22.09.2013 Views

Skånes bönder och gröna företagare - LRF

Skånes bönder och gröna företagare - LRF

Skånes bönder och gröna företagare - LRF

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Skånes</strong> <strong>bönder</strong><br />

<strong>och</strong> <strong>gröna</strong> <strong>företagare</strong><br />

– som gör den skånska landsbygden levande


2<br />

<strong>LRF</strong> SKÅNE 2012<br />

Den levande skånska landsbygden<br />

En levande landsbygd påverkar <strong>och</strong> berör oss alla. På landet finns de förutsättningar<br />

som krävs för att ta fram den mat vi äter. På landet finns den viktiga <strong>och</strong> värdefulla<br />

åkermarken som gör det möjligt att odla <strong>och</strong> ha djurhållning.<br />

I Skåne har vi dessutom det<br />

extra bra, då här finns tillgång till<br />

mycket bra åkermark. Då är det<br />

inte så konstigt att <strong>Skånes</strong> <strong>bönder</strong><br />

står för nästan hälften av Sveriges<br />

livsmedelsproduktion. Åkermarken<br />

är basen för en hel sektor i<br />

skånskt näringsliv som omsätter<br />

mer än 200 miljarder kronor <strong>och</strong><br />

sysselsätter 62 000 människor som<br />

bland annat producerar, förädlar<br />

<strong>och</strong> förpackar mat.<br />

I Skåne finns 9 300 lantbruksföretag<br />

som i genomsnitt brukar<br />

48 hektar (en normal fotbollsplan<br />

är ungefär 0,7 hektar) där<br />

man odlar framförallt spannmål,<br />

raps, sockerbetor <strong>och</strong> potatis.<br />

En annan viktig gröda är vall<br />

som bland annat torkas <strong>och</strong> används<br />

som mat till djur.<br />

Men på landsbygden finns också<br />

många fler <strong>företagare</strong>. Företagare<br />

som arbetar med jord,<br />

skog, trädgård <strong>och</strong> landsbygdens<br />

miljö som bas. Engagerade<br />

<strong>företagare</strong> som med omsorg för<br />

djur <strong>och</strong> natur gör det möjligt<br />

att vi kan välja svensk mat med<br />

kvalité i affären.<br />

I denna broschyr möter du ett<br />

axplock av duktiga skånska <strong>bönder</strong><br />

<strong>och</strong> <strong>företagare</strong> som berättar<br />

om sin vardag <strong>och</strong> delar med sig<br />

av sina bästa recept.<br />

Håll till godo!<br />

FAKTA OM SKÅNSKA<br />

LANDSBYGDSFÖRETAGARE<br />

Det finns 9 300 lantbruksföretag<br />

i Skåne (= de som har<br />

över 2 hektar åker). I genomsnitt<br />

brukar varje företag 48<br />

hektar åker. Odling av spannmål,<br />

raps, vall, sockerbetor<br />

<strong>och</strong> potatis dominerar.<br />

I Skåne finns också många<br />

<strong>företagare</strong> som producerar<br />

frukt <strong>och</strong> grönt.<br />

Det finns ungefär<br />

• 2 700 nötköttsföretag<br />

med i snitt 20 djur<br />

• 500 mjölk<strong>företagare</strong>,<br />

med i snitt 60 kor<br />

• 450 fjäderfä<strong>företagare</strong><br />

• 400 gris<strong>företagare</strong><br />

• 750 <strong>företagare</strong> inom<br />

trädgårdsodling<br />

Fakta från Jordbruksstatistisk<br />

årsbok 2011, SCB


<strong>LRF</strong> SKÅNE 2012 3


OM SPANNMÅL<br />

4<br />

<strong>LRF</strong> SKÅNE 2012<br />

Det växande skafferiet<br />

Människan har bakat bröd i flera tusen år <strong>och</strong> spannmålsodling har varit<br />

viktig för människans matförsörjning. Idag odlar vi mycket spannmål i Sverige.<br />

