ABC för tidningssuccé - SCA
ABC för tidningssuccé - SCA
ABC för tidningssuccé - SCA
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
papergram<br />
3 › 2007 GRAPHIC PAPER<br />
<strong>ABC</strong> <strong>för</strong> <strong>tidningssuccé</strong><br />
– Recept <strong>för</strong> ett framgångsrikt<br />
utgivningsprojekt<br />
Tidskrifter som snurrar runt runt<br />
Ljusspridningens hemligheter<br />
Japaner läser<br />
mest i världen<br />
sca papergram no ›<br />
3 2007
Innehåll › 3/2007<br />
2 sca papergram no ›<br />
3 2007<br />
4<br />
4<br />
4 <strong>ABC</strong> <strong>för</strong> <strong>tidningssuccé</strong><br />
annonser, distribution, exponering, ämne, målgrupp och marknad − det är<br />
grundstenarna <strong>för</strong> att starta en framgångsrik tidning. Papergram har kollat vad<br />
som krävs <strong>för</strong> att lyckas.<br />
0 Papper som hjärtefråga<br />
familjen kessler har stått <strong>för</strong> pappersleveranser till Colombias stora tryckerier och<br />
<strong>för</strong>lag i mer än 70 år.<br />
2 Trender<br />
3 Krönika<br />
ole munk beskriver den komplexa uppgiften att <strong>för</strong>ändra en tidning.<br />
4 Returinformation<br />
i tyskland är läsecirklar ett populärt sätt att dela på prenumerationskostnaderna.<br />
samma tidning vandrar vidare från en abonnent till nästa.<br />
8 Japansk tidningsboom<br />
ingenstans i världen läser man så mycket som i japan.<br />
22 Modell <strong>för</strong> ljusspridning<br />
ny forskning ger bättre tolkning av papperets optiska egenskaper.<br />
24 Antikviteter föder nya trendmagasin<br />
tidskriftsmarknaden har <strong>för</strong>setts med en rad nya titlar som surfar på antikvågen<br />
inom inredningsvärlden. rokoko, barock och art deco presenteras på ett nytt sätt<br />
<strong>för</strong> vanligt folk.<br />
27 <strong>SCA</strong> info<br />
28 Älgfakta in<strong>för</strong> jakten<br />
det finns mycket att lära om europas största djur.<br />
22<br />
Papergram. Internationellt magasin <strong>för</strong> mediebranschen<br />
och den grafiska industrin som utges av <strong>SCA</strong> Forest<br />
Products AB, Box 846, 851 23 Sundsvall.<br />
Telefon: 060-19 40 00. Telefax: 060-19 40 90.<br />
Chefredaktör oCh ansvarig utgivare:<br />
Anne-Sofie Cadeskog<br />
Projekt- oCh redaktionsledning: Luise Steinberger<br />
(luise.steinberger@bredband.net)<br />
svensk redigering: Susanna Lidström<br />
grafisk design: Mellerstedt Design<br />
rePro oCh tryCk: Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall<br />
omslag: olle melkerhed<br />
Papergram trycks på GraphoCote<br />
80 g, omslaget på Reprint 150 g.<br />
Papperet är FSC-certifierat.<br />
Allt material i denna tidning är beställt, granskat och<br />
godkänt av redaktionen. Det betyder emellertid inte att<br />
redaktionen eller <strong>SCA</strong> nödvändigtvis alltid delar skribentens<br />
åsikt. Citera oss gärna, men ange källan.<br />
Vill du ha ett eget exemplar av Papergram eller ge bort<br />
till en kollega? Skicka eller faxa namn, adress och<br />
eventuellt <strong>för</strong>etagsnamn till: Birgitta Ulfsparre,<br />
<strong>SCA</strong> Graphic Sundsvall AB, Box 846, 851 23 Sundsvall.<br />
Telefon: 060-19 43 92. Telefax: 060-15 24 50.<br />
E-post: birgitta.ulfsparre@sca.com<br />
sCa forest ProduCts tillverkar tryckpapper – tidningspapper,<br />
SC- och LWC-papper – massa, sågade trävaror<br />
och träbränslen. <strong>SCA</strong> Forest Products <strong>för</strong>valtar också<br />
<strong>SCA</strong>s stora skogsinnehav och <strong>för</strong>sörjer <strong>SCA</strong>s svenska<br />
industrier med virkesråvara samt erbjuder <strong>SCA</strong>s enheter<br />
kostnadseffektiva transportlösningar.<br />
<strong>SCA</strong> Forest Products årliga omsättning uppgår till<br />
cirka 18 miljarder kronor och antalet anställda till 4 000<br />
personer. <strong>SCA</strong>s skogsbruk är certifierat enligt FSC<br />
(Forest Stewardship Council).
Näst miljövänligast<br />
– i hela världen<br />
I en ranking av världens mest<br />
miljövänliga <strong>för</strong>etag nådde <strong>SCA</strong> en<br />
absolut toppnotering: plats två.<br />
DEN BRITTISKA DAGSTIDNINGEN The Independent har i<br />
samarbete med institutet Eiris (Ethical Investment Research<br />
Services) genom<strong>för</strong>t en miljöranking som bygger på ett stort<br />
urval objektiva kriterier, exempelvis styrsystem, avfallshantering,<br />
vattenanvändning och åtgärder som vidtagits <strong>för</strong> att hejda<br />
klimat<strong>för</strong>ändringarna.<br />
Eiris arbetar som miljörådgivare åt <strong>för</strong>etag och finansinstitut.<br />
Stephanie Maier, strategichef <strong>för</strong> forskningsutvecklingen på Eiris,<br />
säger till The Independent: ”Vi utgick från vår forskning om nästan<br />
3 000 <strong>för</strong>etag och gjorde ett urval av de kriterier vi använder<br />
<strong>för</strong> att mäta miljöuthållighet, <strong>för</strong> att peka på några av de ledande<br />
<strong>för</strong>etagen inom det området. Dessa kriterier, bland annat klimat<strong>för</strong>ändringen,<br />
speglar de viktigaste frågorna som investerare<br />
ställer sig.”<br />
Till <strong>SCA</strong>s <strong>för</strong>del räknades det aktiva arbetet med miljöcertifiering<br />
enligt certifieringsorganisationen FSCs (Forest Stewardship<br />
Council) krävande regelverk och användningen av en stor andel<br />
återvunna fibrer i <strong>SCA</strong>s mjukpappersprodukter. Andra faktorer<br />
som nämns i motiveringen <strong>för</strong> den höga rankingen är att <strong>SCA</strong> har<br />
en tydlig policy mot illegal skogsavverkning, att <strong>för</strong>etaget arbetar<br />
<strong>för</strong> att begränsa emissioner i vatten samt att man i möjligaste mån<br />
ersätter ändliga resurser som olja och kol med koldioxidneutrala<br />
bränslen, som grot (grenar och toppar) och biobränslen. Nyckeln<br />
till topplaceringen var dock den stora avfallsåtervinningsgrad som<br />
<strong>SCA</strong> uppvisar.<br />
JAn JohAnSSon<br />
ny vd <strong>för</strong> <strong>SCA</strong><br />
StyreLSen <strong>för</strong> <strong>SCA</strong> utsåg den<br />
3 september jan johansson till ny<br />
vd och koncernchef. johansson<br />
efterträder jan Åström, som lämnar<br />
sCa med omedelbar verkan. styrelseord<strong>för</strong>ande<br />
sverker martin-löf<br />
betonar att vd-bytet är en följd av att<br />
sCa efter omstruktureringen till ett<br />
mera konsumentinriktat <strong>för</strong>etag nu<br />
befinner sig i brytningsskedet mellan två utvecklingsfaser:<br />
– styrelsen ser stora möjligheter <strong>för</strong> <strong>för</strong>etaget att <strong>för</strong>bättra<br />
lönsamheten och öka tillväxttakten på prioriterade marknader<br />
i östeuropa, asien och latinamerika. det gäller inte minst<br />
konsumentprodukterna. det är en fråga om att hitta rätt ledaregenskaperna<br />
<strong>för</strong> dessa utmaningar. vi har sökt efter en<br />
framtidsinriktad vd med dokumenterat starka ledaregenskaper.<br />
detta ser vi i jan johansson.<br />
jan johansson, som nu är vd <strong>för</strong> gruvbolaget Boliden, tillträder<br />
så fort som möjligt, senast dock i början på december.<br />
S<br />
S<br />
S<br />
<strong>SCA</strong> › info<br />
Första platsen intar vindkraftproducenten Vestas och på plats<br />
tre kom den nederländska banken ABN Amro.<br />
Det oberoende instituet Eiris belyser <strong>för</strong>etags beteende inom<br />
mer än 40 etikorienterade områden, däribland <strong>för</strong>etagsledning,<br />
miljöprestationer och mänskliga rättigheter. Eiris följer samtliga<br />
<strong>för</strong>etag som finns på FTSE All World Developed Index, vilken omfattar<br />
nästan samtliga börsnoterade <strong>för</strong>etag i den utvecklade världen.<br />
Kunder är <strong>för</strong>etag som behöver hjälp med att omsätta sina egna<br />
etiska regelverk i konkreta åtgärder, exempelvis vid investeringar,<br />
samt organisationer som vill investera i etiskt och miljömässigt<br />
uthålliga <strong>för</strong>etag.<br />
nytt papper skonar miljön<br />
<strong>SCA</strong> GrAphiC LAAkirChen lanserar ett nytt sC-papper: graphoverde, som<br />
är speciellt utvecklat med hänsyn till miljön. Papperet innehåller 50 procent<br />
återvunna fibrer och erbjuder utmärkta<br />
glansnivåer samt en smidig körbarhet i<br />
tryckpressen.<br />
det nya receptet gör det möjligt att tillverka<br />
den önskade papperskvaliteten med<br />
minskad energiåtgång. På så vis balanseras<br />
kvalitet och miljö. <strong>för</strong> att minimera koldioxidmängderna<br />
som uppstår vid vägtransporter<br />
planerar man att marknads<strong>för</strong>a graphoverde<br />
fram<strong>för</strong> allt i Centraleuropa.<br />
sca papergram no › 3<br />
3 2007
4 sca papergram no ›<br />
3 2007<br />
Så SKAPAS<br />
För att starta en framgångsrik tidning<br />
behövs en bra idé. Men det räcker inte i<br />
dagens komplicerade konkurrenssituation.<br />
Annonser, distribution och exponering –<br />
liksom ämne, målgrupp och marknad – är<br />
minst lika viktiga komponenter att behärska<br />
<strong>för</strong> att lyckas från start till mål.<br />
text henrik emilson foto olle melkerhed<br />
en<br />
EN SAK FRAMSTåR som mer säljande<br />
än något annat när det gäller att välja<br />
ämne <strong>för</strong> sin tidning. Nej, det handlar<br />
inte om nyheter, vetenskap, korsord eller<br />
ens mode eller sex. De största frågorna vi<br />
ställer oss sommaren 2007 är ”Hur har<br />
Paris Hilton det i fängelset, vilken bok läser<br />
Angelina Jolie och kommer Al Pacino<br />
att ställa upp i den amerikanska versionen<br />
av teveprogrammet Let’s dance?”<br />
Varje vecka publicerar den amerikanska<br />
tidningen People de viktigaste nyheterna<br />
om de viktigaste kändisarna. Tidningens<br />
namn är dess ämne − människor<br />
− kända människor som gör vanliga saker<br />
och vanliga människor som gör ovanliga<br />
saker. Även om få direkt erkänner att de<br />
läser tidningen så har den en upplaga på<br />
över 3,7 miljoner, varav cirka 1,5 miljoner<br />
exemplar säljs i handeln. Totalt har tidningen<br />
en läsekrets på cirka 36 miljoner<br />
människor, eller var femte amerikan.
