PLANBESKRIVNING Detaljplan för Gårdskär 7:1 och 8:1. Gårdskärs ...

Samhällsbyggnadsnämnden
Sofie Åberg
026 83129
sofie.aberg@alvkarleby.se
Antagandehandling
Detaljplan för
Gårdskär 7:1 och 8:1.
Gårdskärs fiskehamn.
PLANBESKRIVNING
HANDLINGAR
2012-09-14 2007/266
Plankarta
Planbestämmelser
Planbeskrivning
Genomförandebeskrivning
Fastighetsförteckning
Behovsbedömning
Utställningsutlåtande för utställningarna 1 och 2
Beslut från länsstyrelsen om upphävande av strandskydd
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Det primära syftet med detaljplanen är att skydda den kulturhistoriskt
intressanta fiskehamnsmiljön samt naturmiljön och att säkra byggrätter för
befintliga hus. Nya byggrätter tillförs området så att det går att bygga en
gemensamhetsanläggning och mindre komplementbyggnader för
fiskeverksamhet.
Fiskehamnen har ett stort kulturhistoriskt värde, av regional betydelse, och
naturmiljön är mycket skyddsvärd.

FÖRENLIGHET MED 3,4 OCH 5 KAP.
MILJÖBALKEN
Inga miljökvalitetsnormer överskrids och planen är förenlig med
riksintressen i området.
PLANDATA
Läge
Den röda cirkeln visar ungefärligt detaljplaneområde, utanför Gårdskär.
Planområdet är beläget nordost om orten Gårdskär i Älvkarleby kommun,
och omfattar två privatägda fastigheter (Gårdskär 7:1 och 8:1) som utgör
Gårdskärs fiskehamn.
Areal
Planområdet är cirka 18 ha stort.
Markägoförhållanden
Marken är idag samägd av en ekonomisk förening. Stugor och sjöbodar är

i privat ägo på ofri grund.
Nuvarande markanvändning
Nuvarande markanvändning är sjöbodar och stugor för rekreation och
båtliv. En kommersiell fiskare finns kvar i hamnen.
TIDIGARE PLANER OCH STÄLLNINGSTAGANDE
Översiktsplan
Översiktsplanen nämner inte fiskehamnen.
Kommunala beslut
Kommunstyrelsen ställde som krav att området ska planläggas, för att
skydda kulturmiljön, när fiskehamnen såldes till arrendatorerna.
Riksintresse och Natura 2000
Hela planområdet omfattas antingen av ett Riksintresse för naturvård,
enligt 4 kap. Miljöbalken, eller av Natura 2000- skydd (skydd utsett enligt
direktiv från EU).
Behovsbedömning
Behovsbedömningen visar att den nya detaljplanen i ringa bemärkelse
kommer att påverka miljön i området. Därför behövs ingen
miljökonsekvensbeskrivning.
Strandskydd
Hela området omfattas av utvidgat strandskydd (300 meter). Närmare
beskrivning av områdets värden finns i denna planhandling och i ansökan
om upphävande till länsstyrelsen. I värdetexterna till riksintressena finns
också viss information.
Kommunen upphäver själv strandskyddet för vissa delar av
riksintresseområdet för naturvård. Vilka områden det gäller kan ses på
plankartan.
Upphävande sker för befintliga byggnader med marginellt utökade
utbyggnadsmöjligheter samt för områden med byggrätt för en
gemensamhetsanläggning, samt för hamnanläggningen. Naturmiljön för
gemensamhetsanläggningen är ung blandskog med mycket sly. För
parkområdena och hamnen är det gräsmark utan högre värden.
I en ansökan om upphävande till länsstyrelsen avseende delar av område
som är Natura 2000 område, vill kommunen att strandskyddet upphävs för
byggrätter och båtupptagningsplatsen likt områden där kommunen själv
upphäver.

