt att lyckas slutföra dem. 

11 

De tror inte själva att de har lättare 

att läsa kartor för att de själva ritar, 

däremot gör det dem mer ödmjuka. 

– Man klagar inte lika lätt på 

andras kartor eftersom man vet att 

det inte är så enkelt, säger Sven-Olof. 

Ändå vill Sven-Olof och Joachim 

båda gärna att orienterare ger feedback 

på de kartor de ritat. Men det 

är få som vågar göra det. 

Joachim och Sven-Olof är just 

nu de två inom IK Falken som 

sköter kartritningen och använder 

sig av GPS-datorn. Martin Melin 

har hand om layouten och utskriften 

av kartorna, samt bistår med 

datorkunskap. 

SOFIA GRANKULL 

Dränerings- och täckdikningsspolning 

utföres av: 

LÖVS 

DRÄNERINGS- 

SPOLNING 

050 511 1404

12 

en framgångsrik orienteringssäsong, 

med både träning och tävling är över. 

Orienterarna lyckades 

även i år ta FM-medaljer. 

Tillsammans med 26 

FSO-medaljplatser innebär 

det att medaljsaldot 

blev lite större än i fjol. 

Orienterarna i IK Falken kan se 

tillbaka på en framgångsrik säsong. 

Även detta år lyckades föreningens 

orienterare hemföra FM-medaljer, 

och medaljerna kom både till fots 

och med cykel. Det är två namn 

som stått för det att FM-medaljerna 

kommit till Pedersöre. 

Joachim Harald tog sin första 

FM-medalj genom att placera sig 

som tredje på medeldistansen i H16 

när FM i cykelorientering avgjordes 

i S:t Michel den 10 september. 

Tävlingarna avgjordes i samma område 

som Jukolastafetten löptes i 

för några år sedan. Följande medalj 

kom en vecka senare när Håkan 

Björklund tog brons i klassen H60, 

när FM på medeldistansen avgjordes 

i Pöytyä. I en ytterst jämn tävling 

vann han bronsmedaljen med en 

sekunds marginal, till guldmedaljen 

fattades det endast 33 sekunder! 

Föreningen lyckades ta 26 FSOMmedaljer, 

av vilka 13 var guld. Från 

skidorienterings-FSOM i Kronoby 

hemfördes 15 medaljer. Vid sommar- 

FSOM i Vörå var det speciellt de 

många guldmedaljerna och flera 

goda juniorplaceringar som gladde. 

I samband med FSOM arrangerades 

FSO:s storläger, i vilket flera av våra 

juniorer deltog. DM-medaljerna var 

detta år 48 till antalet. 

Som vanligt ordnades orienteringsskola 

på våren och försommaren 

med många deltagare. En 

ny sak inom juniorverksamheten 

var gemensamma endagsläger till- 

sammans med Minken och Brahe. 

Varje förening ordnade ett läger och 

Falken ordnade sitt i Forsby i juni. 

Konceptet var lyckat och samarbetet 

med lägren kommer att fortsätta. 

Ett annat juniorevenemang som 

föreningen hade hand om var ÖID:s 

ekorrstigsfinal. Den avgjordes onsdagen 

efter midsommar i Lappfors. 

24 av föreningens juniorer var anmälda, 

och med det hade vi näst 


Två FM-brons årets saldo 

Falkens orienterare samlades till säsongsavslutning i slutet av oktober. Juniorerna belönades för aktivt motionerande. Foto: mirja Harald 

mest anmälda av alla föreningar. 

Till exempel i 10-årspojkarnas klass 

var över hälften av de anmälda 

Falkeniter! Juniorerna deltog även 

med ett lag i ungdomens Jukola. I 

tävlingen som avgjordes i Kajana 

blev föreningens lag 94:e. 

De äldre orienterarna deltog enligt 

tradition i Jukola- och Venlakavlen. 

För första gången i föreningens 

historia deltog vi i år också 

Vi gör dig fin till jul! 