lyckad tidning<br />
Grundstenarna <strong>för</strong> att starta en framgångsrik<br />
tidning är desamma som People är<br />
byggd av: annonser, distribution/exponering,<br />
ämne, målgrupp och marknad. Till<br />
det kommer så kallad mediekonvergens,<br />
att verka i flera kanaler utöver den traditionella<br />
tryckta tidningen. Just det, People<br />
har ytterligare ett ess i rockärmen som<br />
har bidragit till tidningens över 30-åriga<br />
framgång. Men vi återkommer till det.<br />
Annonser är nummer ett<br />
Vad anser då experterna vara viktigast <strong>för</strong><br />
att skapa en framgångsrik tidning?<br />
– Annonsintäkter, det är ganska poänglöst<br />
annars, svarar Colin Walsh, brittisk<br />
konsult till flera tidnings<strong>för</strong>lag samt<br />
åter<strong>för</strong>säljare och ord<strong>för</strong>ande i organisationen<br />
the Publishing in Cambridge<br />
Association.<br />
Han betonar att det krävs en grundlig<br />
marknadsundersökning <strong>för</strong> att över hu-<br />
vud taget komma till stadiet där annonser<br />
faktiskt kan säljas. Vilka vill läsa tidningen,<br />
är den unik i sin genre, och vilka kan tänkas<br />
vilja annonsera i den?<br />
– Marknadsundersökningen måste även<br />
inkludera internet eftersom det finns tidningar<br />
med hemsidor, men också hemsidor<br />
utan tidningar som kan täcka samma<br />
område. Eftersom så mycket är gratis på<br />
internet i dag är det inte tillräckligt att<br />
endast <strong>för</strong>lita sig på prenumeranter, säger<br />
Colin Walsh.<br />
Guy Consterdine är brittisk medieanalytiker<br />
och konsult som har genom<strong>för</strong>t<br />
flera studier om bland annat annonsering<br />
i tidningar. I sin senaste undersökning<br />
How Magazine Advertising Works (Hur<br />
reklam i tidskrifter fungerar) från 2005 betonar<br />
han vikten av att veta vem tidningen<br />
skriver <strong>för</strong>.<br />
– En läsares identifikation med en engagerande<br />
tidning kan handla om mer än<br />
att bara skaffa sig information. Om<br />
tidningen verkligen slår an en sträng<br />
hos läsaren, kan det <strong>för</strong>stärka dennes<br />
självbild. Det skapar en särskilt stark<br />
relation och tillit mellan de två, säger<br />
Guy Consterdine.<br />
Han menar att ett nära <strong>för</strong>hållande<br />
mellan läsare och tidning också är något<br />
som gynnar annons<strong>för</strong>säljningen.<br />
Tilliten gör att läsaren är på ett mycket<br />
mottagligt humör under läsningen. Allt<br />
det sympatiska som läsaren uppfattar<br />
hos tidningen färgar av sig när denne<br />
tittar på annonserna.<br />
Distribution och exponering<br />
Vid sidan av kolportörernas utdelning<br />
på gatan är det vanligt att kaféer, skiv-<br />
och klädaffärer har en eller två gratistidningar<br />
tillhanda. Höga kostnader<br />
<strong>för</strong> distribution har lett till att allt fler<br />
gratistidningar ges ut, speciellt inom S<br />
sca papergram no ›<br />
3 2007
sca papergram no ›<br />
3 2007
dagstidningssegmentet. Samtidigt har<br />
åter<strong>för</strong>säljare och distributörer kontroll<br />
över vilka tidningar som finns exponerade<br />
i tidningshyllorna och hur de skickas<br />
ut. Här råder en intern konkurrens om<br />
platserna.<br />
– Prata med åter<strong>för</strong>säljarna. Om de<br />
säger att det inte finns plats <strong>för</strong> ytterligare<br />
en datatidning, då startar du inte en<br />
datatidning, säger Colin Walsh.<br />
Han <strong>för</strong>klarar att det i Storbritannien<br />
blir allt vanligare att tidningsutgivarna<br />
betalar <strong>för</strong> att exponeras rätt i tidningshyllorna.<br />
De får betala åter<strong>för</strong>säljaren<br />
eller mataffären <strong>för</strong> att hamna på lämplig<br />
hylla i affären, ungefär som bokbranschen<br />
betalar bokhandlarna <strong>för</strong> att få<br />
en fin exponering i skyltfönstret. Colin<br />
Walsh ser inga konstigheter med detta,<br />
men ger som råd att i god tid diskutera<br />
med åter<strong>för</strong>säljaren vilken som är den<br />
bästa platsen <strong>för</strong> tidningen i fråga.<br />
Ämne, målgrupp och marknad<br />
Hur finner man ett relevant ämne att<br />
skriva om? Marknadsundersökningen<br />
ger ett övergripande svar på om det finns<br />
ett behov av tidningen. Ett <strong>för</strong>sta steg i<br />
innehållsplaneringen kan vara att helt<br />
enkelt tänka på olika grupper av potentiella<br />
läsare som kan vara <strong>för</strong>bisedda i<br />
tidningshyllan. RedTee och Psychologies<br />
Magazine (se sidoartikel) fann nischer<br />
av läsare − golfspelande damer respektive<br />
psykologiintresserade på en allmän<br />
nivå.<br />
– En av tidningarna jag lanserade var<br />
Pregnancy Plus − 750 000 födslar om året i<br />
Storbritannien är en stor marknad. Men<br />
det finns självklart flera liknande titlar,<br />
säger Colin Walsh och betonar vikten<br />
av att hitta en egen nisch, speciellt inom<br />
ett område som redan kan vara ”upptaget”.<br />
Pregnancy Plus skapade där<strong>för</strong> ett<br />
samarbete med Storbritanniens största<br />
välgörenhetsorganisation National Childbirth<br />
Trust, som ger undervisning om<br />
barn, graviditet och födslar i hela landet.<br />
På så sätt nådde de effektivt ut till sin<br />
målgrupp.<br />
Två områden som tycks locka många<br />
läsare i dag är dels miljön, dels ”den grå<br />
massan”. Med bland annat Al Gores<br />
uppmärksammade film En obekväm sanning,<br />
teveinslag, artiklar, G8-möten och<br />
sommarens Live Earth-konsert har ett<br />
växande miljöintresse − och en allt större<br />
oro − etablerats hos gemene man. Den<br />
grå massan är den stora baby boomgeneration<br />
som nu närmar sig pensionsåldern<br />
och med pengar på fickan, mycket<br />
fritid och hälsa vill leva ett aktivt liv.<br />
De ställer krav och vill ha det bästa. Få<br />
tidningar speglar deras situation.<br />
Mediekonvergens ett måste<br />
I dag läser vi tidningen på internet, på<br />
jobbet, i den bärbara datorn eller i mobiltelefonen.<br />
Samtidigt plockar vi på oss en<br />
Metro innan vi sätter oss i tunnelbanan.<br />
Det är inte konstigt, det är <strong>för</strong> att använda<br />
ett slitet uttryck ”multimedia”.<br />
Mediekonvergens innebär att kommunikation<br />
sker i flera olika kanaler<br />
– som att en dagstidning finns i pappersformat,<br />
på internet, som nyhetsbrev via<br />
e-post och läsbar i mobiltelefonen. När<br />
annonsörer planerar sina kampanjer har<br />
de där<strong>för</strong> vidgat sina vyer och använder<br />
sig av flera kanaler.<br />
– Tidningsutgivarna måste där<strong>för</strong> <strong>för</strong>tydliga<br />
hur tidningarna passar in i den<br />
här blandningen av kanaler och definiera<br />
det unika som tidningar kan bidra med,<br />
konstaterar Guy Consterdine.<br />
Han poängterar att tidningar och<br />
internet ofta fungerar väldigt bra ihop.<br />
Någon läser om en vara, tjänst eller ett<br />
resmål i den tidning som de har ett gott<br />
<strong>för</strong>hållande till och <strong>för</strong>troende <strong>för</strong>. De<br />
söker mer information på nätet och slår<br />
kanske till och med till och bokar en<br />
resa.<br />
Dags att starta<br />
Så med alla dessa detaljer på banan − en<br />
undersökt målgrupp, ett relevant ämne,<br />
annonsörer, distribution och exponering<br />
− är det bara att börja trycka sin tidning?<br />
Inte än, en viktig komponent återstår<br />
och det är här Peoples ess i rockärmen<br />
halas fram. Det stavas god journalistik.<br />
För även om denna tidnings innehåll kan<br />
ses som lättviktig underhållning, med betoning<br />
på kändisskvaller, är det enormt<br />
välskrivet och underbyggt. Många redaktioner<br />
använder People <strong>för</strong> att kontrollera<br />
sina fakta om celebriteterna.<br />
– Näst efter annonsörer är bra skribenter<br />
den viktigaste faktorn. Inte bara<br />
<strong>för</strong> att imponera på läsarna, utan även<br />
på annonsörerna. Med kända skribenter<br />
kan en nystartad tidning få en omedelbar<br />
auktoritet, säger Colin Walsh.<br />
”Eftersom så mycket är gratis på internet i<br />
dag är det inte tillräckligt att endast <strong>för</strong>lita<br />
sig på prenumeranter.”<br />
ColIN WAlSH<br />
S<br />
sca papergram no › 7<br />
3 2007<br />
S<br />
S
Framgångsrika <strong>för</strong>ebilder<br />
Två tidningar som har nått stor framgång inom sina respektive områden<br />
är svenska golftidningen <strong>för</strong> damer, RedTee, och franska tidningen om<br />
psykologi, Psychologies Magazine. Båda har använt samma grepp som<br />
en av 990-talets mest framgångsrika tidningsskapare: Tyler Brûlé.<br />
”Psychologies är den enda tidning vars<br />
ämne är läsarens eget liv.”<br />
PATRICIA BERTHoMIER-MASSIP<br />
8 sca papergram no ›<br />
3 2007<br />
DET FINNS FlERA KÄNDA ATTENTAT i<br />
världshistorien som snudd på uppnått<br />
kultstatus: skotten i Sarajevo (som gav<br />
upphov till <strong>för</strong>sta världskriget), morden<br />
på John F Kennedy och John Lennon. I<br />
medievärlden är den unge Tyler Brûlés<br />
