Tidningar i den virtuella världen - SCA

papergram 

4 › 2007 GRAPHIC PAPER 

Tidningar i den 

virtuella världen 

LeTTLand: 

Marknaden som är på G 

att skriva vackert 

annonser överallt 

sca papergram no › 

4 2007

6 

Innehåll › 4/2007 

2 sca papergram no 4 › 2007 

24 

4 Bokstäver som konst 

kerstin anckers hör till sveriges mest skönskrivande människor. som kalligraf har 

hon bland annat gjort flera nobelpristagares diplom. 

6 Medier i den virtuella världen 

internet har medfört en mängd nya publicistiska yttringar − inte bara nättidningar 

och bloggar. helt nya världar med nya sorters skeenden att förmedla har öppnat sig. 

Papergram följer den nyskapande virtuella journalistiken i spåren. 

3 Trender 

4 Annonser så långt ögat når 

reklam är väldigt viktigt i tryckta medier. så viktigt att det finns tidningar som enbart 

ägnar sig åt detta ämne. 

6 Tidningen som kan mera 

tänk om tidningsartikeln var försedd med en knapp att trycka på för att ladda hem 

mer information till sin mobil – eller boka biljett till den där spännande teaterpjäsen 

som recensionen handlade om. sådant är faktiskt möjligt och de presumtiva 

användarna är positiva, visar en studie som gjorts på mittuniversitetet i sundsvall. 

8 Lettland för läsare 

lettlands huvudstad riga omnämns som höstens och vinterns hetaste restips för weekend- 

resor. detta är inte det enda tecknet på ett land i medvind. en snabbt expanderande 

tidningsmarknad visar att det finns mycket att berätta om den unga baltiska nationen. 

22 FSC-katalogen med stort K 

europas största postorderföretag, tyska otto, har gett ut en fsC-certifierat katalog i 

miljonupplaga tryckt i rotogravyr. 

24 En för alla 

fem norska tryckerier har undersökt vilken färgkurva som skulle kunna passa alla 

– det visade sig vara iso-standarden. 

26 Krönika: Colin Walsh 

– om ett påtagligt tryck i efterfrågan på miljövänliga trycksaker. 

27 Trender 

28 Julkrubbor i papper 

i syditalien finns en stark tradition att skapa i papier-maché – bland annat julkrubbor. 

8 

Papergram. Internationellt magasin för mediebranschen 

och den grafiska industrin som utges av SCA Forest 

Products AB, Box 846, 851 23 Sundsvall. 

Telefon: 060-19 40 00. Telefax: 060-19 40 90. 

Chefredaktör oCh ansvarig utgivare: 

Anne-Sofie Cadeskog 

Projekt- oCh redaktionsledning: Luise Steinberger 

(luise.steinberger@bredband.net) 

svensk redigering: Susanna Lidström 

grafisk design: Mellerstedt Design 

rePro oCh tryCk: Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall 

omslag: Matton 

Papergram trycks på GraphoCote 

80 g, omslaget på Reprint 150 g. 

Papperet är FSC-certifierat. 

Allt material i denna tidning är beställt, granskat och 

godkänt av redaktionen. Det betyder emellertid inte att 

redaktionen eller SCA nödvändigtvis alltid delar skribentens 

åsikt. Citera oss gärna, men ange källan. 

Vill du ha ett eget exemplar av Papergram eller ge bort 

till en kollega? Skicka eller faxa namn, adress och 

eventuellt företagsnamn till: Caroline Johansson, 

SCA Graphic Sundsvall AB, Box 846, 851 23 Sundsvall. 

Telefon: 060-19 43 92. Telefax: 060-15 24 50. 

E-post: caroline.johansson@sca.com 

sCa forest ProduCts tillverkar tryckpapper – tidningspapper, 

SC- och LWC-papper – massa, sågade trävaror 

och träbränslen. SCA Forest Products förvaltar också 

SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs svenska 

industrier med virkesråvara samt erbjuder SCAs enheter 

kostnadseffektiva transportlösningar. 

SCA Forest Products årliga omsättning uppgår till 

cirka 18 miljarder kronor och antalet anställda till 4 000 

personer. SCAs skogsbruk är certifierat enligt FSC 

(Forest Stewardship Council).

Storinvestering i Ortviken 

PROduKTIOnEn av mekanisk pappersmassa 

vid Ortvikens pappersbruk byggs 

ut. SCA investerar 800 miljoner kronor 

för att bygga bort en stor flaskhals. 

Investeringen, som kommer att vara 

genomförd våren 2009, möjliggörs av att 

elförsörjningen till Ortviken nu långsiktigt 

är säkrad, förklarar Kenneth Eriksson, 

vd för SCA Forest Products. 

– Genom det nu inledda samarbetet 

med Statkraft säkerställer vi långsiktig 

tillgång till el till ett mycket konkurrenskraftigt 

pris. Det innebär att vi vid Ortvikens 

pappersbruk nu vågar göra denna 

investering. 

Bakgrunden är ett nyligen tecknat 

långsiktigt avtal mellan den norska elkoncernen 

Statkraft och SCA om leveranser 

av 500 gigawattimmar el per år till SCAs 

svenska anläggningar. Avtalet har en 

löptid på tio år. 

ny raffinör med mera 

Den nyaste pappersmaskinen vid Ortviken 

togs i drift 1995. Sedan dess har 

produktionen ökat med nära 50 procent, 

vilket skett genom trimningar och flaskhalsinvesteringar. 

– Vi har nu nått en nivå där massaproduktionen 

utgör en begränsning för fabrikens 

fortsatta utveckling, säger Kenneth 

Eriksson. 

Utbyggnaden omfattar främst en ny 

raffinör med hög kapacitet. Det är i raffinörerna 

som råvaran, färsk granmassaved, 

mals till pappersmassa. Men i och med 

SCA och Statkraft storsatsar 

på vindkraft 

SCA oCh StAtkrAft bildar ett gemensamt 

bolag för en investering på 16 miljarder kronor 

i vindkraft i norra sverige. Planerna omfattar 

produktion av 2 800 gigawattimmar vindkraftsel 

per år uppdelat på sju vindkraftsparker i 

skogslandet i västernorrland och jämtland. 

statkraft finansierar medan sCa upplåter marken. 

– vi har inventerat våra två och en halv miljoner 

hektar skogsmark i norra sverige för att finna lägen 

med goda förutsättningar för vindkraftsproduktion, 

säger kenneth eriksson, vd för sCa forest 

Products. tillsammans med statkraft har vi funnit 

sju områden i jämtland och västernorrland. 

joergen kildahl, koncerndirektör i statkraft, 

poängterar investeringens miljöinriktning. 

– europa har satt höga mål för reduktion av 

klimatpåverkande utsläpp för de kommande åren. 

samarbetet med sCa, kopplat till vår kompetens 

och position, kommer att ge mer miljövänlig kraftproduktion. 

dessutom finns det gemensamma planer på att 

låta pröva möjligheterna för utbyggnad av vattenkraft 

i jämtland, västernorrland och västerbotten. 

– vi har i praktiken haft ett stopp för utbyggnad 

av vattenkraft i mer än ett kvartssekel, säger 

kenneth eriksson. vi har den största respekt för 

de miljövärden som finns i outbyggda vattendrag, 

men vi menar ändå att vi måste kunna utreda om 

man med modern teknik kan utnyttja vattenkraft 

med en rimlig balans mellan miljövärden och ekonomi. 

svensk industri behöver mer energiproduktion 

och världen behöver energiproduktion som 

inte medför ökade utsläpp av växthusgaser. 

företagen vill involvera samtliga berörda 

parter för att hitta en lösning som är fördelaktig 

för alla. kenneth eriksson betonar också att avgörandet 

till sist ligger i politikernas hand. 

– i sista hand blir det naturligtvis en politisk 

prövning av om ny vattenkraft kan spela en roll i 

sveriges framtida energiförsörjning. 

S 

SCA › info 

investeringen separeras också massaproduktionen 

för de olika papperskvaliteterna, 

så att massan i framtiden kommer 

att skräddarsys för de olika produkterna 

inom tidnings- och bestruket papper 

som tillverkas på Ortvikens fyra pappersmaskiner. 

Kvalitetshöjning 

– Genom den här investeringen kan vi 

från början bereda massan för den produkt 

den ska användas till. Det kommer 

att möjliggöra en bättre kvalitet på produkterna, 

men också att vi sparar pengar 

och andra resurser genom att göra rätt 

från början, i stället för att i efterhand 

preparera massan för sitt ändamål. 

StorSlAm vid 

SkotAr-Sm 

S 

S 

Att StAplA fem kubbar ovanpå varandra, det 

klarar vilken tvååring som helst. men att göra 

detta med gripklon till en skotare? det klarar 

i alla fall sCas entreprenörer galant. vid de 

svenska mästerskapen i skotarkörning togs 

de tre första placeringarna hem av förare som 

till vardags kör för sCa skog. Även skol-sm, 

som avgjordes vid samma tillfälle, vanns av en 

förare som vid sidan av sina studier kör för en 

av sCas entreprenörer. 

en skotare är den skogsmaskin som kör ut 

det avverkade timret från skogen till en plats 

där timmerbilarna sedan kan hämta timret. 

tävlingen arrangerades av skogsentreprenörernas 

branschorganisation smf i samarbete 

med mässarrangören elmia. 

sca papergram no › 3 

4 2007


Konsten 

kerstin Anckers har jobbat som kalligraf i mer än ett halvt sekel. kalligrafi kommer från det grekiska orden kallos och graphos och betyder att 

skriva vackert.

att skriva vackert 

Kerstin Anckers är en av Sveriges främsta kalligrafer. I över ett 

halvt sekel har hon skrivit vackra bokstäver – bland annat på 

diplomen som delas ut till nobelpristagare. 

text Cari simmons foto Privat 

MånGA BöCKER, dokument och diplom 

bär Kerstin Anckers signum genom 

bokstäver som fångar betraktaren. När 

hon var student ville hon bli konstnär, 

berättar hon i en intervju från sitt hem 

på Värmdö utanför Stockholm. 