Saxesse 

Frisör & kosmetolog 

Annika, Linda, Ciina, Sandra, Sara 

Ytteresse 7667 900 

Föusfiness 

Beställningsrestaurang o. frisering 

Guns Snårbacka, Överesse 

050 5906 380 

Stil Studion 

Maria Karlsson, Purmo 

044 274 5884 

Tuas klipp och fön 

Tua, Lepplax 

044 0669 735 

Frisering Lady & Lufsen 

Iréne, Överesse 

050 350 5834 

P.A.U.S. Hud och hårateljé 

Överesse 

Frisör Johanna 050 516 7254 

Kosmetolog Carina 0400 9269 37 

Frisör Kalufsen 

Herr- och damfrisering, Edsevö 

Gunni-May 050 581 4933 

Yvonne 044 589 7774 

Annikas Hårmix 

Dam- och herrfrisering, Bennäs 

Annika 7290 499 

Vi stöder IK Falkens idrottsverksamhet 

i 25-manna, världens näststörsta 

orienteringsstafett efter Jukola. Den 

löptes i början av oktober utanför 

Södertälje i Sverige. Med denna 

tävlingsresa avslutade vi samtidigt 

orienteringssäsongen. 

Årets nationella tävling vid 

Brännbacka i Esse hade cirka 200 

anmälda. I samband med tävlingen 

avgjordes Varax-cupen för de yngsta, 

där Falkenjuniorerna i år vann lagtävlingen 

bland elva lag. 

Ett händelserikt verksamhetsår 

är åter slut och träningssäsongen 

har inletts. Vi får hoppas att alla 

Falkenorienterare får en bra träningsvinter, 

så blir nästa tävlingssäsong 

om möjligt ännu bättre än 

den som gått! 


STEFAN STUBB 

AVFALLSKROSSNING 

Krossning av sten och berg 

AV STENAR & BETONG 

• Vi utför även grävnings- 

och schaktningsarbeten 

• Försäljning av krossgrus 

från Bennäs 

G. Söderlund Kb 

Tfn 0400-362 141


Berlin-OS väckte idrottsintresset 

Erik Stenwall är ÖID:s 

mesta idrottshistoriker. 

Han har skrivit tolv 

idrottsrelaterade böcker 

i sina dagar. Numera får 

den sportiga pennan 

vila, men idrottsintresset 

har inte falnat. Det blir – 

med tevens hjälp – alltjämt 

mycket friidrott och 

skidor. 

Att idrotten har en plats i högsätet 

märks mer än väl när vi ska bestämma 

tidpunkten för en intervju. 

Nej, inte på lördag, säger Erik, då 

hade jag tänkt se på världscupen 

på teve. 

Det får alltså bli måndagförmiddag 

i stället. Då är utbudet på tevens 

alla kanaler inte fullt så idrottsspäckat. 

I dag har Lövöbon Erik Stenwall 

hunnit bli 83 år och idrottsintresset 

är sannerligen inte av färskt datum. 

– Det vaknade under Berlin-OS 

1936, då var jag bara 8 år gammal. 

Under OS satt jag som klistrad vid 

radion och klippte sönder tidningarna 

för att spara på urklippen om 

tävlingarna, säger Erik 

Han är född och uppvuxen i 

Jeppo och byborna blev snart varse 

pojkens intresse för det som utspelade 

sig i idrottens värld. Till 

saken hör att Fazer tog vara på det 

intresse som levde och spirade runt 

om i bygderna efter OS. Företaget 

började tillverka små, små chokladplattor 

– som det heter på god 

österbottniska – och inuti dessa 

fanns det sedan bilder av OSmedaljörern. 

Det var bilder som pojken Erik 

Stenwall med stor iver samlade. Och 

bilder som han absolut måste ha. 

– Det hände att jag satt på stolen 

i Sundells butik och frågade helt 

främmande människor om de inte 

kunde köpa en liten chokladplatta 

så att jag fick en bild till. Det krävde 

en hel del tiggande från min sida, 

men jag fick också ihop ett femtiotal 

bilder, säger han och skrattar. 

Och bilderna, ja dem har han kvar 

förstås. Frågan är om de små bilderna 

inte börjar ha ett visst samlarvärde 

vid det här laget. 

Men bildsamlandet räckte inte 

för att stilla det spirande idrottsintresset. 

Parallellt med detta började 

han teckna ner sportresultaten ur 

tidningarna och skriva av de rubriker 

som fanns i Vasabladet. 

– Det var säkert då som skrivklådan 

föddes. 

I slutet av 1930-talet började 

han också klippa ut idrottsbilderna 

och de kom med tiden att fylla ett 

trettiotal skolhäften. Lim var bristvara, 

men det fanns surrogat som 

var nästan lika användbart. 

– Jag använde kokt potatis. Det var 

Erik Stenwall är en idrottshistoriker av rang inom ÖID. Här sitter han med en bild som togs när han hade fullbordat den tredje delen av distriktets 

historik. De tre böckerna omspänner 75 år. Foto: Patrik Sundqvist 

bara att skära den kokta potatisen i 

två delar och stryka den ena halvan 

mot papperet. Det fungerade bra, 

men nu har jag märkt att bilderna 

börjar lossna. 