öde lika mytomspunnet. Som 26-årig<br />
frilansjournalist skulle han skriva ett<br />
reportage om organisationen Läkare<br />
utan gränser i Afghanistan, när bilen<br />
han färdades i blev överfallen och Tyler<br />
Brûlé blev träffad av kulor i båda<br />
armarna. Efter den fruktansvärda incidenten<br />
följde en lång rehabilitering<br />
och det var under sjukhusvistelsen som<br />
han lade grunderna <strong>för</strong> tidskriften<br />
Wallpaper, vilken kom att bli en av 1990talets<br />
mest framgångsrika och inflytelserika<br />
tidningar. Förutom en nydanande<br />
formgivning hade den en internationell<br />
atmosfär och behandlade arkitektur, design<br />
och mode på ett nytt sätt. Efter att<br />
ha sålt tidningen 1997 <strong>för</strong> över en miljon<br />
pund, är Tyler Brûlé tillbaka i tidningsvärlden<br />
med sin nya skapelse Monocle.<br />
Den kom med sitt <strong>för</strong>sta nummer i år<br />
och har fokus på omvärldsanalys, business,<br />
kultur och design. Om tidningen<br />
blir lika framgångsrik som Wallpaper<br />
får tiden utvisa. Men flera av de grepp<br />
som användes i Tyler Brûlés skapelser<br />
återfinns bland två andra framgångsrika<br />
tidningar, svenska RedTee och franska<br />
Psychologies Magazine.<br />
En törstande målgrupp<br />
Wallpaper stillade törsten hos sin målgrupp<br />
som längtade efter att design i alla<br />
dess former togs på allvar. På samma sätt<br />
gjorde svenska RedTee när de två kvinnliga<br />
grundarna lade ihop ett och ett − att<br />
Sverige har flest golfspelande kvinnor<br />
per capita i världen och att dessa kvinnor<br />
inte har en tidning. Snart hade de utformat<br />
RedTee, landets och Europas <strong>för</strong>sta<br />
tidning <strong>för</strong> golfande kvinnor. Men, innan<br />
<strong>för</strong>sta numret ens var klart hade de skapat<br />
en hemsida där folk började ansöka<br />
om prenumerationer spontant.<br />
– Till slut hade vi ungefär 3 000 prenumeranter,<br />
så många att vi kunde finansiera<br />
trycket av <strong>för</strong>sta numret, säger<br />
chefredaktören Bonnie Roupé.<br />
Hon var vid starten helt oerfaren av<br />
tidningsbranschen och kom fram till utgivningens<br />
budget på sitt eget vis:<br />
– Jag tittade på vad som krävs <strong>för</strong> att<br />
göra en lönsam tidning och hur vi ville<br />
att slutprodukten skulle se ut. Sedan<br />
räknade jag helt enkelt baklänges och<br />
fick fram hur mycket den i så fall skulle<br />
få kosta. Vi har anpassat arbetsprocessen<br />
efter det, säger Bonnie Roupé.<br />
Många tidningar går med <strong>för</strong>lust de<br />
tre <strong>för</strong>sta åren, men RedTee gick med<br />
vinst redan <strong>för</strong>sta året.<br />
Hitta egen nisch<br />
Klas Hertzberg är vice vd på <strong>för</strong>laget<br />
Anemona Nemorosa som ger ut RedTee.
Han <strong>för</strong>klarar framgången <strong>för</strong> tidningen<br />
med att den har en nischad målgrupp.<br />
– Då behöver inte upplagan vara så<br />
stor, utan det viktiga är att du är stark<br />
inom din målgrupp. RedTee har en upplaga<br />
på 22 000 exemplar. Det är ingenting<br />
jäm<strong>för</strong>t med de stora damtidningarna.<br />
Men vi har en specifik målgrupp,<br />
som dessutom har gott om pengar. Ska<br />
du lansera en Lexus <strong>för</strong> 700 000 kronor<br />
finns det bara ett visst antal personer i<br />
Sverige som kan köpa den bilen. Vi når<br />
dem.<br />
Precis som Tyler Brûlés Monocle har<br />
samarbeten med olika varumärken, som<br />
Skeppshult cyklar och Porter väskor, vill<br />
RedTee utöka sitt samarbete med andra<br />
<strong>för</strong>etag. Det är ett sätt att dela med sig<br />
av sitt varumärke och sina målgrupper<br />
till varandra.<br />
– Det kan handla om ett samarbete<br />
med Carnegie Fondkommision som får<br />
skicka ut RedTee till sina kunder. Samtidigt<br />
får de använda fyra till sex sidor i<br />
"Det kanske inte finns tiotals miljoner läsare till<br />
den här tidningen, men absolut hundratusentals."<br />
TylER BRûlé<br />
tyler Brûlé startade inredningsmagasinet Wallpaper. hans nya skötebarn heter monocle.<br />
tidningen <strong>för</strong> att presentera sitt <strong>för</strong>etag,<br />
<strong>för</strong>klarar Klas Hertzberg.<br />
Populär psykologi<br />
Monocle har <strong>för</strong> närvarande en upplaga<br />
på mellan 60 000 och 70 000 exemplar,<br />
och det är en medveten strategi då deras<br />
målgrupp är väl definierad men stor.<br />
Den består av ”vanliga konsumenter som<br />
flyger lågpris och handlar på H&M och<br />
Zara och vill ha en annorlunda utrikesbevakning”.<br />
– Det kanske inte finns tiotals miljoner<br />
sådana läsare, men absolut hundratusentals,<br />
har Tyler Brûlé sagt.<br />
Franska Psychologies Magazine har också<br />
en väl definierad målgrupp − kvinnor med<br />
intresse <strong>för</strong> psykologi. Även här är marknaden<br />
stor, likaså intresset. Som landets<br />
mest framgångsrika tidning har Psychologies<br />
Magazine ökat sin upplaga med över<br />
300 procent de senaste nio åren.<br />
Tidningens vice vd Patricia Berthomier-Massip<br />
berättar att den största<br />
anledningen till ökningen, från 84 000<br />
till 366 000 exemplar i månaden, är att<br />
konceptet ändrades från att ha varit en<br />
specialisttidning till att bli en allmän<br />
populärpsykologisk tidning med kända<br />
ansikten på omslaget.<br />
– Psychologies är den enda tidning vars<br />
ämne är läsarens eget liv, säger Patricia<br />
Berthomier-Massip.<br />
Igenkänningsfaktorn är hög, och <strong>för</strong>troendet<br />
hos läsarna stort. Tidningens<br />
varumärke är starkt och bidrar samtidigt<br />
till att sätta höga mål.<br />
– Varumärket levandegör kvinnors<br />
innersta önskan: att vara lyckliga, säger<br />
Patricia Berthomier-Massip.<br />
Expansion på nätet<br />
Psychologies har även skaffat sig en stark<br />
position på internet. Tidningens webbplats<br />
hade 2006 elva miljoner besökta<br />
sidor av 600 000 unika besökare. Expansionen<br />
på internet fortsätter med<br />
ytterligare nätverk och samarbeten med<br />
olika sajter där varumärket är representerat.<br />
Dessutom har papperstidningen<br />
fått medsystrar i sju länder, senast i Kina<br />
<strong>för</strong>ra året, med en total internationell<br />
upplaga på 850 000 exemplar.<br />
Med sina definierade målgrupper<br />
och samarbeten är Monocle, RedTee och<br />
Psychologies Magazine goda exempel på<br />
tidningar som skapar en relation med<br />
läsaren, samtidigt som de tar varumärket<br />
längre än bara till papperstidningen.<br />
S<br />
sca papergram no › 9<br />
3 2007
John Kessler, en veteran inom<br />
pappersbranschen i Colombia, överdriver inte när<br />
han säger att han har lagt hela sitt hjärta i affärerna.<br />
Familjen har stått <strong>för</strong> pappersleveranser till landets<br />
stora tryckerier och <strong>för</strong>lag i mer än 70 år.<br />
text erico oller Westerberg foto oscar sabetta<br />
VARJE MoRGoN vid sjutiden, när han<br />
lämnar hemmet i sin stora stadsjeep,<br />
<strong>för</strong>söker John Kessler låta bli att bli irriterad<br />
över den hopplösa trafiken. Det<br />
tar honom 40 minuter att ta sig igenom<br />
Bogotás stadskärna. Och även om han<br />
vet att han har många samtal att ringa<br />
och brådskande ärenden att ta hand om,<br />
åker han inte direkt till jobbet. Han har<br />
viktigare saker att göra.<br />
– Mellan åtta och nio, varje vardag,<br />
är jag på hjärtkliniken <strong>för</strong> rehabilitering.<br />
Den tiden är helig. Om jag ska orka fortsätta<br />
jobba måste jag hålla mig i form, och<br />
prioritera rätt saker, säger John Kessler.<br />
Vid fyllda 65 har han hämtat sig <strong>för</strong>vånansvärt<br />
bra efter de allvarliga hjärtproblem<br />
han drabbades av <strong>för</strong> nio år sen.<br />
– Stressen har tagit sitt pris men jag<br />
klagar inte. Jag älskar den här branschen<br />
och har papperet i blodet, tillägger han.<br />
Från far till son<br />
Familjen Kessler har stått <strong>för</strong> pappersleveranser<br />
till stora tryckerier och <strong>för</strong>lag<br />
i Colombia i mer än sju decennier. John<br />
övertog familje<strong>för</strong>etaget <strong>för</strong> 32 år sedan,<br />
en verksamhet som hans pappa då redan<br />
hade drivit i 40 år. Som agent <strong>för</strong> Elof<br />
Hansson – ett svenskt handelshus med<br />
bland annat en världsomfattande <strong>för</strong>säljning<br />
av papper och skogsprodukter från<br />
hela världen – och som <strong>SCA</strong>s agent i<br />
Latinamerika har Kessler haft ensamrätt<br />
på <strong>för</strong>säljning av <strong>SCA</strong>s tryckpapper på den<br />
colombianska marknaden.<br />
– Min dotter har också hunnit engagera<br />
sig i firman. Men nu har hon trappat ner<br />
sin roll <strong>för</strong> att ägna sig åt sina barn, berättar<br />
John Kessler.<br />
Yrkeslivet har haft sina toppar och dalar<br />
på en marknad som alltid varit extremt<br />
priskänslig, och där det aldrig har gått att<br />
0 sca papergram no ›<br />
3 2007<br />
När papper är en h<br />