Upphävandegrunder är avskildhet från stranden, redan ianspråktagen
mark, att områdena behövs för att syftet i detaljplanen ska kunna uppfyllas
(intresset väger tungt) och för att anläggningen ska kunna fungera som
fritidsområde och för fiskeverksamhet. Hamnområdet är dessutom en
sådan anläggning som behöver ha vattenkontakt. Samtliga grunder har
stöd i MB 7 kap 18 c §.
Upphävandet är förenligt med strandskyddets syften i enlighet med MB 7
kap. 13-18 h §.
FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH
KONSEKVENSER
Historik
Bönderna i Gårdskär har jämte sin jordbruksnäring historiskt också varit
fiskare. Fiskehamnen i Gårdskär har funnits sedan 1600-talet men då låg
strandlinjen så högt upp som i själva orten Gårdskär. Under 1800-talets
slut utvecklades hamnen till en av traktens största fiskehamnar. På grund
av landhöjningen blev dock både hamnen och inloppet grundare och
hamnen fick muddras för första gången.
Från början var sjöbodarna små, timrade och omålade. I dem förvarades
redskap. Det fanns också bodar för förvaring av salt och ibland kokhus,
som man även övernattade i. Alla bodar låg en bit upp på land. Till
fiskehamnen hörde gistvallar där garn och tåg torkades på träställningar.
Under 1800-talet byggdes en ny typ av sjöbod vid vattenbrynet. Dessa
strandbodar hade ofta ett utskjutande tak, där båten kunde förtöjas eller
hissas upp (båtlänning). Bodarna uppfördes ofta av återanvänt virke.
Under 1900-talet blev större båtar vanligare och de små bodarna blev
omoderna. Nu byggdes större bodar som till och med hade plats för
kammare med kokspis. Båten kunde köras in i mitten av byggnaden. Nu
började man måla byggnaderna med falurött.
Hamnen har historiskt ägts av olika bolag och av staten och 1972 övergick
den i kommunens ägo. I mitten av 2000-talet köpte privatpersoner som
varit arrendatorer upp den av kommunen.
Hamnbebyggelsen idag
Sjöbodarnas utseende idag påminner om utseendet på de större bodarna
som byggdes i början av 1900-talet, och de härrör från 1920-1940 talet.
De är garnbåtsbodar, byggda med regelstomme och de ligger tätt intill
varandra. Men sedan mitten av århundradet har ytterligare förändringar
tillkommit. Nu började många inreda sina bodar för att använda dem som
enkla fritidsbostäder, fortfarande med båten i centrum. Nu rustade man
bodarna med sådant material man hade hemma. Ett udda fönster i
garaget fick till exempel plats på boden. Likaså taken rustades med enkla

material som fanns till hands. Fodren på byggnaderna målades successivt
i vitt, vilket fick utseendet mer och mer att likna stugor. Förändringarna har
fortsatt i närtid, och då är det främst bryggor och trädäck både mot land
och mot havet som tillkommit.
Längs vattnet finns sjöbodar som inte längre har kontakt med vattnet, i
och med landhöjningen, och dessa har successivt byggts om till stugor,
men ofta har de båtlänningen kvar.
I hamnområdet finns också små sportstugor som använts mest som
utgångspunkt i ett fritidsliv, ofta med båten som utgångspunkt. Stugorna är
av varierande storlek.
Idag finns en aktiv fiskare i hamnen och ytterligare någon person som
fiskar i stor skala. För övrigt används husen fortfarande som enkla
fritidsbostäder. Många åker bara dit över dagen och fortfarande ägs
många av dem av personer som bor i orten Gårdskär.

Sjöbodarna är öppet belägna och har efter åren fått lite
olika storlekar och stilar.