Det har ju å andra sidan också 

gått några år. 

Skrivintresset växte. Han protokollförde 

resultaten från olika tidningar. 

Det var hopplängder och 

mellantider. Allt sattes till papper. 

Det var också något som hängde 

med när han blev äldre. 

Familjen hade sommarstuga i 

Karleby och det gjorde att han kom 

att vistas i staden sommartid. Den 

vägen kom han in som sportvikarie 

på Österbottningens redaktion. 

– Det var där det började som 

någon form av sportredaktör. Sedan 

kom jag att i nästan 40 års tid skriva 

om österbottnisk idrott, framför allt 

friidrott, skidor och orientering i 

olika tidningar. 

Han utbildade sig till folkskollärare 

vid seminariet i Nykarleby 

och arbetade i 38 år som lärare och 

föreståndare i Bennäs skola. Ett år 

hade han tjänsteledigt för att verka 

som chefredaktör vid Österbott- 

Bilder från Fazers minichokladplattor 

på 1930-talet. De är i samma 

storlek som en tändsticksask. 

Foto: Patrik Sundqvist 

ningen, men i övrigt förblev han 

lärargärningen trogen. Men vid sidan 

om, på fritiden, förverkligade han 

sig själv som idrottsskribent. Den 

som följde med ÖID-idrotten på 

1970- och 1980-talen minns mycket 

väl Stenwalls regelbundet återkommande 

och initierade rapporter. Han 

började i Hufvudstadsbladet och 

fortsatte sedan i Vasabladet. 

Det fanns ingen annan som med 

samma glöd rapporterade om det 

som de österbottniska idrottarna 

presterade i de individuella grenarna 

sommar- och vintertid. 

Med tiden blev han också distrik- 

”Men karriären 

blev kort. Jag 

fick tjänst som 

lärare, gifte mig 

och bildade 

familj. Jag 

idrottade på sin 

höjd i fem år." 

tets mesta idrottshistoriker. Tolv 

böcker växte fram ur hans penna 

innan han satte punkt med IK Falkens 

25-årshistorik 1999. 

– Det kändes rätt att sluta med 

just den. Det var trots allt, mer eller 

mindre, min förening. Jag är till 

och med hedersmedlem, fast det 

är jag i PP också, säger han med 

glimten i ögat. 

Hans böcker om ÖID hade ett 

helt annat omfång än de som rörde 

enskilda klubbar. Han har skrivit 

tre historiker om ÖID, vilka omspänner 

75 år och sammanlagt över 

800 sidor. 

13 

– Den första, 50-årshistoriken, 

skulle egentligen bli bara 200 

sidor lång, men den blev över 400 

sidor. Därför blev projektet också 

lite ifrågsatt. Den blev ju betydligt 

dyrare än planerat. 

Trots att han inte längre skriver 

böcker eller tidningsartiklar om 

idrott lever som sagt hans idrottsintresse 

i allra högsta grad. EM, 

VM och OS är godbitar som han 

inte missar. 

– Allt som har med friidrott och 

skidor att göra får mig att sitta klistrad 

framför teven. Det är A och O 

för mig. Men det andra kan jag 

klara mig utan. 

Skidåkning var inte hans grej 

när han idrottade i yngre år, men 

det var däremot friidrotten och då 

alldeles speciellt tresteg. Personbästat 

var så pass bra som 13,74. 

Det hoppade han 1948 

– Men karriären blev kort. Jag 

fick tjänst som lärare, gifte mig och 

bildade familj. Jag idrottade på sin 

höjd i fem år, säger Erik Stenwall 

som på den tiden var tvåa i distriktet. 

PATRIK SUNDqVIST 

Jakobstad – Pietarsaari 

www.handelsbanken.fi.