Till spannmål räknas bland<br />

annat vete, korn, råg <strong>och</strong> havre.<br />

För att kunna äta spannmål måste<br />

man mala <strong>och</strong> bereda det så att<br />

det blir gryn <strong>och</strong> mjöl som vi kan<br />

använda i matlagning. Av spannmål<br />

gör man också makaroner<br />

<strong>och</strong> spagetti.<br />

Naturlig näringskedja<br />

Spannmålsodling är även viktig<br />

för att förse gårdens djur med<br />

mat <strong>och</strong> strö. Därefter blir en del<br />

av djuren mat till oss. En naturlig<br />

näringskedja där varje del är<br />

FAKTA<br />

I Skåne bor drygt 1,2 miljoner människor. De flesta i Skåne är<br />

bosatta i en tätort, <strong>och</strong> endast 11 procent bor på landsbygden.<br />

Landytan i Skåne är drygt 1 miljon hektar <strong>och</strong> cirka 80 procent<br />

används till jord­ <strong>och</strong> skogsbruk.<br />

Läs mer på: www.landskapsobservatoriet.se<br />

viktig. Att Sveriges <strong>bönder</strong> odlar<br />

spannmål, oljeväxter <strong>och</strong> producerar<br />

kött <strong>och</strong> mjölk innebär att<br />

du kan njuta av öppna landskap,<br />

fält <strong>och</strong> hagar med betande kor.<br />

Utan betande djur växer fält<br />

<strong>och</strong> åkrar igen.<br />

Svenska <strong>bönder</strong> är kända för att<br />

bedriva jordbruk med omsorg<br />

<strong>och</strong> inte utsätta naturen för<br />

onödiga påfrestningar. Sverige<br />

har en låg <strong>och</strong> försiktig användning<br />

av bekämpningsmedel<br />

jämfört med övriga Europa.<br />

BONDENS ÅR:<br />

PLÖJA<br />

På våren eller hösten, plöjer<br />

bonden för att bereda jorden<br />

för sådd. Innan man plöjer<br />

kan man behöva gödsla för<br />

att tillföra näringsämnen till<br />

jorden så att det växer bra.<br />

DAGS ATT SÅ<br />

De frö man sår i jorden kalllas<br />

för utsäde. Utsädet är<br />

kontrollerat så att det är<br />

friskt<strong>och</strong> växer bra.<br />

DET VÄXER<br />

När fuktighet <strong>och</strong> temperatur<br />

i jorden blir den rätta gror<br />

fröet, <strong>och</strong> det tar ungefär<br />

150 dagar från sådd till<br />

skörd. För att det ska växa<br />

på rätt sätt <strong>och</strong> lagom fort<br />

måste de få lagom mycket<br />

ljus, värme vatten <strong>och</strong> näring.<br />

Ibland behöver man tillsätta<br />

extra näring till grödorna i<br />

form av gödsel.<br />

DAGS ATT TRÖSKA<br />

På sommaren <strong>och</strong> hösten är<br />

det dags att skörda spannmål<br />

med en tröska. Skörden<br />

färdas sedan till spannmålssilos<br />

för torkning <strong>och</strong> lagring.


Foto: Monica W Borg<br />

HEMBAGERIET I KÖINGE<br />

I hembageriet på landet huserar lantbrukarna Bengt <strong>och</strong> Britten Sandell.<br />

De startade sitt bageri i liten skala för 20 år sedan i en källare, idag är<br />

det eget hus på gården i Köinge utanför Hörby. Allting bakas från grunden,<br />

glutenfritt beställs dock från annat håll, <strong>och</strong> här bakas allt från<br />

små rosenbullar till stora smörgåstårtor, det är bara att beställa. På<br />

gården finns också får i hagen, medan marken idag är utarrenderad.<br />

För öppettider med mera är du välkommen att ringa på 0415­620 74.<br />

Hembageriets Valnötsbröd<br />

• 8 dl vetemjöl<br />

• 9 dl rågsikt<br />

• 6 ½ dl vatten<br />

• 25 g jäst<br />

• 2 tsk salt<br />

• 2 ½ msk olja<br />

• 125 g valnötter<br />

• 2 msk ljus sirap<br />

Rör samman alla ingredienser <strong>och</strong><br />

det blir 3 bröd i 1 ½ litersformar.<br />

Bakas i ugnen på ca 200 grader.<br />

<strong>LRF</strong> SKÅNE 2012 5


OM GRISPRODUCENTER<br />

Svenskt kött<br />

Det nya märket<br />

betyder att köttet<br />

är från gris, nöt, får<br />

<strong>och</strong> lamm som är<br />

fött, uppfött <strong>och</strong><br />

slaktat i Sverige<br />

<strong>och</strong> att hela produkten<br />

är tillverkad <strong>och</strong><br />

paketerad i Sverige.<br />

6<br />

<strong>LRF</strong> SKÅNE 2012<br />

Glada grisar ger gott kött<br />

I Sverige har vi ett griskött vi kan vara stolta över. Ett unikt resultat av klok avel,<br />