Fritidsområde
Gårdskärs fiskehamn är idag en anläggning där de båda fastigheterna
samägs av en ekonomisk förening med ett 40-tal ägare. Bebyggelsen är
privatägd av varje föreningsmedlem. Området nyttjas även av
utomstående för friluftsliv både på land och till havs. Kommunen har
ombesörjt att det finns en torrtoalett för allmänheten och även en liten
grillplats och några sittplatser, i anslutning till sjöbodarna.
Fiskehamnen med omgivning bör också fortsättningsvis vara en plats som
kan nyttjas som rekreationsområde för det rörliga friluftslivet. Grillplatsen
läggs ut som allmän platsmark dit allmänheten har tillträde men även
grönytan framför sjöbodarna föreslås bli parkmark med samma ändamål.
Detta hindrar inte de boende att också använda dem. Den ekonomiska
föreningen blir huvudman för allmän plats och svarar för underhållet av
marken. Det vore önskvärt att skapa mer sittplatser för allmänheten här,
vilket kommunen kanske kan bidra med.
Naturmarken får också statusen allmän plats som sig bör. Marken får inte
avskärmas för allmänheten, utan den ska vara tillgänglig som
strövområde.
Detaljplanen hindrar plank i området, då sådana skulle inverka menligt på
fritidsområdet och kulturmiljön men även för att det skull kunna öka
hävden av tomtzonerna. Detta kan ge negativa effekter, då området skulle
kunna privatiseras i hög grad och strandskyddsvärden skulle påverkas i
hög grad.
Varsamhetsbestämmelser syftar till att motverka staket av samma
anledning som plank.
Byggnadskultur och gestaltning
För sjöbodarna föreslås markanvändningen bli mark avsedd för både
bostäder och för hamnändamål. I beslutet till Natura 2000-området
framgår att vattenrännan ut från hamnen kan muddras vilket gör att
området fortsättningsvis kan användas både som utgångspunkt för
fritidsfiske eller för fiske som näring. Framför bodarna kan mindre enheter
avsedda för hamn- och fiskeändamål byggas.
All bebyggelse i hamnen förslås hålla en enkel standard som idag. Dels av
kulturmiljöskäl men även för att motverka att bebyggelsen omvandlas till
permanentbebyggelse, vilket ställer höga krav på vatten och avlopp samt
påverkar naturresursen mycket (genom bland annat större hävdade
tomtplatser och ökat slitage). För att motverka detta införs också
bestämmelser om att kvartersmark inte får fastighetsindelas och därmed
bli privatägd.
Det finns ingen plats eller önskan om nya bodar varvid total ombyggnad
bara kommer att förefalla om de blir så förstörda att de måste byggas om.
I planbestämmelserna finns bestämmelser om en total högsta nockhöjd på

7 meter, som blir höjdbegränsning (på grund av takvinkelbegränsningen
och olika bredd på bodarna kommer de även fortsättningsvis att variera i
höjd).
Vattenståndet kan över tiden ändras i området, men inga restriktioner för
bebyggande baseras på den vaga fakta om detta som finns idag (se
samrådsredogörelsen). Planbestämmelser som kräver att nya grunder
utförs i vattenbeständig betong införs.
För stugor och stugor med båtlänningar kvar på den västra och östra
kustdelen föreslås markanvändningen bara bli bostäder. Ofta har
båtlänningarna inte längre nära vattenkontakt och så kommer det att bli för
alltfler av dem när landet höjs. Utbyggnadsrätt finns upp till 50-60 kvadrats
storlek, överlag. Begränsningen av byggrätterna utgörs av naturens
utbredning och ibland en önskan om att vissa mycket små stugor inte ska
se större ut från centrala håll i hamnen. Våningsantalet begränsas till en
våning och byggnadshöjden till 3,5 meter. Både sjöbodarna och stugorna
får en takvinkelsbegränsning mellan 27 och 45 grader.
Fiskehamnen med sin bebyggelse är ett regionalt intresse, med höga
bevarandevärden. Det är framförallt sjöbodarna som är värda att bevara i
något så när det skick de är idag. Anpassningen för bodarna syftar till att
renodla karaktären på byggnaderna, och att skydda viktiga drag som utgör
kärnvärden i kulturmiljöintresset.
En planbestämmelse som införts syftar till av få bort sjöbodarnas vita
knutar, som tillsammans med mycket udda fönster får bebyggelsen att
likna stugor. Annat som är viktiga drag är de enkla taken som bör vara grå
eller svarta och av papp eller enkel plåt. Träpanelen bör vara stående,
helst slät panel men lockpanel kan tillåtas, och den bör målas i röd
slamfärg. Fönstersättningarna får begränsningar. Balkongerna bör också
på sikt försvinna och inga takkupor bör tillkomma.
Stugorna är inte lika bevarandevärda och restriktionerna för dem finns vad
gäller takvinklar samt färg- och fönstersättning. Gärna en röd stuga men
mörka går också bra. Foder kan till exempel vara vita eller senapsgula.
Vid piren finns en fin sjöbod som har karaktären av en förrådsbyggnad.
Det är önskvärt att huset behåller karaktären och
varsamhetsbestämmelser införs för huset som får användningen bostad.
Det finns även ett hamnkontor som får en något ökad byggrätt om man vill
bygga ut i framtiden. Det är litet idag.
Eftersom ambitionen är att behålla det enkla boendet föreslås en
gemensamhetsanläggning för de boende i området. En byggrätt finns som
innebär att det går att bygga ett hus, i en våning om 100 kvadrat, för detta
ändamål. Tanken är att kunna skapa möjlighet för gemensamma duschar
och om vidare utredningar tillåter det, kanske även en enskild anläggning
för vatten och avlopp. Storleken på byggrätten gör att det också kan