− Men mina lärare på Konstfack såg 

att jag hade en talang för skönskrift och 

gav mig ett jobb, säger Kerstin Anckers. 

Under en period arbetade hon som 

kalligraf på utrikesdepartementet och 

skrev bland annat diplomatdokument 

och dödsrunan när kung Gustav V gick 

bort 1950. Efter fortsatta studier i Tyskland 

och Österrike började hon själv att 

undervisa i kalligrafi. Hon skrev böcker, 

ställde ut sina arbeten och mellan 1965 

och 1988 skrev hon de diplom som delas 

ut till Nobelpristagare. 

− Jag fick inte ändra formen, men jag 

lyckades ta bort en del plotter och modernisera 

Nobeldiplomen. Jag fick också 

välja typsnitt. Det var viktigt att hitta 

något som rimmade med innehållet. När 

jag gjorde kalligrafin på Samuel Becketts 

diplom valde jag till exempel en stil som 

var kraftfull och mörk. 

Hundra nobeldiplom 

Kerstin Anckers favorit är diplomet hon 

gjorde till Alexander Solzjenitsyn när han 

fick Nobelpriset i litteratur 1970. 

− Alla Nobeldiplom är skrivna på 

svenska, men jag försökte göra så att 

bokstäverna på detta diplom såg ryska ut. 

Och jag har fått höra att jag lyckades. 

Det var ofta ont om tid och arbetet 

var intensivt. Efter att ha gjort 100 Nobeldiplom 

tyckte Kerstin Anckers att det 

räckte. 

− Då hade arbetet blivit rutin och det 

var dags för någon annan att ta vid, säger 

hon. 

Att vara kalligraf kräver mycket träning, 

arbete och tid, men Kerstin Anckers 

njuter av jobbet: 

− Det är som meditation. Det kräver 

total koncentration, säger hon. 

Liksom andra hantverkare har hon 

sina favoritmaterial. Inget slår handgjort 

papper från Europas äldsta pappersbruk 

– Richard de Bas − som hellre använder 

gelatin än lim i papperet. 

− Vanligtvis fungerar högkvalitetspapper 

utmärkt för produktion, bara det 

inte är kopieringspapper. Personligen 

föredrar jag en matt yta eftersom det 

inte blir något motstånd när man skriver. 

på handen och samtidigt ha ett stadigt 

grepp, ungefär som när du dansar, säger 

Kerstin Anckers. 

Som med alla hantverk krävs träning 

och åter träning. Kerstin Anckers skriver 

varje dag för att hålla sig i trim, men numera 

endast i korta pass. Hon har hållit 

på med skönskrift så länge och skrivit 

så mycket att hon har fått förslitningar i 

nacken. 

− Nu för tiden är kalligrafer mer medvetna 

om hur viktigt det är med fysisk 

träning och avslappning för att undvika 

skador, säger hon. 

Kalligrafin har tappat mark i väst i takt 

med att datorer minskar intresset för att 

skriva för hand. Men i öst är kalligrafi 

fortfarande mycket beundrat. 

”du ska vara lätt på handen och samtidigt 

ha ett stadigt grepp, ungefär som när du 

dansar.” 

Vad gäller pennor står de som är 

gjorda av kalkonfjäder i en klass för sig. 

− Du blir inte trött i handen – och de 

ser ju så härliga ut. 

Lätt på handen 

I kalligrafi är det en grundförutsättning 

att vara stadig på handen. Dessutom 

måste du kunna hantera pennan på bästa 

sätt − det är nyckeln till skönskriften. 

− Om du är osäker finns en tendens att 

du trycker lite hårdare. Du ska vara lätt 

− I Japan och Kina ses kalligrafin 

som en konstart. Även här återupptäcks 

dess konstnärliga sida, säger Kerstin 

Anckers. 

Hon berättar att hela hennes släkt 

har en förkärlek för det skrivna ordet. 

Och nu ska Kerstin Anckers skriva en 

familjekrönika. För att blidka de yngre 

medlemmarna av släkten skriver hon på 

sin PC. 

− Datorer är fantastiska på många sätt. 

Men som kalligraf hatar jag dem! 


4 2007 

S


när internet var ungt på 990-talet målades det ofta 

upp som ett hot mot dagstidningarnas överlevnad. 

I dag kan vi konstatera att de finns kvar och mår bra. 

de flesta tidningar har en webbupplaga och nätet är 

snarare en möjlighet för redaktionerna. Här finns nya 

områden att rapportera om – med nya metoder. 

text henrik emilson foto matton, iBl 

det virtuella har 

VARKEn u2 eller Beatles har klarat av 

det. The Arctic Monkeys från Sheffield 

i England är det första band någonsin, 

som utan att ha släppt ett album, har sett 

sin debutsingel gå direkt in på tio i topplistans 

förstaplats. Hur är det möjligt? 

Tidigt i bandmedlemmarnas karriär, i 

början av 2000-talet, när de fortfarande 

inte hade ett skivkontrakt, brände de 

egna cd-skivor som de gav till fans på 

lokala spelningar. Fansen kopierade musiken 

och lade ut den på webben. Bland 

annat skapade gruppens beundrare en 

sida om dem på den sociala nätverkssajten 

MySpace. Ryktet om det hippa unga 

bandet − samtliga medlemmar är födda 

i mitten av 1980-talet − spreds som en 

löpeld och när debutsingeln släpptes 

hade de alltså redan ett enormt följe som 

köpte den. Conor McNichols, redaktör 

på brittiska musiktidningen NME, förklarar 

fenomenet: 

– Det här är den första generationen 

för vilka internet alltid har funnits. 

Medan skivindustrin håller på och slåss 

mot olaglig fildelning på nätet, använder 

grupper som the Arctic Monkeys det till 

sin fördel och kommunicerar med sina 

fans nästan dagligen på deras forum där 

de också lägger upp låtar och texter. 

Framgångssagan kan ses som en symbol 

för internets utveckling de senaste 

fem åren. Alla storslagna ord i början och 

mitten av 1990-talet − om ”cyberspace”, 

”information super highway” och ”virtual 

reality” − har tack vare bredband, ny 

hårdvara och en allmän it-vana förvandlats 

till verklighet och vardag. Förutom 

att musikindustrin revolutioneras med 

fenomen som the Arctic Monkeys påverkas 

också journalistiken av utvecklingen 

på webben. 

Gå in i en låtsasvärld 

Under året har sajten på allas läppar varit 

Facebook. I Storbritannien hade denna sociala 

nätverkssajt 6,5 miljoner användare i 

augusti 2007, enligt Nielsen/NetRatings.

BLIVIT VARdAG 


4 2007 

S

”Medan skivindustrin 

håller på och slåss mot 

olaglig fildelning på nätet, använder 

grupper som the Arctic Monkeys 

det till sin fördel.” 

COnOR MCnICHOLS 


Förra året var siffran knappt 450 000 

användare. MySpace ligger strax efter 

med 6,3 miljoner användare. Men mest 

webbtid spenderade surfarna på Second 

Life, i genomsnitt 5,5 timmar dagligen 

per person under augusti 2007. 

Denna virtuella låtsasvärld införlivar 

många av 1990-talets framtidstankar. 

Här utformar användaren en så kallad 

avatar, en avbild av sig själv eller av 

någon som användaren vill se ut som − 

det behöver inte nödvändigtvis vara en 

människa. Sysselsättningen går sedan 

ut på att leva ett andra liv i en värld helt 

skapad av sina invånare. Till skillnad från 

webbspelet World of Warcraft är Second 

Life-världen inte ett spel utan speglar 

innan de ens hade gett ut ett album kunde the 

arctic monkeys se sin singel-cd toppa hitlistorna 

– tack vare MySpace. 

den verkliga världen där människor 

möts, bygger hus och går på konserter. 

De köper och säljer tjänster med den 

egna valutan Lindendollar, som går att 

växla till riktiga pengar. Detta attraherar 

förstås företag, men intresset sträcker 

sig längre än så. Svenska regeringen har 

till exempel öppnat en ambassad ”in 

world” och tidigare i år anordnade franska 

dagstidningen Le Dauphiné Libéré en 

presidentvalskampanj där representanter 

för sex presidentkandidater, eller snarare 

deras avatarer, deltog. 

Rapportera virtuellt 

Händelser som dessa och det faktum att 

Second Life växer med 20 procent i månaden, 

gjorde att nyhetsbyrån Reuters 2006 

utsåg en reporter som specialbevakar den 

virtuella världen inifrån. Inför premiären 

berättade den brittiske reportern Adam 

Pasick, eller Adam Reuters som han heter 

i Second Life, om sitt jobb. 

– Arbetet skiljer sig inte mycket från 

att vara reporter i den verkliga världen. 

Du pratar med så många du kan, du läser 

vad du kan och du hör talas om intressanta 

historier som du gräver vidare i,

säger han och förklarar att källorna i 

Second Life går att lita på. 

– Det som är bra är att det inte går 

att fejka en avatar − det är så världen 

är uppbyggd. Det finns bara ett unikt 

namn för varje person. Om du skickar ett 

meddelande till någon vet du precis vem 

som får det. När de svarar och du pratar 

med dem syns deras namn ovanför deras 

huvuden och det finns inget sätt att fejka 

det. Den stora frågan är förstås vem som 

finns bakom avataren? Mina riktlinjer är 

att bekräfta även vem som finns bakom 

avataren när det är möjligt. 

