Ett bra exempel är Ängsdals skola, en friskola i Bunkeflostrand ...

Vissa skolor gör helt enkelt rätt. Eleverna lär sig läsa och det går bra för dem. Även de
som har särskilda svårigheter går ut skolan med bra betyg och självkänslan i behåll,
eftersom de får det stöd de behöver och blir bemötta på ett bra sätt. Det är så vi vill
att alla skolor ska fungera.
Ett bra exempel är Ängsdals skola, en friskola i Bunkeflostrand utanför
Malmö. Till skolenheten hör tre förskolor och en grundskola med 250 elever.
Personalen stimulerar och kartlägger elevernas språkliga utveckling från
starten i förskolan till sista terminen i nian, och rycker in så fort någon visar
tecken på att halka efter.
-Vi dokumenterar alla resultat i en utvecklingspärm. Vi försöker göra
framstegen konkreta, till exempel genom att illustrera läshastigheten med
staplar. Eleverna tycker att det är roligt att följa sin egen utveckling, säger
Christine Landin, speciallärare, språkutvecklare och lärarbibliotekarie.
Christine Landin visar runt i lokalerna som rymmer låg- och mellanstadiet. I
korridoren möter vi en mamma som bekymrar sig för sin son. Hon och
Christine försvinner bort i några minuter. Sedan besöker vi förskoleklassen,
ettan och tvåan. Och fyran och femman. Inne i klassrummen frågar Christine
eleverna vad de tycker om skolan. I varje klass räcker flera elever upp handen
och svarar: Braaa!!! Och det bästa är skolbiblioteket!
Biblioteket är ljust och mysigt, med sagohörna, bord, soffor och kuddar. Det är
öppet hela dagarna. Eleverna tassar runt i strumplästen och väljer bland
böcker som ser intressanta ut. Härifrån utgår mycket av skolans verksamhet.
Just den skönlitterära läsningen lyfts fram och i klassrummen pratas det
dagligen om böcker. Varje klass utser två bokpiloter, som läser lite extra för
att kunna tipsa kompisarna.
-Vi gör bokläsningen till något roligt, vi pratar om böcker och deras innehåll.
På så sätt ökar både motivation och förståelse. Vi vill att eleverna läser
mycket och att de blir bra på att förstå vad de läser, även det som står mellan
raderna.
En gång om året ordnas ett bokprojekt, som involverar elever och personal i
flera veckor. I fjol hette projektet "Läståget X5000 - en resa man inte får
missa" I år blir det ett deckartema. På golvet i Christine Landins rum står
travar med nya böcker. Alla med någon beröring till spänning, mysterier och
deckare.
-Inför årets bokprojekt har vi köpt böcker för 25.000 kronor, säger Christine
Landin. Det blir som en överraskningsfest för eleverna när bokprojektet och
alla nya böcker presenteras. Årets bokprojekt innehåller bland annat besök av
författaren Martin Widmark, barn- och ungdomsbibliotekarien Karna Nyström
och Katarina Dorbell, som ansvarar för Barnens bibliotek.
Högstadiet ligger i andra lokaler. Dörren till specialpedagogen Stefan
Fornestedts rum står alltid öppen. På morgonen, innan lektionerna har börjat,
bjuder han eleverna på varm choklad. Och under raster och håltimmar är det
teatime hos Stefan.  Alla elever som vill ha lite extra stöd är välkomna.

De som har större svårigheter och måste ha hjälp, känner sig aldrig utpekade
när de går till Stefan.
-Det händer även att elever som har lätt för sig slinker in till mig för att få
jobba i lugn och ro, säger Stefan. Men regelbundet är det ungefär 20 elever
som jag arbetar med.
Det vore orättvist att jämföra lilla Ängsdals skola med stora skolor i andra
storstadsområden. Förutsättningarna är andra. Skolan ligger i ett lugnt
villaområde utanför Malmö. Skolan ägs och drivs av engagerad personal. Alla
elever är svensktalande - även om en del barn har annat modersmål. Men det
betyder inte att vardagen på Ängsdals skola är fri från bekymmer.
-Många tror att vi kan handplocka högpresterande elever eftersom vi är en
friskola, säger Stefan Fornestedt. Men så går det inte till. Vi får de barn vi får
från våra förskolor, en del av dem har det svårare och andra lättare. Precis
som i alla andra skolor.
I dagsläget är det kö till skolan, som bara kan erbjuda platser till barn som är
inskriva på de egna förskolorna. I princip är det bara när någon flyttar som det
kommer in barn utifrån. Och då handlar det om elever som det inte har
fungerat så bra för i andra skolor.
-Visst är det en styrka att vara en liten skola, säger Christine Landin. Vi ser
alla elever och ger dem bekräftelse. Men vi har kämpat hårt för att utveckla
vårt arbetssätt, som går ut på att ge alla barn det de behöver för att lära. På
ett lustfyllt sätt. Det mesta av det vi gör kan alla skolor göra.
Text och bild: Eva Hedberg