bra djuruppfödning <strong>och</strong> världens strängaste djurskyddslag.<br />

Djur som har det bra, smakar<br />

också bra. Och i Sverige gillar<br />

vi griskött. Vi äter nästan 37<br />

kilo griskött som är mer än hälften<br />

av den totala köttkonsumtionen<br />

per invånare <strong>och</strong> år.<br />

Grisar är sociala <strong>och</strong> nyfikna<br />

djur <strong>och</strong> är ett flockdjur som<br />

inte tycker om att vara ensamma.<br />

I Sverige är det lag på att<br />

grisarna ska ha gott om plats<br />

att röra sig på, strö att böka i<br />

<strong>och</strong> att de ska ha sin knorr kvar.<br />

Regler som är unika för Sverige.<br />

Den svenska modellen bygger på<br />

en lång tradition av djuromsorg.<br />

Men, det innebär också att det<br />

är dyrare att producera en gris<br />

i Sverige jämfört med andra länder<br />

som inte har samma regler.<br />

Den svenska modellen ger kvalité<br />

för både djur <strong>och</strong> kon sument<br />

<strong>och</strong> har gett Sverige ett världs­<br />

FAKTA<br />

I Sverige finns ungefär 1 700 företag<br />

som bedriver grisproduktion. I Skåne<br />

finns det cirka 370 företag som har<br />

slaktsvinsproduktion.<br />

Det blir färre gris<strong>bönder</strong> som producerar<br />

svenskt griskött medan det importerade<br />

grisköttet ökar.<br />

Mycket av det billigare importerade<br />

grisköttet, används i färdigmat <strong>och</strong><br />

berömt griskött som är saftigt,<br />

marmorerat <strong>och</strong> väl smakande<br />

fritt från salmonella.<br />

charkuterier, där ursprungsmärkning<br />

inte är ett krav.<br />

En frivillig märkning har tagits fram.<br />

Håll utkik efter denna symbol som<br />

garanterar svenskt kött i produkten.<br />

Märkningen innebär också att grisen<br />

är uppfödd, slaktad, förädlad <strong>och</strong><br />

packad i Sverige.<br />

Läs mer på www.svensktkott.se


BONDENS RECEPT:<br />

Gunilla <strong>och</strong> Magnus von Buxhoeveden, Hallaberg, Sjöbo<br />

ÖRTKOTLETTER – 4 port<br />

Smörstek 4­6 benfria fläskkotletter,<br />

stek några i taget,<br />

cirka 3 minuter på varje sida.<br />

Salta <strong>och</strong> peppra.<br />

Ta upp köttet.<br />

Skala <strong>och</strong> finhacka 1 stor gul lök.<br />

Fräs den i smör tills den är mjuk.<br />

Tillsätt 1 buljongtärning <strong>och</strong><br />

3 dl vispgrädde.<br />

Låt koka på svag värme ca 5 min.<br />

Rör ner<br />

• 1 msk fransk senap<br />

• 2 msk finhackad persilja<br />

• 2 msk finhackad gräslök<br />

• 1 tsk körvel<br />

Lägg i köttet.<br />

Låt det blir genomvarmt.<br />

Serveras med pressad<br />

potatis <strong>och</strong> sallad.<br />

Foto: Monica W Borg<br />

Gunilla <strong>och</strong> Magnus von Buxhoeveden<br />

har fött upp grisar på gården Hallaberg<br />

strax söder Sjöbo sedan 1998<br />

<strong>och</strong> grisarna föds upp med omtanke<br />

<strong>och</strong> kvalité.<br />

<strong>LRF</strong> SKÅNE 2012 7


OM NÖTKÖTT<br />

8<br />

<strong>LRF</strong> SKÅNE 2012<br />

Nötkreatur ger kött,<br />

mjölk <strong>och</strong> öppna landskap<br />

Kor som kulturarbetare? Ja, så kan man se det då det behövs betande kor för att<br />