ymma en gemensamhetslokal. Eftersom provborrningar i framtiden får
utvisa var det går bäst att anlägga en sådan anläggning med möjlighet till
borrad brunn och kanske en anläggning för avlopp, har tre platser setts ut
som lämpliga, men endast en av dem får användas.
Komplementbyggnader tillåts endast där det finns befintliga sådana och
friggebodsrätten tas bort.

Sjöbodarna bör fortsätta
vara okomplicerade
byggnader, präglade av
enkla materialval. De
behöver inte heller
likriktas utan variationen
ska behållas.

Offentlig service och kommunikationer
Via riksväg 76 tar man sig via landsväg till orten Gårdskär och sedan
vidare ner till fiskehamnen. Det går inga bussar dit.
Offentlig service som till exempel affär och distriktssköterska finns i orten
Älvkarleby. En mindre kiosk som också säljer thailändsk mat finns i
Gårdskär.
Parkering
De boende i området parkerar i skogsgläntor, inom natur- och park mark,
som anordnats för ändamålet. Det finns även sådana parkeringar centralt i
området som allmänheten kan nyttja. Dessa parkeringar ges legitimitet.
Många av ägarna till sjöbodarna parkerar framför dessa. Det ger ett tråkigt
intryck av hamnen med bilar överallt. Det bidrar också till att
hemfridszonen ökar på ett negativt sätt. Därför föreslås parkeringsförbud
där. Istället ges förslag på en större parkering, både för invånare och för
allmänheten, relativt nära bodarna, i början av lokalgatan som löper
genom området. Det går även att anordna en mindre parkering vid den
centrala parkmarken i det andra parkområdet samt i ett markområde
avsett för gemensamhetsanläggning i öster.
Natur
Planområdet är flackt, fuktigt och det råder maritimt klimat. Bebyggelsen
ligger insprängd i naturen, ofta med skog, växtlighet och vass mycket tätt
inpå.
Kustremsan från hamnen till Norrhålet kallas Bussfjärd och är i tidigare
naturvärdesinventeringar ett område med i högsta klassningskategori:
klass 1 i naturvårdsprogrammet. En liten del av detta område finns inom
planen. Det är ett brett vassbevuxet strandområde som inåt land övergår i
mer eller mindre våta strandängar. Här finns artrik havstrandvegetation
med både marina och limniska arter.
Strandängsremsorna kantas inåt land av alstrandskog (mest gråal), som
på vissa håll avverkats och ersatts med granplantering. I östra delen av
planområdets finns mest barrskog, som till stor del är avverkningsbar nu
och i väster (runt platsen som medger tillfällig lagring av muddermassor)
finns en lokal med lövskog.
Skyddsvärd kalkgräsmark finns väster om piren.
Hela den uppspruckna kustremsan med småöar, framförallt norr om
planområdet men även till viss del inom, ger rika förutsättningar för fåglar
(tillsammans med våtmarkerna). Kusten är också viktig som
fiskyngelplats. Uppgifter från länsstyrelsens punktdatabas visar på
förekomst av utter.
Andra uppgifter i punktdatabasen visar att i skogen i öster finns en hel del
uppmärksammade svampsorter, missgynnade arter och signalarter.