Korre på tuben 

På liknande sätt blev journalisten Nanok 

Bie världens första internationella You 

Tube-korrespondent för tidningen Metro 

Internetjournalistik 

SAjter Som MySpace, youTube oCh Facebook är inte bara nya platser 

att bevaka. de innebär också möjligheter till en ny form av rapportering. i somras provade 

både Sky News och BBC i storbritannien hur tjänster på internet kan användas 

journalistiskt. 

Sky News-reportern derek tedder rapporterade från demonstrationer på flygplatsen 

heathrow med hjälp av sin mobiltelefon och sociala nätverk på webben. han skickade 

sms till bloggsajten Twitter och de bilder han tog med mobilen sändes till bildsajten Flickr. 

materialet matades in på Sky News hemsida. 

försöket var inspirerat av Ben hammersley på BBC som under två veckor bevakade 

det turkiska valet. han lade också upp sitt material på Twitter och Flickr. filmer skickades 

till YouTube och han använde Facebook för att nätverka. utmärkande för den här rapporteringen 

var alltså att den skedde på externa sajter, vilka länkades till från Ben hammersleys 

blogg. detta är helt enligt BBCs 15 webbregler som publicerades i februari i 

år. regel nummer fem lyder: ”se hela webben som en kreativ målarduk: Begränsa inte 

din kreativitet till din egen sajt.” 

– det intressanta är att en majoritet av det material vi producerar på webben kommer 

att finnas på externa sajter. vi använder tjänster som redan är väldigt populära, säger Ben 

hammersley. 

– genom att använda externa verktyg kan vi göra mycket intressanta saker mycket 

snabbt, utan att behöva utveckla dem själva under lång tid. det handlar om att vara en 

del av webben, snarare än att bara finnas på webben. 

S 


4 2007 

S

en avatar kan se ut hur som helst – även som man själv. 

”För många människor spelar nätet 

en större roll i livet än ett annat land.” 

nAnOK BIE 


2006. Anledningen till att denna videosajt, 

samt MySpace och Google Video som 

också ingår i hans bevakningsområde, 

behöver en korrespondent är enkel: 

– Det är på tiden att någon ser internet 

som en viktig plats att rapportera 

från. För många människor spelar nätet 

en större roll i livet än ett annat land. 

Därför är det inte konstigt att man har 

en korrespondent, precis som man kan 

ha i till exempel Frankrike, berättar han 

på tidningens hemsida. 

För många tidningar, nyhetsbyråer 

och förlag som tyska Axel Springer, som 

startat veckotidningen AvaStar i Second 

Life, är det naturligt att bevaka webben. 

Det är där folk tillbringar stor del av sin 

vardag. 

Internet och e-post blev inte det hot 

mot dagstidningar och vanlig post som 

det framställdes som under 1990-talet. 

Det enda hot som internet utgör mot 

dagstidningar i dag, är om redaktörerna 

inte förstår hur stor del webben har blivit 

av våra liv och inte ser det som viktigt 

att bevaka. Det skulle vara som om en 

sportredaktion missade att rapportera 

från Olympiska Spelen. 

S

den nya folkjournalistiken 

öppen källjournalistik, folkjournalistik, 

wikijournalistik − namnen är många på den 

växande trend som innebär att folk hjälps åt 

för att få artiklar publicerade på bloggar, 

internet, i dagstidningar och magasin. 

text alexander farnsworth foto Photodisc 

TEKnIKEn för att publicera vad som helst 

när som helst är nu tillgänglig för den 

stora massan och inte längre något som 

endast tillhör stora mediekoncerner. För 

att kunna samarbeta på webben använder 

alla publiceringsmetoder den öppna källkodsmodell 

som är grunden för Linux, 

Wikipedia och Firefox webbläsare. 

– Det säger sig självt att öppen källjournalistik 

kan fungera lika bra som 

den öppna källkoden gjorde för Linux. 

Vi kan använda webben för att samla in 

och distribuera artiklar som annars skulle 

vara omöjliga att göra, säger Jay Rosen, 

professor i journalistik på New York University 

och eldsjäl bakom journalistiska 

experimentsajterna Assignment Zero och 

News Assignment som samarbetade med 

tidningen Wired sommaren 2007 för att 

hitta sätt att använda folket som källa. 

Deras första försök var intressant nog 

att tillsammans skriva om sig själva eller 

om ämnet att använda folket som källa. 

– Hittills har vi inte avslöjat några 

Watergateskandaler. Just nu håller vi på att 

lära oss hur vi bäst ska utnyttja öppna system 

och bearbeta dem, säger Jay Rosen. 

Läsarna faktagranskar 

Öppen källjournalistik är en benämning 

som först användes av en redaktör 

på Jane’s Defence Weekly 1999 när denne 

svarade en skribent som bad läsarna att 

granska en artikel på webben innan den 

publicerades i tidningen. 

Sedan dess har MIT Technology Review 

bett läsarna om hjälp för en artikel om 

hur datorn används socialt, så kallad 

social computing eller social navigering. 

Kontakterna för den här artikeln 

skedde via sajten Facebook. John Marshall, 

författare till den populära bloggen 

Talkingpointsmemo, bad läsarna om 

information från lokala tidningar och 

kommunfullmäktigemöten för en artikel 

om det amerikanska systemet för social 

trygghet. 

– Det hade varit omöjligt för mig 

att genomföra om jag inte hade haft 

tusentals personer som hjälpte till, bok- 

stavligen. Det är inte en ersättning för 

journalistik, utan något annat − väldigt 

kraftfullt, förklarar John Marshall på sin 

blogg. 

utspridd rapportering 

Han får medhåll av David Cohn, chef 

för så kallad utspridd rapportering, ett 

icke vinstgivande projekt på Assignment 

Zero, där flera personer bidrar med information. 

– Det skulle ta en journalist två eller 

tre veckor att gå igenom 463 kongressmedlemmars 

ekonomiska bakgrund. 

Men om du låter läsarna själva göra det, 

kan informationen sållas ut på en dag. 

Där ligger styrkan i öppen källjournalistik, 

säger han. 

Men eftersom ett antal försök till 

öppen källjournalistik har misslyckats 

verkar det fortfarande som om den nya 

disciplinen försöker hitta en affärsmodell 

som kan fungera. Trenden är inte enbart 

amerikansk. I Sydkorea genererar OhMy 

News.com massor av artiklar och videosekvenser 

som folkjournalister runt om 

i världen bidrar med, men som redigeras 

av professionella redaktörer i Seoul. 

länklista: 

www.newsassignment.net 

www.assignmentzero.net 

www.talkingpointsmemo.com 

www.ohmynews.com 

www.wikinews.com 


4 2007 

S

Kungen av bloggland 

text henrik emilson illuStrAtion tomas holmström 

VId SIdAn AV dE SOCIALA nätverkssajterna, 

och möjligheterna till rapportering 

som de skapar, finns ytterligare ett 

fenomen på nätet som vuxit sig starkt 

de senaste åren − bloggarna. Vem som 

helst kan starta en sådan webbdagbok, 

och skriva om vad som helst. På 

www.dearmartha.com bloggar journalisten 

Josefin Ekman om bakning, men 

varje inlägg om recept och glasyrer är utformat 

som ett brev till alla husmödrars 

urmoder − den amerikanska programledaren 

Martha Stewart. 

Det är förstås mest en opretentiös 

hobby, men på samma sätt som MySpace 

kan vara språngbrädan för en musikkarriär, 

kan populära bloggar ge miljonbelopp 

i annonsintäkter samtidigt som 

de verkar som informationskanaler för 

pressen. Men det är viktigt att komma 

ihåg att en blogg verkar utanför journalistiska 

ramar. Här är det personligt 

tyckande och tänkande som råder. 


Bland de mest framgångsrika finns 

dock före detta reportrar, som Financial 

Times-journalisten Nick Denton. Sedan 

2003 driver han bloggruppen Gawker 

Nick 

Denton 

Media. Bolaget är värderat till 217 miljoner 

kronor och innehåller bland annat 

prylbloggen Gizmodo, teknikbloggen 

Lifehacker samt flaggskeppet − skvallerbloggen 

Gawker, www.gawker.com. 

Just skvaller står högt i kurs hos bloggläsarna. 

Mario Armando Lavandeira 

sadlade om från misslyckad skådespelare 

och reporter på Star Magazine och tog 

sig aliaset Perez Hilton. Efter tre år har 

hans elaka kändisskvallerblogg blivit en 

av de största med över sju miljoner 

besökare varje dag. Han är snart lika 

känd som de stjärnor han skriver om 

på www.perezhilton.com. 

Vad är en blogg? 

S 

en blogg är en hemsida, där inlägg publiceras pe- 

riodiskt, antingen av en enda person eller av flera. 

Det senaste inlägget hamnar alltid främst. 

Den första bloggen anses vara Links from the 

underground av Justin Hall. Den publicerades redan 

1994. Enligt nätuppslagsverket Wikipedia myntades 

begreppet ”weblog” 1997 av en viss Jorn Barger 

– det går dock inte elektroniskt att verifiera ens vem 

den personen är och om han finns. 

S

Tidning för törstiga 

VäRLdEnS MInSTA kundtidning 

finns i Danmark. Det är företaget 

Sapphire Water som har som affärsidé 

att sälja pet-flaskor med private labelkällvatten 

och använda etiketten som 

reklamyta för olika företag. Senaste knepet 

är att klistra på en hel kundtidning 

på upp till 40 sidor – i miniatyrformat. 

Den så kallade booklet-etiketten (framtagen 

av etikettföretaget CCL Labels) 

monteras som en vanlig flasketikett och 

kan sedan vikas ut. 