hålla landskapet öppet som är ett bevis på hur viktiga de betande djuren har varit<br />

för vår matförsörjning i många tusen år.<br />

Intresset ökar att köpa närproducerat<br />

färskt kött över disk. Man vill gärna<br />

veta mer om köttets egenskaper <strong>och</strong><br />

ursprung.<br />

FAKTA<br />

Idag finns det omkring 21 000 gårdar<br />

i Sverige som har nöt kreatur.<br />

5 500 av dessa gårdarna har<br />

mjölkproduktion. För 50 år sedan<br />

var motsvarande siffra 250 000!<br />

Men idag producerar däremot djuren<br />

mer. Genom avel har vi fått<br />

fram djur som växer snabbare <strong>och</strong><br />

ger mer kött <strong>och</strong> mjölk.<br />

Nötkreatur ger oss både kött<br />

<strong>och</strong> mjölk <strong>och</strong> det finns många<br />

olika raser både mjölkkor <strong>och</strong><br />

köttraser. Då svensk nötköttsproduktion<br />

traditionellt hänger<br />

ihop med mjölkproduktionen<br />

var det först en bit in på 1900­<br />

talet som Sverige fick andra raser<br />

än mjölkkor. Den vanligaste<br />

rasen mjölkko är svensk Holstein<br />

<strong>och</strong> svensk röd <strong>och</strong> vit boskap.<br />

De mest kända köttraserna är<br />

Charolais <strong>och</strong> Hereford.<br />

Den svenska djurhälsan bland<br />

nötkreatur är mycket god. Till<br />

I Skåne finns det cirka 3 200<br />

företag med nötkreatur. 2 700<br />

av dessa är köttproducenter<br />

<strong>och</strong> 500 är mjölkproducenter.<br />

Läs mer på:<br />

www.svensktkott.se<br />

viss del beror det på vårt svala<br />

klimat <strong>och</strong> att en liten mängd<br />

djur är utspridda på en stor yta.<br />

Dessutom har vi noggranna<br />

kontroller som påverkar att djuren<br />

har det bra ger ett bra kött.<br />

I Sverige lever 85 procent av<br />

djuren utomhus under sommaren<br />

vilket ger ett än mer smakrikt<br />

nötkött. De betande korna<br />

<strong>och</strong> kalvarna håller ängsmarkerna<br />

öppna. Utan gårdar med<br />

nötkreatur skulle vi förlora det<br />

vackra <strong>och</strong> variationsrika landskapet.


När du står vid köttdisken eller<br />

kyldisken kan valet vara enkelt.<br />

Väljer du att köpa svenskt nötkött<br />

<strong>och</strong> svensk mjölk får du ett<br />

livsmedel som håller hög kvalitet.<br />

Du stödjer dessutom svensk<br />

landsbygd <strong>och</strong> <strong>bönder</strong>na nära<br />

ditt hem. Dessutom spar du<br />

miljön då livsmedlet inte har<br />

behövt färdas så långt.<br />

Visste du att?<br />

Om du lagar din mat<br />

i gjutjärnsgryta så får<br />

du i dig extra järn?<br />

BONDENS RECEPT:<br />

Ingrid <strong>och</strong> Per Åke<br />

Persson, Glimåkra<br />

Ingrid <strong>och</strong> Per Åke Persson i Glimåkra har<br />

tagit över Per Åkes föräldragård där han är<br />

9:e generationen. I gårdsbutiken säljer de<br />

det köttet som de själva producerar. De har<br />

nöt, gris <strong>och</strong> lamm <strong>och</strong> är kravcertifierade<br />

på nöt <strong>och</strong> lamm.<br />

Farmors skånska kalops, 8 personer<br />

• 1,2 kg högrev<br />

• 4 morötter<br />

• 2 gula lökar<br />

• 3 msk maizena<br />

• 8 dl vatten<br />

• 3 tsk salt<br />

• 15–20 hela kryddpeppar<br />

• 7 lagerblad<br />

Foto: Privat<br />

Tillagning:<br />

Skär köttet i mindre bitar cirka 3x3 cm.<br />

Skala <strong>och</strong> skiva löken. Bryn köttet <strong>och</strong> löken i<br />

