Hur tänds ljuset i tunneln? – vägar ur den - Global Utmaning
Hur tänds ljuset i tunneln? – vägar ur den - Global Utmaning
Hur tänds ljuset i tunneln? – vägar ur den - Global Utmaning
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Är neddragningar <strong>den</strong> enda vägen?<br />
-<strong>vägar</strong> ut <strong>ur</strong> <strong>den</strong> nuvarande krisen.<br />
Torsdagen <strong>den</strong> 8 mars 2012 var en minnesvärd dag. För det flesta<br />
gick <strong>den</strong> kanske förbi som <strong>den</strong> årliga kvinnodagen<strong>–</strong> men knappast<br />
för medborgarna i landet Grekland. Klockan nio på kvällen<br />
var satt som dead-line för berörda banker och andra finansieringsinstitut<br />
att acceptera det ackord som uppsatts för en nedskrivning<br />
av landets enorma skuldbörda. Om inte en stor del av fordringsägarna<br />
<strong>–</strong> åtminstone 65 procent men helst en betydligt större andel<br />
- kunde tänkas acceptera skulle Grekland inte erhålla det nödlån<br />
på 130 miljarder E<strong>ur</strong>o som kompromissats fram mellan EU:s medlemsländer<br />
och <strong>den</strong> Internationella Valutafon<strong>den</strong>. Strax innan<br />
tidsfristen runnit ut kunde det meddelas att en majoritet av Greklands<br />
fordringsägare hade fått bita i det s<strong>ur</strong>a äpplet <strong>–</strong> förmodligen<br />
med argumentet att med en statsbankrutt skulle de få tillbaka<br />
ännu mindre av sina utlånande medel. Ett nej hade med all sannolikhet<br />
även fått en rad oförutsägbara konsekvenser. Värst hade<br />
förstås Grekland och grekerna drabbats. Vilka effekter en statsbankrutt<br />
hade haft för <strong>den</strong> finansiella sektorn i det övriga E<strong>ur</strong>opa,<br />
för E<strong>ur</strong>on och hela EU kan man bara spekulera i.<br />
De senaste åren har inneb<strong>ur</strong>it en utomor<strong>den</strong>tligt t<strong>ur</strong>bulent period<br />
i E<strong>ur</strong>opas, ja i hela värl<strong>den</strong>s ekonomiska historia. Sedan 2008 har<br />
vi gått från akut finanskris till sysselsättningskris och nu även<br />
skuldkris. Svaret från politikernas sida var till att börja med att rekapitalisera<br />
bank- och finanssektorn med summor med så många<br />
nollor att de knappt gick att räkna. Finansmarkna<strong>den</strong> skulle inte<br />
få kollapsa på ett sätt som förde tankarna till Wall Street 1929 och<br />
<strong>den</strong> efterföljande långa depressionen under 1930-talet. Den gamle<br />
Keynes tycktes kunna lyftas fram <strong>ur</strong> malpåsen och komma till<br />
heders igen. De finansiella hjulen skulle fortsätta rulla och efterfrågan<br />
hållas uppe. Men därefter hände något. För en rad länder<br />
innebar 2009 minskade skatteintäkterna och kostnaderna ökade<br />
för en kraftigt stigande arbetslöshet samtidigt som utgifterna för<br />
att re-kapitalisera bankerna ledde till stigande uppgifter. Länder<br />
7
Change language