Källa: Packmarkedet 

ny reklamtrend omsluter 

tidningsvärlden 

mAgASin har haft det förut. Finska 

dagstidningar har i årtionden haft 

heltäckande annonsomslag. svenska 

kvällstidningar har enstaka gånger följt 

efter. Men nu har new York Times satt 

en ny reklamtrend. Till tevekanalen 

nBC såldes en annons som täcker 

hela baksidan samt en ”flärp” som 

täcker en spalt på framsidan. Detta 

kallas spadia och spås bli den nya 

trenden för dagstidningar. Bakgrunden 

är att de å ena sidan vill attrahera 

annonsörer, men å andra sidan inte 

regelbundet kan täcka hela sin första- 

tjoCkiS-Magasin 

modemAgASinen har varit som tegelstenar i höst. det beror inte bara på att hösten 

är modesäsong. anledningen är i hög grad att konjunkturen är god och lyxindustrin 

blomstrar. i amerikanska Vogue kostar till exempel en helsidesannons motsvarande 

330 000 kronor (36 000 euro), i franska utgåvan ungefär hälften, det vill säga omkring 

165 000 kronor. septembernumret av amerikanska Vogue innehöll 720 sidor reklam 

(franska utgåvan ”bara” 270). det ger budgetutrymme för många modereportage. 

S 

sida med reklam, eftersom läsarna 

vill och behöver få en överblick över 

nyhetsläget. speciellt läsare som 

köper lösnummer vill ju inte köpa 

grisen i säcken. annonsflärpen anses 

därför som en bra kompromiss 

på marknader där huvuddelen av 

tidningarna säljs som lösnummer. i 

Finland däremot, där de flesta får 

sin dagstidning via prenumeration, 

kan förlagen lugnt fortsätta att täcka 

hela förstasidan. 

S 

S 

text luise steinberger 

nyhetSdrAkAr 

grAtiS på nätet 

TREndER 

ta fram det positiva 

london-tidningen Evening Standard vill 

bli mer positiv. som en del i en omgörning av 

tidningen ingår en ny redaktionell policy. där 

slås det fast att tidningens rubriker och vinklar 

bör fokusera mer på det positiva. tidningen vill 

också stärka sin förankring som lokaltidning, 

snarare än nationell tidning. Bakgrunden är att 

två lokala gratistidningar, som tillsammans har 

en upplaga på 900 000 exemplar, gör livet surt 

för den traditionella betaltidningen Evening 

Standard. gratistidningarna upplevs som mer 

positiva i sin framtoning. 

det nya konceptet verkar ta stöd i ett 

uttalande som en av storbritanniens ledande 

affärsprognosmakare, richard scase, gjorde i ett 

tal på brittiska utgivareföreningens årskonferens 

för några år sedan. han menade att tidningar bör 

försöka vara lokala och inte överhopa sina läsare 

med dåliga nyheter, om de vill överleva. enligt 

scase söker människor bekräftelse på att de har 

gjort de rätta valen i livet, och lokaltidningar kan 

ge den bekräftelsen. 

tidigare försökte Evening Standard locka 

sina läsare genom att höja lösnummerpriset, 

vilket ackompanjerades av en kvalitetskampanj: 

”du-får-vad-du-betalar-för”. men det 

fungerade inte. 

källa: ftm 

S 

det råder grAtiStidningSkrig på nätet. men 

nu är det de etablerade engelskspråkiga tidningsföretagen 

som slåss om läsarna. i somras öppnade 

New York Times sin hemsida för alla. man tog i stort 

sett helt bort den inloggningsbegränsning som bara 

gav prenumeranter tillträde till artiklar och arkiv. snart 

ryktades att även The Wall Street Journal skulle följa 

efter, vilket föranledde Financial Times att delvis öppna 

sin sida. icke-prenumeranter kan ladda ner 30 artiklar 

per månad gratis, innan ”inloggnings-låset” slår till. 

icke-engelskspråkiga europeiska tidningar har dock 

än så länge inte hakat på trenden. 

S 


4 2007

Två sidor av samma 

mynt 


Annonser har en central roll i många publikationer. Ofta 

står de för huvuddelen av finansieringen och detta gör dem högintressanta 

även i ett redaktionellt perspektiv. Möt två redaktioner som − med helt 

olika utgångspunkter – ger ut tidningar som enbart handlar om annonser. 

text henrik emilson foto scanpix 

En Hund SOVER i ett ekorrbo, en mus 

har krupit in i ett snigelskal och en björn 

har gått i ide i ett fågelbo högst uppe på 

en telefonstolpe. Nere i hörnet på de tre 

verklighetstrogna bilderna finns en gul 

logotyp till ett polskt taxibolag och texten 

”Because sometimes it’s hard to find 

a way home”. 

Lürzer’s Int’l Archive kan vid en första 

anblick te sig som en annonsförsäljares 

våta dröm. Tidningens mellan 160 och 

200 sidor är nämligen fulla med annonser, 

sida upp och sida ner. Walter Lürzer 

berättar att han startade tidningen 1984. 

Innan dess hade han byggt upp flera reklambyråer 

som sedan ingick i internationella 

nätverk, exempelvis Leo Burnett 

och Lowe International. 

– Jag ville inte arbeta för reklambyråer 

längre, men jag ville fortfarande ha en 

relation med reklamvärlden, säger han. 

Syftet med Lürzer’s Int’l Archive är att 

presentera det bästa som reklamvärlden 

har att erbjuda, både i tryck och i teve 

(reklamfilmerna beskrivs som en synopsis 

med ett antal bilder). 

– Du behöver därför inte bläddra igenom 

olika typer av konsument- och facktidningar 

från enskilda länder för att få 

reda på vilka som är de mest intressanta 

kampanjerna just nu, påpekar Walter 

Lürzer. 

Tydlig avgränsning 

Tidningen distribueras över hela världen 

och alla annonser och affischer presenteras 

i originalskick. Innehållet är sorterat 

efter ämnesområde, till exempel fordon, 

bank, drycker, smink, nöjen, mat eller 

sociala frågor och miljö − med avsändare 

som Världsnaturfonden WWF och Röda

korset. Annonserna utgör det redaktionella 

materialet och väljs ut av Walter 

Lürzer och hans redaktion. Företagen 

bakom annonserna betalar ingenting. 

– Men vi har också betalda annonser, 

framför allt från reklamfotografer som 

vill visa upp sitt hantverk. Det mest fördelaktiga 

med att annonsera i Lürzers 

Archive är att vår läsekrets är exakt de 

personer som kan komma att anlita fotografen, 

säger Walter Lürzer och förklarar 

att det redaktionella materialet och annonserna 

separeras av tidningens tydliga 

vinjettering. 

Smaka sin egen medicin 

Det engelska uttrycket ”fight fire with 

fire” betyder att du svarar någon på 

samma sätt som du blir tillfrågad. Kanadensiska 

Adbusters tycks leva efter 

den devisen och har i 15 år svarat på den 

kulturella och fysiska erosion som de 

anser kommersialismen har skapat. Om 

de kommersiella krafternas tydligaste uttrycksmedel 

är reklam, ja, då är det med 

reklam Adbusters svarar. 

Tidningen ges ut av Adbusters Media 

Foundation som byggts upp av en grupp 

”konstnärer, aktivister, författare, upptågsmakare, 

studenter, utbildare och entreprenörer”. 

Ett tydligt exempel på hur 

gruppen arbetar återfinns i juninumret 

lürzer’S int’l ArChive 

Slogan: Ads, TV and Posters worldwide 

land: österrike 

grundad: 1984 

upplaga: 38 000 exemplar, 152 000 läsare 

utgivning: 6 nummer per år 

Språk: engelska 

Språkversioner: franska, italienska, japanska 

och spanska läsare får en översatt bilaga. 

2007. I en egen skapad annons tittar en 

fräsch, osminkad (och oretuscherad får 

vi anta) tonårstjej in i kameran med rubriken 

”Your beauty, your way”. Texten 

under bilden förklarar bland annat hur 

smink kan ge acne, att hudkrämer kan 

täppa till porer och att sminkindustrin 

spelar på ungdomars osäkerhet om sitt 

utseende, just för att kunna sälja sina 

produkter till dem. Annonsen skickades 

till tre av Amerikas största tonårstidningar 

för tjejer: Seventeen, Teen Vogue 

och CosmoGIRL!. Av dem var det endast 

CosmoGIRL! som kunde tänka sig att 

publicera annonsen, under förutsättning 

att Adbusters lade till sin logotyp. 

Att manipulera befintliga annonser, 

eller sätta dem i andra sammanhang, är 

exempel på andra metoder som Adbusters 

använder för att få fram sitt budskap om 

att vi behöver ändra dagens konsumentinriktade 

och icke miljövänliga livsstil. 

AdbuSterS 

Slogan: Journal of the mental environment 

land: kanada 

grundad: 1992 

upplaga: 120 000 exemplar 

utgivning: 6 nummer per år 

Språk: engelska 

versioner: för usa, kanada, storbritannien, 

australien och en internationell version. 

Det är ofta väldigt fyndigt och effektivt. 

Redaktionen ställer krav på omvärlden − 

och kallar den egna tidningen för ”ekologisk”. 

Hur förklarar de det? 

– Adbusters vill undersöka relationen 

mellan människor och deras fysiska och 

mentala miljö. I vår tidning försöker vi 

belysa och lyfta fram ämnen som är ekologiskt 

relaterade. Vi använder returpapper 

och försöker hela tiden hitta nya sätt 

att minska vår miljöpåverkan, förklarar 

redaktören Chris Probert. 

S 


4 2007

Hybridmedia föder 

nya pappersprodukter 

Hänvisningar till internetadresser finns i de flesta magasin. 

En naturlig fortsättning blir att länka samman tryckt information 

med den digitala världen direkt i din mobiltelefon eller dator. 