smör, lite i taget. Lägg efter hand över i en gryta.<br />

Strö över maizenamjölet. Rör om så att mjölet<br />

fördelar sig. Tillsätt vatten, salt, kryddpeppar<br />

<strong>och</strong> lagerblad. Låt kalopsen koka på svag värme<br />

under lock ca 1 timme. Rör om då <strong>och</strong> då.<br />

Skala <strong>och</strong> skär morötterna i mindre bitar <strong>och</strong><br />

lägg i grytan. Låt kalopsen koka ytterligare 30<br />

minuter. Servera med kokt potatis <strong>och</strong> inlagda<br />

rödbetor.<br />

<strong>LRF</strong> SKÅNE 2012 9


OM FJÄDERFÄ OCH ÄGG<br />

10 <strong>LRF</strong> SKÅNE 2012<br />

Ägg & kyckling – ett klimatsmart val<br />

Fjäderfä är världens äldsta husdjur <strong>och</strong> kom till Norden på 1 000­talet. Sedan dess<br />

har det varit ett självklart husdjur på landsbygden. Genom tiderna har både ägg <strong>och</strong><br />

kött varit ett populärt inslag på menyerna bland både borgare <strong>och</strong> <strong>bönder</strong>.<br />

Samlingsnamnet på höns, kyckling,<br />

gäss, kalkon <strong>och</strong> struts kalllas<br />

för fjäderfä. Idag används speciella<br />

raser både för uppfödning<br />

av höns som ska ge ägg <strong>och</strong> kycklingar<br />

som ska ge kycklingkött.<br />

Ägg<br />

Förr i tiden hade nästan varenda<br />

bondgård höns <strong>och</strong> man var<br />

självförsörjande på ägg. Idag är<br />

efterfrågan av ägg stor <strong>och</strong> produktionen<br />

sker därför i en<br />

mycket större skala. Det finns<br />

cirka sex miljoner värphöns i<br />

Sverige som producerar över<br />

100 miljoner kilo ägg om året.<br />

Höns äter framför allt spannmål<br />

som inte innehåller några tillsatser<br />

såsom antibiotika, hormoner<br />

eller syntetiska färgämnen. Ägg<br />

är nyttigt <strong>och</strong> naturens eget multivitamin<br />

– innehåller alla vitaminer<br />

utom vitamin C <strong>och</strong> är<br />

garanterat salmonellafria. Det<br />

innebär att du kan äta råa ägg<br />

utan att riskera att bli sjuk.<br />

Kyckling<br />

Kyckling är en nyttig, salmonellafri<br />

<strong>och</strong> näringsrik produkt. En<br />

omtyckt ingrediens i olika maträtter.<br />

På tio år har vår kycklingkonsumtion<br />

fördubblats <strong>och</strong><br />

idag äter varje invånare cirka 18<br />

kilo kycklingkött per år. Att välja<br />

svenska kyckling är ett klimatsmart<br />

val. En produktion som<br />

innebär små mängder växthusgaser,<br />

låg energianvändning,<br />

korta transportsträckor <strong>och</strong><br />

foder fritt från fiskmjöl. Kycklingar<br />

föds upp i ljusa stallar där<br />

de fritt kan gå <strong>och</strong> sprätta i halm<br />

eller kutterspån <strong>och</strong> ha fri tillgång<br />

till mat <strong>och</strong> vatten. I Sverige<br />

har vi djurskyddsregler som<br />

reglerar kycklinguppfödningen<br />

med hänsyn till djuren. I Europa<br />

är dessa regler en förebild för<br />

god djuruppfödning.<br />

Vill du vara säker på att du köper<br />

svensk fågel med höga krav på<br />

kvalitet? Svensk Fågel­märket är<br />

ett ursprungs­ <strong>och</strong> kvalitetsmärke<br />

som säkerställer att kyckling<br />

<strong>och</strong> kalkon är kläckt,<br />

uppfödd, slaktad <strong>och</strong><br />

förädlad i Sverige.<br />

Läs mer på www.<br />

svenskfagel.se


Samlingsnamnet<br />

på höns, kyckling,<br />

gäss, kalkon <strong>och</strong><br />

struts kallas för<br />

fjäderfä.<br />

BONDENS RECEPT:<br />

Familjen Mårtensson,<br />

Östra Vemmerlöv<br />

Visste du att<br />

vita höns värper vita<br />

ägg <strong>och</strong> bruna höns<br />

bruna? Färgen på<br />

skalet har alltså inget<br />

att göra med vad<br />

hönan äter.<br />

Majken <strong>och</strong> Viggo delar med sig av familjens<br />

favoritrecept på kycklingrätter.<br />

Familjen Mårtensson driver lantbruk i<br />

Östra Vemmerlöv omfattande 150 ha<br />

odlad mark. Företaget bedriver uppfödning<br />

av ÖSTERLEN­kyckling <strong>och</strong> här<br />

finns även en mindre köttrasbesättning<br />

”Gyllebo Simmental”.<br />

Svärmors kycklingrullar<br />

• 3 kycklingfileér<br />

• 2 gula lökar<br />

• 200 g färska champinjoner<br />

• 100 g Philadelphiaost<br />

• 2,5 dl creme fraiche<br />

• 1 burk salsasås tropical<br />

• Riven ost<br />

• Salt <strong>och</strong> vitpeppar<br />

• 8 st tortillas medium<br />

Strimla <strong>och</strong> bryn kycklingfileérna.<br />

Hacka lök <strong>och</strong> svamp, bryn så löken<br />

blir mjuk. Krydda med salt <strong>och</strong> peppar.<br />

Låt svalna.<br />

Blanda kyckling, lök, svamp,<br />

Philadelphiaost <strong>och</strong> creme fraiche.<br />

Smaka av med salt <strong>och</strong> peppar.<br />

Lägg fyllningen i bröden <strong>och</strong> rulla ihop.<br />

Lägg i ugnsfast form <strong>och</strong> häll salsasåsen<br />

över. Till sist häll över osten.<br />

Gratinera i 225 grader i ca 30 minuter.<br />

Servera en sallad <strong>och</strong> ev kokt ris.<br />

<strong>LRF</strong> SKÅNE 2012 11<br />

Foto: Privat


OM FÅR OCH LAMM<br />

12 <strong>LRF</strong> SKÅNE 2012<br />

Fler <strong>och</strong> fler gillar lamm<br />

Den svenska fårnäringen är liten, men har ökat i omfattning under de senaste tio<br />

åren. Produktionen ökar i takt med efterfrågan på svenskt lammkött. Men intresset<br />

finns även för andra produkter från får <strong>och</strong> lamm såsom mjölk <strong>och</strong> ostprodukter<br />