slå sig till ro. Med en årlig leveransvolym<br />
kring åtta tusen ton <strong>för</strong>söker John Kessler<br />
återerövra den ledande ställning som han<br />
och <strong>SCA</strong> hade <strong>för</strong> 17 år sedan, när de blev<br />
trängda av olika amerikanska konkurrenter.<br />
– När det gäller kvalitet och kundservice<br />
ligger vi extremt bra till. Men på den<br />
här marknaden är det priset som avgör,<br />
och där får vi ständigt slåss <strong>för</strong> våra marknadsandelar,<br />
<strong>för</strong>klarar John Kessler.<br />
– Mina konkurrenter säljer inte exportprodukter<br />
utan överskottet från sin<br />
hemmamarknad. Beroende på läget i USA<br />
kan de pressa ner priserna rejält. Det är<br />
svårt att få långsiktighet och kontinuitet<br />
när marknaden hela tiden svänger. Det är<br />
en evig kamp.<br />
Stora kunder i Bogotá<br />
Ett extra bekymmer skymtar vid horisonten<br />
i form av ett möjligt frihandelsavtal<br />
mellan USA och Colombia. Detta skulle<br />
eliminera tullavgifter och handelshinder<br />
mellan länderna och därmed gynna de<br />
amerikanska produkterna. Om avtalet<br />
undertecknas skulle amerikanska pappersprodukter<br />
bli 15 procent billigare till<br />
följd av <strong>för</strong>svunna skattepåslag. Men än så<br />
länge kan John Kessler bland sina kunder<br />
räkna de fem största tidskrifts<strong>för</strong>lagen i<br />
huvudstaden Bogotá. De flesta av Colombias<br />
veckotidningar och tidskrifter är<br />
där<strong>för</strong> tryckta på <strong>SCA</strong>s GraphoCote och<br />
GraphoLux.<br />
Är man inte billigast måste man vara<br />
bäst, hävdar John Kessler. Han <strong>för</strong>svarar<br />
sina marknadsandelar genom en intensiv<br />
kundvård.<br />
– Jag är som en jourläkare, alltid redo<br />
att rycka in när det behövs. Logistiken<br />
är ett ständigt problem med kunder som<br />
kräver leveranser just in time <strong>för</strong> att und-<br />
vika att lagerhålla papperet. Det är sådana<br />
<strong>för</strong>utsättningar som ger hjärtbesvär i<br />
längden, säger han med ett snett leende.<br />
Strapatsrika transporter<br />
Minst en gång i veckan har han ett fartyg<br />
som lastar av papper i hamnarna<br />
Cartagena eller Santa Marta. Därefter<br />
väntar tre dygns långtradartransporter<br />
”Det händer att en chauf<strong>för</strong><br />
blir kär i någon på vägen från<br />
hamnen till huvudstaden och<br />
väljer att spendera några da-<br />
gar med sin nya käresta. Då<br />
går mina telefoner varma.”<br />
på krävande vägar genom Anderna till<br />
huvudstaden. Bogotá, med sina cirka åtta<br />
miljoner invånare, ligger på en högplatå<br />
2 600 meter över havet och cirka 100 mil<br />
från kusten. Det är faktiskt dyrare att<br />
transportera papperet från den colombianska<br />
kusten till slutkunden i Bogotá, än<br />
att frakta papperet från bruket i Sverige<br />
till Colombia. Och om leveransen ska<br />
ske i tid eller inte beror på vädret, läget<br />
på vägarna och chauf<strong>för</strong>ernas sinne <strong>för</strong><br />
romantik.<br />
– Det händer att en chauf<strong>för</strong> blir kär<br />
i någon på vägen från hamnen till huvudstaden<br />
och väljer att spendera några<br />
dagar med sin nya käresta. Då går mina<br />
telefoner varma. Kunderna undrar var<strong>för</strong><br />
leveransen är <strong>för</strong>senad och jag <strong>för</strong>söker<br />
ta reda på vart turturduvorna – och mitt<br />
papper – har tagit vägen.<br />
John Kessler skrattar. Hans pappa var<br />
tysk och hans mamma engelska. Men han<br />
har ett omisskännligt latinamerikanskt<br />
humör. Han säger:<br />
– Hjärtefrågor som kan ge mig hjärtbesvär.<br />
De svenska lastbils<strong>för</strong>arna, blir de<br />
också så där blixtkära, eller?<br />
S
järtefråga<br />
John keSSLer, sCas agent i latinamerika, säljer papper till stora <strong>för</strong>lag och tryckerier bland annat i sitt hemland Colombia. han har varit vd <strong>för</strong><br />
familje<strong>för</strong>etaget kessler i 32 år. <strong>för</strong>etaget grundades av john kesslers far och har varit i branschen i över 70 år.<br />
sca papergram no ›<br />
3 2007
TRENDER<br />
Snabbare utskrifter<br />
fSC-Stöd <strong>för</strong> korkekar<br />
<strong>för</strong> <strong>för</strong>StA GånGen har en vinproducent fsC-certifierats. det<br />
är en vinbonde i oregon i usa som korkar sina flaskor Pinot noir<br />
med fsC-certifierade korkar från spanien.<br />
sedan många vinbönder – av miljöskäl – har gått över till plastkorkar,<br />
hotas korkeksområdena i spanien, frankrike, Portugal,<br />
marocko, italien och tunisien av ekonomiska problem som följs av<br />
artutarmning. <strong>för</strong> att motverka detta certifierar fsC korkar som<br />
tillverkas i ekologiska ekodlingar.<br />
fsC – forest stewardship Council – är en oberoende global<br />
organisation som tar fram standarder <strong>för</strong> ett hållbart skogsbruk.<br />
(källa: fsC tyskland)<br />
2 sca papergram no ›<br />
3 2007<br />
text luise steinberger<br />
iLLUStrAtion daniel egnéus<br />
S<br />
TVå ISRAElISKA FoRSKARE vid The<br />
College of Judea and Samaria har utvecklat<br />
en tryckteknik som kan skriva ut upp<br />
till 1 000 sidor per minut. Med den nya<br />
tekniken ska det vara möjligt att simultant<br />
skriva ut hela textsidor. Tekniken,<br />
som är en kombination av lcd-teknik<br />
och konventionell tryckteknik minskar<br />
begränsningen hos traditionella skrivhuvuden<br />
i skrivare.<br />
Inspirationen till den nya tekniken<br />
kommer från tekniken bakom platta<br />
dator- och teve-skärmar. Där användes<br />
<strong>för</strong>ut ctr-teknik, som ”skannade” upp<br />
bilden på skärmen, vilket kan liknas vid<br />
en utskrift på en skrivare. Med lcd-teknik<br />
ändras hela skärmbilden samtidigt.<br />
Forskarna tyckte att den tekniken skulle<br />
kunna över<strong>för</strong>as till tryckteknik. Svårigheten<br />
var att hitta ett nytt sätt att mata<br />
bläcket till skrivarhuvudet. Skrivarhuvuden<br />
är konstruerade som matriser,<br />
som delar upp bildsidan. Bläcket samlas i<br />
mikrobehållare som är kopplade till olika<br />
munstycken, vilket gör segmenten av<br />
bildsidan som ska skrivas ut oberoende<br />
av varandra. På så vis kan matrisen utökas<br />
med många munstycken och göras<br />
lika stor som utskriftsytan.<br />
Hittills har forskarna tagit fram en<br />
matris på 12 gånger 12 centimeter med<br />
57 600 munstycken <strong>för</strong> att visa hur principen<br />
fungerar.<br />
(källa: agi-news)<br />
S
Skvallrare stoppar<br />
nedskräpning<br />
i London har nedskräpning med gratistidningar<br />
blivit ett stort problem. olika<br />
stadsdels<strong>för</strong>valtningar har till och med<br />
hotat tidningsutgivare med böter, om de<br />
inte ser till att deras tidningar samlas in på<br />
ett ordentligt sätt. en del av problemet är att<br />
vissa tidningsutdelare struntar i att se till att<br />
tidningarna når läsare. i stället kastas hela<br />
buntar med tidningar var som helst.<br />
<strong>för</strong> att komma åt nedskräparna har nu<br />
the audit Bureau of Circulations (aBC),<br />
som ansvarar <strong>för</strong> att <strong>för</strong>a statistik över<br />
tidningars upplaga, inrättat ett telefonnummer<br />
dit medborgare kan ringa och ange<br />
tidningsutdelare som skräpar ned. tidningsstatistikbyrån<br />
har ett intresse av att veta<br />
exakt hur många tidningar som når fram till<br />
läsarna, eftersom annonspriserna läggs fast<br />
efter upplagans storlek. om en stor del av en<br />
upplaga hamnar i en buske i en park, tappar<br />
aBCs statistik i längden trovärdighet.<br />
S<br />
BiLAvGASer Gör<br />
Att SkoGen växer<br />
fortAre<br />
fLerA eUropeiSkA forskargrupper har<br />
överraskande kunnat visa att skogen<br />
binder cirka tio gånger mer kol genom<br />
kväve som släpps ut från bilavgaser<br />
än vid kvävegödsling. det innebär att<br />
dagens bilavgaser gör att skogen växer<br />
fortare. Samtidigt motverkar processen<br />
växthuseffekten, eftersom kol<br />
åter<strong>för</strong>s till naturen. ”det paradoxala<br />
är att nedsmutsningen av atmosfären<br />
genom <strong>för</strong>surning faktiskt motverkar<br />
växthuseffekten, genom att upptaget<br />
av koldioxid från atmosfären ökar”,<br />
säger Anders Lindroth, forskare vid<br />
Lunds universitet. forskarna betonar<br />
dock att fenomenet behöver studeras<br />
mer noggrant.<br />
världens klimatforskare är ense om<br />
att trafiken sammantaget bidrar till<br />
växthuseffekten.<br />
(källa: dn)<br />
S<br />
Rädd att bli tabloid?<br />
ATT GöRA EN TIDNING är inte som<br />
att bygga raketer, sade en medieanalytiker<br />
<strong>för</strong> en tid sedan. Jag kan inte annat<br />
än instämma. Att göra en tidning<br />
är mycket mer komplext.<br />
Tänk på saken: Syftet med en raket<br />
är att skicka en sak från A till B<br />
på det snabbaste, säkraste och mest<br />
kostnadseffektiva sättet. Inte särskilt<br />
svårt, eller hur? Jäm<strong>för</strong> det med vad<br />
en tidning ska göra. Ge sina läsare<br />