Tekniken kallas hybridmedia och studeras i ett forskningsprojekt 

på Mittuniversitetet i Sundsvall. 

text lena sjödin illuStrAtion tomas holmström foto sCa 

6 sca papergram no 4 › 2007

TänK dIG att du sitter på ett kafé och 

kopplar av med ditt favoritmagasin. En 

annons gör dig intresserad. Du tar upp 

din mobiltelefon, fotar av den tryckta 

koden på annonsen och får direkt i 

telefonen veta mer om produktens 

kvaliteter, pris och inköpsställen. Med 

några enkla knapptryckningar kan du 

till och med betala för den och få den 

hemskickad. Tekniken kallas hybridmedia 

och gör det möjligt att bygga in 

upplevelser och mervärden i de varumärken 

som marknadsförs i exempelvis 

magasinsannonser. 

digitalt mervärde 

I forskningsprojektet ”Paper IV” − fjärde 

generationens papper − på Mittuniversitetet 

i Sundsvall utmanas forskarna 

just nu av att hitta rätt sorts teknik och 

lämplig läsenhet för de nya pappersprodukterna. 

När det gäller vilka mervärden 

som kan adderas till läsupplevelsen är det 

bara fantasin som sätter gränser. 

− Vi ville veta hur vanliga människor 

ställer sig till hybridmedia i magasin, 

säger studenten Karin Baljeu som tillsammans 

med Elin Andersson gjort en 

attitydundersökning i ämnet. 

”Att länka magasinet till rörliga bilder, hologram 

och fler foton i den egna mobilen var några av 

önskemålen som kom fram.” 

KARIn BALJEu 

Uppfattas tekniken som negativ eller 

positiv? Vilka möjligheter och begränsningar 

finns i det egna användandet? 

Vilka funktioner önskar man sig i ett 

magasin? 

− De allra flesta är positiva. Det finns 

också en tydlig koppling till ålder. Unga 

människor kan lättare se fördelarna, säger 

Karin Baljeu, men framhåller att tekniken 

ska vara enkel och användarvänlig för 

alla. 

Undersökningen slår fast att mobiltelefonen 

är den självklara läsenheten. 

Mobilen är en naturlig del av vardagen 

och finns alltid till hands. 

− Att länka magasinet till rörliga bilder, 

hologram och fler foton i den egna 

mobilen var några av önskemålen som 

kom fram. 

Valfrihet viktig 

Samtidigt som det finns en nyfikenhet på 

framtida möjligheter vill många behålla 

magasinet i dess nuvarande form. Bläddrandet 

i sig har ett egenvärde. 

− Att läsa magasin är att unna sig något, 

säger Karin Baljeu. Man kryper upp 

i soffan och får en stund för sig själv. Vid 

det tillfället kanske man inte vill vara 

uppkopplad. 

Undersökningen pekar också på att 

det är just informationsnyttan snarare än 

säljfunktionen som uppfattas som positiv 

i hybridmedietekniken. Valfriheten är 

viktig − att inte tvingas ta del av det som 

erbjuds. 

− Till en början tror jag att hybridmedia 

fungerar bäst i magasin om teknik 

och it, säger Karin Baljeu. Där har målgruppen 

redan en hög teknisk mognad 

och är mottaglig för innovationer. 

S 

tomas unander på sCa r&d Centre 

utvecklar användningsområden för 

hybridmedia. 

papper och elektronik 

smälter samman 

med hybridmedia avses kombinationer av 

olika medier, innehåll och funktioner − i 

synnerhet konvergens mellan fiberbaserade 

produkter och elektroniska medier. utöver 

sina traditionella grafiska egenskaper förses 

tryckta produkter med koder, visuella effekter, 

sensorer och indikatorer. med hjälp av elektronik, 

optik och displayer kan detta ge papperet 

ytterligare en kommunikativ dimension. 

en utmaning för forskarna är att hitta rätt sorts 

överföringsteknik och den bästa läsenheten 

för de nya pappersprodukterna. mobiltelefon, 

trådlöst datachip och digital penna är några 

tänkbara avläsningsmetoder. 

forskningsprojektet ”Paper iv” vid fibre 

science and Communication network (fsCn) 

på mittuniversitetet i sundsvall har identifierat 

två intressanta tillämpningar av tryckt 

hybridmedieteknik − exklusivare magasin 

samt monumentala tryck som stortavlor 

och produktdisplayer. dessutom studeras 

allmänhetens attityder till hybridmedia. 

S 


4 2007

Lettlands starka lästradition grundlades långt innan landet blev 

självständigt för 6 år sedan. nu översvämmas kioskerna av 

hundratals tidningar och magasin – såväl moderna uppstickare 

som gamla trotjänare etablerade under sovjetisk tid. 

TexT Tadeusz Rawa foTo Rex/IBL 


LäSAndE LETTER h

ungrar efter nya titlar 

nyA TIdSKRIFTER tillkommer hela tiden 

på den lettiska marknaden, men även 

gamla långkörare klarar sig bra. Till de 

sistnämnda hör dagstidningen Neatkariga 

Rita Avize, landets andra dagstidning 

med riksspridning. Den har en upplaga 

på 40 000 exemplar och fanns redan på 

sovjetisk tid. 

Sedan dess har större delen av redaktionen 

bytts ut, men läsarna stannade 

kvar. 

− I Lettland finns ända sedan förkrigstiden 

och sovjettiden en stark tradition 

att läsa mycket. Folk är välutbildade och 

socialt aktiva, säger Anita Daukste, chefredaktör 

för Neatkariga. 

Hälften av upplagan säljs via prenumeration 

för 40 lats per år (cirka 500 

kronor) och hälften i kiosker och köpcentra. 

Lösnummerpriset är 0,40 lats (cirka 

fem kronor). Större delen av intäkterna 

kommer dock från reklam. 

överhettad ekonomi 

Tidningen tillhör i dag tidningshuset 

Mediju Nams, som ger ut en dagstidning 

och fem tidskrifter. Liksom i många 

andra före detta socialistländer privatiserades 

tidningen först genom att de 

anställda fick köpa aktier. Dessa köptes 

sedan snabbt upp av privata investerare, 

såväl inhemska som utländska. 

− De flesta tidningar i Lettland har en 

politisk profil. Vi är konservativa, säger 

Anita Daukste. Men precis som i alla andra 

demokratiska länder syns detta i redaktionella 

kommentarer på ledarsidan, 

men aldrig i nyheter och reportage. Och 

våra journalister ska inte vara medlemmar 

i politiska partier. 

Journalistyrket är – om inte lukrativt 

− så i alla fall hyfsat välbetalt i Lettland. 

Dessutom råder det brist på journalister, 

liksom på många andra yrkeskategorier, 

i den överhettade lettiska ekonomin. 

Därför pressas lönerna ständigt uppåt. 

En vanlig journalist på Neatkariga får 

klockan på klocktornet högt över Centralstationen 

i riga visar den nya tiden. 

400−500 lats i månaden efter skatt 

(5 500−6 500 kronor), men det finns 

medarbetare som tjänar det dubbla. 

Tidskriftsexplosion 

Om dagstidningsmarknaden i Lettland 

är ganska stabil − det finns mellan 25 och 

30 dagstidningar − så kan marknaden för 

tidskrifter beskrivas som en permanent 

explosion. Antalet beräknas ligga mellan 

250 och 300 och de ges ut av 15 till 

20 förlag. Det största tidskriftsförlaget 

heter Santa. 

− Vi startade i början av 1990-talet 

med en tidskrift. Varje år tillkom sedan 

ett par nya. Upplagan på de största, som 

oftast är damtidningar, ligger mellan 

70 000 och 90 000 exemplar, säger Maris 

Ancs, som sitter i företagets styrelse. 

− Och expansionen fortsätter. Folk vill 

läsa mer och har allt mer pengar. 

Lettland har i flera år haft en BNPtillväxt 

som nuddat eller överskridit 10procentnivån. 

I år förutspås en tillväxt 

”I Lettland finns ända sedan förkrigstiden och 

sovjettiden en stark tradition att läsa mycket. 

Folk är välutbildade och socialt aktiva” 

AnITA dAuKSTE 

på 9 procent. Detta i kombination med 

en inflation på över 6 procent gör att 

lönerna ökar starkt, medan priserna på 

tidskrifter står nästan stilla på grund av 

den starka konkurrensen. 

Tryckningen av Santas tidskrifter avspeglar 

den välintegrerade baltiska tryckerimarknaden 

– den sker såväl hemma i 

Lettland (Poligrafijas Grupa Mükusala 

− PGM) som i Estland (Kroonpress) och 

Litauen (Lietuvos Rytas). 

Gränsöverskridande profil 

Lettlands andra största tidskriftsförlag, 

Rigasvilni, ger ut tolv titlar inom allt 

från bilar och mode till sport och ungdomskultur. 

En av tidskrifterna (Pastaga) 

har både lettisk och ryskspråkig upplaga, 


4 2007 

S

Tidningsfakta 

Latvijas Avize 

– dagstidning med 

riksspridning, 

upplaga 50 000, 

profil: konservativ. 

Diena – dagstidning 

med riksspridning, 

upplaga 50 000, 

profil: liberal, ägd av 

svenska Bonnier. 

Dienas Bizness – daglig 

businesstidskrift, 

upplaga 12 000, ägd 

av svenska Bonnier. 

Republika lv – seriös 

samhällspolitisk tidskrift, 

sedan maj 2007 

och än så länge enbart 

som internetupplaga, 

www.republika.lv. 

WebbtipS om lettlAnd: 

www.president.lv 

www.mk.gov.lv 

www.state.gov/r/pa/ei/bgn/5378.htm 

www.abyznewslinks.com/latvi.htm 

www.latviatourism.lv 


"Vi arbetar på en starkt växande marknad, men också 

i stark konkurrens från såväl inhemska tryckerier som 

estniska och litauiska." 

VISVALdIS TROKSA 

sammanlagt 20 000 exemplar. Förlaget 

har en profil som liknar Santas och 

trycker sina tidskrifter i Lettland, Estland 

och Ryssland. 

Lettlands medlemskap i EU för tre och 

ett halvt år sedan ändrade inte mycket för 

Rigasvilni. 