<strong>och</strong> hantverk från ullen.<br />

I Sverige ökar fårnäringen, men<br />

trots ökad uppfödning <strong>och</strong> större<br />

besättningar räcker inte det<br />

svenska lammköttet till för att<br />

motsvara efterfrågan. Och idag<br />

är mer än hälften av det lammkött<br />

vi äter importerat.<br />

Det finns cirka 8 700 gårdar<br />

som har får <strong>och</strong> producerar<br />

lammkött, ull, skinn <strong>och</strong>/eller<br />

mjölk <strong>och</strong> ost.<br />

Alla får <strong>och</strong> lamm går lösa hela<br />

sitt liv. De lamm som föds under<br />

den varma delen av året, går ute<br />

på bete i hagarna. När får <strong>och</strong><br />

lamm är på bete är de finsmakare,<br />

<strong>och</strong> kan med de smala nosarna<br />

välja ut det bästa på betet.<br />

De som föds under vintermånaderna<br />

föds upp inomhus <strong>och</strong><br />

under vintern går de i större eller<br />

mindre grupper på djupströbäddar<br />

av halm


BONDENS RECEPT:<br />

Otto Ramsay <strong>och</strong> Anna<br />

Andersson, Jonstorp.<br />

Foto: Privat<br />

För tre år sedan flyttade Otto<br />

Ramsay <strong>och</strong> Anna Andersson till<br />

gården i Jonstorp. De bor här tillsammans<br />

med 300 tackor <strong>och</strong><br />

deras lamm, baggar, några kor<br />

<strong>och</strong> fyra vallhundar.<br />

Lammen slaktas på ett slakteri<br />

i närheten <strong>och</strong> säljs direkt till restauranger<br />

på Kullahalvön <strong>och</strong> till<br />

den lilla butiken på gården. I butiken<br />

finns inte bara kött utan också<br />

kryddor, oljor, fårskinnsfällar,<br />

ljuslyktor <strong>och</strong> mycket mer.<br />

På hemsidan kullalamm.blogg.se<br />

hittar du öppettider <strong>och</strong> massor<br />

med reportage om gården.<br />

Foto: Monica W Borg<br />

<strong>LRF</strong> SKÅNE 2012 13


OM TRÄDGÅRDSNÄRINGEN<br />

14 <strong>LRF</strong> SKÅNE 2012<br />

Svenska primörer, frukt <strong>och</strong> grönt<br />

Tänk vilket utbud <strong>och</strong> vilken tradition vi har i Sverige av frukt, grönsaker, rotfrukter,<br />

potatis <strong>och</strong> bär. Vad vore en midsommar utan färskpotatis <strong>och</strong> jordgubbar?<br />

Eller, svenska tomater som finns i så många olika sorter <strong>och</strong> smaker?<br />

Den svenska nyskördade gurkan, dill, persilja, små delikata ärtor eller solvarma<br />