nyheter? Jo vars, men också skapa<br />
debatt, generera affärer, underhålla,<br />
ge avkoppling, ge bakgrund och bidra<br />
till utvecklingen av nya idéer. Faktum<br />
är att i princip hela Maslows behovspyramid<br />
ingår i tidningens uppgifter,<br />
även själv<strong>för</strong>verkligande.<br />
”Men att krympa tidningssidan<br />
betyder att allt möblemang<br />
måste in i ett rum som är<br />
hälften så stort.”<br />
Och som om inte det vore nog −<br />
tidningen har olika uppgifter <strong>för</strong> olika<br />
läsare.<br />
Ny personlighet<br />
En del ser tidningen som en nära vän.<br />
Tänk er att bli ombedd att ändra på<br />
personligheten hos någons vän. Då<br />
<strong>för</strong>står ni hur känsligt det kan vara<br />
att göra om en dagstidning till tabloidformat.<br />
Tabloidformatet uppskattas av<br />
många eftersom det är praktiskt. Det<br />
är till exempel mycket enklare att<br />
hantera vid frukostbordet, i bussen,<br />
på tåget, i parken och i badrummet.<br />
Men att krympa tidningssidan<br />
betyder att allt möblemang måste in<br />
i ett rum som är hälften så stort. I ett<br />
traditionellt morgontidningsformat<br />
kan man få in en artikel på 1 000 ord<br />
och ändå ha gott om utrymme kvar<br />
<strong>för</strong> annat material. Samma textlängd<br />
fyller en hel tabloidsida. Och många<br />
läsare gillar inte tidningssidor med<br />
endast en artikel.<br />
Chans att <strong>för</strong>ändras<br />
Så även om du har <strong>för</strong> avsikt att låta<br />
innehållet i din tidning vara som det<br />
alltid varit, måste allt <strong>för</strong>ändras: kortare<br />
artiklar, nya riktlinjer <strong>för</strong> annonser,<br />
annat formspråk, annan bildhantering,<br />
mer hänsyn till tidningens rytm<br />
och tempoväxlingar och så vidare.<br />
Men, att gå över till tabloid betyder<br />
antagligen att du inte har <strong>för</strong> avsikt att<br />
låta saker vara som de alltid har varit.<br />
För nu har du chansen att nå en yngre<br />
publik. Du kan ta tillfället i akt och<br />
vitalisera tidningens utseende.<br />
Samtidigt ska dina trogna läsare<br />
känna igen sig.<br />
Ja, ibland önskar jag att jag hade valt<br />
att bygga raketer i stället…<br />
olE MUNK<br />
KRöNIKA<br />
S<br />
oLe MUnk är grafisk formgivare, designkonsult<br />
och illustratör. han bor i espergaerde i danmark<br />
och är arkitektutbildad vid institutet <strong>för</strong> visuell<br />
kommunikation på kungliga konstakademin i<br />
köpenhamn. han illustrerade seriefiguren felix<br />
1976−1985 och har jobbat som reporter och<br />
grafisk chef på danska dagstidningen Politiken.<br />
sedan 1995 är han vd på ribergaard & munk<br />
graphic design. han var styrelseord<strong>för</strong>ande<br />
i <strong>för</strong>eningen <strong>för</strong> nyhetstidningsdesign i skandinavien<br />
1997 till 1999 och har varit inblandad i<br />
design och redesign av mer än 50 tidningar. Åtta<br />
av hans redesignuppdrag har vunnit priser. han<br />
har skrivit flera böcker, däribland reporter eller<br />
artist och avis-layout & redigering.<br />
sca papergram no › 3<br />
3 2007<br />
foto Privat
TIDSK<br />
läsecirklar <strong>för</strong> tidskrifter är ett flera sekel gammalt<br />
fenomen i Tyskland. Trots hård konkurrens från internet och<br />
multimedia är de fortfarande en stark tradition. Vad ligger<br />
bakom detta sätt att låta samma tidning vandra runt i en<br />
”ring av läsare”? och vem vill läsa nyheter som finns att få<br />
i varje tidningskiosk ändå?<br />
text kerstin engelhard foto suse Walczak<br />
4 sca papergram no ›<br />
3 2007
RIFTENS<br />
tur och retur<br />
DET ÄR DEN TIoNDE JUlI, klockan<br />
är 23.30 på natten. Jag har skjutsat en<br />
vän till akutmottagningen på universitetssjukhuset<br />
i Hamburg och sitter nu i<br />
väntrummet − har mycket tid. I det trista<br />
gråvita rummet, som är lika trevligt som<br />
stationshallen i en småstad, finns massor<br />
att läsa: nyhetsmagasinet Der Spiegel<br />
från mars i år, fiskemagasin och talbokskataloger.<br />
Plötsligt får jag syn på de enkla<br />
blå-grönt melerade omslagen, som inte<br />
alls passar till resten av den färgglada<br />
mängden magasin. I ett hörn på omslaget<br />
står tidskriftsnamnet i en diskret färg:<br />
Gala, Stern, Neues Blatt. Samtliga har en<br />
gemensam nämnare – ”Lesezirkel” −<br />
vilket innebär att tidningarna kommer<br />
från andra abonnenter och kommer att<br />
vandra vidare till nästa i en ”ring av läsare”.<br />
Väntsalen i sjukhuset är en av flera<br />
mellanstationer.<br />
Bläddrande <strong>för</strong>driver jag tiden. Frau im<br />
Trend från 18 juni skildrar en ”smärtsam<br />
skilsmässa redan i brudklänning – ett<br />
kaos-äktenskap tar slut”. Eftersom jag<br />
inte är insatt i de där avhandlade personernas<br />
öde har dessa avslöjanden absolut<br />
ett nyhetsvärde <strong>för</strong> mig. Gamla avslöjanden<br />
om Volkswagen-koncernen är dock<br />
ungefär lika spännande som en deckare<br />
bak och fram. Vem vill få information<br />
utan att känna tidens puls?<br />
Anor från 00-talet<br />
Var ligger rötterna till idén med läsecirklar?<br />
Letandet leder mig till <strong>för</strong>laget<br />
Jahreszeiten Verlag i Hamburg och<br />
dess affärsområde ”läsekrets hemma”<br />
(Leserkreis Daheim). Förlaget är marknadsledande<br />
i Tyskland och har filialer i<br />
hela landet. Vd sedan sex år är 41-årige<br />
Joachim Herbst. Han berättar om den<br />
tidigt upptäckta nischen:<br />
− Den <strong>för</strong>sta läsecirkeln uppstod redan<br />
1610, då en postmästare från Bayern<br />
beställde hem handskrivna tidningar<br />
från Frankfurt och Nürnberg, samt senare<br />
även från Rom och Venedig, som<br />
han sedan hyrde ut till 16 ledande personer<br />
i sin stad – rådmän, präster och<br />
jurister.<br />
”Det blir billigare om flera delar<br />
på prenumerationskostnaden.”<br />
JoACHIM HERBST<br />
Affärerna gick lysande. I dag finns 150<br />
läsecirkel<strong>för</strong>etag i Tyskland, som varje<br />
vecka ger ut 195 000 tidskriftsmappar.<br />
Tendensen är stagnerande, vilket dock<br />
i dagens digitala tidevarv snarast får ses<br />
som att David hävdar sig framgångsrikt<br />
mot Goliat.<br />
− Till skillnad från exempelvis USA är<br />
det rätt så dyrt att prenumerera på en<br />
enskild tidskrift i Tyskland, <strong>för</strong>klarar<br />
regina herrmann tycker om att småprata. här levererar hon tidningar till en damfrisering.<br />
sca papergram no ›<br />
3 2007<br />
S
Joachim Herbst. Det blir billigare om flera<br />
delar på prenumerationskostnaden.<br />
Var<strong>för</strong> idén inte har spritts till fler<br />
länder är en gåta, menar han. Visserligen<br />
finns det några liknande läsecirklar i<br />
Österrike och Nederländerna. I Schweiz<br />
planeras en, men längre än så har fenomenet<br />
inte nått.<br />
leverans till dörren<br />
Tidskrifts<strong>för</strong>lagen ser en prisvärd möjlighet<br />
att via läsecirklarna utvidga sin<br />
räckvidd.<br />
− Det är anledningen till att <strong>för</strong>lagen<br />
ger oss bra priser, säger Joachim Herbst.<br />
Distributionen är mer krävande. Bara<br />
<strong>för</strong> ”Leserkreis Daheim” arbetar dagligen<br />
160 bud. De reser landet runt, ringer<br />
på dörrar, levererar plastpåsar med minst<br />
fem tidskrifter i – mindre antal erbjuds<br />
inte – och tar emot de utlästa exemplaren.<br />
Jag frågar om jag skulle kunna få<br />
följa med på en sådan leveransrunda.<br />
Visst. Och på den vägen hamnar jag på<br />
en resa runt industriområdet Hammerbrook<br />
i Hamburg.<br />
sca papergram no ›<br />
3 2007<br />
"mappen" är en helt vanlig genomskinlig<br />
plastpåse med minst fem magasin i.<br />
Tidskriftsbudet Regina Herrmann har<br />
skinn på näsan. Det märks direkt – halv<br />
åtta på morgonen utan<strong>för</strong> <strong>för</strong>lagets lager<br />
där den aktiva 60-åringen tar emot mig.<br />
Vid den här tiden är hon redan på benen<br />
sedan tre timmar, hon har gått igenom<br />
<strong>för</strong>egående dags bok<strong>för</strong>ing och lastat sin<br />
bil. Mapparna som tidskrifterna levereras<br />
i visar sig vara helt vanliga genomskinliga<br />
plastpåsar.<br />
Regina Herrmann visar sin mörkblå<br />
Volkswagen Caddy − varken senaste<br />
modell eller den äldsta. GPS-navigator<br />
eller <strong>för</strong>etagsmobil lyser dock med sin<br />
frånvaro. Hon slänger sin privata mobil<br />
på instrumentpanelen, tillsammans med<br />
en enkel grön-vit-randig datautskrift.<br />
särskilt glad blir regina herrmann åt att träffa<br />
läsarnas husdjur. hon har alltid godis till hundar<br />
och katter i bilen.<br />
Åttio adresser ska hon hinna med i dag.<br />
Med det målet lämnar vi lagret.<br />
Medan vi åker berättar Regina Herrmann<br />
om sitt jobb. Ett hårt jobb, säger hon,<br />
ingen likhet med det på bokhandeln som<br />
hon lämnade frivilligt <strong>för</strong> 27 år sedan.<br />
− Fördelen med det här jobbet är den<br />
fullständiga friheten. Lönen beräknas per<br />
kund och kilometer. Hur jag väljer rutten<br />
och om jag under tiden stannar och<br />