− Det viktigaste var bättre logistik mellan 

de baltiska länderna och mindre köer 

vid gränserna, vilket är viktigt när tidskrifter 

trycks i grannländer, säger Aivars 

Auseklis, ekonomidirektör för förlaget. 

Det tredje största tidskriftsförlaget i 

landet heter Mediju Grupa Tops och är 

en del av Dienakoncernen, som i sin tur 

ägs av svenska Bonniers. 

− Det vi upplever just nu är en överhettning 

av ekonomin kombinerad med 

snabb löneökning och dramatisk brist på 

arbetskraft, säger Ivars Priede, ekonomidirektör 

för Mediju Grupa Tops. 

Förlagets nio tidskrifter − inom ämnesområden 

som hus och trädgård, heminredning, 

”gör det själv”, damtidningar med 

mera − trycks på PGM, som tillhör Dienakoncernen, 

samt estniska Kroonpress. 

− Fast vi är helt fria att välja vilket 

tryckeri vi vill, oavsett vem som äger det, 

påpekar Ivars Priede. 

Tryckeriet PGM, som till 85 procent 

ägs av det svenska förlaget Bonniers, 

startades i början av 1990-talet som ett 

reproföretag. Tre år senare tillkom tryckning 

av tidningar och först i fjol började 

PGM trycka tidskrifter. 

Internationell konkurrens 

Tryckeriet har drygt 70 anställda och 

ligger nära Rigas centrum. 

− Vi arbetar på en starkt växande 

marknad, men också i stark konkurrens 

från såväl inhemska tryckerier som 

estniska och litauiska, säger Visvaldis 

Troksa, vd för PGM. 

– Vår tryckeripersonal rekryterar vi i 

princip från gatan och sedan lär vi upp 

dem under en tid. Men det är inte så lätt 

att hitta folk i dagens Lettland då det 

råder stor brist på arbetskraft. Medarbetarnas 

löner varierar beroende på deras 

yrkeserfarenhet och kunnande och ligger 

i snitt på 7000 till 15 000 svenska kronor 

efter skatt, tillägger Troksa. 

Men inte bara personalen är en utmaning. 

− Vi letar hela tiden efter nya kunder 

och försöker förstå deras behov. Naturligtvis 

utvecklar vi också vår maskinpark.

Tidningspapper köper PGM hos 

svenska Holmen och SCA samt ryska 

Volga. Tidskriftspapperet kommer från 

SCA, Holmen och finska M-real. 

− De senaste åren har priset på ryskt 

papper gått upp till samma nivå som i 

Norden. De har även förbättrat kvaliteten 

på sina produkter, säger Visvaldis 

Troksa. 

− Men egentligen föredrar vi att göra 

affärer med skandinaver. Det är lättare 

att utveckla långsiktiga affärsrelationer 

med dem. 

Ryskspråkig bevakning 

Av Lettlands 2,3 miljoner invånare 

beräknas 800 000 tillhöra den ryska 

minoriteten och de läser företrädesvis 

ryskspråkiga tidningar och tidskrifter. 

LETTLAnd 

yta: 64 589 kvadratkilometer 

Andel skog: 45 procent 

folkmängd: 2,3 miljoner 

Språk: lettiska, ryska 

president: valdis Zatlers 

bnp per capita: 6 800 usd (70 000 kr) 

(2006) 

bnp-tillväxt år 2007 (prognos): 9 procent 

inflation år 2007 (prognos): 6,4 procent 

Snittlön januari 2005: 219 lats (2 750 kr) 

Snittlön juni 2007: 406 lats (5 200 kr) 

etnisk sammansättning: 

letter – 59 procent 

ryssar – 28,5 procent 

vitryssar – 3,8 procent 

ukrainare – 2,5 procent 

polacker – 2,4 procent 

huvudstad: riga, 730 000 invånare 

Andra större städer: daugavpils, liepaja, 

jelgava, jurmala, ventspils, rezekne. 

engelskspråkiga tidskrifter: 

Economist (lettisk upplaga) 

Baltic Times, Baltic Guide, Baltic Review 

– samtliga tre gemensamma för alla tre 

baltiska länderna. 

Just ryskspråkiga (ruskije) och inte 

ryska (rossijskije) ska dessa medier benämnas, 

påpekar Michail Soifer bestämt. 

Han är marknadsdirektör för Petits, ett av 

de två stora förlag som ger ut tidningar 

och tidskrifter på ryska. 

− De ges ut i Lettland, görs av lokala 

journalister och har ingenting med Ryssland 

att göra, säger Michail Soifer. 

Hans förlag ger ut en ryskspråkig 

dagstidning, sju veckotidningar, tio månadsjournaler 

och fyra reklamkataloger 

och är därmed lite större än konkurrenten 

Fenster. Dagstidningen Tjas, utgiven 

av Petits, är en av tre stora ryskspråkiga 

dagstidningar i Lettland. 

− Ryskspråkig press håller ställningarna, 

vilket märks på upplagorna på våra tidskrifter 

och tidningar, säger Michail Soifer. 

polsk tidskrift: 

Nasz Czas (gemensam för alla tre baltiska 

länderna). 

ryskspråkig press har en stark position i 

lettland, särskilt i riga där ryssar utgör hälften 

av befolkningen, och i landets andra stad 

daugavpils, där de är i majoritet. 

S 

de största ryskspråkiga dagstidningarna 

i riga: 

1. Vesti Sevodnia, upplaga 44 000, 

förlag: fenster. 

2. Tjas, upplaga 20 000, förlag: Petits. 

3. Telegraf, upplaga 6 000, förlag: Belokon. 

riga 

dessutom finns ryskspråkiga tidningar i 

daugavpils, jelgava, ventspils, rezekne. 

en gratistidning, 5 minut (Bonnierägda 

diena) i riga, har en lettisk version 

(upplaga: 45 000) och en ryskspråkig 

version (upplaga: 55 000). 

en mängd ryskspråkiga tidskrifter finns 

också, de flesta utgivna av förlagen fenster 

och Petits. 

alla dessa tidningar och tidskrifter ges 

ut av lokala, lettiska förlag. undantaget är 

veckotidningen MK Latvija, som ges ut i 

samarbete med mk (moskovskij konsomolets) 

i moskva. 


4 2007

FyRTORnET i Hamburg 

Tyska handelsföretaget Otto är först med att ge ut en 

FSC-certifierad katalog tryckt i rotogravyr. Otto är därmed 

pionjär på miljöområdet. 

text luise steinberger foto otto 

HAn KALLAR PROJEKTET för ett 

”fyrtorn”, som syns på långt håll. Olaf 

Dechow, som på Otto ansvarar för 

pappersrelaterade miljö- och samhällspolitiska 

frågor, har lett projektet med 

katalogen Markenguide. Den 68 sidor 

tjocka katalogen med en upplaga på 

över en miljon exemplar är den allra 

första FSC-certifierade katalog som 


framställts i rotogravyr. Rotogravyr ger 

hög glans och är väl lämpad för stora 

upplagor. Därför trycks många postorderkataloger 

i rotogravyr. 

– Otto har som princip att vara aktiva 

när det gäller uthålliga system. På katalogområdet 

kan vi göra en insats genom 

att stödja ett uthålligt skogsbruk. Vi vill 

att den här katalogen får en signaleffekt 

– vi vill statuera ett gott exempel, säger 

Olaf Dechow. 

Han hoppas att andra i branschen 

snart följer efter, och har noterat tecken 

som tyder på att detta redan är på gång. 

Miljöstämpel på hela kedjan 

Att göra en FSC-certifierad katalog är 

än så länge lite mer krävande än att

göra en traditionell katalog. För att 

hela trycksaken ska få certifikatet krävs 

att samtliga led i tillverkningskedjan är 

certifierade. I fallet Markenguide handlade 

det vid sidan av postorderföretaget 

självt om två pappersleverantörer och 

två tryckerier. SCA levererade papper 

till inlagan och Arma-Druckpapiere stod 

för omslagspapperet. Trycket av inlagan 

svarade Prinovis i Itzehoe för, och omslaget 

trycktes hos HO Persiehl. 

För SCA var det inget problem, eftersom 

företaget nästan uteslutande tillverkar 

papper som är FSC-certiferat. 

– Till Otto levererar vi SC-papperet 

GraphoGravure, som tillverkas vid SCA 

Graphic Laakirchen i Österrike, säger 

försäljningsdirektör Roland Reiß på 

SCAs tyska försäljningskontor. 

– Allt papper som vi levererar till 

Otto skulle kunna bära FSC-stämpeln. 

I den fortsatta produktionen blandas 

det dock ofta med icke-certifierade 

papperskvaliteter från andra leverantörer, 

så att slutprodukten inte får bära 

FSC-certifikatet. 

uthålligt och socialt ansvarstagande 

I tryckeribranschen har trenden att 

FSC-certifieras just börjat. De två tryckerier 

som deltagit i projektet tillhör 

pionjärerna. 

FSC står för Forest Stewardship 

Council. Det är en oberoende medlemsorganisation 

som samlar intressenter 

från skogs- och pappersindustrin, miljöorganisationer, 

fackföreningar och representanter 

för ursprungsbefolkningar 

kring samma bord. Tillsammans utarbetar 

de riktlinjer för ett uthålligt och 

socialt ansvarstagande skogsbruk. Detta 

vida och seriösa koncept är anledningen 

till att FSC tillhör ett av få miljöcertifieringssystem 

för skogsbruket som de 

stora internationella miljöorganisationerna 

har gett sitt gillande. Olaf Dechow 

förklarar att detta i sin tur är ett viktigt 

argument för Otto att använda sig just 

av detta miljöcertifikat: 

– De oberoende miljöorganisationerna 

iakttar vad vi gör. Miljöcertifikat 

som inte erkänns av dem saknar tro- 

”de oberoende miljöorganisationerna iakttar vad 

vi gör. Miljöcertifikat som inte erkänns av dem 

saknar trovärdighet i allmänhetens ögon.” 