bär smakar också mycket bra.<br />

Trädgårdsodlingen i Sverige består<br />

av såväl blommor <strong>och</strong> krukväxter,<br />

köksväxter såsom tomat<br />

<strong>och</strong> gurka samt odling av frukt,<br />

bär <strong>och</strong> andra plantor som tas<br />

fram på plantskolor.<br />

I Sverige tycker vi om frukt <strong>och</strong><br />

grönt, men vi konsumerar trots<br />

det mindre än övriga Europa.<br />

SVENSKT SIGILL<br />

Svenskt Sigill är<br />

en kontrollmärkning<br />

för svensk<br />

mat <strong>och</strong> blommor. Den står<br />

för garanterad svensk mat<br />

producerad med hänsyn till<br />

miljö <strong>och</strong> klimat, livsmedelssäkerhet<br />

<strong>och</strong> omsorg för<br />

djuren. Läs mer på www.<br />

svensktsigill.se<br />

Läs mer om<br />

trädgårdsodling på:<br />

www.appelriket.se<br />

www.svenskajordgubbar.se<br />

www.svenskpotatis.se<br />

www.lrf.se/lrftradgard<br />

Den svenska trädgårdsodlingen<br />

täcker i genomsnitt 50 procent<br />

av den inhemska efterfrågan<br />

på produkter som går att odla<br />

i Sverige. Odlingar kan ske på<br />

såväl på friland som i växthus.<br />

På friland odlas bland annat<br />

potatis, morötter, lök, kål <strong>och</strong><br />

sparris. I Skåne är potatisodling<br />

stort <strong>och</strong> det finns fler än 600<br />

företag som ägnar sig åt detta.<br />

Potatis är en av Sveriges mest<br />

älskade råvaror. Inte bara för<br />

att den är god <strong>och</strong> nyttig, utan<br />

framförallt för att den är lätt att<br />

laga <strong>och</strong> kan varieras i det oändliga.<br />

Idag odlas ett hundratal<br />

sorter som varierar i smak <strong>och</strong><br />

kvalité. Håll utkik i affären efter<br />

alla spännande sorter som finns.<br />

Jordgubben är vårt vanligaste<br />

bär. Totalt skördas 15 miljoner<br />

ton jordgubbar per år vilket<br />

motsvarar 3–4 liter per person<br />

<strong>och</strong> år. Äpple är den vanligaste<br />

frukten, <strong>och</strong> i Skåne har vi ett<br />

gynnsamt klimat <strong>och</strong> många<br />

odlare. Många tillhör Äppelriket<br />

som ägs av 94 fruktodlare<br />

från Skåne, de flesta från Österlenstrakten.<br />

Äppleriket skördar tillsammans<br />

årligen cirka 10 miljoner kilo<br />

äpple som sedan säljs i butiker<br />

runt om i Sverige.<br />

Gurka, tomat <strong>och</strong> kruksallat är<br />

de vanligaste grönsakerna som<br />

odlas i växthus. Idag finns det<br />

en mängd olika tomatsorter,<br />

som skiljer sig åt såväl utseendemässigt<br />

som smakmässigt. Även<br />

gurka finns i en mängd olika<br />

sorter, men i affären är slanggurkan<br />

den vanligaste. Att odla<br />

grönsaker i växthus kan vara<br />

energi krävande. Idag är det<br />

många som värmer växthusen<br />

med förnyelsebar energi <strong>och</strong><br />

bland tomatodlarna är det så<br />

