Hur tänds ljuset i tunneln? – vägar ur den - Global Utmaning
Hur tänds ljuset i tunneln? – vägar ur den - Global Utmaning
Hur tänds ljuset i tunneln? – vägar ur den - Global Utmaning
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den utlösande faktorn var otvivelaktigt att de amerikanska myndigheterna<br />
tillät Lehman att gå i konk<strong>ur</strong>s. Men mera långsiktigt<br />
handlade det om en bubbla som blåsts upp långt före 2008. De<br />
flesta gör idag bedömningen att ett ökande lättsinne smugit sig<br />
in sedan åtminstone sedan slutet av 1980-talet när det gällde att<br />
ta stora finansiella risker. Detta lättsinne var särskilt utbrett i<br />
USA, men kan också återfinnas på annat håll (<strong>den</strong> omfattande<br />
bankutlåningen i Sverige under sent 1980-talet skulle kunna vara<br />
en parallell). För USA:s del hade detta lättsinne förstärkts genom<br />
<strong>den</strong> kraftigt stimulerande penningpolitik med låga räntor som bedrevs<br />
av <strong>den</strong> amerikanska centralbanken, Federal Reserve (FED)<br />
under ledning av Alan Greenspan. Och detta samtidigt med att<br />
landet tillät sig självt att bygga upp väldiga underskott i sin budget<br />
och handel med omvärl<strong>den</strong> 2 . Orsaken till detta var förstås flera.<br />
Underskotten i budget handlade i första hand om de militära<br />
åtagan<strong>den</strong> som USA tagit på sig, särskilt efter 11 september 2001.<br />
Att låga räntor och en lättsinnig utlåningspolitik fick fortgå måste<br />
ses i perspektivet av att en form ”privatized keynesianism” som<br />
inleddes redan under Clinton-perio<strong>den</strong> på 1990-talet starkt understöddes<br />
av myndigheterna vilka såg detta som ett bra sätt att<br />
hålla uppe konjunkt<strong>ur</strong>en genom inhemsk konsumtion. Clintons<br />
administration lyckades under detta årtionde att pressa tillbaka<br />
budgetunderskottet en hel del genom att spara på offentliga utgifter<br />
<strong>–</strong> men tillät istället <strong>den</strong> privata konsumtionen att expandera<br />
via ökad kreditgivning till hushållen 3 .<br />
Förvisso kan man välja ett ännu längre historiskt perspektiv. Varje<br />
finansiell kris har sina särskilda egenheter men delar också mycket<br />
gemensamt med föregångarna. Carmen Reinhardt och Kenneth<br />
Rogoff förtecknar i sin studie av finanskrisernas historia hundratals<br />
allvarliga finansiella bubblor sedan medelti<strong>den</strong> 4 .<br />
—————————————————————————————————————————————————————————<br />
2 Paul Krugman,The Ret<strong>ur</strong>n of Depression Economics, s. 142ff.; Niall Ferguson, The Ascent of Money. A<br />
Financial History of the World. London:Penguin 2009, s.333ff.<br />
3 Wolfgang Streeck, ”The Crisis in Context. Democratic Capitalism and Its Contradictions.”<br />
MPlfG Discussion Paper 11/15<br />
4 Carmen Reinhardt och Kenneth Rogoff, This Time is Different. Eight Cent<strong>ur</strong>ies of Financial Folly.<br />
Princeton: Princeton University Press 2009.<br />
10