14 

KOMMUNDIREKTÖREN HAR ORDET 

Rörelse förenar 

Österbotten och uttryckligen svenska Österbotten torde vara 

ett av de föreningstätaste områdena i Europa. För de av oss 

som växt upp med föreningslivet i olika former är föreningsverksamhet 

en väldigt naturlig 

del av vardagen. Förenings”Föreningsverksamhet 

ger erfarenheter 

av att samverka med andra 

verksamhet ger 

och upplevelsen av att jobba 

erfarenheter av 

tillsammans med andra för 

att samverka 

egna och gemensamma mål. 

med andra och 

Det här i sin tur innebär att vi 

upplevelsen av 

stärker det sociala kapitalet, 

ett kapital som har den fina 

att jobba till- 

egenskapen att det ökar ju 

sammans med 

mer det används. 

andra för egna 

Idrottsföreningarnas be- 

och gementydelse 

för det allmänna välsamma 

mål." 

måendet och för förverkligandet 

av en meningsfull 

sysselsättning, kan knappast överskattas. Framför allt det arbete 

som görs för att erbjuda rörelsemöjligheter och rörelseupplevelser 

till den breda allmänheten och uttryckligen till barn och 

ungdomar, är också ur ett samhällsperspektiv mycket välinvesterade 

resurser. 

Jag har under mina första månader på den här posten, mycket 

konkret fått uppleva att Pedersöre är en kommun i rörelse, på 

många plan. Det är spännande att också få ta del av den intensiva 

idrottsoch rörelsekulturen som berör så många i så många 

olika former och utföranden. Det är inspirerande, också på ett 

personligt plan. 

När det nya året träder in så brukar det höra till att ge ambitiösa 

löften, ofta med just rörelsetema av olika slag. Jag ska för 

min egen del, förutom att försöka röra mig mellan olika idrottsoch 

andra evenemang i kommunen, också göra mitt bästa för att 

hålla mig själv i rörelse. Både i jobbet och på fritiden. 

Jag får tillönska alla, från toppidrottare till motionärer och alla 

andra, en god rörelse framåt under nästa år! 

STEFAN SVENFORS 

Tel: 766 9719 Fax: 766 2724 

http://home.agrolink.net/lepplax.cirkelsag/ 


Stavträning i 

väntan på snö 

Skidsektionens knatteutskott 

har under den gångna hösten 

hållit två hemmaläger i terrängen 

i Lappfors. Under dessa dagar har 

juniorerna tränat med stavgång, 

cirkelträning, länkar och lekar. 

Lägren har samlat ett 30-tal 

entusiastiska skidknattar som busat 

i skogen, längs spåren och ute vid 

skidstugan i Lappfors. 

Knatteutskottet har också under 

sommaren och hösten ordnat gemensamma 

uteträningar, ullskidåkning, 

långlänkar samt stavträningar. 

När höstkvällarna blir mörkare 

samlas man till träning inomhus 

och sedan när snön kommer byts 

stavträningarna ut mot skidåkning. 

I januari kör sektionens vinterverksamhet 

igång med skidskolan och 

Hippo Cupen. 

TINA HINKKA 

Sonja West instruerar 

knattarna i stavträning. 

Foto: Lovisa back 

Fem frågor till fem skidjuniorer 

1. Vad är det bästa med skidåkningen? 2. Har du någon skididol? 3. Vilken tävling minns du bäst? 

4. Vad äter du till frukost? 5. Vilken skidtävling skulle du vilja vinna? 

Jannica West, 

13 år, Lillby 

1. Det är kul 

med bra placeringar 

i en 

tävling. 

2. Aino-Kaisa 

Saarinen är min favorit. 

3. Jag minns bäst DM på hemmaplan 

i Lappfors 2011, då blev jag 

blev 5:e individuellt. 

4. Jag äter havregrynsgröt på 

morgonen. 

5. Helst vill jag vinna DM. 

Hannes Borgmästars, 

13 år, Esse 

1. Skidåkningen 

ger många kompisar. 

2. Jag har ingen 

speciell idol. 

3. Minkensprinten där jag vann. 

4. Jag äter müsli på morgonen. 

5. VM – helt klart! 

Tilda Borgmästars, 

10 år, Esse 

1. Det är kul att 

skida. 

2. Jag tycker 

Riitta-Liisa Roponen 

är duktig. 

3. Stafett-DM i Närpes då vi fick 

silver. 

4. Det är olika, men joghurt och 

müsli äter jag. 

5. FSSM skulle jag vilja vinna i. 

Hannes Stubb, 

13 år, Esse 

1. Att åka skidor 

ger bra träning 

förutom att det 

är kul. 

2. Jag har ingen speciell favorit 

men norrmännen är bra. 

3. Jag minns ingen speicell 

tävling, jag brukar skidorientera 

också. 

4. Gröt. 

5. Att vinna i FSSM. 

Matilda 

Lindqvist, 

12 år, Purmo 

1. Det är kul. 

2. Jag beundrar 

Aino-Kaisa 

Saarinen. 

3. Jag minns bäst när FSSM 

hölls på Åland för hela resan var 

jättekul. 