många som 80 procent som gör<br />

det. Det innebär att du som<br />

konsument gör ett klimatsmart<br />

val genom att välja svenskodlade<br />

grönsaker.


BONDENS RECEPT:<br />

Tomas <strong>och</strong> Maria Isberg<br />

Sånnagården, Kvidinge<br />

Pressgurka<br />

Skär gurkan i tunna skivor.<br />

Blanda ättika, socker, vatten,<br />

salt <strong>och</strong> peppar i en<br />

skål. Lägg i gurkskivorna<br />

<strong>och</strong> strö över rikligt med<br />

persilja. Låt gurkskivorna<br />

ligga i lagen ett par timmar<br />

innan de serveras<br />

• 1 gurka<br />

• 2 msk ättika<br />

• 2 msk socker<br />

• 1 dl vatten<br />

• 0,5 krm vitpeppar<br />

• 1 krm salt<br />

• 1 dl hackad persilja<br />

Tomas <strong>och</strong> Maria Isberg driver Sånnagården<br />

som ligger strax utanför Kvidinge i nordvästra<br />

Skåne. Tomas <strong>och</strong> Maria tog över gården<br />

2003 <strong>och</strong> har förutom sin växthusodling även<br />

öppnat en gårds­ <strong>och</strong> presentbutik.<br />

Under vår <strong>och</strong> höst har de ett café där de säljer<br />

sitt populära vedeldade stenugnsbakade<br />

bröd som de tillverkar på gården. I växthusen<br />

odlas framförallt gurka men också tomat,<br />

melon, chilli, potatis <strong>och</strong> blommor. På friland<br />

odlar de också sparris.<br />

Läs mer på www.sannagarden.se<br />

Foto: Privat<br />

<strong>LRF</strong> SKÅNE 2012 15


<strong>LRF</strong> i din vardag. <strong>LRF</strong> är en medlemsorganisation<br />

med drygt 170 000 medlemmar varav<br />

21 500 av dem finns i Skåne. Tillsammans<br />

medverkar vi i <strong>LRF</strong> till utveckling av företag<br />

som arbetar med jord, skog, trädgård <strong>och</strong><br />

landsbygdens miljö som bas.<br />

<strong>LRF</strong> driver landsbygdens <strong>och</strong> de <strong>gröna</strong> näringarnas<br />

viktigaste framtidsfrågor. För att skapa<br />

tillväxt, lönsamhet <strong>och</strong> attraktionskraft.<br />

Lantbrukarnas Riksförbund, Box 24, 243 21 Höör. Telefon 0413 – 55 90 00, www.lrf.se/skane<br />

De som är medlemmar i <strong>LRF</strong> är på ett eller<br />

annat sätt involverade i något av de 90 000<br />

företag som är verksamma inom de <strong>gröna</strong><br />

näringarna. Dessa företag täcker fler än 60<br />

olika näringsverksamheter <strong>och</strong> varje <strong>företagare</strong><br />

arbetar i genomsnitt med 3­5 verksamheter<br />

per gård.<br />

Vill du veta mer om <strong>LRF</strong>?<br />

Gå in på www.lrf.se<br />

Källor: <strong>LRF</strong>, Jordbruksverket, Statistiska centralbyrån, Svenskt Kött, Svensk Fågel, Svensk Potatis.<br />

Produktion: <strong>LRF</strong> Skåne, Åsa Väärälä, Monica W Borg <strong>och</strong> Karozz grafisk form<br />

Foto: Ester Sorri, Anders Wirström, Calle Bredberg <strong>och</strong> Joel Wåreus

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!