pratar med en kund ligger helt hos mig,<br />
berättar hon medan hon svänger upp<br />
på motorvägen som leder ut mot stans<br />
rikare <strong>för</strong>orter.<br />
Personlig kontakt<br />
I dag delar vi på jobbet att lämna tidningarna<br />
till läkare, frisörer och fitnesssalonger.<br />
− Okej, ser du där, ingången under<br />
trappan? repeterar hon <strong>för</strong> mig. På <strong>för</strong>sta<br />
våningen finns gynekologmottagningen<br />
Steinfatt, där måste man leta rätt på tidningarna<br />
i hela väntrummet. I mottagningen<br />
bredvid, urologen Brüske, brukar<br />
påsen stå prydligt lutad mot elementet
akom receptionen. Det är bara att byta<br />
ut mot den nya påsen. På <strong>för</strong>sta våningen,<br />
Dr Gewiss, brukar läkarsekreteraren<br />
plocka påsen ur ett skåp.<br />
Den här gången är påsarna fyllda med<br />
<strong>för</strong>ra veckans titlar. Ytligt ser de helt skadefria<br />
ut. Men Regina Herrmann pekar<br />
på små hårfina veck som finns tvärs över<br />
omslaget <strong>för</strong>eställande någon shoppinggalen<br />
prinsessa.<br />
− Den här är fullkomligt sönderbläddrad,<br />
lyder den fackmannamässiga domen.<br />
Den lägger vi i pappersåtervinningen när<br />
vi kommer hem.<br />
Den <strong>för</strong>sta privatkunden väntar i en av<br />
de mer fashionabla Hamburg<strong>för</strong>orterna.<br />
Mappen – plastpåsen alltså – hänger<br />
i carporten. Men Elke Bing kommer<br />
springande från trädgården, när hon ser<br />
den blåa Caddyn närma sig. De båda<br />
kvinnorna har känt varandra i mer än<br />
tio år. ”Inga ingefärskakor i dag” − den<br />
välklädda damen på sextio-och-några år<br />
är ledsen, men hon har inte haft tid att<br />
baka den här veckan. Hon packar <strong>för</strong> semestern<br />
på nordsjö-ön Sylt, och klockan<br />
elva ska hon till kosmetologen. ”Men<br />
vill ni ha glass?” Vi tackar nej, måste<br />
vidare.<br />
Pastej till katten<br />
Sparade pengar och familjetraditioner är<br />
några anledningar till att privatpersoner<br />
prenumererar på läsecirkeltidningar. För<br />
många kunder är också den personliga<br />
kontakten med budet en viktig faktor.<br />
− Vissa av kunderna har jag levererat<br />
till under alla de 27 åren. Man ser hur<br />
människor åldras, att lägenheten kanske<br />
börjar bli lite ingrodd. Då kan det hända<br />
att jag snabbt hänger tvätten åt en kund<br />
eller springer till apoteket <strong>för</strong> att lösa ut<br />
ett recept, säger Regina Herrmann och<br />
stannar bilen <strong>för</strong> att köpa lite pastej till<br />
nästa kunds katt och en fralla till fåret<br />
Dolly på en ekologisk bondgård som vi<br />
snart ska besöka.<br />
Ibland får Regina Herrmann se mer<br />
av folks privatliv än hon önskar. En<br />
kund, som alltid tog emot tidskrifterna<br />
i mycket prydlig styling, parfymdoftande<br />
över hela gatan, hade en vacker dag tydligen<br />
glömt ställa ut tidningspåsen.<br />
− Då gick jag och ringde på. Damen<br />
öppnade, och höll masken något otroligt,<br />
så att jag <strong>för</strong>st på andra blicken märkte att<br />
hon i själva verket var i total upplösning.<br />
”Jag är ledsen”, sa hon, ”men tidningarna<br />
tänkte jag inte på i dag. Min man har just<br />
skjutit sig med jaktgeväret, han ligger där<br />
inne i arbetsrummet!”<br />
långt arbetspass<br />
Kilometrarna tickar på, anekdoterna<br />
likaså. Klockan tre tar vi farväl, turen genom<br />
<strong>för</strong>ortsområdet är avslutad. Regina<br />
”Inga ingefärskakor idag – vill ni<br />
ha glass i stället?”<br />
Elke Bing<br />
Herrmann fortsätter sin resa genom byarna<br />
längre bort, det tar ungefär tre timmar<br />
till. Även de mest avlägsna avkrokar<br />
ute på landet <strong>för</strong>ses med tidningar, om<br />
människor vill ha.<br />
Själv hoppar jag på pendeltåget in till<br />
Hamburg, fylld av små blixtbelysningar<br />
av människors liv, värkande muskler och<br />
tid <strong>för</strong> planering – <strong>för</strong> vilken tidskriftsmapp<br />
som passar mig själv bäst.<br />
elke Bing i fashionabla ahrensburg utan<strong>för</strong> hamburg har prenumererat på lesezirkel i många år.<br />
att få leveransen är alltid ett trevligt avbrott i pensionärsvardagen.<br />
S<br />
sca papergram no › 7<br />
3 2007
text mats Wigardt foto Bo fernström<br />
22 sca papergram no ›<br />
3 2007<br />
Ny forskning<br />
avslöjar sanningen<br />
om papperets vithet<br />
Korrekt datautbyte mellan pappers- och<br />
tryckindustrin har länge varit ett problem vid<br />
tolkningen av papperets optiska egenskaper.<br />
Per Edström, forskare vid Mittuniversitetet i<br />
Härnösand, är en lösning på spåret. Han har<br />
tagit fram nästa generations mätmodell.<br />
I MER ÄN 70 åR har pappersindustrin<br />
använt en modell <strong>för</strong> tolkning av papperets<br />
optiska egenskaper som bygger på en idealiserad<br />
bild av verkligheten. Tryckindustrin<br />
har använt en helt annan mätmodell anpassad<br />
efter sina behov. Detta har inneburit<br />
problem i datautbytet mellan pappers- och<br />
tryckindustri, liksom kvalitetsvariationer i<br />
många pappersprodukter.<br />
− Den nya mätmetoden underlättar<br />
kommunikationen mellan pappers- och<br />
tryckindustrin, <strong>för</strong>klarar Anders From vid<br />
<strong>SCA</strong>s forsknings- och utvecklingscentrum<br />
i Sundsvall. Det är en modell som ger oss<br />
bättre <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> hur papperets uppbyggnad<br />
påverkar dess optiska egenskaper,<br />
det vill säga hur det ter sig när vi tittar på
det i olika belysningar. Vi kan där<strong>för</strong> dra<br />
slutsatser om hur vi kan styra tillverkningen<br />
<strong>för</strong> att få ett bättre papper.<br />
Och detta kan man i viss mån tacka<br />
Per Edströms hemlängtan <strong>för</strong>. Efter sina<br />
grundstudier i teknisk fysik i Uppsala valde<br />
han att återvända till Härnösand och Mittuniversitetet.<br />
Han saknade den kuperade<br />
norrlandsnaturen.<br />
Modell <strong>för</strong> ljusspridning<br />
Vid hemkomsten sökte en nytillsatt professor<br />
i ”Systemanalys och matematisk<br />
modellering” upp honom och <strong>för</strong>eslog två<br />
forskningsområden som båda var relaterade<br />
till pappersindustrin.<br />
− Av en ren slump valde jag att studera<br />
modeller <strong>för</strong> ljusspridning i papper och hur<br />
färger återges. Först senare <strong>för</strong>stod jag vilken<br />
betydelse detta har <strong>för</strong> både pappers-<br />
och tryckindustrin, säger Per Edström.<br />
Sedan 1930-talet finns en bra och<br />
lättanvänd modell, kallad Kubelka-Munk,<br />
<strong>för</strong> att tolka mätningarna av det ljus som<br />
reflekteras från en belyst pappersyta.<br />
Men denna modell bygger på resultatet<br />
från mätinstrument som använder<br />
en indirekt mätmetod, ungefär som när<br />
polisens hastighetslaser tolkar fordonets<br />
hastighet.<br />
− Problemet är att den modell <strong>för</strong> tolkning<br />
av mätresultat som använts inom<br />
pappersindustrin har utgått från ideala<br />
<strong>för</strong>hållanden, <strong>för</strong>klarar Per Edström. När<br />
verkligheten visar sig vara mer komplicerad<br />
uppstår lätt feltolkningar.<br />
Ett exempel är att ljuset reflekteras olika<br />
mycket i olika riktningar. Dessutom hade<br />
man tidigare antagit att egenskaper hos<br />
papperet, som ljusspridning och färgabsorption,<br />
uppträder oberoende av varandra.<br />
I själva verket är det tvärtom. Detta<br />
är egenskaper som i hög grad påverkar<br />
varandra, vilket innebär att mätmodellen<br />
innehåller betydande felkällor.<br />
− Det här är jätteviktig kunskap <strong>för</strong> pappersindustrin,<br />
säger Per Edström. Processstyrningen<br />
bygger ju på att resultatet ska<br />
bli exakt likadant på varje pappersrulle.<br />
Och på tryckeriet vill man vara säker på att<br />
färgblandningen ger precis samma nyans<br />
på varje pappersark.<br />
Talar olika språk<br />
Men ett ännu större problem har varit<br />
att pappersindustrin och tryckerierna har<br />
olika sätt att mäta optiska egenskaper och<br />
därmed talar olika språk. När tryckerierna<br />
beställer papper med en viss ljushet får de<br />
inte alltid exakt det de vill ha. Det händer<br />
också att färgnyanserna i utskriften skiljer<br />
sig från originalet på skärmen.<br />
− Egentligen är det inget fel på modellen.<br />
Men synen på mätsystem och tolkningsmodell<br />
är <strong>för</strong> idealiserad, säger Per<br />
Edström.<br />
Han <strong>för</strong>klarar genom att jäm<strong>för</strong>a med<br />
den situation som kan uppstå när två<br />
personer med varsitt modersmål kommunicerar<br />
på ett tredje språk. Man <strong>för</strong>står<br />
i huvudsak varandra, men nyanser kan gå<br />
<strong>för</strong>lorade och miss<strong>för</strong>stånd uppstår lätt.<br />
Per Edströms doktorsavhandling resulterade<br />
i en tolkningsmodell som i grunden<br />
är oerhört avancerad. Han <strong>för</strong>säkrar dock<br />
”Av en ren slump valde jag att studera modeller <strong>för</strong><br />