4. Jag brukar äta smoothies av 

joghurt, bär och frukter. 

5. Helst FSSM. 

Pedersöre 

Vi tillönskar alla 

Pedersörebor såväl 

i hemlandet som utomlands 

En En God God Jul Jul och 

och 

Ett Ett Gott Gott Nytt Nytt År! 

År! 

FOTO: LOVISA BACK 

TExT: TINA HINKKA

Efter att ha setts på sportplan 

under en hel sommar, brukar de 

flesta försvinna hit och dit i landet 

efter att säsongen avslutas, så även 

jag. Plötsligt satt jag där ensam i 

Åbo och skulle börja en ny träningssäsong. 

För en sprinterlöpare 

hör höstens grundträning innehållande 

långa mängdintervaller, korta 

pauser och långsam fart inte direkt 

till höjdpunkterna på säsongen och 

därför tyckte jag att idén om ett 

kickoff-läger tillsammans med de 

andra i föreningen lät bra redan 

från början. 

Sagt och gjort, den 14 oktober 

samlades en del av IK Falkens 

15-åringar och äldre (sammanlagt 

22 stycken inklusive ledaren Johan 

Storbjörk) vid Pörkenäs lägergård 

utanför Jakobstad, för att träffas, 

diskutera och göra lite annat än 

att träna. 

Själva lägret inleddes med inkvartering 

i huvudbyggnaden och 

middag på fredag eftermiddag. Efter 

det gjorde vi oss redo att jobba med 

det som vi friidrottare ofta kan ha 

svårt med; att sluta tänka individualistiskt 

och vara så tävlingsinriktade. 

På schemat stod alltså samarbetsövningar 

under ledning av lärare 

och elever från Base Camp. Jag 

kan säga som så att det gick både 

bättre och sämre, men roligt hade 

vi i alla fall. 

Det tog inte lång stund innan vi 

slutade tänka på hur vi själva ska 

göra för att få ett så bra resultat 

som möjligt och istället försöka 

komma på gemensamma strategier. 

Jag skulle ändå ljuga om jag inte 

säger att vi efter varje övning frågade 

hur det gått för den andra gruppen, 

vi är trots allt tävlingsmänniskor. 

Förhoppningsvis fick sig ledarna 


En av uppgifterna bestod i att tillsammans fylla en så med vatten, en uppgift som verkligen kräver samarbete och koordination. Foto: Kent borgmästars 

Inför den långa grundträningsperioden träffades friidrottarna för 

att peppa varandra. christoffer Wärn berättar om Kickoff-lägret. 

Teamkänsla skapas tillsammans 

J. THODIN AB 

– Hydraulik 

– Pneumatik 

Försäljning i Lillby 

Tel: 727 1195 

Fax: 727 1197 

”Det tog inte lång stund innan vi slutade 

tänka på hur vi själva ska göra för att få ett 

så bra resultat som möjligt och istället försöka 

komma på gemensamma strategier.” 

www.yamaha-motor.fi 

Vagnsmakarev. 19, Jakobstad 

Tfn. 06-781 5000, www.nymotors.fi 

i alla fall ett gott skratt när de bland 

annat fick se en grupp friidrottare försöka 

skida tillsammans på stranden. 

Efter att vi jobbat hårt med att 

samarbeta blev vi belönade med 

bastu och kvällsbit. Nå, bastun blev 

kanske inte så varm som vissa hade 

hoppats på, men för mig som enkel 

sprinterlöpare dög det riktigt bra. 

Tacksamt var också att de från Pörkenäs 

sida förstod att det handlade 

om mer än 20 idrottare som skulle 

ha mat, så kvällsbit fanns mer än 

tillräckligt. Fredagskvällen bestod i 

övrigt mest av att prata, spela kort 

och ja ... vi äldre som ska försöka 

vara goda förebilder borde kanske 

ha gått och lagt oss lite tidigare, men 

så kan det gå då man är mitt uppe 

i intressanta diskussioner. 

www.yamaha-motor.fi 

Förmånlig färd! 

Edullista menoa! 

Edullista menoa! 

Nu Yamaha-modeller från 7990 € 

Venture MP NU 9990 € + lk (rp.10690 €) 

VK540III NU 7990 €+ lk (rp. 8490 €) 

Kampanjpriserna gäller så länge varorna räcker. 