På gistvallarna växer det delvis ängsflora och den västra har en flora av
backsmörblomma, ålväxing, vårfingerört och backlök. I västra planområdet
finns en stor förekomst med korskovall, på en liten yta.
Båda fastigheterna i sin helhet omfattas av statligt och europeiskt skydd.
En del av området är av riksintresse för naturvården (märkt NATUR på
plankartan) och resten är ett Natura 2000 område (NATUR1). Syftet med
Natura 2000 området är att bevara de ingående arterna och naturtyperna
så att en gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå i EU kan
uppnås. Länsstyrelsen har en del dokumentation av naturtyperna i
området, i sina beskrivningar till de skyddade områdena.
Vad som kan påverka naturen negativt i området är gallring, plantering,
avverkning och gödsling. Men även om det uppstår brist på död ved och
grova träd samt utdikning. Man bör särskilt värna om lövträd.
Planbestämmelser anger att de skyddade områdena märkta NATUR ska
skötas enligt råd och rekommendationer från Länsstyrelsen. På mark som
är avsedd för bostadsändamål och till viss del på hamnområdet ska
naturen värnas men buskar och träd får gallras. Gistvallarna ska behållas.
Enligt dokumentation från Länsstyrelsen ska avverkning av
produktionsskogen öster ut i planområdet (NATUR) inte påverka området
negativt. Men det införs utökad bygglovplikt för skogsavverkning och
plantering.

I fiskehamnen ligger de flesta stugorna, och även en del sjöbodar, mitt i naturen.

Geologi
Planområdet är mestadels flackt och består troligtvis mest av ganska
tunna lager av sandig morän med leravlagringar, på berggrund av
ådergnejs och migmatit. Delvis är marken uppgrundad, sank och uppfylld.
Landsförskjutningen
Strax efter det att landisen under istiden lämnat kommunen var
landförskjutningen mycket snabb, sannolikt 3 meter per 100 år.
Förskjutningen innebar att landets utbredning ökar relativt till havets
utbredning.
Vid 5000 år f. Kr stod den dåvarande havsytan cirka 70 meter högre än
idag. Landförskjutningen hade då minskat till 1,2 meter per år. De senaste
1500 åren har kustlinjen i kommunen förskjutits mellan 2-6 kilometer.
Strandförskjutningen pågår fortfarande men i långsam takt, cirka 6 dm per
hundra år. Det kan innebära att problem med översvämningar i bodar och
stugor minskar med tiden och att sjöbodarna kommer allt högre relativt
vattnets medelnivå och att Gårdskärskustens grunda vikar, holmar och
skär troligen kommer att bli sammanhängande skogsklädda områden i ett
längre tidsperspektiv. Växthuseffekten och klimathotet kan förta denna
effekt, men det är ännu oklart hur den kommer att påverka. Och
underlaget om detta är mycket vagt (se vidare i samrådsredogörelsen).
Grundvatten
Det är framförallt tre faktorer som påverkar grundvattnets omsättning och
kemiska sammansättning i ett långtidsperspektiv. Dessa är
strandförskjutningen, växthuseffekten och långvarig klimatförsämring med
nedisningar. Inåt landet bedöms effekten av strandförskjutningen vara
liten. Denna bedömning grundas på måttliga skillnader i grundvattnets
sammansättning i relation till avståndet till kusten, efter studier gjorda i
Tierps kommun.
Man har noterat saltvatteninträngning i en borrad brunn i Gårdskärs
fiskehamn, men problemet har minskat efter det att uttaget av vatten
minskat. Förut togs stora mängder vatten ut och gjordes till is för att kyla
fisk som tagits upp. Numera gör fiskaren som finns kvar, is av annat
vatten.
Strandförskjutningen innebär en ökad omsättning av grundvatten längs
kusten som innebär att det salta grundvattnet successivt sköljs ur och
ersätts med sött.
Radon
Marken är troligtvis normalradonmark. Undersökningar och lämpliga
grundläggningssätt för byggnation undersöks i bygglovet.
Lagring av muddermassor
Prover på bottenslammet i hamnen har tagits och det innehåller höga