ljusspridning i papper och hur färger återges. Först<br />
senare <strong>för</strong>stod jag vilken betydelse detta har <strong>för</strong><br />
både pappers- och tryckindustrin.”<br />
PER EDSTRöM<br />
att den är väldigt lättanvänd. Tidigare<br />
mätutrustning går fortfarande utmärkt att<br />
använda. Det är bara tolkningen av resultatet<br />
som har <strong>för</strong>finats. Nu är det en objektiv<br />
bild av verkligheten som presenteras, inte<br />
en subjektiv tolkning.<br />
− Allt som behövs är programvara och<br />
ett musklick. Ökad produktionseffektivitet<br />
och mindre färgfel blir resultatet.<br />
Under hela arbetet har Per Edström<br />
haft ett nära samarbete med såväl <strong>SCA</strong><br />
som M-real och Stora Enso. Principen<br />
har varit att utgå från problemställningar<br />
i industrins vardag. Och redan innan av-<br />
Personfakta<br />
• Per edström disputerade den 29 maj med avhandlingen<br />
”mathematical modeling and numerical tools for simulation<br />
and design of light scattering in Paper and Print”.<br />
• hans datorprogram kan få stor betydelse även <strong>för</strong> forskare<br />
som studerar växthuseffekten och inom medicinsk tomografi.<br />
• Per edströms stora intresse utöver forskningen är orientering.<br />
handlingen presenterades i slutet av maj<br />
hade hans resultat publicerats i flera internationella<br />
tidskrifter.<br />
löser vardagliga problem<br />
− Pers forskning gör det lättare att i<br />
framtiden <strong>för</strong>stå enstaka komponenters<br />
betydelse när man tillverkar papper, sammanfattar<br />
Anders From.<br />
Per Edström själv låter sig dock inte<br />
lockas att lämna hemstaden till <strong>för</strong>mån <strong>för</strong><br />
universitet i Europa eller USA. Nya pappersrelaterade<br />
forskningsprojekt väntar i<br />
stället inom ramen <strong>för</strong> Mittuniversitetets<br />
skogsindustriella forskningscentra Digital<br />
Printing Center (DPC) i Örnsköldsvik<br />
och Fibre Science and Communication<br />
Network (FSCN) i Sundsvall.<br />
sca papergram no › 23<br />
3 2007<br />
S
24 sca papergram no ›<br />
3 2007<br />
Gamla ting <strong>för</strong>n<br />
Antikviteter har åter<br />
blivit trendiga inom<br />
inredningsvärlden – och<br />
tidskriftsmarknaden<br />
har hängt på fortare<br />
än kvickt. Titlarna som<br />
surfar på antikvågen<br />
är ofta oneshots och<br />
systertidningar som<br />
presenterar rokoko,<br />
barock och art deco<br />
på ett nytt sätt, <strong>för</strong><br />
en <strong>för</strong>vånansvärt<br />
bred publik.<br />
text imke janoschek foto Bo fernström, Bo mellerstedt
yar tidningshyllan<br />
INREDNINGSTRENDERNA har fått upp<br />
tempot de senaste åren och nafsar modevärldens<br />
snabba växlingar i hasorna. Det<br />
är inte allt<strong>för</strong> länge sedan vi skulle slänga<br />
ut allt gammalt och ärvt och bo i vita,<br />
avskalade (läs nästan tomma) lägenheter,<br />
med några få utvalda moderna möbler.<br />
Men <strong>för</strong> några säsonger sedan slog den<br />
så kallade barocktrenden till. Plötsligt<br />
blev det inne med det dittills mest <strong>för</strong>bjudna:<br />
svängda bordsben, mörka träslag,<br />
ordentligt tilltagna kristallkronor<br />
och ornamentmönstrade tapeter.<br />
− Människor har helt enkelt tröttnat<br />
på det där minimalistiska konceptet med<br />
två vita soffor i ett likaledes vitt rum,<br />
säger Angela Linforth, chefredaktör <strong>för</strong><br />
den brittiska BBC-tidningen Homes &<br />
Antiques.<br />
Hon <strong>för</strong>klarar att folk numera vill<br />
inreda mer intressant än så, gärna mer<br />
ombonat och samtidigt blanda modern<br />
design med gammalt och ärvt.<br />
− Det handlar om rötter och att skapa<br />
sin egen historia, säger Riitta Lindegren,<br />
chefredaktör <strong>för</strong> finska Glorian Anttiikki,<br />
som utkommit sedan 1994. Jag tycker att<br />
vi kan se samma utveckling i hela västvärlden.<br />
Unga människor börjar med<br />
något smått som påminner om deras<br />
barndom, och sedan är de fast.<br />
Mer äldre former<br />
I antiktrendens spår kommer nu tunga<br />
sammetsgardiner, plyschsoffor och<br />
mängder av så kallade ”new antiques” −<br />
möbler som helt klart har inspirerats av<br />
äldre <strong>för</strong>lagor. De <strong>för</strong>ut så obefläckade<br />
vita inredningsreportagen börjar få mer<br />
färg och form, och fram<strong>för</strong> allt mer äldre<br />
former. Uttryck som att ”personalisera”<br />
ett hem, att visa sin individuella stil, allra<br />
helst med möbler och samlarobjekt som<br />
andra inte kommer över lika lätt, har<br />
blivit inne. Med i vågen följer självklart<br />
ett stort intresse <strong>för</strong> den äkta varan, de<br />
riktiga antikviteterna. Teveprogrammen<br />
som åker land och rike runt och värderar<br />
folks dyrgripar slår regelbundet tittar-<br />
rekord, antikmässorna likaså. Intresset<br />
<strong>för</strong> auktioner som bjuder ut konst och<br />
antikviteter är megastort, ivrigt påhejat<br />
av en i många europeiska länder brännhet<br />
konjunktur. Vi vill inreda individuellt,<br />
kosta vad det kosta vill.<br />
På de redan rätt så trånga tidningshyllorna<br />
står inredningstitlarna tätt<br />
ihoptryckta, och nu får de dessutom<br />
sällskap av nya utgåvor, till exempel<br />
svenska Hem & Antik, en systertidning<br />
till Allt i hemmet.<br />
− Det handlar naturligtvis om att variera<br />
det väldigt eftertraktade området<br />
”Människor har helt enkelt tröttnat på det där<br />
minimalistiska konceptet med två vita soffor i<br />
ett likaledes vitt rum.”<br />
ANGElA lINFoRTH<br />
inredning. Vi har sett en helt extrem<br />
ökning på inredningssidan i Sverige och<br />
nu nosar alla i alla möjliga hörn <strong>för</strong> att<br />
hitta nya vinklar, säger Ulrika Falk, chefredaktör<br />
<strong>för</strong> Hem & Antik.<br />
Själv kom hon på idén <strong>för</strong> tre år sedan.<br />
Tidningskonceptet togs fram på<br />
en lunchrast, tillsammans med kollegan<br />
Linda Grahn.<br />
− Vi fick klartecken direkt när vi presenterade<br />
idén <strong>för</strong> <strong>för</strong>lagschefen, säger<br />
Ulrika Falk. I och med att det redan finns<br />
en tidning och fungerande redaktion<br />
blev startkostnaderna väldigt låga, och<br />
risktagandet överkomligt.<br />
Visar fungerande hem<br />
Grundidén var att det inte fanns antiktidningar<br />
<strong>för</strong> vanligt folk.<br />
sca papergram no › 2<br />
3 2007<br />
foto homes & antiques<br />
S
2 sca papergram no ›<br />
3 2007<br />
– De etablerade facktidningarna som<br />
Antikvärlden och Antik och Auktion vänder<br />
sig till de redan frälsta och invigda, och<br />
professionella. Vi gör en tidning <strong>för</strong> människor<br />
som gillar gamla grejor. Vi vill integrera<br />
antikviteter i vanliga inredningar,<br />
och blandar antikt och nytt. Nu tycker<br />
jag att det redan har blivit en <strong>för</strong>ändring<br />
på marknaden. Även facktidningar presenterar<br />
numera antikviteterna lite mer<br />
lättillgängligt, säger Ulrika Falk.<br />
I Hem & Antik brukar det ingå tre<br />
hemma-hos-reportage. Där visas moderna,<br />
fungerande hem med antikviteter.<br />
Att hålla rågången mellan moderskeppet<br />
Allt i Hemmet och Hem & Antik är inte det<br />
minsta svårt, tycker Ulrika Falk.<br />
”Det handlar om rötter och om att skapa sin egen historia.”<br />
RIITA lINDEGREN<br />
Europeiska antiktidskrifter som blandar inredning och antikviteter:<br />
glorian anttikki, finland<br />
Chefredaktör: riitta lindegren<br />
<strong>för</strong>lag: sanomamagazines<br />
utkommer 7 ggr om året<br />
lösnummer: 8,90 euro<br />
upplaga: 34 414 exemplar<br />
homes & antiques, storbritannien<br />
Chefredaktör: angela linforth<br />
<strong>för</strong>lag BBC magazines, Bristol<br />
magazines ltd<br />
utkommer 12 ggr om året<br />
lösnummer: cirka 3,40 pund<br />
upplaga: 100 112 exemplar<br />
hem & antik, sverige<br />
Chefredaktör: ulrika falk<br />
<strong>för</strong>lag: Bonnier tidskrifter<br />
utkommer 6 ggr om året<br />
lösnummer: 49 sek<br />
upplaga: offentliggör <strong>för</strong>laget ej<br />
− I Hem & Antik får vi ha med dyrgriparna<br />
som kanske inte platsar i Allt i<br />
Hemmet, säger hon. Att göra Hem & Antik<br />
är som att jobba med en efterrätt.<br />
Brittiska Homes & Antiques har funnits<br />
sedan mitten av 1990-talet. Angela Linforth<br />
är ny som chefredaktör, och i full<br />
färd med att lyfta fram antikviteterna<br />
mer än tidigare i tidningen.<br />
− Jag vill jobba mer integrerat och<br />
hoppas att vi har kommit en bit på väg.<br />
Tidigare delade vi upp inredning och antikviteter<br />
mer. Nu flyter dessa delar ihop,<br />
precis som marknaden ser ut, säger hon.<br />
I England är heminredningsmarknaden<br />
<strong>för</strong> tidningar rätt så tuff <strong>för</strong> tillfället, enligt<br />
Angela Linforth. Antikhandlarna har<br />
det inte lätt heller. De <strong>för</strong>ut så omtyckta<br />
”brown victorian furniture” har exempelvis<br />