Yamahan hinnat putosivat 

jopa 16 % 

Yamahan hinnat putosivat 

jopa 16 % 

Nyt Yamaha-mallisto alkaen 7990 € 

Venture MP NYT 9990 € + tk (sh. 10690 €) 

VK540III NYT 7990 € + tk (sh. 8490 €) 

Kampanjahinnat voimassa niin kauan kuin tavaraa riittää. 

Nyt Yamaha-mallisto alkaen 7990 € 

Venture MP NYT 9990 € + tk (sh. 10690 €) 

VK540III NYT 7990 € + tk (sh. 8490 €) 

Kampanjahinnat voimassa niin kauan kuin tavaraa riittää. 

– vägunderhåll 

– jordbyggnad 

– transporter 

– kross, sand, matjord, bark 

www.ekoh.fi tel 044-5939 118 

Lördag morgon inleddes redan 

07.30 med frukost, men visst kom 

vi oss alla upp. Eftersom det för en 

del kan vara lite svårt med motivationen 

till exempel regniga och 

blåsiga höstdagar fick vi besök av 

Christoph Treier som föreläste om 

motivation. 

Det var säkert fler än jag som 

kände igen sig i tankegången att ett 

halvår före en tävling sikta på medalj, 

men ju närmare tävlingen kommer 

desto lägre blir målsättningen. 

För att till slut stå på startstrecket 

och mest hoppas på att komma i 

mål levande. Ja, lätt överdrivet. 

Vi fortsatte morgonen med information 

från föreningens sida, om 

bland annat stipendier, målsättningar 

och andra viktiga saker. 

Vi kunde inte helt släppa träningen 

under lägret, utan tränade fritt under 

en timme. 

Jag vill tipsa er alla om att ifall 

ni märker att ert länksällskap består 

nästan uteslutande av långdistansare 

15 

varav många är landslagslöpare, 

kommer det att bli tungt. Och återigen, 

tävlingsmänniska som jag är 

kunde jag ju inte låtsas om att det 

gick tungt utan sprang på och visst 

kändes det bra efteråt. Då jag fick 

stanna alltså. 

Efter träningen återstod inte 

så mycket av lägret. Efter lunch 

var det bara utvärdering av lägret 

och föreningen, fotografering och 

eftermiddagskaffe kvar. Ja, utom 

för Karin, Tommy och Mikael som 

sprang runt i närterrängen i tävlingskläder 

och lekte modeller i blåsten. 

Efter kaffet for vi hem för att 

förbereda oss mentalt för säsongsavslutningen 

senare på kvällen. 

Överlag var folk väldigt positivt 

inställda till ett sådant här läger och 

alla bjöd verkligen till. Förhoppningsvis 

blir det här ett återkommande 

fenomen på hösten och jag 

är säker på att folk ställer upp igen. 

Tack till alla medverkande. 

CHRISTOFFER WÄRN 

Purmo Gräv & Transport 

Jordbyggnadsarbeten, sand- och grustransport 

Förnya ditt avloppsystem i tid! 

Vi planerar och monterar 

minireningsverk och 

inltreringssystem 

Thomas 0400 363 048 

Torleif 0400 562 736 

www.pgt.

16 

FLINCK 

JORDBYGGNAD AB OY 

40 års erfarenhet i branschen 

Bäckby, tel 040-587 5070, 0400-269 829 

Svarvade produkter och specialprodukter 

AKTIA 

ERBJUDER 

GOD GRUND 

FÖR TILLVÄXT 

* 

Mera information och fondprospekten fås på Aktia Banks kontor. 

Aktia Bank Abp, Pedersöre Esse 

tfn 010 247 5050*, Essevägen 270 

68820 Esse, www.aktia.fi 

*Via fast linje 8,28 cent/samtal + 5,95 cent/min., 

från mobiltelefon 8,28 cent/samtal + 17,04 cent/min. 

* 

%p.a. 

• 3,5 % ränta på 3-36 månaders placeringsdeposition. 

• Minimisumma 10 000 €. Hälften placeras i aktie- eller blandfonder 

som förvaltas av Aktia Fondbolag. 

• Fondandelens avkastning bestäms enligt marknadsläget. 

Ser en människa i varje kund. 


IK Falkens Adidas-kläder 

Skaffa Falkens högklassiga Adidaskläder 

i föreningens egna färger och stöd 

samtidigt föreningen! IK Falken får 

provision vid försäljning av kläderna. 

För mera info se hemsidan 

www.ikfalken.fi/Föreningskläder eller 

kontakta: 

Lena-Lis Granö 050 5478866 

Markus Granö 0500 920602 

1973

Falkenposten 2011 - IK Falken

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?