OLAF dECHOW 

värdighet i allmänhetens ögon. Därför 

är vi inte hjälpta av att använda sådana 

miljömärkningar. Vi vill och måste vara 

trovärdiga när det gäller miljöarbetet. 

– Anledningen är att konsumenterna 

intresserar sig för miljöfrågor först när 

ett företag råkar ut för dåliga rubriker 

i miljösammanhang. I vårt fall skulle 

kunderna reagera med att låta bli att 

handla hos Otto. Projekt som det här 

gör att konsumenterna ser oss i positiv 

dager. Otto har en bra image vad gäller 

uthållighet. 

Detta styrks av att både Världsnaturfonden 

WWF och Greenpeace har 

uppmärksammat projektet i positiva ordalag. 

Enligt Otto använder sig till och 

med WWF av katalogen Markenguide 

som exempel. Man visar upp den för 

andra för att påpeka att det faktiskt är 

möjligt att göra FSC-certifierade trycksaker 

i stora upplagor. 

Volymerna saknas 

Markenguide är dock bara en början. 

Det kommer att dröja innan Otto kan 

trycka sin tegelstenstunga huvudkatalog 

med FSC-certifikat. Förutsättningarna 

saknas helt enkelt i pappersbranschen. 

Olaf Dechow förklarar varför: 

– Det är sex till sju pappersleverantörer 

och lika många tryckerier som 

är involverade i tillverkningen av vår 

huvudkatalog. Att få med alla dessa i 

en och samma ”FSC-båt” är svårt. Vi 

är beroende av att tillräckliga volymer 

certifierat papper erbjuds och att tryckerierna 

är certifierade. 

Så ser det inte ut i dag. SCA skulle 

inte ensamt klara av att leverera allt 

papper till ett så stort projekt. Andra 

leverantörer behövs. 

– Och så länge pappersleverantörer, 

exempelvis i Finland, inte har ställt 

om till FSC, blir det svårt att få fram 

tillräckliga pappersvolymer, säger Olaf 

Dechow. 

Men han tror bergsfast på att det 

kommer att bli möjligt i framtiden. 

– Det här är en liten planta som växer 

till sig. Men alla vet hur det är med träd 

– de växer inte till himlen på ett år. Det 

tar sin tid, men det går framåt. 


4 2007 

S

Smidigare tryckbeställning 

med internationell 

färgstandard 

För att förenkla och kvalitetssäkra 

leveransen mellan design och tryck har 

norges fem ledande heatset-tryckerier 

enats om en gemensam färgprofil. Efter 

noggrann utvärdering föll valet på den 

redan etablerade ISO-standarden. 

TexT Susanna Lidström foTo Leif Milling 

24 sca papergram no 4 › 2007

BILdERnA äR TAGnA, texten skriven 

och den grafiska formgivaren har lagt 

sista handen vid det tryckfärdiga digitala 

originalet. Men hur färdigt är det egentligen? 

Länge har beställare av trycksaker 

behövt tampas med en rad inställningar 

för att anpassa sin leverans av filer till 

varje tryckeris specifika färgprofil. Färgprofilen 

definierar vilket färgspektrum 

tryckpressen kan återge och hur den 

ursprungliga bilden kommer att se ut på 

papperet efter tryckningen. 

På senare år har efterfrågan på en 

standardiserad färgåtergivning ökat, och 

i Norge bestämde sig heatset-branschen 

för att gemensamt göra något åt saken. 

Satsningen inleddes 2005 och drevs av 

Institutet för grafiska medier med Tom 

Johansen som projektledare. 

− Det började som en del i ett forskningsprojekt 

för kvalitetssäkring av 

digitala processleveranser från design 

till tryck. Inom detta var färgstyrning 

en viktig komponent, berättar Tom 

Johansen, som numera är verksam vid 

bransch- och arbetsgivarorganisationen 

NHO Grafisk. 

nej till nationell profil 

Två fullskaliga test på bestruket och obestruket 

papper gjordes på alla fem heatset-tryckerier 

som deltog i projektet. Den 

ursprungliga tanken var att framställa en 

gemensam nationell färgprofil som alla 

tryckerier i Norge kunde använda. 

− För kunden handlar det om att 

slippa tänka på vilken profil som används. 

Tidigare var det så att om en 

reklambyrå tryckte en annons i fem tidningar, 

vid fem olika tryckerier, fick de 

ställa in sina processleveranser efter fem 

olika färgprofiler, säger Tom Johansen. 

Under projektets gång upptäcktes 

dock att en egen norsk standard inte var 

den bästa lösningen. 

− Vår hypotes var att en genomsnittlig 

nationell färgprofil skulle vara bättre än 

en internationell som var lagd efter vissa 

testtryckeriers tryck. Men den hypotesen 

visade sig inte stämma. Vi valde i stället 

att använda en internationell ISO-standard. 

Den gav bäst likhet mellan provtrycken 

och bäst subjektiv upplevelse av 

universella färgtoner, till exempel hur 

hudtoner återges i tryck. Det finns igenkännbara 

indikatorer för hur människor i 

vår kultur uppfattar dessa, förklarar Tom 

Johansen. 

Valet av ISO-standarden grundade 

sig på en omfattande utvärdering gjord 

av grafiska institutionen vid högskolan i 

Gjövik norr om Oslo. 

− Forskarna gjorde både en objektiv 

mätning med fotospektrometer och en 

subjektiv färgevaluering där såväl vanligt 

Oslo som med sina två heatset-pressar 

trycker cirka nio miljarder sidor per år. 

Morgan Brenden, grafisk ingenjör vid 

tryckeriet, förklarar att användandet av 

den gemensamma färgprofilen innebär 

såväl en förenkling som ökad valfrihet 

för beställaren: 

− Kunden lägger in i sin processplan 

att ISO-standarden ska användas 

vid konverteringen från det färgsystem 

som ligger i det grafiska formgivningsprogrammet 

till det system som tryckpressen 

arbetar efter. Om man vill byta 

tryckeri används samma original utan 

ändrade inställningar. 

− Våra kunder som använder ISOstandarden 

kan dessutom skicka sina 

filer till tryckerier i andra länder som 

använder samma standard − och få ett 

tryck med samma färgåtergivning som 

här hemma. Tidigare kunde det bli stora 

variationer i resultatet mellan olika 

tryckerier, säger Morgan Brenden. 

Han poängterar också att den 

gemensamma färgprofilen ger stora 

”Våra kunder som använder ISO-standarden kan 

dessutom skicka sina filer till tryckerier i andra länder 

som använder samma standard − och få ett tryck med 

samma färgåtergivning som här hemma.” 

MORGAn BREndEn 

folk och branschexperter deltog, säger 

Tom Johansen. 

Enklare för kunden 

Nu är forskningsprojektet avslutat och 

standarden är sedan ett år införd vid de 

fem heatset-tryckerier som deltog. Ett av 

dem är Hjemmet Mortensen Tryckeri i 

fördelar för nya kunder som vill göra 

ett provtryck. 

− Nu kan vi enkelt göra en testkörning 

på en digital tryckmaskin som visar 

ganska exakt hur trycket blir i det färdiga 

magasinet efter tryckningen. Typiskt 

för heatset-branschen är att provtryck är 

dyra. Samarbetet sprider kostnaderna på 


4 2007 

S

flera tryckerier. Och för kunderna blir 

det bättre förutsägbarhet, säger Morgan 

Brenden. 

Kalibrerad tryckutrustning 

Både han och Tom Johansen poängterar 

att det fortfarande är en komplicerad 

process att hantera hur papper och färger 

uppför sig vid olika förhållanden i en 

tryckpress. Det gäller att ha koll på alla 

led i färgstyrningen. Men tanken med 

standardiseringsprojektet var att avlasta 

kunden från denna komplexitet. 

− Beställaren ska inte behöva ha 

specifik kunskap om varje tryckeri. 

Det ska vara tryckeriets jobb att se till 

att färgåtergivningen är förutsägbar 

och densamma oavsett vilket tryckeri 

som anlitas. Men även för tryckerierna 

innebär den gemensamma färgprofilen 

en förenkling. Nu har de en absolut 

standard att kalibrera sin utrustning 

till, säger Tom Johansen och tillägger att 

projektet har haft en dramatisk effekt på 

kvalitetssäkringen: 

− Det blir betydligt färre diskussioner 

om tryckresultat än tidigare. 

Samarbete över gränserna 

projektgruppen som arbetat med 

standardisering av färgprofiler i norge 

deltar också i ett motsvarande internationellt 

forum, ghent Pdf Workgroup, 

som bland annat hjälper organisationer 

inom den grafiska industrin att sätta isoprofiler 

i praktiskt arbete. 

läs mer på www.gwg.org. mer om det 

norska projektet på www.rotasjon.no. 


S 

KRönIKA 

Hur grön är din tidning? 

RELIGIOn efter år 2000 handlar inte 

om himlen utan om jorden. Och som 

med alla religioner finns det människor 

som bara slår följe och utan att blinka 

accepterar doktrinerna. Men det finns 

också folk med avvikande uppfattningar, 

som tror på alternativa sätt 

att lösa miljöproblemen. Vi har fundamentalisterna, 

som kräver drastiska 

åtgärder, och tvivlarna, som ifrågasätter 

att människan är orsak till den globala 

uppvärmningen. 

Men få vågar trotsa det politiska, 

kommersiella och sociala grupptrycket. 

Och i detta sammanhang vill publicister 

uppfattas − tydligt och klart − som 

banerförare för den gröna religionen. 

Soja i tryckpressen 

En svaghet ligger i papper − och tryckfärg. 