fått stora svårigheter. Den engelska<br />
inredningssmaken håller på att <strong>för</strong>ändras.<br />
Däremot finns det ett stort intresse <strong>för</strong><br />
hantverk och miljövänliga produkter. Där<br />
kommer antikviteter självklart in.<br />
Antikt 970-tal<br />
Finska Glorian Anttikki har under Riitta<br />
Lindegrens ledning gått från en ”ganska<br />
ortodox” inriktning till att bredda begreppet<br />
antikviteter. Numera ingår även<br />
möbler från 1970-talet, vilket attraherar<br />
en hel del nya unga läsare.<br />
Att antikviteter och den vanliga inredningsmarknaden<br />
flyttar allt närmare varandra,<br />
intygar även Simon Hewitt, brittisk<br />
journalist bosatt i Paris. Han bevakar<br />
konst och antikviteter i hela Europa <strong>för</strong><br />
fACktidSkrifter<br />
simon hewitt läser:<br />
antiques trade gazette,<br />
storbritannien<br />
art newspaper,<br />
storbritannien<br />
journal des arts, france<br />
art & auction, usa<br />
artnews, usa<br />
art Chronika, ryssland
land annat den brittiska facktidningen<br />
Antiques Trade Gazette och den inflytelserika<br />
amerikanska Art & Auction.<br />
− Alla de stora mässorna jobbar numera<br />
med toppstylister <strong>för</strong> att vara tillräckligt<br />
attraktiva. Trenden går väldigt<br />
tydligt mot att blanda antikviteter och<br />
vanlig inredning, säger han.<br />
Simon Hewitt påpekar att antikboomen<br />
<strong>för</strong> tillfället är kraftigast i Ryssland,<br />
där en nybildad överklass ger skjuts<br />
åt marknaden, i synnerhet när det gäller<br />
modern och samtida konst.<br />
Givetvis har detta genererat en hel<br />
del nya konsttidningar, som ArtChronika<br />
och The Desillusionist. Även i Frankrike<br />
boomar fram<strong>för</strong> allt konsten, och Parisarna<br />
har nyligen begåvats med en ny<br />
gratistidning − Exporama som recenserar<br />
alla utställningar i hela stan.<br />
Simon Hewitt har också noterat ett<br />
pengastint område inom antikviteter,<br />
som ingen tidningsmakare hittills riktigt<br />
tagit korn på, nämligen smycken.<br />
− När man tittar på omsättningen på<br />
de internationella konst- och antikvitetsmässorna,<br />
så ligger smycken på plats<br />
två efter konsten. Där finns det väldigt<br />
mycket pengar och ett stort sug efter kunskap,<br />
samt en väldigt dekorativ aspekt.<br />
Om jag vore <strong>för</strong>lagsmänniska, skulle jag<br />
nog kasta ett öga på det, tipsar han.<br />
S<br />
Ӏven facktidningar presenterar<br />
numera antikviteter lite mera<br />
lättillgängligt.”<br />
UlRIKA FAlK<br />
EURoPEAN RECoVERED PAPER<br />
CoUNCIl (ERPC) har satt som mål<br />
att öka återvinningsgraden <strong>för</strong> papper<br />
i Europa till 66 procent år 2010.<br />
För att främja detta har organisationen<br />
instiftat ett pris som <strong>SCA</strong><br />
sponsrar.<br />
− Återvinning är en allt större del<br />
av vår vardag och genom att delta i<br />
återvinningen kan samhället göra<br />
en insats <strong>för</strong> att säkra Europas uthållighet<br />
i framtiden, säger Anders<br />
Hildeman, som ansvarar <strong>för</strong> att hålla<br />
samman lobbyingverksamheten och<br />
samordnar delar av miljöarbetet på<br />
<strong>SCA</strong> samt är ord<strong>för</strong>ande <strong>för</strong> ERPC.<br />
Priset delas ut till organisationer<br />
som arbetar <strong>för</strong> pappersåtervinning<br />
med innovativa och kostnadseffektiva<br />
medel. Det är indelat i<br />
tre kategorier: industri, lokala eller<br />
regionala <strong>för</strong>valtningar och speciella<br />
projekt. Dessutom uppmärksammas<br />
kampanjer som universitet, skolor<br />
eller ideella organisationer genom-<br />
<strong>SCA</strong> › info<br />
<strong>SCA</strong> sponsrar återvinningspris<br />
återvinningsorganisationen European Recovered Paper<br />
Council instiftar ett pris som uppmärksammar åtgärder<br />
<strong>för</strong> ökad pappersåtervinning. <strong>SCA</strong> är huvudsponsor.<br />
nU hAr <strong>SCA</strong> ytterligare <strong>för</strong>bättrat grapho-<br />
Cotes optiska egenskaper – ljushet och<br />
nyans. Papperet har hög opacitet och<br />
lågt genomtryck. Bra ytstyrka underlättar<br />
användningen av högglansig tryckfärg,<br />
och hög bulk och styvhet ger en fylligare<br />
tidskrift, samtidigt som körbarheten blir<br />
utmärkt.<br />
– vi har lyssnat på vad våra kunder<br />
sagt att vi bör <strong>för</strong>bättra, säger jan knuts,<br />
marknadsansvarig <strong>för</strong> produktområdet<br />
<strong>för</strong>. Pristagarna väljs av en oberoende<br />
jury där bland andra parlamentariker<br />
från Europaparlamentet ingår.<br />
Prisutdelning sker den 28 november<br />
inom ramen <strong>för</strong> European Paper<br />
Week i Bryssel.<br />
Anders Hildeman betonar vikten<br />
av just pappersåtervinning:<br />
− Den bidrar till att bekämpa<br />
klimat<strong>för</strong>ändringarna, gör att man<br />
undviker avfallsdeponering och driver<br />
utvecklingen av nya ekologiska<br />
pappersprodukter framåt. Allt detta<br />
är nyckelområden <strong>för</strong> Europas miljöpolitik.<br />
Europa står sig redan mycket bra<br />
när det gäller pappersåtervinning.<br />
Återvinningsgraden ligger på 63,4<br />
procent, vilket är avsevärt högre än i<br />
Asien eller Amerika. Men 2006 satte<br />
industrin en ny ribba och antog i en<br />
gemensam deklaration att en återvinningsgrad<br />
på 66 procent ska nås 2010.<br />
Detta skulle innebära att det varje<br />
sekund samlas in två ton papper.<br />
S<br />
S<br />
Bestrukna Papper vid sCa graphic<br />
sundsvall.<br />
högkvalitetspapperet graphoCote lämpar<br />
sig mycket bra <strong>för</strong> tidskrifter och tryckt<br />
material med extra höga krav på bildtryck<br />
och färgåtergivning.<br />
graphoCote tillverkas av helt klorfri<br />
massa och tillverkningen är certifierad enligt<br />
iso 9001 och iso 14001 samt spårbarhetscertifierad<br />
i enlighet med kraven från<br />
fsC, forest stewardship Council.<br />
sca papergram no › 27<br />
3 2007
ÄlGEN är utan jäm<strong>för</strong>else den svenska<br />
skogens okrönta konung. Skådespelaren<br />
Ernst-Hugo Järegård hävdade att älgen<br />
inte var snygg, men cool.<br />
Och visst ser den speciell ut, med<br />
långa ben, brett huvud, grov nacke, smal<br />
midja, kort svans, hakskägg och hårbeklädd<br />
mule. En del med horn, andra<br />
utan.<br />
Mycket mer finns att lära om Europas<br />
största djur. Visste ni till exempel<br />
att…<br />
… älgen kan galoppera i 60 kilometer<br />
i timmen − med en steglängd ända upp<br />
till fyra meter?<br />
… älgen vintertid äter uppemot 3 000<br />
kvistar, eller åtta till tio kilo växtdelar,<br />
per dygn? Kosten resulterar i 14 till 17<br />
spillningshögar per dygn. Sommartid<br />
äter älgen betydligt mer.<br />
28 sca papergram no ›<br />
3 2007<br />
Värt att veta om<br />
coola älgar<br />
Första måndagen i september inleds årets älgjakt<br />
i norra Sverige. Då ska ett par hundra tusen jägare<br />
fälla omkring 00 000 djur. För många är detta en<br />
avsevärt viktigare angelägenhet än både julafton<br />
och 0-årsfirande.<br />
text mats Wigardt iLLUStrAtion Per matsson foto Centralstock<br />
… födan består av omkring hundra<br />
olika arter, bland annat kvistar, skott och<br />
bark från tall, björk och andra lövträd?<br />
Dessutom äts gräs, örter och svamp.<br />
… älgen blir 20 till 25 år gammal?<br />
Älgtjuren kan bli två meter hög och väger<br />
normalt 300 till 400 kilo?<br />
… det finns sju olika älgsorter? Fyra<br />
av dem i Nordamerika − däribland den<br />
jättelika Alaskaälgen som kan väga uppemot<br />
ett ton och ha två meter breda horn<br />
– två i Asien samt vår skandinaviska<br />
älg.<br />
… älg på latin heter alces alces? På<br />
ungerska är namnet jávorszarvas. Och<br />
på isländska elgur.<br />
… älgar är det vanligaste motivet på<br />
hällristningar och hällmålningar?<br />
… det i älgens av<strong>för</strong>ing<br />
kryllar av insekter? Bland<br />
annat har man påträffat 50<br />
olika skalbaggar i älgspillningen.<br />
… det går att klappa tama<br />
älgar i Moose Garden i Orrviken?<br />
Där tillverkas även<br />
papper av älgens spillning.<br />
… det finns flera idrotts<strong>för</strong>eningar<br />
med namn av<br />
skogens konung, till exempel<br />
IF Älgarna i Härnösand och<br />
boxningsklubben Älgen i<br />
Östersund?<br />
… det i Sverige även finns åtta apotek<br />
med namnet Älgen/Elgen?<br />
… att det i Älgens Hus i Bjurholm<br />
tillverkas älgostparfait av älgmjölk?<br />
… att en måttbeställd kostym i älgskinn<br />
hos skräddaren My Moose i Stugun<br />
kostar omkring 10 000 kronor?<br />
… att den svenska varningsskylten<br />
<strong>för</strong> älg kom till 1950 och ritades av Kåge<br />
Gustafsson? Skylten har blivit en begärlig<br />
trofé <strong>för</strong> bland annat tyska turister.<br />
… bildkonstnären Katarina i Bollnäs<br />
är ensam i Sverige om att heta Älg i efternamn?<br />
… många av ovanstående fakta är<br />
hämtade ur boken och älgbibeln Älskade<br />
Älgar!?<br />
Se även www.algar.se<br />
S
Change language