halter av fosfor och kväve, som är potenta näringsämnen som inte bör
komma ut i den känsliga naturmiljön. Det finns en önskan om lagring av
muddermassorna på fastigheterna, främst på grund av ekonomiska skäl.
Permanent lagring är nog svårt på grund av näringsämnena men man bör
kunna lagra dem tillfälligt så att vatteninnehållet dunstar och det blir
mycket färre rester kvar. Det lämpligaste vore att muddra i omgångar så
att mindre mängder tas upp samtidigt. Totalt i rännan finns ungefär 7000-
10000 kubik massor som behöver tas upp. En lämplig mängd att ta upp
samtidigt är cirka en tredjedel. En plats finns inom planen som är avsedd
för tillfällig lagring. Marken bör täckas med någon ogenomsläpplig geoduk
eller dylikt och eventuellt behöver någon kvävefälla anläggas. Marken som
utsetts som lämplig är en öppen yta med lite gräs och blottad mark
omgiven av framförallt lövskog. Markytan används idag som
parkeringsplats och eventuellt har man tidigare lagrat massor här.
Vid större muddringar i ett Natura 2000 område (över 3000m2 eller 1000
ton) prövar Mark- och miljödomstolen frågan och ger tillstånd. Är det
mindre mängder prövar Länsstyrelsen. Vattenområdet inom planen ingår
också i Natura 2000 området, men inloppet har ansetts vara för påverkat
för att bedömas i Natura 2000 systemet.
I bevarandeplanen för Natura 2000 området står det att Fiskehamnen ska
kunna nyttjas som innan och muddras samt att modernisering av befintliga
bryggor ska kunna ske. Dock kan båttrafik utanför hamnen behöva
regleras senare.
Strandskydd
Detaljplanen medger inte några större förändringar mot idag och
utbyggnadsmöjligheterna i området är inte så stora. Naturen skyddas i
största möjliga mån. Planbestämmelser medger att allmänheten har god
tillgång till området som rekreationsmiljö.
Kommunen har upphävt strandskyddet i vissa delar av planområdet.
Länsstyrelsen har också hävt det inom andra delar (inom Natura 2000
området).
Vattenområdet
Bebyggelsen ligger runt en öppen vik som förmodligen är i första stadiet
av avsnörning från havet.
Botten är på väg att bli alltför igenslammad för båttrafik och djupet i
rännan som leder ut till havs är nu ca 1,5 meter. På andra håll i viken är
det mycket grundare. Tillstånd har funnits att muddra men det är oklart om
de fortfarande är aktuella. I länsstyrelsens Natura 2000 beskrivning finns
dokumenterat att muddring i rännan kan ske. Men det måste först
undersökas hur det står till med det formella tillståndet, är det för gammalt
får man söka nytt.
I hamnen finns en uppbyggd pir med bryggor som i första hand arrenderas