Kina är inget undantag. Jag fick 

förra månaden en förfrågan från en kinesisk 

förläggare som vill utföra jobb i 

Storbritannien. Böckerna måste tryckas 

på 100 procent återvunnet papper och 

endast tryckfärg av soja fick användas. 

Många brittiska tryckerier har använt 

vegetabilisk tryckfärg det senaste 

decenniet, men inte nödvändigtvis 

av soja. Det kanske påverkar smaken 

på våra traditionella ”fish and 

chips” som rullas in i tidningspapper! 

HarperCollins UK producerar 

numera sina pocketböcker av papper 

som uppfyller kraven från Forest 

Stewardship Council (FSC). 

återvunnet papper efterfrågas 

Under de senaste 18 månaderna har 75 

procent av alla förfrågningar som jag 

som konsult åt tidningshus och förlag 

fått in varit med önskan om återvunnet 

papper. För tre år sedan var siffran 

5 procent. 

Enligt en rapport från HarperCollins 

anser 75 procent av alla bokköpare 

att fler böcker bör tryckas på återvunnet 

papper. Studentpress känner trycket 

från miljömedvetna studenter och an- 

stränger sig för att uppfattas som miljömedvetna. 

Risk för fel beslut 

Jag hör mycket okunnig kritik mot pappers- 

och massabruk, och en tes är att 

det är miljövidrigt att använda träd för 

pappersmassa. Man struntar helt i vad 

som kan hända med den mark som inte 

längre används för skog, eller att förläggare 

inte är så petiga med att producera 

titlar som nästan ingen vill läsa. 

Faran med okunnig kritik och att 

brösta sig med miljömedvetande är att 

det kan leda till beslut som inte har med 

fakta att göra. 

Vi ska ha dåligt samvete för miljöfarliga 

utsläpp. Varje dag kan vi läsa om 

det i varenda tidning, varenda tidskrift. 

Pappersindustrin måste få ordning 

på sin pr och tala om för allmänheten 

hur det ligger till. Det behövs en enad 

front. Folk på pappersbruk måste lära 

sig att förklara hur papper blir till. Det 

kan kännas mysigt att presentera sig 

som miljömedveten, men den linjen kan 

också underbygga fördomar och leda till 

beslut som bygger på felaktiga förutsättningar. 

Också våra regeringar behöver 

bli bättre informerade. 

Colin Walsh 

Colin WAlSh är författare och konsult åt flera 

tidningshus, förlag och distributörer. han har 

fått fellow-utmärkelsen som vd på institute of 

directors och är vd för iP3 (institute for Paper, 

Printing and Publishing). Colin Walsh är medlem 

i brittiska arbetslivstribunalen, författarförbundet, 

skådespelarnas fackförbund och ordförande i 

publicistklubben Cambridge association. 

S 

foto Privat

Marknadskommunikation fungerar lokalt. 

Kulturskillnader och olika konsumtionsmönster 

gör att människor behöver 

tilltalas på olika sätt i olika länder. Av 

den anledningen grundade Al Moffatt, 

tidigare chef för den internationella 

reklambyrån Ogilvys kontor i USA, ett 

nätverk av oberoende reklambyråer i hela 

världen. I stället för att vara dotterbolag 

till en koncern samarbetar företagen 

inom Worldwide Partners på ett mera 

otvunget sätt. Just nu ingår 83 byråer i 

43 länder i nätverket. 

text luise steinberger 

nätverk framtidens byråmelodi 

brödpåsar och kaffemuggar 

uppmanar till tidningsläsning 

den tySkA tidningSdiStributörSföreningen Presse grosso 

har hittat nya vägar att komma närmare läsarna. när kunden på morgonen 

står hos bagaren och köper sina frukostfrallor så ska dessa slås 

in i papperspåsar som uppmanar mottagaren att gå till tidningskiosken 

intill och skaffa en morgontidning – att konsumeras med frallorna. likaså 

ska kaffemuggarna i de mycket omtyckta tyska stå-kaféerna förses med 

reklam för dagstidningar. 

omsättningen inom tidningsdistributionsbranschen i tyskland sjönk 

under första halvåret 2007 med 6,5 procent. 

norSkt tryCkeri 

bäSt i världen på jdf 

det norSkA tryCkeriet PdC tangen utsågs i slutet av september 

till bästa företag att utnyttja jdf i sin verksamhet. Priset delades ut 

av CiP4-kommittén inom ramen för en fackmässa i japan, rapporterar 

AGI-news. 

jdf (job definition format) är ett dataformat under utveckling som 

är tänkt att fungera som länk mellan de olika arbetsstegen inom hela 

produktionskedjan av en trycksak, från text och bildframställning via 

samtliga tryckeriets processer till bokbinderi och distribution. formatet 

utvecklas av CiP4-kommittén där en lång rad berörda företag från 

hela branschen är representerade. 

S 

S 

− De stora globala varumärkena måste 

lära sig att föra rätt konversation på rätt 

sätt i varje land. Företagen kan inte längre 

bestämma över sina varumärken genom att 

trycka ut ett budskap till alla. I oberoende 

nätverk har varje enskild byrå större makt 

och mer fokus på den lokala marknaden än i 

stora internationella byråkoncerner, sade Al 

Moffatt enligt Dagens Media på nätverkets 

Europamöte i Stockholm. 

högtflygAnde 

reklAmplAner 

Titta från flygplansfönstret nästa gång du landar i London 

(Heathrow), Paris, genève, atlanta, Los angeles, 

Tokyo eller abu Dhabi. Det brittiska reklamföretaget 

ad-air lär ha köpt tomter bredvid landningsbanorna 

till dessa flygplatser. Där planerar man att sätta upp 

20 000 kvadratmeter stora annonser som passagerarna 

ska titta på vid inflygningen. 

Källa: ftm 

e-pappersförsök 

uppskjutet 

Trender 

i november skulle flera svenska dagstidningar börja testa 

papperslöst tidningsläsande. tanken var att ett tiotal läsare 

av Sundsvalls Tidning, Aftonbladet, Göteborgs-Posten och 

Sydsvenska Dagbladet skulle få läsa sin tidning på elektroniskt 

papper. 

men projektet skjuts upp, antagligen ett par år framåt i tiden. 

orsaken är enligt Medievärlden att såväl den speciella läsplatta 

som behövs, som de redaktionella system som är nödvändiga 

för att få e-läsandet att fungera, i dagsläget är för dyra. 

Sundsvalls Tidning har, som Papergram rapporterat tidigare, 

testat läsande med e-papper i en egen försöksgrupp. 

testdeltagarna visade sig uppskatta de nya möjligheterna. 

S 

S 


4 2007 

S

Papperskonst i juletid 

Skimrande krubbmiljöer med änglar, risbönder och 

snö – allt i genuin pappersmassa. Krubbtraditionen 

har starka rötter i Salento i södra Italien, där hantverket 

kring cartapesta blir allt mer konstnärligt. 

text maria Carlqvist foto Beatrice arcano, giuseppe Botrugno 

dEn SOM KOMMER till staden Lecce i 

syditalienska Salento i juletid, möts av de 

magnifika och fantasifulla julkrubborna 

med figurer i cartapesta. Materialet som 

vi känner bättre som papier-maché är 

stadens stolta hantverkskonst och sysselsätter 

fortfarande många yrkesmän. 

− Julkrubborna i cartapesta är en flera 

hundra år gammal tradition och utförs i 

alla färger och former, säger Giovanni 

Guadalupi, regional turistguide i Apulien. 

Ju rikare familj, desto större är deras 

julkrubba. Många familjer utökar och 

förnyar sin krubba varje år, med växande 

landskap av belysning, konstsnö, snurrande 

väderkvarnar och porlande vattenfall. 

I kärnan finns Josef, Maria och 

Jesusbarnet, liksom änglar och tre vise 

män. Men här finns också ortsbefolkningen 

i dockform som speglar livet som 

det en gång var i det gamla Salento. 


− Typiskt för cartapestafigurerna är 

att de aldrig är statiska utan dynamiska, 

i rörelse. Det kan vara änglar, helgon 

och vanliga människor – herdar med får, 

bönder som bär risknippen och slaktaren 

med kniv, berättar Giovanni Guadalupi. 

Hantverk går i arv 

Pappersmassans formbarhet i kombination 

med det låga produktionspriset 

har gjort den till ett attraktivt material 

för Leccekonstnärerna allt sedan renässansen. 

Metoden är enkel men kräver 

hantverksskicklighet. Tidningspapper 

strimlas, blandas i vatten och mixas med 

mjölklister. Figurerna träs på järnspett, 

torkas och målas i lysande färger. Vissa 

får ansikte, huvud och armar av lera. 

Leksaker, masker, blommor och bröllopsmaskotar 

är andra objekt som görs 

i cartapesta. 

Marco Epicochi, 33 år, har sin bodega 

intill domkyrkan, där en staty av ”den 

goda påven” Papa Giovanni XXIII, tar 

form under hans flinka fingrar. Samtidigt 

strömmar beställningarna av julkrubbor 

in – herdar, helgon och madonnor ska bli 

färdiga till den stora högtiden. 

− Jag blev hängiven redan som barn när 

jag såg mina farföräldrar arbeta i bodegan. 

De lärde sig yrket av sina farföräldrar. Det 

är ett släktarv som inte alltid är så lätt att 

förvalta i modern tid, men jag jobbar driven 

av intresset, säger Marco Epicochi. 

Se upp för piratkopior 

Vid den årliga krubb- och dockmarknaden 

på Lecces piazzor den 13−24 december säljs 

cartapestafigurer i alla storlekar och former. 

Buda och njut − men se till så att du 

får rätt kvalitet. Piratkopior finns i omlopp, 

där pappersmassan har ersatts av snabbproducerad 

plast. En äkta cartapestafigur 

är självklart av carta − papper. 

S

Tidningar i den virtuella världen - SCA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?