Hur tänds ljuset i tunneln? – vägar ur den - Global Utmaning
Hur tänds ljuset i tunneln? – vägar ur den - Global Utmaning
Hur tänds ljuset i tunneln? – vägar ur den - Global Utmaning
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kan man spara sig <strong>ur</strong> krisen?<br />
I ett liknande läge som det nuvarande ställde sig <strong>den</strong> dåvarande<br />
svenske finansministern Ernst Wigforss för drygt åttio år sedan<br />
frågan: ”Har vi råd att inte arbeta?” Vänder vi frågan får <strong>den</strong> samma<br />
innebörd: kan man spara sig <strong>ur</strong> krisen? Vi vet h<strong>ur</strong> svaret på<br />
<strong>den</strong>na fråga så småningom kom att utmejslas. Med hjälp av det<br />
som brukar kallas keynesiansk anti-cyklisk efterfrågepolitik blev<br />
svaret nej. För att få hjulen att rulla igen efter sammanbrottet<br />
på Wall Street 1929, när e<strong>ur</strong>opeiska banker började kollapsa efter<br />
1930 och de effekter på <strong>den</strong> reala ekonomin detta ledde till, måste<br />
efterfrågan få öka. Den enda aktör som på ett kraftfullt ansågs<br />
kunna skapa en sådan förutsättning var staten och de offentliga.<br />
Det recept som så småningom kom att accepteras både av ekonomer<br />
samt finansministrar var därför att man måste tillåta minus<br />
i budgeten under dåliga år för att sedan när konjunkt<strong>ur</strong>en gick i<br />
topp dra in köpkraft genom att banta de offentliga utgifterna (ett<br />
av problemen var väl att man aldrig kom att göra det senare, vilket<br />
skapade ett konstans inflationstryck under årtion<strong>den</strong>a efter 1950).<br />
Men vad man nu i E<strong>ur</strong>opa gör är det rakt motsatta i förhållande till<br />
vad Keynes förespråkade (både i USA och Kina fortsätter man dock<br />
i praktiken att följa <strong>den</strong> gamla mästaren!). Rapporter om kraftiga<br />
nedskärningar i EU-ländernas budgetar har duggat mycket tätt<br />
allt sedan 2009 men har nu ytterligare intensifierats i styrka. Rent<br />
generellt tycks sambandet klart mellan nivån av statsskuld och<br />
budgetunderskott å ena sidan och omfattningen av neddragningarna<br />
av offentliga utgifter å <strong>den</strong> andra. När det gäller skuldbördan<br />
ligger Grekland i topp medan de nordiska länderna ligger lägst.<br />
Med tanke på det högt uppskruvade tonläget när det gäller <strong>den</strong><br />
spanska ekonomin är det kanske underligt att detta lands samlade<br />
statsskuld är relativt låg (66 procent). Man kan fråga sig vad<br />
ökade neddragningar av offentliga utgifter betyder i detta land<br />
som har en arbetslöshet på 21,3 procent idag och ett kapacitetsutnyttjande<br />
i industrin som ligger betydligt under genomsnittet i<br />
E<strong>ur</strong>opa (71,6 procent mot 79,0 procent). Den nya borgerliga span-<br />
27
Change language