ut till människor utanför den ekonomiska föreningen. Det finns även ett
fåtal båtplatser för allmänheten. De som arrenderar har stark anknytning
till området och detaljplanen ger möjlighet till att anlägga en
gemensamhetsanläggning, vilket kan vara lämpligt, under förutsättning att
anläggningen kan beslutas och godkännas av lantmäteriet.
Det finns två båtupptagningsplatser, en på östra flanken och en på västra,
vid piren. Den östra har en slip, byggd av räls, där det går att ta upp
fiskarens stora båt. Denna skyddas med planbestämmelser. Hela området
från stranden och upp till slutet av slipern blir allmän platsmark, vilket ska
garantera att allmänheten har tillgång till en båtupptagningsplats.
Norr om piren bör botten också muddras för att den fortsättningsvis ska
kunna användas som förtöjningsplats både av boende och för
allmänheten.
Det finns en hel del sjöbodar med bryggor och trädäck ut mot havet och
även vissa stugor har bryggor. Att låta fler få anlägga bryggor vid dessa
ställen och eventuellt förändra bryggorna vid piren inverkar inte menligt på
kulturmiljön och sannolikt inte heller på naturmiljön (här finns redan så
mycket båtar och botten är förmodligen redan rejält kontaminerad med
olja). Mer osäkert är det kring stugorna, där det bland annat kan finnas
yngelplatser för fisk. Men här kanske man kan anlägga några färre
gemensamma bryggor, gärna flytbryggor, istället för att fragmentisera
vattenområdet med för många bryggor. Strandskyddet kommer inte att
hävas nu i denna detaljplan för bryggorna/trädäcken utan en individuell
ansökan om dispens från strandskyddet måste lämnas in för varje objekt.
Att anlägga bryggor är inte bygglovpliktigt.
En hotbild är utsläpp av olja och kemikalier från båtar. Ökad motortrafik
kan också störa fågellivet. Övergödning av grunda vikar göra att till
exempel alger kan bildas.

Brygga eller trädäck mot vattnet och ett fåtal gemensamma bryggor, för stugorna,
som inte går så långt ut i vattnet ger en ökad användning av fritidsboendet.

På västra sidan nära
sjöbodarna finns också
en båtuppläggningsplats.
På slipen kan man ta
upp den stora
fiskebåten.
Gistvall

Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Det har tidigare upptäckts saltvatteninträngning i områdets borrade brunn
vid hamnkontoret. Detta påverkar möjligheten att anlägga vatten och
avlopp i området.
Kommunalt avlopp blir mycket dyrt att dra fram, då befintliga ledningar
ligger långt upp i Gårdskär. Det är också högst osäkert om det är lämpligt
med enskilda anläggningar som baseras på till exempel infiltration
eftersom naturen är så känslig i området. Att ta ut mycket grundvatten har
ju tidigare visat sig vara olämpligt.
Idag har en del personer torrtoaletter i sina stugor och bodar och det
kanske är den bästa lösningen tillsammans med en gemensam
anläggning i gemensamhetslokalen, om detta visar sig möjligt.
Det finns inga resurser under denna planprocess att utreda frågan närmre.
Är man genuint intresserad av att titta närmare på frågan måste man
anlita en va-konsult samt genomföra provborrningar och konsultera med
länsstyrelsen och kommunens miljöhandläggare, för att en gång för alla få
veta om vatten och avlopp går att anordna i området. Behovet är mycket
en generationsfråga. Nu bor många ägare i Gårdskär och behovet är inte
jättestort. Med nästa generations ägare som kanske bor långt ifrån ökar
behovet.
El
Det finns el i området som försörjs med luft- och markledningar. För
markledningen som är huvudledning med högst styrka reserveras ett u-
område i planen.
Avfall
Avfallet tas om hand kommunalt.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
Lovplikten i plan- och bygglagen ändras och en utökad lovplikt gäller för:
o Omfärgning av sjöbodar, komplementbyggnader och stugor samt
ändring av tak- och fasadmaterial på dem. Även för takvinkel.
o Komplementbyggnad om maximalt 15 kvadratmeter.
o Trädfällning (träd över 20 cm i diameter) och skogsplantering.
Den utökade lovplikten är avgiftsfri.
Fastigheterna ska inte fastighetsindelas ytterligare, i fler fastigheter än

dagens, annat än att allmän plats kan avskiljas från kvartersmark.
KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE
En behovsbedömning visar på att ingen MKB behövs. Så gott som all
natur skyddas i hög utsträckning genom planbestämmelser. Gallring är det
enda som tillåts i anslutning till bostäderna. En mycket liten del av
trädbeståndet kan tas bort när parkeringar och en
gemensamhetsanläggning byggs.
Sofie Åberg
Kommunarkitekt